Kaonashi skrev:
alver och dvärgar utgjorde, tillsammans med jättarna och halvlängdsmännen, en allians under neolitisk tid (ca 9000-3500 fO). Alliansen bröts på grund av människans ignorans och raserna återvände till sina "forna" riken. Det är vad en modul säger, vänskap existerade mellan de två under en viss tid.
Detta har jag utgått ifrån när det gäller alver.
Kaonashi skrev:Förutom som ni säger så är ju dvärgar och alver som natt och dag, och någonstans under tidig historia skedde någonting, avsiktligt eller ej, som lett till ett starkt förrakt och en kall relation mellan de folkslagen. Det är något vi skulle kunna komma fram till. Det kan röra sig om att alverna inte kom till hjälp när en svartblodsstam tog sig in, plundrade och mördade oskylda dvärgar i en av de större bosättningarna.
Det är inte dumt. Alver och dvärgar hade en allians och en dvärg skulle aldrig svika sitt ord. Alverna däremot, hade annat att tänka på och kunde/ville inte avvara några bågskyttar. Efter detta, och kanske några andra olyckliga händelser, gick alver och dvärgar skilda vägar. I dag ligger de stora alv- och dvärgrikena på betryggande håll från varandra (väl?) varför det rör sig om ett status que.
Sedan gillar inte alver dvärgars "rovdrift" av Moder Jord. Varken deras djupa shackt eller när de roffar åt sig av skogen. Det här kan du nyansera hur du vill. Dvärgarna kan var hur finkänsliga eller burdusa i sin hantering av skog och berg. Det spelar inte så stor roll. Det räcker med att alverna tycker att de gör fel.
Mycket bra länk Spelknepe, slående analys av spelarraserna
Vad jag sett på Ereb Altor kartan så är det ganska tryggt avstånd mellan alverna och dvärgarnas bosättningar, tur är väl det för alla andra folkslag skulle jag tro.
Dvärgarnas beteende, social mönter etc är i arbete just nu så det kommer mer om det. Så får vi se vad andra tycker.
Tyckte om Heews förslag, att "sveket" var obetydligt och har förstorats under århundradena eller så kan det ju också röra sig om en konflikt där fiendeskapen ligger kvar men åsikter går skilda vägar när det gäller exakt vad som hände.
Hej! Jag kommer hålla den här tråden under noggran uppsikt, då jag själv har ett visst intresse av dvärgar. Främst är jag intresserad av dvärgar i allmänhet och Grynnerbergen i synnerhet, då jag själv spelar en dvärg från dessa trakter.
Jag håller absolut med om att den gamla klyschan "ni sabbar naturen" är ohållbar för att förklara fiendeskapen. Delvis just för deras vänskap i forntiden, men även för att samma nivå av fientlighet inte alls finns mellan alver och människor - som är om något ännu större miljöbovar än dvärgarna. Om det nu var ett så fruktansvärt brott, skulle de inte försöka göra något åt det, snarare än att häcka i sina skogar med näven i fickan och mumla i skäggen?
Just en historisk meningsskiljaktighet är ett spår som jag själv varit inne på, även om att det varit något som kunnat lösas om folken bara svalt sin stolthet och snackat igenom det hela.
Inte heller behöver dagens alver och dvärgar veta exakt vad det var som hände, utan i många fall kan fiendeskapen existera bara för att det var vad deras föräldrar tyckte.
Säkerligen finns det väl även stammar som inte alls berörts av fiendeskapen och suckar uppgivet över sina fränders beteende.
Inte heller behöver dagens alver och dvärgar veta exakt vad det var som hände, utan i många fall kan fiendeskapen existera bara för att det var vad deras föräldrar tyckte.
Man kan lösa det... troligen är de stadsboende dvärgarna mer liberala, särskilt om de levt en generation i en bebyggelse med fler folkslag, medan de dvärgar som är bosatta i bergsamhällena är mer konservativa. ett ganska stereotypt förslag men ändå ganska praktiskt och logiskt.
I annan media och inom DoD förekommer vänskap mellan alv och dvärg, kommer inte ihåg vilken modul men jag är säker på att det var i alverboken (eller så dillar jag bara ;P). Annan media finns självfallet urtypsfallet Legolas och Gimli.
