Jorduashur

Samlingsplats för alla länder och platser
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Mycket trevlig läsning mäster Mikael! :)

Den klassiska introduktionen får mig att minnas den gång man själv seglade in i Arhems hamn eller läste om barndomsminnet från Montagor. Första meningen med den röda flaggan får mig också att genast veta att källorna är noggrant konsulterade och flera tillkommer väl inflätade med nya företeelser. Bosjotnarna är strålande i Jorduashur! :D Gillar Varglyan, "Hedendomen" och trälen Middis konjak!!!
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Adragoor skrev:Vad betyder "ashur" på de narguriska språken? "Jordu-" ser ut som att det skulle kunna vara en genitivform.
Adragoor skrev:
Mikael skrev:Från sid 1.
Fafnir skrev:Dessutom finnes i hans bok "Altoria Linguae in antiqua et hodierna" en redogörelse för hur denna nordliga nation fick sitt namn.

Den kardiske missionären Laurentius och hans följe hade under storm fullständigt tappat orienteringen och var hjälplöst vilse i ödemarkerna. När dom efter dagar utan mänsklig kontakt ramlade in i en grupp jourdakaerlar var det svårt att avgöra om dom var räddade eller förlorade. Infödingarna var synbart hedningar, täckta i pälsverk av ulv och björn och med ansiktena täckta av skräckinjagande hjälmar med ansiktskydd av järn eller läder. De var dessutom beväpnade med väldiga yxor som de avvaktande höll väl synliga och redo.

Oroligt sneglandes på yxorna trädde Laurentius fram och äskade:
"Hållen edra yxor i Etins namn! Vi bringar Hans ljus och vill er inget ont.
Förtäljen oss nu hvilka i äro och hvart vi hava hamnat...

Jourdakaerlarnas anförare förstod inget av den vida ström av vekt tal som rann ur utlänningens mun men såg mannens intresserade blick fästad mot hans yxa.

N`iordhuaxor, förklarade han.

Situationen har sammanfattats med uttrycket "Goddag yxskaft".
Heh... Jo, yxa kan det absolut betyda, men då är Jorduashur det utländska namnet på landet. Vad kallar jorderna själva det för isf? Jordumark?
Mikael skrev:Precis vad jag tror/undrar...vad kallar de sitt eget land?
Jordumaerk?
Två centralnarguriska ord jag skapat som kanske kan ge lösningar är "ghur" = folk/grupp/etnicitet och "yrdh" = land/område. Annars funkar "ashur" som namn på yxa och Jordumaerk för kaerlarnas eget namn.
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

nej gillar nog yrdh eller möjligen ghur bättre som källa till namnet. Yxa heter ju axor enl. sid 1.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Jordiska som västnarguriskt språk skiljde sig från centralnarguri för 1500 år sedan och präglas heller inte lika mycket av den konservatism som talarna av detta språk gör och ordlikheten kan därför tolkas rätt vidt.

"Jorder" (eller en variant av detta) är iallafall namnet på den stam/folk som vandrade in i norra Kard på 800-talet fO, men vad detta ord betyder kan också vara en fråga?
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

tack för det Birke, tur att ngn bryr sig om denna nordliga landsända också...
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

Vad sägs om att Odo i Kard (kanske endast Jorduashur) är känd som Vite Odd. Ger vibbar av vite krist, men Odd är ett mer fornnordiskt namn än krist, förutom att det dessutom ligger nära Odo...inte så illa va. 8)

Problemet blir då Ransard vs Palinor, men för mig framstår det som att ransarderna inte förstår att Palinorernas gud är Etin och Odo är profet. De kasnke därför inte ser att Palinorernas onda gud är samma som man tror på i "grannländerna" Magilre och Klomellien?
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Mikael skrev:Vad sägs om att Odo i Kard (kanske endast Jorduashur) är känd som Vite Odd. Ger vibbar av vite krist, men Odd är ett mer fornnordiskt namn än krist, förutom att det dessutom ligger nära Odo...inte så illa va. 8)

Problemet blir då Ransard vs Palinor, men för mig framstår det som att ransarderna inte förstår att Palinorernas gud är Etin och Odo är profet. De kasnke därför inte ser att Palinorernas onda gud är samma som man tror på i "grannländerna" Magilre och Klomellien?
Svarade på detta i LV-tråden.
Kom senare på att i Trakorien finns Vite Shamash...
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

I Jorduashur går LV/Odo (och Etin) under samlingsbeteckningen Vise Odd, eller mer förolämpande Lille Odd.
Krille
Caddisk Bågskytt
Inlägg: 156
Blev medlem: 2008-02-28 15:52

Inlägg av Krille »

Enligt EB-Spelledarbok så finns det ca lika många orcher i Jorduashur som människor.

