Fil-Tofia

Samlingsplats för alla länder och platser
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9003
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Fil-Tofia

Inlägg av birkebeineren »

Snibben skrev: 2019-05-30 15:12Jag skulle kunna dra ned på antalet stadsdelar.
Föreslår följande (sköldar finns kvar men jag kan välja bort att visa dem):
Tofia 4Stads.pngFil 5 Stads.png

Dvs fem i Fil och fyra i Tofia. Sköldarna kan sedan representera stadsmilisområden istället för stadsdelar. S
Det funkar för mig. Kanske också mer passande i en stad med endast 2000+3000 invånare (om vi då inte uppjusterar eller räknar in förstäder)?

Sköldarna är för fina för att inte användas... Kanske kan några representera stadsdelarna och andra några adelsfamiljer knutna till staden?
Ritade du inte ett eget vapen, med uniform, för stadsvakten också?
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Fil-Tofia

Inlägg av Snibben »

birkebeineren skrev: 2019-05-30 07:38
*Greverydska ordenshuset (den ofärgade byggnaden mellan stadsdelarna 12 och 17)
Tror du menar torget som består till hälften av bryggan?
Senast redigerad av Snibben den 2019-05-30 21:33, redigerad totalt 1 gånger.
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Fil-Tofia

Inlägg av Snibben »

NYA KARTOR!!!!
Fil-Tofia Karta 20192.png
Fil-Tofia Karta 20193.png
Användarens profilbild
Grisodlar'n
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1460
Blev medlem: 2007-11-09 01:15
Ort: Västerås

Re: Fil-Tofia

Inlägg av Grisodlar'n »

Ser bra ut det där. :)
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9003
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Fil-Tofia

Inlägg av birkebeineren »

Snyggt Snibben! Höjdkurvor, bryggor, namn och grejer. :D

Hinner inte med några nya idéer just nu men återkommer. Hoppas Jeb får tillfälle att komme med åsikter också. Stadsdelar och förstäder exempelvis.

En sak bara, går det att rita in någon stor förstad vid Tofia? Staden är enligt källorna större än Fil och befolkningen behöver någonstans att bo. Eller är Tofias byggnader högre (och mer trångbodda?) än de i Fil kanske?
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Fil-Tofia

Inlägg av Jeb »

Jag har lite att komma med. Har bara haft väldigt mycket att göra inför semestrarna. Hoppas på riktigt ruskväder så man med gott samvete kan sitta inne och skriva. :D
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9003
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Fil-Tofia

Inlägg av birkebeineren »

Snibben skrev: 2019-05-30 21:31 NYA KARTOR!!!!

Fil-Tofia Karta 20192.png
Fil-Tofia Karta 20193.png
Har nu tittat på kartorna på datorn och där kommer de mer till sin rätt än på mobilen. :)

Frågor, förändringar och förslag:

Höjdkurvorna i Fil verkar indikera att palatstadosen ligger uppe på en kulle men hur ser det ut i övrigt? Hittar inte någonstans inne i staden de två kurvorna som syns norr och söder om staden.

Beroende på hur höjdkurvorna blir kan stadsdelen Sydslänten eventuellt flyttas till den gula stadsdelen T5 då namnet indikerar att den ligger i en sluttning (som då blir upp mot palatstadosen). Eller den ligger kvar men med passande kurvor.

Ingemansön stavasom till Ingenmansön

Paltstados stavas om till Palatstados

Byggnaderna vid Förstad 4 utanför Tofia saknas.

Norra timmerhamnen ritas ut norr om Fils stadsmur och Södra timmerhamnen ritas ut söder om Tofias stadsmur
Om det blir trångt att rita ut får vi förklara det med att platserna ligger utanför kartan. (Sammanfattning om timmerhamnarna: viewtopic.php?p=41206#p41206)

En igenmurad port längst söderut i Tofia (och kanske några rester efter en övergiven förstad?). Ingen viktig detalj men en liten sådan ändå. Förklaringen till igenmurningan var piratangreppet 498 eO (viewtopic.php?p=41186#p41186)



Möjligtvis en byggnad ute på Ingenmansön som är Tvillingstadens gemensamma hamn- och tullkontor (...hittar inte tråden... ).

En av förstäderna utanför Fil heter Barkstaden enligt Jeb.

