Alver

Allt om raser och folkslag som inte nämns i landsbeskrivningarna
Bergdahl
Barbisk Hövding
Inlägg: 947
Blev medlem: 2007-01-28 21:40
Ort: Örebro

Inlägg av Bergdahl » 2007-03-04 20:52

Angående gråalverna så skrivs det i Aidneboken att det finns knappt ett tusental älvfolksvarelser i Kardien, jag antar att majoriteten av dessa utgörs av de gråalver som lever på ön Achene i nordväst om Faltrax.

Användarvisningsbild
Psipo
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 827
Blev medlem: 2007-02-14 20:01

Inlägg av Psipo » 2007-03-04 21:10

Bergdahl skrev:Angående gråalverna så skrivs det i Aidneboken att det finns knappt ett tusental älvfolksvarelser i Kardien, jag antar att majoriteten av dessa utgörs av de gråalver som lever på ön Achene i nordväst om Faltrax.
Ja, jag snubblade över samma siffra i Ereb Altor. Nu är visserligen gråalver ett farande folk men så vet jag inte heller vad som skrivs om Achene. Jag har förlagt Aidnehäftet...

Bergdahl
Barbisk Hövding
Inlägg: 947
Blev medlem: 2007-01-28 21:40
Ort: Örebro

Inlägg av Bergdahl » 2007-03-04 21:48

Skrivs mer eller mindre ingenting om dem i Aidneboken, förutom att de finns utsatta på folkslagskartan på ön Achene i Faltraxbukten.

Angående gråalverna som farande folk så är det väl inte helt otroligt att vissa av dem bosatt sig vid kusterna som t.ex. Achene. Ser framför mig att de först slog sig ner vid kusten, men att rotlösheten/äventyrslustan drev delar av gråalverna vidare ut på de stora haven. Som jag ser det tycker jag ett upplägg där de förekommer även på land (om i liten skala) gör det lättare att "få med" gråalverna i Ereb än om de susar omkring på haven och vid något enstaka tillfälle lägger till utanför någon kuststad.

Man skulle även kunna tänka sig att det finns mindre bosättningar av gråalver på Mereld, "en självständig, god republik av animister och elementarmagiker" enligt Trakorienmodulen. Fast det är ju inget som nämns i något officielt material, vad jag vet.

Användarvisningsbild
Gunther
Admin
Inlägg: 633
Blev medlem: 2007-01-28 13:08
Ort: Umeå
Kontakt:

Inlägg av Gunther » 2007-03-04 22:00

Det här med månalver och grottalver är en ypperlig idé tycker jag. I månsilvret har vi ju ännu en källa till obekvämligheterna mellan alver och dvärgarna. Dvärgarna fördrevs ju faktiskt till Grynnerbergen av alverna med hjälp av månsilvret!

Lazarous
Berendisk Vintrampare
Inlägg: 48
Blev medlem: 2007-03-02 15:08

Inlägg av Lazarous » 2007-03-04 22:53

Kan tänka mig att en eventuell gråalvsbosättning skulle innehålla några v världens främsta skeppsvarv och närhet till timmer.

Användarvisningsbild
Gunther
Admin
Inlägg: 633
Blev medlem: 2007-01-28 13:08
Ort: Umeå
Kontakt:

Inlägg av Gunther » 2007-03-04 23:07

Enligt pågående diskussion så skulle gråalverna inte vara skeppsbyggare längre.

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6816
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2007-03-05 12:54

Gunther skrev:Det här med månalver och grottalver är en ypperlig idé tycker jag. I månsilvret har vi ju ännu en källa till obekvämligheterna mellan alver och dvärgarna. Dvärgarna fördrevs ju faktiskt till Grynnerbergen av alverna med hjälp av månsilvret!
Skulle denna konflikt om månsilvret kunna vara d(en) konflikt som sedan lagt grund för alver och dvärgars fiendeskap?

Användarvisningsbild
Psipo
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 827
Blev medlem: 2007-02-14 20:01

Inlägg av Psipo » 2007-03-05 13:04

birkebeineren skrev:
Gunther skrev:Det här med månalver och grottalver är en ypperlig idé tycker jag. I månsilvret har vi ju ännu en källa till obekvämligheterna mellan alver och dvärgarna. Dvärgarna fördrevs ju faktiskt till Grynnerbergen av alverna med hjälp av månsilvret!
Skulle denna konflikt om månsilvret kunna vara d(en) konflikt som sedan lagt grund för alver och dvärgars fiendeskap?
Jag ska ta upp det i dvärgtråden. Men varför inte?