Lazarous skrev:
Jag håller absolut med om att den gamla klyschan "ni sabbar naturen" är ohållbar för att förklara fiendeskapen. /.../
Just en historisk meningsskiljaktighet är ett spår som jag själv varit inne på, även om att det varit något som kunnat lösas om folken bara svalt sin stolthet och snackat igenom det hela.
Själv brukar jag säga att det är som katt och hund, fast det kanske inte är som en så spännande förklaring? Fast jag ser framför mig hur man kan spela mycket på fördomar när de två folkslagen möts. Man skulle kunna förklara det som att en alvs och en dvärgs mentaliteter som sällan passar ihop. Sedan är det aldrig fel att man blandar olika saker till varför alver och dvärgar har fiendeskap. Jag menar, det finns ju en barnhistoria om hur hunden slutade lita på katten och ett fiendeskap föddes dem emellan.
Lustigt att alvtråden spirar och det som frodas i dvärgtråden handar om alver.
Ni har en spelvärld, men har ni ett regelsystem? Matiné (läs reglerna)
Jag tycker att dvärgartikeln i Monster och Män i Ereb Altor är en bra grund att stå på. Det jag tycker att vi bör koncetrera oss på är att bestämma var det skall finnas dvärgkulturer, och beskriva dessa. Grynnerbergen är ju givet...
- Grynnerbergen (riket Konrith-Thar, med huvudstaden Tarat-Khôn). EDIT: Tvärtom, Tarat-Khôn är riket.
- Nidabergen (Kvizurklanen, med dvärgbyn Kvizur Kan).
- Sigsdal i Jorduashur (riket Kward'zak, med huvudstaden Kward'Korzub).
- Norr om Palinor (riket Kûldkres).
- Mörkrets Berg (Tang-Khauzher, Sinkadus 37 sidan 19)
- Aidnebergen. I Aidnetråden nämns detta. Dessutom finns det enligt Kampanjboken om man tittar på folkslagskartan.
- Kopparbergen på Palamux, Trakorien (Trakorien, sidan 19).
- Rung på Trinsmyra. Källa?
Fristaden m.fl. har jag utelämnat då jag fokuserat på mer eller mindre dvärgriken.
Senast redigerad av Gunther den 2007-03-15 23:37, redigerad totalt 4 gång.
Trakorien; Rung på Trinsmyra og Kopparbergen på Palamux (dom sistnämda tagna som slavar från västra Ereb).
EAs kampanjbok; I beskrivningen om Jorduashur.
I ett nummer av Sinkadus, i äventyret som utspelar sig i Nohstril under det pågående piratkriget, nämns dvärgar i Mörkrets Berg (norr om Jorpagna).
Borde ju ochså finnas dvärgar i närheten av Fristaden, men det är kanske dem i Mörkrets bärg, eller från Aidne där jag ochså tror det skal finnas dvärgar (Ivanhoe?)
Jag ska göra ett försök till att sätta ut dvärgrikena på den stora kartan. Vore perfekt om man kunde göra detsamma om alver. Skulle Psipo kunna spalta upp alla de större alv-samhällena?
Jag ska göra ett försök till att sätta ut dvärgrikena på den stora kartan. Vore perfekt om man kunde göra detsamma om alver. Skulle Psipo kunna spalta upp alla de större alv-samhällena?
Riktigt bra om du kan göra det Spelknepe, lättare att få en uppfattning om avstånd och plats när man kan se det =)
Spelknepe skrev:Jag ska göra ett försök till att sätta ut dvärgrikena på den stora kartan. Vore perfekt om man kunde göra detsamma om alver. Skulle Psipo kunna spalta upp alla de större alv-samhällena?
Jag funderade på det här med form och dess betydelse för dvärgar. Det är ju redan etablerat att t.ex oktagonen och pentagonen flitigt används i dvärgisk byggnadskonst.
Min tanke är då att inte bara dessa, utan de flesta sådana former har inte bara betydelse, utan även kraft - i alla fall i dvärgiska riken under bergen. Har där för funderat ett tag och plockat fram några betydelser för olika former. Min tanke är även att de viktigaste koncepten har få hörn, medan allt mer obskyra och oviktiga ting hamnar allt högre. Etthundrafemtonhörningen till exempel lär inte representera något viktigare än "saltvattnets betydelse jämfört med sötvatten vid svärdssmide" och är inte vara särskilt intressanta.