Stadsdel T4 kan förslagsvis döpas Hertigstaden eller Hertighusen efter hertigens residens här.

Stadsdel F4 kan förslagsvis döpas Ekeoxarna eller Oxekarna. En slags anspelning på de två heraldiska vapnen som är knuta hit.

Någon tanke med borgen söder om Fil eller är det fritt fram att gissa?
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Fil-Tofia

Inlägg av Snibben »

birkebeineren skrev: 2019-06-03 10:29
Höjdkurvorna i Fil verkar indikera att palatstadosen ligger uppe på en kulle men hur ser det ut i övrigt? Hittar inte någonstans inne i staden de två kurvorna som syns norr och söder om staden.
Städer som är lika gamla som Fil brukar ha en tendens att skapa sitt egna inslag med höjdkurvor oavsett hur de naturliga kurvorna ser ut- man gräver ut och bryter sten vilket sänker kurvor och rivningsmassor och skräp höjer. Om man tittar noga kan man se hur de borde förhålla sig till varandra.
Palatstadosen ligger högst upp på kullens topp vilket naturligtvis leder till att den ser ännu mer imponerande ut när man närmar sig städerna.
birkebeineren skrev: Beroende på hur höjdkurvorna blir kan stadsdelen Sydslänten eventuellt flyttas till den gula stadsdelen T5 då namnet indikerar att den ligger i en sluttning (som då blir upp mot palatstadosen). Eller den ligger kvar men med passande kurvor.
Det passar bättre. Den södra staden kanske kan ha ett namn som anspelar på köpmän och lagliga kapare håller till där?

birkebeineren skrev: Byggnaderna vid Förstad 4 utanför Tofia saknas.
Den brann ned :(
Nej, jag råkade radera den. Den kommer tillbaka i nästa version
birkebeineren skrev: Norra timmerhamnen ritas ut norr om Fils stadsmur och Södra timmerhamnen ritas ut söder om Tofias stadsmur
Om det blir trångt att rita ut får vi förklara det med att platserna ligger utanför kartan. (Sammanfattning om timmerhamnarna: viewtopic.php?p=41206#p41206)
OK. Jag är dock fortfarande lite skeptisk till dessa eftersom det borde vara lättar att last timmer på reden. Stora lastmaskiner i hamnarna kommer först till på 1800-talets andra hälft och blir vanliga först i slutet av samma århundrade. Hamnkranar finna förvisso innan detta men de är inte lämpliga för att last stockar utan är till för tunnor och kanoner. De är också stationära och deras svängradie brukar vara 90 grader.
birkebeineren skrev: En igenmurad port längst söderut i Tofia (och kanske några rester efter en övergiven förstad?). Ingen viktig detalj men en liten sådan ändå. Förklaringen till igenmurningan var piratangreppet 498 eO (viewtopic.php?p=41186#p41186)

Möjligtvis en byggnad ute på Ingenmansön som är Tvillingstadens gemensamma hamn- och tullkontor (...hittar inte tråden... ).

En av förstäderna utanför Fil heter Barkstaden enligt Jeb.

Stadsdel T4 kan förslagsvis döpas Hertigstaden eller Hertighusen efter hertigens residens här.

Stadsdel F4 kan förslagsvis döpas Ekeoxarna eller Oxekarna. En slags anspelning på de två heraldiska vapnen som är knuta hit.
OK
birkebeineren skrev: Någon tanke med borgen söder om Fil eller är det fritt fram att gissa?
Någon from av mindre riddare eller fogde?
https://www.guedelon.fr/en/
Fil-Tofia Karta 2019.png
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9003
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Fil-Tofia

Inlägg av birkebeineren »