Lukas Sjöström
Jordakisk Bärsärk
Inlägg: 23
Blev medlem: 2007-01-27 00:09
Ort: Lund

Inlägg av Lukas Sjöström » 2007-03-06 10:54

Hur stor skillnad behövs mellan alvsläktenas egenskaper? Personligen tycker jag att alla alver som lever en "normal" livsstil (det vill säga, inte havsalver, grottalver (även om jag gillade månalvsidén) och de så bespottade silveralverna) borde vara ungefär likadana -- inte tillräckligt skilda från varandra för att rättfärdiga grundegenskapsjusteringar i alla fall. Ett radikalt förslag är att låta rasen "alv" omfatta alla "normala" alver, och låta de mer udda varelserna ingå i gruppen "övriga älvfolk" -- det känns lättare att justifiera ett alviskt folk som har ungefär samma egenskaper över hela brädet (som de i Monsterboken) än ett där varenda liten undergrupp ska ha egna specialförmågor och grundegenskapsmoddar. På det viset kan varje spelledare själv besluta om exakt vilka alviska levnadssätt som finns i Ereb. Namn som "skogsalv", "gråalv" och "mörkeralv" blir då mer beskrivningar av stammar eller levnadssätt än rasuppdelningar huggna i sten.
/Lukas Sjöström

Användarvisningsbild
Psipo
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 827
Blev medlem: 2007-02-14 20:01

Inlägg av Psipo » 2007-03-06 15:23

Utdrag ur Gregorios den Rödes avhandling kring alver:

Så vitt vi vet stammar alverna från sin moder, Tevatenu. Denna idag närmast glömda gudinna benämns Moder Jord av våra lärde, i den mån de alls talar om henne. Alverna, spreds för vinden av sin moder i tidernas begynnelse. De var de förstfödda. Överallt uppstod bländade högkulturer - Melukha, Cerbergen, Månskenskogen - men idag återstår endast Landori, alvernas urhem. Alvkungens hov utgör en stängt rike för oss. På andra håll lever alverna mer öppet. I Goiana lever älvfolken sida vid sida med de kardiska riddersmännen och på de ändlösa haven seglar de uråldriga goldinerna ännu.

Det var människan girighet som fördrev alverna. På jakt efter deras hemligheter, skatter och bördiga riken fördrev de alverna. Många och långa fasansfulla krig utkämpade sig. Alverna drog sig tillbaka, flydde in i sina djupa skogar eller ut på haven. De övergav vår värld för att söka sig en ny. Endast i Landoris urskog lever alverna som de en gång gjorde över hela Altor. I perfekt harmoni med naturen, med livet, framlever de sina sista dagar i vår värld. För de är ett döende folk, ett försvinnande släkte.

Alvers väsen
Alven är inte som oss människor. De verkar inte efter samma lagar. Även idag, tusentals år efter sitt skapande, har de bevarat sitt band till sin skaperska. Moder Jord och hennes barn är ett. På gott och ont, för även om detta innebär närmast gudomliga krafter innebär det samtidigt att den minskar med Moder Jords falnande krafter. Den helhet som utgörs av alverna och Tevatenu är inte konstant, utan minskar. Alverna kan inte föröka sina led såtillvida att de inte förminskats på annat håll. Barnafödande är lika delar sorg som glädje för alverna. Denna tragiska avverkning av alvsläktet är inte alltid ett resultat av krig och våld. Att dö av sorg är inte ovanligt, antingen för egen hand eller helt enkelt genom att förtvina, att bli ett med Moder Jord igen.

Alvers sinne
Odödligheten påverkar alven i stor som smått. Evighetens perspektiv är inte lätt att bära. Detta har lett till att vissa av mina kollegor misstolkat alverna som tålmodiga och långsamma, närmast avvaktande i sin läggning. Detta är inte helt sant. Även om Landoris alver i sin outgrundliga visdom verkar avväga varje beslut med skrämmande insikt så handlar de flesta andra alver efter vad nöden kräver. Ett ögonblick kommer aldrig åter, är en sanning som alverna smärtsamt bär med sig. Kanske hade deras riken funnits kvar, hade de hanterat det annorlunda? Så när en alv skrider till handling gör hon det bestämt, omgående och utan att sky några medel. Men hon är oftast säker på sin sak. Att bära med sig ett ödesdigert misstag i tusen år är tyngre än vi någonsin kan begripa.