Hur är det med orchriket Orxygg som skall finnas beläget i Jorduashur?
Två fästen dvärgfästen nämn i EB-boxen, vilkas namn jag inte kommer på just nu, men ett av dessa ligger på gränsen elller bortom gränsen till orchernas territorium (Orxygg?).
På spelknepes karta så ligger dvärgsriket ungerfär på Sigsdals norra udde. Har för mig att Orxygg skall ligga i norr men ändock så dominerar orcherna Kardskogen utom sydvästra där ett alvrike finns. Omfattar då kanske Orxygg även Kardskogen?

Jag fick uppfattning att Orxygg låg i Nordahl där spelknepe placerat ut ett berg/högland som jag placerat Orxygg på, (med stor inspiration av Gudabad från Sagan Om Ringen).

Själv så försöker jag få ihop lite kampanjmaterial till Jorduashur och har placerat Orxygg(Krauk med underlydande grottorcher) i dom norra högländerna/kullarna om Kardskogen. Krauk i Kardskogen lyder under Orxygg som vasaller. Orcherna i Sigsdal är bergsorcher och är fåtaliga och autonoma från Orxygg. Till detta följer även den stora gruppen slättorcher som lever som nomader och kan återfinnas i norra Sigsdahl och Nordhal men om det tryter rör de sig ned mot Krakelid för att plundra. Dessa är svårkontrollerade av Orxygg då de är nomadiska men har vissa fasta boplatser och allierar sig med dom nordahlska istrollen (en av dom mest primitiva trollraserna).

Hur som helst har orcherna en ganska viktig plats i Jorduashur genom sitt höga antal och stora utbredning. Halvorcher lär inte vara något direkt ovanligt i Jorduashur. Den jordiska krigsföringen kanske påverkats mycket av orchernas taktik (eller brist på taktik), där man möter den anstormande orcherhorden sin slutna fylkningar som kan påminna lite om hoplittaktik, fast som bryts när man fått överhanden och bärsärkargången och den mer individuella striden får träda fram?
Krille
Caddisk Bågskytt
Inlägg: 156
Blev medlem: 2008-02-28 15:52

Inlägg av Krille »

Mikael skrev:I Jorduashur går LV/Odo (och Etin) under samlingsbeteckningen Vise Odd, eller mer förolämpande Lille Odd.
Det var ett bra öknamn och passar väldigt bra in utan att rippa rakt av från vikingatiden. :D
Användarens profilbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1677
Blev medlem: 2007-07-20 15:40
Ort: Ashland, OR

Inlägg av anders »

Välkommen till forumet, Krille! :D
Caddo
Den Lysande Vägen

Discord: clerical_error#3473
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

Krille skrev:
Mikael skrev:I Jorduashur går LV/Odo (och Etin) under samlingsbeteckningen Vise Odd, eller mer förolämpande Lille Odd.
Det var ett bra öknamn och passar väldigt bra in utan att rippa rakt av från vikingatiden. :D
TAcka anders, jag var mindre fantasifull med Vite Odd. :oops:

Låt mig återkomma om Orkxygg :? ikväll.

Välkommen Krille!
Krille
Caddisk Bågskytt
Inlägg: 156
Blev medlem: 2008-02-28 15:52

Inlägg av Krille »

anders&Mikeal: Tackar! Har besökt forumet lite till och från och eftersom jag spelar DoD 91 i Ereb försöker utveckla äventyr och kampanj idéer. Har mest inriktat mig på Jorduashur, men försöker se till att det inte ska bli ett Thrudvang i miniatyr eller "grisodlar"-land (inte för att det är fel på Thrudvang men ser helst visionen av Jorduashur som vikingafantasy med mer historiska kopplingar med sina säregna "twists").

Kan återkomma med lite material jag jag haft om drakspråket, runorna och aesirs prästmagiker (vilka hänger samman), seder, samt lite om Jorduashurs bestiologi. (Inget nytt direkt utan mest baserat på gamla DoD-böcker och mest kortfattat för SL bruk)
Krille
Caddisk Bågskytt
Inlägg: 156
Blev medlem: 2008-02-28 15:52

Inlägg av Krille »

En liten tanke om Jorduashurs orcher:

I modulen Svartfolk nämns det att orcherna generellt sett måste plundra och härja för att kompensera sin egen undermåliga produktion. Allt från smidesverk, antagligen grödor/odlad mat, tyger, pengar/guld/ädelstenar, vapen osv... erövras främst från omkringboende folk. Jorduashur är lite annorlunda. Eftersom nordmännen är bland de mänskliga folkens mest fruktade och vildsinta krigare som lätt slår ut orcherna i öppen strid (om styrkornas storlek är jämna) och att de är de närmaste lättåtkomliga folken (alver, dvärgar och minotaurer) är nog en svår nöt att knäcka för orcherna, så rekomenderar jag att Orxygg är ett ganska produktionmässigt organiserat rike. Jag tänker i stuk med Gundabad/Isengård: Stora rykande smedjor där förslavade vättar, grottalver, slavorcher och dvärgar arbetar under piskor, odling av gigantiska svampar i underjorden (Ungefärs som grottalvernas i MB1) och en maktfullkomlig klipsk klanhövding/konung. De människor som bor i närheten av Orxygg måste oftast betala brandskatt och detta är lönsamt för orcherna så därför tjänar dom inte på att försöka utplåna människorna helt. Även i Sigsdahl (EB-box) råder liknande fårhållanden där människorna ibland betalar tributer till både den lokale orchhövdingen och jarlen/stormannen/hövdingen.
Krille
Caddisk Bågskytt
Inlägg: 156
Blev medlem: 2008-02-28 15:52

Inlägg av Krille »

Detta är anteckningar som är riktlinjer och är inte så vidare utvecklade utan var främst menat för personligt bruk. Men något intressant kanske kan uttydas.


I Odos år 610

Djur och bestar

I norra Nordahl finns isbjörn. Grizzlybjörn finns i Kardskogen. Den fruktade Grottbjörnen kan stötas på höglandet eller bergen. Isbjörnar kan ibland påträffas längst Nordahls kuster. Älgar, Narvalar, Uroxen, Vildsvin och Renar hör till den typiska landskapsbilden och Haj, Jättehaj ,Späckhuggare och är alla vanligt förekommande under det varmare halvåret i haven. Andra bestar som synes i djupen, speciellt nära Drakrännan och Svalöarna, lever Ichyosaurus och havsodjuret Mosasaurus samt Svanödlor i varma underhavsgrottor som hjälper dom klara det kalla klimatet.

Ulvar är vanliga ledare över vargflockar vilket gör flockarna mycket listiga och farliga för människor. Annars så finns de tillsammans med svartalferna men ej i egna flockar. Vargar är Jorduakernas gamle arvfiende och fler har dessa blivit sedan den sista mansåldern. Ulfhednar(Varghamnsskifte) ses på med största misstrohet men vissa Rakade har ibland lärt sig anta vargform och få vågar trotsa dessa.

Varulvar är mycket vanliga och så gott som varje människa i Jorduashur känner eller känner till någon som drabbats av förbannelsen. De är en viktig del i jorduakernas folktro. Finns även historier om varulvsorcher/varulvsalfer

Angyoner finns i flockar bland de flesta klippor och berg i Jorduashur och både bergslevande människor och dvärgar tämjer och föder upp dom som riddjur.

I Kardskogens mörka kärnar och eller vid forsar runt hela Jorduashur finns berättelser om Bäckahästar som lurar med sig män som älvfolk ner i dunkla vatten för att aldrig återvända.

Under de mörkaste och kallaste vinternätter när stormarna blåser som värst sägs Frostvargen vandra ned från sina isiga vidder bortom haven. Få vet var de egnetligen kommer ifrån och vad dom egentligen är. De rakade har den besynnerliga förmågan att kunna åkalla dessa för korta göromål…

Alver&Älvfolk

Skogsrån lurar i Kardskogen och dyker vanligast upp på platser där människorna tillåts hugga träd av alverna. Även i de få skogsområdena i Allnemark stöts de på.

I norr, Nordahls slätter och tundra finns Frostalver som jagar slättorcher och härjar orcherriket i norr. Dom är mycket fåtaliga men extremt fruktade av svartfolken och jagas ständigt av svartalfernas ulvryttare på order av svartfolkens härskare. De har antingen kommit till Jorduashur från Orghin flyendes från Månskensskogen i Barbia, eller så är det alver som skurits av från sina fränder i Kardskogens södra delar. De lever i konstant krig med istrollen som de hatar mer än andra svartfolk. På nordiga fjäll och fjällskogar kan de ibland ha byar. Deras härskare är den legendariska Silverprinsessan som sägs ha ett palats byggt av glasklar is någonstans i nord (kanske på Orghin?).

Enligt människorna legender finns även ”Djupalfer” (Grottalver). Dessa sägs vara underjordiska ondsinta eller goda (beroende på sagan) andar eller liknande som till och med har större kunskaper om underjorden och metaller än ”Ronsalferna”(Bergsalfer=Dvärgar). Dvärgarna verkar frukta/hata dom då dvärgarna blir rasande eller säger inte ett ord om de nämns.

Tomtar/pysslingar lever ofta nära eller under människornas gårdar där de ibland kan göra spratt eller hjälpa till beroende på vad det tycker om folket. Många gårdar över hela landet har en tomte/pysslingfamilj på sin gård och dom ska man enligt seden behandla väl.