Snibben skrev: 2019-06-03 11:41 Städer som är lika gamla som Fil brukar ha en tendens att skapa sitt egna inslag med höjdkurvor oavsett hur de naturliga kurvorna ser ut- man gräver ut och bryter sten vilket sänker kurvor och rivningsmassor och skräp höjer. Om man tittar noga kan man se hur de borde förhålla sig till varandra.
Palatstadosen ligger högst upp på kullens topp vilket naturligtvis leder till att den ser ännu mer imponerande ut när man närmar sig städerna.
Okej. Bra med lite mer berg. De så kallade Undervägarna finns ju under Tvillingstaden och då kan det tänkas att kring Palatstadosberget är det lite mer torrare än i de mer leriga delarna av staden. Gissar att de gamla jorerna började bygga sina tunnlar, rör och begravningsplatser först här.
Snibben skrev:Det passar bättre. Den södra staden kanske kan ha ett namn som anspelar på köpmän och lagliga kapare håller till där?
Bra. Lagliga kapare? Berätta mer. Annars kanske Handelskvarteren räcker?
Snibben skrev: Den brann ned :(
Nej, jag råkade radera den. Den kommer tillbaka i nästa version.
Och det med galgbacke som granne. :)
Snibben skrev: OK. Jag är dock fortfarande lite skeptisk till dessa eftersom det borde vara lättar att last timmer på reden. Stora lastmaskiner i hamnarna kommer först till på 1800-talets andra hälft och blir vanliga först i slutet av samma århundrade. Hamnkranar finna förvisso innan detta men de är inte lämpliga för att last stockar utan är till för tunnor och kanoner. De är också stationära och deras svängradie brukar vara 90 grader.
Vi blev nog inte helt eniga här allihopa. Min ursprungliga idé var att hamnarna skulle ligga lite längre bort från staden än bara några hundra meter så de passar nog inte in på kartan inser jag. Det hela byggde också på att det skulle vara ett stort skådespel när timmret flottades under Kejsarbron och då kan det passa om hamnarna ligger utom synhåll från staden. Södra hamnen var också tänkt ligga på Tofiasidan. Droppa hamnarna, på kartan åtminstone.

Ett fåtal hamnkranar kan finnas inne i staden för den för den som gillar sådan och för den mängd timmer som tas upp för bruk på plats.
Snibben skrev: OK
Snyggt. Gillade stigen från den igenmurade porten.
Snibben skrev: Någon from av mindre riddare eller fogde?
https://www.guedelon.fr/en/
En plats att besöka det där Guédelon! :D

Jeb får bosätta borgen, han har gott om folk.
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Fil-Tofia

Inlägg av Snibben »

birkebeineren skrev: 2019-06-03 14:06
Snibben skrev:Det passar bättre. Den södra staden kanske kan ha ett namn som anspelar på köpmän och lagliga kapare håller till där?
Bra. Lagliga kapare? Berätta mer. Annars kanske Handelskvarteren räcker?
Kapare som fått sina kaparbrev från Kardiens eller Zorakins kung, i de här fallen. Feliciernas kapare erkänns knappast som lagliga här?
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9003
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Fil-Tofia

Inlägg av birkebeineren »

Snibben skrev:Kapare som fått sina kaparbrev från Kardiens eller Zorakins kung, i de här fallen. Feliciernas kapare erkänns knappast som lagliga här?
Kaparkvarteren kan ha fått sitt namn från något som hänt tidigare i historien, nämligen under Sjökriget 370-394 eO mellan Zorakin och Felicien.

Enligt gamla utvecklingar här på forumet så härjade den feliciska marinen längs Zorakins kuster under slutskedet av kriget och kunde endast bekämpas av djärva kapare eftersom hela den zorakiska riksflottan hade ödelagts i Sjöslaget vid Selime 392 eO. En av dessa kapare var den unge baron William Stirzberg från södra Dreverike som sedan efter kriget belönades med hertigtiteln av Slättebo. (http://erebaltor.se/wiki/index.php?titl ... _Stirzberg)

Värdshuset och porten Tre Båtar i Fil-Tofia har sitt namn efter baron Williams tre erövrövrade båtar/skepp och även om platsen först var tänkt befinna sig i Tofia är den nu utritat i Fil. Där ligger den fint och förklaringen kan vara att Fils blev ett tillhåll för zorakiska kapare under Sjökriget då dessa genom Traktatet i Tofia tilläts använda en kardisk hamn som bas och avyttringsplats för kapargods.