Alvers kropp
Oavsett var vi finner alven – Orghins isöknar, Melukhas djungler, västerhavet, under Aidnebergen eller Goianas skogar – uppvisar de alla ett liknande karaktäristika. Finlemmade kroppar, spetsiga öron, något kortare än människan men spänstligare och kvickare. Deras blick är klarare och skarpare än vår och deras hörsel liknar snarare de vaksamma fåglarnas. De tycks inte kunna drabbas av sjukdomar och många gifter är verkningslösa mot dem. Men i övrigt tycke de fungera som oss. De blöder, de andas, de flyter och de fryser i kyla. Deras samliv liknar vårat men bär sällan frukt. Deras hår växer blott på skulten men färgen varierar – från korpsvart till snövitt, från solgult till silverne

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6816
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2007-03-06 15:35

Efter en snabb genomläsning... mycket bra! :D

Återkommer.

osbjer
Caddisk Bågskytt
Inlägg: 126
Blev medlem: 2007-01-28 14:03
Ort: Göteborg
Kontakt:

Inlägg av osbjer » 2007-03-07 08:37

Jättebra text. Fast jag gillar inte det där med Alverna kan inte föröka sina led såtillvida att de inte förminskats på annat håll. men det ska du inte bry dig om, fortsätt såhär!

/j

Användarvisningsbild
Psipo
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 827
Blev medlem: 2007-02-14 20:01

Inlägg av Psipo » 2007-03-07 09:47

osbjer skrev:Jättebra text. Fast jag gillar inte det där med Alverna kan inte föröka sina led såtillvida att de inte förminskats på annat håll. men det ska du inte bry dig om, fortsätt såhär!

/j
Ah. jag svarade precis men forumet hängde sig! Damn.

Jag behöll iaf ovanstående efter påtryckningar härifrån. Står f.ö i MB II. Rent språkligt är mening dock under all kritik, men jag skrev allt ganska snabbt mest för att summera mina tankar.

Uppmaning:Jag vill sprida alverna långt utanför Landori och Goiana. Åtminstone historiskt. En gång befolkade alverna hela Ereb. Vilka lämningar finns kvar, sägner, allianser m.m. Vill ni ha med alvföreteelser i era kapitel så hojta. Jag tror att alvlämningar kan göra mycket för ett lite mer levande Ereb. Tänk vackra statyer idag övervuxna med mossa och delvis reserade, byggnader, hela alvriken idag bebodda av svartfolk, kanske en konung i något rike fortfarnde bär den krona alverna skänkte honom för 1000 år sedan som ett tecken på folkens vänskap (Kardien?) m.m. Kort, färga era regioner i lagom dos av alverna.

Användarvisningsbild
Spelknepe
Admin
Inlägg: 2513
Blev medlem: 2007-01-25 20:26
Ort: Helsingborg
Kontakt:

Inlägg av Spelknepe » 2007-03-07 10:57

Jag tyckte detta var väldigt bra Psipo. Men skulle man inte kunna lägga in att det finns lyckliga och glada alver. Texten framställer alverna som om var en av dem käkar cipramil och är deprimerade. Annars mycket bra! :)

Användarvisningsbild
Psipo
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 827
Blev medlem: 2007-02-14 20:01

Inlägg av Psipo » 2007-03-07 11:46

Spelknepe skrev:Jag tyckte detta var väldigt bra Psipo. Men skulle man inte kunna lägga in att det finns lyckliga och glada alver. Texten framställer alverna som om var en av dem käkar cipramil och är deprimerade. Annars mycket bra! :)
Kollektiv lycka är något som alver inte kan uppleva längre. De har varit med om för mycket skit. Individer kan känna lycka över samma saker som vi. Det kan framgå tydligare framöver. Det är ju inte meningen att melankolin ska vara det tydligaste personlighetsdraget hos alla alver utan snarare en bakomliggande trigger som kan ge intressanta följder och ge mer färg åt alver som släkte.

Jag verkar iaf vara inne på rätt spår. Ska slänga ihop en disposition innan jag börjar skriva. Alvmodulen tar ju exempelvis bara upp sådant som inte är intressant för en spelare som vill rollspela en alv. Det är bara gadgets. Jag kommer att beskriva gadgets med (bra rep, mjuka skor och allt det där) men det är ju inte det som gör alven. :)

Skriv svar