Svartfolk

Orcher finns det gott om. Antagligen finns lika många eller fler än människorna. Slättorcher vandrar över hela Jorduashur men vanligast är de i norra Sigsdal, Nordahl och områdena norr om Krakeborg. De är uppdelade i flera stammar(tre?) och lyder inte under någon klan. Allianser bildas ibland mellan stammarna eller med orchriket. De krigar ofta mot minotaurerna, vargmännen, istrollen och går alltid samman för att utrota frostalverna. Slättorcher härjar ofta människorna då de är ibland helt i beroende av krigsbyte för sin överlevnad.

Orchriket ORXYGG ?

Vättar finns det även gott om. Dessa är inte särskilt krigiska om de lever nära människorna och vissa fredliga kontakter sker. Övriga svartfolk tar dom gärna som slavar som smeder eller gruvarbetare. Därför så är människorna och jättarna de som man föredrar att ta kontakt med. Dvärgarna konkurrerar med dom men fred råder så länge dom håller sig borta från dvärgarnas territorium men dessa har ibland bildat allianser mot andra svartfolk. Vättarna har flera mindre bosättningar i Sigsdal och ett stort underjordiskt rike i Kardbergen: Vaettrarons

De Svartnissar som inte håller sig till orcherna med sin oönskade uppvaktning lever ibland under människorna utan att dessa vet om det. Gärna under en varm lada eller i närheten av människor där de kanske kan snappa åt sig mat eller överfalla någon försvarslös i mörkret. De är konkurrenter till tomtarna som också gärna bor med eller nära människorna.

Istrollen är dom mest djuriska bland svartfolken och fruktade även av andra svartfolk men för dom utgör inte istrollen något större problem då de andra svartfolken är många fler. Istrollen drar runt i familjer eller flockar utan fasta boplaster men drar sig under de korta sommarmånaderna sig tillbaka till Nordahl. Trivs som bäst vid norra kusten men finns lite byte där. De drar sig nära människorna för att skaffa mat och attackera gårdar och byar om det är möjligt. De skapar snöskred bland klippor för karavaner och om dom måste jagar de även svartfolk (mest slättorcher) för föda. Dom är dödsfiender med frostalverna som är deras största egentliga hot. Totalt skräckslagna för all eld och magiskt ljus.

Bestialiska folk
Minotaurerna är de flertaligaste humanoiderna efter svartfolken, nordborna och dvärgarna. De lever i flera klaner. Flera i Kardskogen och är hyfsat neutrala. De flesta är tränade som utbygdsjägare eller barbarer(med krigarens yrkesförmåga+bärsärkargång som primär färdighet). Slåss både mot människor och svartfolk när de anser sig ha nytta av det. Samma gäller fred. De rör sig som nomader och kan träffas på överallt. Har oftast lätt brunvit tjock päls(+1 abs).

En stor stam Vargmän rör sig som nomader rör sig sig i Kardskogen och Krakelid och har en/ett par fasta bosättningar i västra delen av Kardskogen. Vargmännen är ganska organiserade genom den hårda konkurrensen med andra humanoider och alla flockar lyder under honan VREUFRA. Vargfolket betraktas med stor fientlighet av människorna som ofta tror att dessa är VARULVAR men alverna i Kardskogen och Frostalverna ser dom som sina vänner och nära allierade.

Jättar (Ronsjotnar) finns det flera bostättning/gårdar av. De kan ibland anställas av människor och dvärgar för att hjälpa till med byggen, som legoknektar. Har fasta bosättningar i bergen norr om Halle, Kardbergen men omkringdrivande ondsinta jättar kan stötas på lite varstans och härja landsbygden. I Kardbergen finns det en förslavad koloni av dvärgar som lyder under bergsjättarna. Jättarna är mycket oberäkneliga.

Bland Kardbergen höga toppar lever en varelse som jorduakerna brukar kalla ”Bergsknytten”. Detta borde möjligtvis vara den skygga Yetin. Få har sett dom och de anses mer som myt än verklighet.

I Jorduashurs vildmarker och otillgängliga terräng finns flera sällsynta och ovanliga varelser. Hjortider och Örnmän påträffar många av skalders och kvädens hjältar. Och längst de farliga svarta klipporna längst halvöns kuster finnes Hajmän i oroande stora antal. Dessa rovdjur med sina hem bland vattenfyllda grottor är ett farligt oväntat tillskott i dessa frusna vildländer. Men även finnes det godhjärtade varelser längst världens kanter. Särlingar dyker ibland upp för att hjälpa fiskare och sjöfarare i nöd och de uppskattar gärna att en god sång eller melodi då och då…
Skriv svar