Lindén skrev:Med andra ord är kroppsspråket en mycket framträdande del av deras kommunikation (i likhet med ex. vargmän?). Låter utmärkt! Kan det vara så att om man har färdigheter såsom djurträning eller helt enkelt bara goda kommunikationsfärdigheter (och intelligens?) så kan man förså mycket av vad som uttrycks?
Absolut - efter att man iakttagit dem en tid. Jag tänker mig att det är mycket i kattmännens beteende som är så självklart att de inte kan förklara det - låt oss kalla det "ghiom" - saker som bara
är så, och därmed är väldigt svårt att sätta sig in i. Mycket av deras beteende kommer missförstås, men en människa med lite förberedelse kan lära sig grunderna relativt snabbt. Sedan skall vi nog vara väldigt försiktiga med att sätta likhetstecken mellan vargmän och kattmäns beteende. Just lejonmännen är flocklevande och har därmed vissa likheter, men av något andra skäl.
Mikael skrev:Låter som bra förslag! Helt i linje med mina fantasier. Självklart skall det finnas några unika jaguarmän-individer som "jaguar-männen" dyrkar. Få har sett dem, men de äldre talar om deras besök vid nymånen i just Jaguarens cykel.
Just sol- och underjordsguden Ahau-Kin är intressant ur den synvinkeln. Han ansågs ha humanoid form på dagen, då han vakade över ljusets domäner, och jaguarform på natten, när han var underjordens gud. Det kanske är något liknande dina jaguarskinnssnubbar tror på? Maya-religionen är överhuvudtaget enormt rik på intressanta gudar och föreställningar.
Angående kattmännens spridning skulle jag vilja ta tillfälle redan nu, innan vi börjar placera ut de olika områdena i vilka de finns, att påpeka att katter på jorden har tydliga fysiologiska anpassningar till det sätt de lever. Snöleoparden är markant annorlunda än tigern, som i sin tur, trots att de lever i samma klimat, har mycket som inte återfinns hos geparden. Min poäng är att kattmän även borde ha denna tendens - kanske till och med mer, med tanke på Ereb Altors varelsers snabba förändringar - och därmed är en savannlevande kattman tydligt annorlunda än en djungellevande, eller fjäll-levande sådan.
Del av kattmannens stolthet borde ju lämpligen ligga i just faktumet att de alltid är apex-rovdjur. De ser det som självklart att de dominerar sin omgivning och lär därmed inte leka väl med andra arter som söker dominans över omgivningen. Detta tycks mig en ganska bra förklaring till varför de nu är så sällsynta i Ereb.
Alendor skrev:Hm, nu låter det sju nästan som om det skulle vara en massa olika raser.
Om nu "lejonmännen" skulle vara 8 fot som i Ahnìon text så kan ju inte den vara samma ras som de kattmän som finns i Ereb som är runt 150cm långa.
Jag har väl igentligen inget imot att flera varianter finns men bör inte mest energi gå åt att beskriva den mindre släktingen som finns i Ereb eller är det den som helt görs om ( utseende och grundegenskaper etc. )?
Absolut är det här med lejonmän, jaguarmän och ozelotmän och annat arbiträrt och kanske mera passande för äventyrsförslag, men sådant här arbete är inspirationsbaserat. Jag är som jag tidigare skrivit intresserad av kattmännens roll i Ereb också. Samtidigt är det roligt att spåna om hur det kan se ut i vildare, "mer naturliga" områden. Tråden har livats upp av de här diskussionerna. Kanske kan vi få med de "vanliga" kattmännen av bara farten.
Angående raser: Ja, visst är det olika raser. Katter finns i många olika
arter. Det finns till och med en hel massa tamkattsraser (jämför en Russian Blue med en Maine Coon) Det vore tokigt tråkigt om bara en kattform fanns representerad som kattman.
Angående storlek: Ett lejon kan väga uppemot 270kg, medan en huskatt sällan väger över 10kg. Det verkar ganska logiskt att detta borde reflekteras hos kattmännen. Lejonmännen är mycket stora, (tigermän, om de finns, torde vara ännu större,) jaguarmän är något mindre, lokattsmän klart mindre och "vanliga" kattmän till och med mindre än så.