Om Fil-Tofia (eller bara Fil) år 610 eO fortfarande skulle används av kapare så behövs det en genomtänkt förklaring. Staden ligger en bit från stora farleder som används av fiender till både Kardein och Zorakin. Möjligtvis finns det kardiska kapare som attackerar trakoriska skepp som färdas med Kopparkonvojen ner från Västerhavet eller kanske skepp från mindre önationer som Pandarealia, Monturerna, Bactulge och Mereld. Magilre skulle kunna vara ett mål, eller stadsstaterna i Morëlvidyn. Att kapa skepp från Caddo tror jag Zorakins kung skulle motsätta sig stärkt då detta troligtvis inte skulle gynna handeln med dalkerna.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9003
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Fil-Tofia

Inlägg av birkebeineren »

Angående de två timmerhamnarna så var de först tänkta som uppsamlingplatser för timmret bakom stora länser (kedja av sammanbundna stockar). Den norra "hamnen" på Filsidan är där timmret samlas upp efter att ha flottats ner från skogen. Därifrån flottas det vid ett bestämd tillfälle (Stora Flottningsdagen) samlad ner under Kejsarbron. Sen samlas det upp bakom nya länser i södra "hamnen" på Tofiasidan varifrån det sen lastas ombord på skepp ute på floden.

Att timmret tas upp på land med stora lyftkranar var en senare idé. En kompromiss kan vara att en större del av timmret inte tas upp på land utan stannar i vattnet bakom länserna och att endast en mindre del tas upp med kranar för frakt över land. Några kranar kan också befinna sig inne i staden för att ta upp timmer som ska användas på plats. Exempelvis är Fils möbelsnickare i behov av utvald virke till sitt arbete.

De båda "hamnarna" behöver dock inte ritas ut på kartan som blir för liten om de inte ska befinna sig precis utanför stadsmurarna (eller i dyn direkt utanför Tofias sydvästmur).

Kan detta funka?
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Fil-Tofia

Inlägg av Snibben »

birkebeineren skrev: 2019-06-04 10:06 Angående de två timmerhamnarna så var de först tänkta som uppsamlingplatser för timmret bakom stora länser (kedja av sammanbundna stockar). Den norra "hamnen" på Filsidan är där timmret samlas upp efter att ha flottats ner från skogen. Därifrån flottas det vid ett bestämd tillfälle (Stora Flottningsdagen) samlad ner under Kejsarbron. Sen samlas det upp bakom nya länser i södra "hamnen" på Tofiasidan varifrån det sen lastas ombord på skepp ute på floden.
Det är lite så jag ser det. Timret är en bulkvara som säljs oförädlat och relativt nyhugget. När det väl når sina destinationer runt om i Ereb kommer det fortfarande att behöva torkas och avbarkas innan det kan säljas vidare till snickare, skeppsbyggare och andra hantverkare.
birkebeineren skrev:Att timmret tas upp på land med stora lyftkranar var en senare idé. En kompromiss kan vara att en större del av timmret inte tas upp på land utan stannar i vattnet bakom länserna och att endast en mindre del tas upp med kranar för frakt över land. Några kranar kan också befinna sig inne i staden för att ta upp timmer som ska användas på plats. Exempelvis är Fils möbelsnickare i behov av utvald virke till sitt arbete.
Det är det här med lyftkranar som jag är emot. Förvisso är inte Ereb Altor 100% medeltid men att använda lyftkranar på det här sättet är ineffektivt även på Altor. Den sortens lyftkranar vi talar om här kan lasta kanske en stock per gång och först skall stocken säkras i vattnet innan den lyfts upp. Därtill så är kranar beroende av människor eller djur som kraftkälla (om man inte använder magi) - ja det finns både hydraulik och motviktssystem i Altor som är långt före medeltid och renässans men det måste fortfarande till externa energi för att få dem att fungera.
Jag förstår att vi tänker oss vibrerande industrihamnar som idag men då måste man också komma ihåg att sådana kranar är gjorda av stål och väl förankrade i stora betongblock eller med rejäl motvikter upptill om de går på spår. De är till för att snabbt lasta av och på skepp till tågvagnar/lastbils vagnar.
Varför bygga sådana monstermaskiner för timmer i Altor när man enkelt kan lägga ned en ramp i vattnet fästa en krok i timret och dra det upp med manna- eller hästkraft? Stockarna är runda och kan i värsta fall rullas på land med hjälp av hävstångsteknik om man inte orkar lyfta dem. Om man sedan vill bygga timmerhögar sätter man upp en tillfällig lyftanordning.