De former jag hittils funderat på:
Triangeln: Triangeln är en av de viktigaste symbolerna, men inte en som är så uppenbar. Den representerar uppenbarligen "Berget", men även "Alltet", "Urhemmet", "Begynnelsen", "Upphovet" och så vidare.
Denna symbol är viktig när något påbörjas, och ju fler tretal ett projekt har vid starten desto gynnsammare ses utsikterna att lyckas. Ett rike eller en stad bör ha tre grundare, en byggnad bör innehålla sten från tre olika brott, en resa välsignas tre gånger och så vidare.
Jämna multiplar av tre (6, 9, 12) anses även ha en lyckosam effekt, och då ändå helst exponenter av tre (9, 27, 81). Det är mycket vanligt att handelshus alltid för ett antal varor som motsvarar multiplar av tre - skulle de sedan börja föra ytterligare något väntar de till de kan införa tre varor på en gång - alternativt byta ut något gammalt.
Kvadraten: Kvadraten motsvarar "Gud", "Gudomlighet". Alla gudar har en kvadrat som symbol, men materialet skiljer sig åt. Den högste guden Karkor har en kvadrat av guld, hans maka har en kvadrat av silver, smideskonstens gud har en kvadrat av järn eller stål osv.
En liten fundering som jag har här är att dvärgarna har sex gudar, en för varje sida av en kub. Den sista av dessa är motsvarigheten till "Död" eller den sista vilan eller "tiden efter livet". Denna sida placeras alltid ner mot golvet och ges inga offer eller böner - det är en oundviklig del av livet, men inget man aktivt söker.
Ytterligare en sak jag funderade på var om en stjärna med lika många hörn som en form har en liknande eller inverterad betydelse gentemot formen. Att till exempel en pentagon har en betydelse medan ett pentagram har motsatt effekt.
Om så blir fallet, så är det viktigt att notera att triangeln och kvadraten inte kan göras om till stjärnor på det sättet (om man inte ser ett kors som en stjärna) och bör isåfall vara okorrumperbara och heliga koncept. Dvs det finns inget anti-hem eller några anti-gudar.
Femhörningen: Denna form motsvarar "Hemmets hjärta" och "Kärlek" eller "Trygghet". En byggnads harmoniska centrum har denna form och en gåva som ges som bevis för sin kärlek bör ha åtminstone en förekomst av femhörningen.
Det är dock ett rätt intimt koncept som inte slösas med och som de stolta dvärgarna inte alltid har så lätt att uttrycka. Därför har varje byggnad endast ett femhörnigt rum och det här här man håller bröllop eller familjeceremonier. Inga utomstående släpps in utan mycket goda skäl.
Femhörningen är dessutom en bräcklig sak. Den placeras aldrig öppet, utan alla väggar angränsar mot andra rum med andra former.
I kontrast så är pentagrammet en viktig symbol inom t.ex magin, där den används för att fängsla demoner eller lagra besvärjelser. Den utgör därför inversen av femhörningen och har betydelsen av "fängelse", "fånga" eller "lagra". Om man vill vara trygg ska man alltså befinna sig i en pentagon, men utanför ett pentagram.
De föregående tre symbolerna anser jag passar rätt bra. De följande spånar jag bara lite hej vilt på.
Sexhörningen: Denna symbol motsvarar allt det andliga. Alltså gudar, andar, spöken, demoner och dylikt. Vad symbolen är gjord av eller dess sammanhang kan avgöra exakt vad det handlar om. I sitt grundutförande motsvarar den inget hotfullt utan används vid gravar eller helgedomar för att hedra de avlidna, men den används lika väl för att driva bort onda andar.
Hexagrammet (Davidsstärnan) är två trianglar lagda över varandra och är till viss del relaterad till "Alltet" och "Ursprunget". Den motsvarar det enskilda andliga. Det kan vara en ande, en demon eller "jaget". Denna symbol kan användas för att varna för en ande eller för att hedra en avliden. Den bärs ofta av dvärgar som lämnar bergen för att inte glömma bort vilka de är och var de kommer ifrån.
