*Stengrund med träövervåningar i skiftesverk kanske en raxorisk tradition och således vanlig i nordvästra Zorakin.
*Pennisk arkitektur i form av korsvirke med vitputsad flätverk vanlig över hela Zorakin.
*Dalkisk arkitektur med vitputsade sten och/eller lerhus vanlig kring Luksilo i nordöst.
*Erebosisk byggnadskonst med stenhus vanlig kring hela Kopparhavet.
*Echtisk arkitektur med korsvirke och oputsad murverk i tegel vanlig i echtiska delar av Kardien.
Det låter bra. Jag tycker bara att vi inte ska glömma färg. Ett billigt och enkelt sätt för medborgare att visa att de kommit upp sig en aning är att måla saker. En tradition som går bak till de Joriska dagarna.
Ex. Ogdar Skomakare har precis lämnat gesällprov och gjort sig skyldig åtskilliga tjänster för att upptas i skomakarnas skrå. Han arbetar hårt hemma i sina föräldrars kyffe ute i Lill- Fian, så hårt att han en dag vandrar in och skaffar röd färg för pengarna han tjänat. Lyckliga är hans gamla föräldrar när sonen högtidligt målar dörren i Lill-Fians röda kvartersfärg medan grannarna avundsjukt tittar på. Åren går och Ogdar får ett mastigt kontrakt på sina eftertraktade remsandaler. De är billiga och tillräckligt kraftiga för att skydda fötterna på de många arbetare som hör vinskörden till. Han säljer många och tar sig flera lärlingar. De nu döda föräldrarnas lilla kyffe blir för litet. Han får med gillets hjälp flytta till Parkstaden. Huset han tar över målas i sin helhet i Parkstadens gröna färg, han väljer dock att måla dörren röd för att visa sin härkomst från Lill- Fian. En "Rankritare" in (Nytt yrke
). anlägger Joriska mönster i skomakargillets gula färger runt dörr och fönsterluckor. På flera ställen i kvarteret pratas det om Skomakarmäster Ogdan. Åsikterna går isär. Han bor fint den där Ogdan, eller; vem tror han att han är? Lill- Fiebor borde inte släppas innanför murarna. Komma här och slaska färg över väggarna som någon slags herreman. Inte nog med det, nu har gubben hemma börjat tjata om att även vi måste måla...
Lite överdrivet kanske, men jag gillar tanken på att Kopparhavsstäderna inte endast är vita, träfärgade eller grå. En magisk värld med färgstarka hjältar borde uppmuntra vanligt folk till små försök att ta del av den värden.
Alla typer finns i Fil-Tofia med undandag av dalkisk arkitektur. Sen tillkommer olika blandingsformer, främst i fattigare delar av staden och förstäderna.
Håller med.