Fils snickare kommer nog inte vara så värst intresserade av det nyskeppade timret. Timmer måste torka - gärna i ett par år - innan det kommer vara gott nog som virke. Kanske kan det finnas ett stort virkesupplag söder om Fil?
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9003
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Fil-Tofia

Inlägg av birkebeineren »

Snibben skrev: 2019-06-04 11:17
birkebeineren skrev: 2019-06-04 10:06 Angående de två timmerhamnarna så var de först tänkta som uppsamlingplatser för timmret bakom stora länser (kedja av sammanbundna stockar). Den norra "hamnen" på Filsidan är där timmret samlas upp efter att ha flottats ner från skogen. Därifrån flottas det vid ett bestämd tillfälle (Stora Flottningsdagen) samlad ner under Kejsarbron. Sen samlas det upp bakom nya länser i södra "hamnen" på Tofiasidan varifrån det sen lastas ombord på skepp ute på floden.
Det är lite så jag ser det. Timret är en bulkvara som säljs oförädlat och relativt nyhugget. När det väl når sina destinationer runt om i Ereb kommer det fortfarande att behöva torkas och avbarkas innan det kan säljas vidare till snickare, skeppsbyggare och andra hantverkare.
Då tycker jag vi spikar Norra timmerhamnen norr på den kardiska sidan norr om Fil och Södra timmerhamnen på den zorakiska sidan söder om Tofia. De är inga riktiga hamnar utan uppsamlingsplatser som används under flottningssäsongen på våren före och efter Stora Flottningsdagen.
Snibben skrev:Det är det här med lyftkranar som jag är emot. Förvisso är inte Ereb Altor 100% medeltid men att använda lyftkranar på det här sättet är ineffektivt även på Altor. Den sortens lyftkranar vi talar om här kan lasta kanske en stock per gång och först skall stocken säkras i vattnet innan den lyfts upp. Därtill så är kranar beroende av människor eller djur som kraftkälla (om man inte använder magi) - ja det finns både hydraulik och motviktssystem i Altor som är långt före medeltid och renässans men det måste fortfarande till externa energi för att få dem att fungera.
Jag förstår att vi tänker oss vibrerande industrihamnar som idag men då måste man också komma ihåg att sådana kranar är gjorda av stål och väl förankrade i stora betongblock eller med rejäl motvikter upptill om de går på spår. De är till för att snabbt lasta av och på skepp till tågvagnar/lastbils vagnar.
Varför bygga sådana monstermaskiner för timmer i Altor när man enkelt kan lägga ned en ramp i vattnet fästa en krok i timret och dra det upp med manna- eller hästkraft? Stockarna är runda och kan i värsta fall rullas på land med hjälp av hävstångsteknik om man inte orkar lyfta dem. Om man sedan vill bygga timmerhögar sätter man upp en tillfällig lyftanordning.
Lyftkranarna tror jag var Jebs idé så jag lämnar åt honom att propagera för deras existens. Försöker bara hitta en kompromiss mellan olika åsikter. :wink:

...och ett sista försök: Vad om det i Fils hamn finns en mycket säregen lyftkran konstruerad av den beryktade bronsgjutaren Assar Avloy, ledande tillverkare av fällor, lönndörrar och annat klurigt (viewtopic.php?p=39023#p39023). Kranen är unik i sitt utförande och möjligtvis mer beryktad för sin säregenhet än sin effektivitet. Men den står och används nere i hamnen. Beställd och ägd av Fils möbelsnickarskrå.
Snibben skrev:Fils snickare kommer nog inte vara så värst intresserade av det nyskeppade timret. Timmer måste torka - gärna i ett par år - innan det kommer vara gott nog som virke. Kanske kan det finnas ett stort virkesupplag söder om Fil?
Som de mycket duktiga möbelsnickare de är så tror jag de är bland de första att handla timmer när det kommer ner till Tvillingstaden. De plockar ut exakt det virket de är ute efter till sina möbler och lägger det på tork i egna lager där det kan ligga i upp till flera år innan det är färdigt att användas. De kan mycket väl ha ett eget virkesupplag utanför Fil (i anslutning till Norra timmerhamnen lämpligtvis) men troligen även mindre förråd inne i staden där de har sina verkstäder och kan hålla koll på torkningen.
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Fil-Tofia

Inlägg av Jeb »

Wow! Kul att återvända och finna all denna skrivglädje!