Sjuhörningen: Tre plus Fyra, motsvarar "Dvärgar" som helhet (som ras, som koncept, som familj osv) och "Brödraskap". En rätt ovanlig symbol, men finns närvarande i dvärgkonungars tronsalar för att påminna om att alla dvärgar är lika, kung eller egendomslös. Sju är även ett antal viktigt om några dvärgar svär varandra brödraskap. Dvärgiska berättelser är fulla av grupper om sju dvärgar som svär sju eder och utför stordåd.
Heptagrammet är en än ovanligare symbol då den motsvarar "ensamhet" eller "att vara övergiven". Att hitta en sådan symbol i en grottgång kan varna för en eremit och dvärgar som av någon anledning fängslats i ensamhet tenderar att rista den på väggar och golv.
Åttahörningen: Denna motsvarar "Hem" och "Familj" och är en mycket vanlig form i byggandet. De överlägset flesta rum i ett dvärgist hem har åtta hörn och ofta hänger en oktagonal platta av metall ovanför ingången - en önskan om skydd och familjelycka, men även för att varna andra för att de nu stiger in i någons hem.
Oktagrammet motsvarar allt som är "inte hemma", dvs det mesta. Den ristas på gravar där dvärgens kvarlevor inte kunnat återfinnas och är en vanlig symbol i byggnader byggda av dvärgar för att bebos av dvärgar men utan att vara i dvärgiskt territorium - såsom ambassader eller hem för dvärgar i exil.
En av de första saker som uppförs i en ny dvärgisk bosättning är en monolit med ett oktagram inneslutet i en oktagon. Den motsvarar "Hemma som är borta" eller "Det nya hemmet". Detta är en urgammal tradition och ett eventuellt dvärgiskt urhem skulle troligtvis innehålla en monolit med endast en oktagon.
Ungefär där slutar mina funderingar. Har inte några direkta idéer för nonagonen eller dekagonen.
Cirkeln: Denna symbol motsvarar "Öppning" eller "Hål" eller "Intet". Denna symbol är mycket ovanlig i det dvärgiska samhället då den aldrig går att försluta. Genom den strömmar fritt både bra och dåliga saker, onda och goda andar, ljus och mörker. Dvärgar tenderar snarare att värdera förmågan att stänga om sig högt och kunna släppa in det goda och stänga ute det onda.
På detta sätt kan man alltid känna igen syftet med en dvärgisk byggnad på dess former. Mycket oktagonalt betyder ett hem. Kvadratiska profiler kännetecknar en helgedom. Heptagoner utmärker en regeringsbyggnad. På en hexagonal grund står troligtvis någon form av grav.
Blev visst lite långt, men om någon ids ögna sig igenom detta skulle kommentarer uppskattas.
Gunther skrev:Det här med månalver och grottalver är en ypperlig idé tycker jag. I månsilvret har vi ju ännu en källa till obekvämligheterna mellan alver och dvärgarna. Dvärgarna fördrevs ju faktiskt till Grynnerbergen av alverna med hjälp av månsilvret!
Skulle denna konflikt om månsilvret kunna vara d(en) konflikt som sedan lagt grund för alver och dvärgars fiendeskap?
Vad säger du? Det handlar alltså om konflikten Cerbergen då alverna fördrev dvärgarna för att själva bärga månsilvret.
Allt det här behöver utvecklas om vi kör på det, men jag gillar tanken med att ta en företeelse ur gamla Ereb och förklara den och en massa andra saker på samma gång.
(Ang. dvärgisk geometri) Bra och intressant. Men möjligen behöver man inte gå in i så noga detalj på de senare formerna: utan lämna lite tolkningsutrymme åt SL.
Lazarous skrev:
Hexagrammet (Davidsstärnan) är två trianglar lagda över varandra och är till viss del relaterad till "Alltet" och "Ursprunget". Den motsvarar det enskilda andliga. Det kan vara en ande, en demon eller "jaget". Denna symbol kan användas för att varna för en ande eller för att hedra en avliden. Den bärs ofta av dvärgar som lämnar bergen för att inte glömma bort vilka de är och var de kommer ifrån.
Är det här med avsikt? Givetvis skall vi inte ha en massa dvärgar som går omkring med davidsstjärnor på bröstet! Jag tycker att det är osmakligt att leka med ett så allvarligt ämne på det viset.