Jag hade tänkta att gå in och snickra ihop lite områdestext till stan, men det får vänta. Nu till lite tankar i rörig ordning:

Älskar bryggorna. Önskar att Harald Hamrell bor i bryggorna.

Undervägarna blir allt med tydligt att de bara finns under Fil. Tofia har nog någon form av avrinning, med avloppssystem av undervägarnas storlek skulle de förstöra all mysig gyttja i Tofia. Även i Fil är det lite overkill, men äventyrsplatsen är för cool. 8)

Jag kanske är blind men jag kan inte förstå vilken borg ni menar söder om Fil. Kul att du tar med Guedelonprojektet. Har du varit där Snibben? Är borgen av Gudelonstorlek blir den lite svårare att tillsätta av någon annat är en Dagge rent resursmässigt. Varför skulle en av Daggarna ha borg utanför muren? Kan vi inte göra så att borgen är i samma uppförandefas som Guedelon? Då har jag ett förslag på varför en ny borg är under uppförande....

Jag gillade verkligen Snibbens heraldiska symbolen, men delar åsikten om att dra ner på antalet stadsdelar.

Upptäckte Breja bro söder om Fil. Fantastiskt namn! Finns det någon bakgrund?

Det här med Kardisk-Zorakiska kapare. Inte helt övertygad. Jag tycker absolut att det är en lösning under Sjökriget, en bra sådan.
Jag anser dock att Kardien-Zorakin bara utfäster kaparbrev i krigstid och då endast riktat mot fienden. Det kan hända att det var så det var tänkt?

Virkesupplagen behövs i första hand för timret som flottas. Lade vi inte ett söder om stan? Norr om FT finns lasthamnar tillhörande Flodbaroner och annat löst folk, men jag tror inte de torrlastar sitt timer?

Jag kan sedan inte släppa det här med kyrklig närvaro. Jag har egentligen inga problem med antalet tempel, kloster och ordensborgar om det varit en medeltida stad. Norr om FT ligger Stirpazklyfte där Priorâtet huserar. En religiös punkt bara där. Flera kloster ligger i både Slättebo och Philmark. Du har bytempel och heliga platser längs hela Via Aidne. När då FT sedan stoltserar med 15+ soltempel, tados, lite olika orderhus och kloster. Det gör FT till hela Erebs överlägset tempeltätaste stad. Ekeborg och Arno inräknat. Må så vara att det finns lika många tempel eller fler i dessa städer men att man inte nämner dem på kartan. Jag kan inte komma ifrån att vi bör hålla samma "stil" som resten av det som skrivs på Erebaltor.se.

Mina kära lyftkranar då. Kranarna var tänkt att bilda en vy. Kranarna sticker upp mellan brovalven. Intill ligger den nyare, rörigare och smutsigare Tofia. På andra sidan Stirpaz ligger Fil med sina gamla ärrade murar. De nya tiden med handelsmän kontra de gamla med adel. De är ganska stora och två till antalet. Båda är hjulkranar med dubbla hjul. De lyfter ca: 3000kg, men kan pressas till tyngre laster, något som ogillas då de är dyra att reparera. Kranarna används för tyngre gods som inte snabbas lastas av med muskelkraft eller de mindre hävstångskranar. Hamnkranar som dessa användes på slutet av 1200-talet, medan flytkranar på pråmar kom först på 1300-talet. Ska vi då erebifiera det hela kan vi tänka oss att kranarna i FT har utväxling och är därför lite snabbare än var deras medeltida kollegor. Även lyftsling och rep till kranen är starkare än vad de troligen var på medeltiden. Med detta sagt tänker jag inte strida för kranarna. Det var en ide som andra och gillar vi den inte slopar vi den. Första tanken var timmerslussar, det kanske är bättre, men för eller senare måste timret i någon form lyftas och beroende på storleken är det ibland tungt. Snibbens ramper är inte dåligt det heller, men man ska sedan stapla antar jag och då blir det höjd igen. Timmergårdar måste vi oavsett ha redan i hamnen om vi inte kommer på ett bra sätt att få det därifrån. Flottar kanal, vagn eller bara få det över till nästa båt. Sedan är det ju inte bara timmer som kommer över Stirpaz, men det är en annan fråga.
Skriv svar