Kardien

Samlingsplats för alla länder och platser
pegasus
Ransardisk Gripryttare
Inlägg: 201
Blev medlem: 2008-08-03 16:02
Ort: Stockholm

Inlägg av pegasus »

Fraxinus skrev:Pegasus!
Det var väl något sådant jag just skrev?

Men jag vill fortfarande inte ändra strukturen på det feodala systemet i Zorakien på grund av allt källmatrial som finns. Jag vrider bara till det efter bästa förmåga så att det passar lite bättre in i den på verkligheten vi känner från vår värld. Dvs låter Hertig-greve-baron linjen fortsätta existera i Zorakien men tillrättalägger markiserna mer efter historiska källor.

I slutändan spelar det iallafall inte så stor roll vilken adlig titel man har. Har ens (Zorakiska) adelsfamilj varit skickliga förvaltare, politiker och krigare (i den ordningen) under historiens gång så har de sannolikt idag mycket landegendomar och rikedomar samt ett vittförgrenat nät av allierade. Har ens tidigare familjemedlemmar däremot varit inbilska, korkade, samt ekonomiskt strategisk och socialt inkompetenta så har man i dag sannolikt inte så mycket mer än ett skevt gods och en maläten titel att visa upp...om ens det.

Vad gäller tillhörande svans stridfolk och deras storlek håller jag fullständig med Pagasus.

För övrigt tackar jag för god och konstruktiv kritik. Det gör att man måste tänka till varför man gör si eller så. :wink:
Troligen missuppfattade jag dig då jag trodde du menade att baronen var direkt underställd kungen och det var därför jag svarade.

Gällande titlar så håller jag med dig om att det är inte det primära som avgör adelsmannens inflytande då högre titlar ger makt och prestige men inte några rikedomar. Dessutom är det lite av en terrorbalans inbygd i systemet i form av man bygger det hela på vapenmakt, försvinner den så försvinner makten.

Tack för berömmet och min ambition är att hjälpa till att få Ereb rimligt och genomtänkt. Så ta ingenting personligt :)
pegasus
Ransardisk Gripryttare
Inlägg: 201
Blev medlem: 2008-08-03 16:02
Ort: Stockholm

Inlägg av pegasus »

oops, blev visst dubbel
Senast redigerad av pegasus den 2008-10-25 23:14, redigerad totalt 1 gånger.
Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 14:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil »

Mikael skrev:
Regil skrev:
Mikael skrev:King Regil wikifiera, vi har kommit till bergets topp, gatans ände, osv. Ser bra ut.

Jag har en mer personlig fråga som gnager. Vill väva in mer av Rösten från forntiden, vad sägs om att "för 400 år sedan" ändras till "4oo-t f.O." ...jag vill ha in släkterna och gravgården. :D
:?
vad är det som skall ändras från för 400 år sedan till 400 fO ???
Du får utveckla lite! :D
JAg utveckla kampen i västra aidne/kariden efter konfluxen och få in mausoleet i "Rösten". :oops:
Läs vad du skriver och kom igen imorgon när du sovit ut. Du är halft obegriplig just nu. :D :wink:
Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 14:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil »

Samhälle
År 424 e.O. övertog echterna styret av Kardien från den trötta Brandiska dynastin. I och med detta skapades det Kardien vi ser idag. Echterna skaffade sig en grundlagskyddad makt över de övriga folkslagen i Kardien: § 1 ”All makt avgår till det echtiska folket” – paragraf ett ur den kardiska rikslagen. Det innebär att endast echter kan vara adel samt inneha många kungliga ämbeten och vara officerare i hären. Echterna kontrollerar hela samhället och ser ner på övriga folkgrupper, i synnerhet då faltrakier.

Klasser
Kardien är ett utpräglat klassamhälle med institutionaliserad etnisk diskriminering. Den grundläggande skiljelinjen går dock inte som regel är i feodalstater mellan frälse och ofrälse utan istället mellan echter och övriga invånare. Sammanhållningen echter emellan är fortfarande stark och även en vanlig bonde kan förvänta sig att behandlas med viss respekt av sin länsherre. I det här avseendet är Kardien osedvanligt demokratiskt. Caddo är antagligen det enda land i Ereb där avståndet mellan härskare och folk är så kort. Alla echter är födda fria och kan ej ingå någon form av livegenskap. Så är inte fallet för övriga folk. Situationen för de faltrakiska bönderna är ofta hård, mer än hälften av dem är livegna och skattesatserna är oftast så höga som befolkningen tål utan att göra uppror eller svälta ihjäl. Det finns sällan någon väg att förbättra sin situation, många faltrakier som arbetat upp sig har fått stora delar av sin egendom beslagtagen genom godtycklig beskattning. Att få rätt gentemot en adelsman är hart när omöjligt. Det är endast inom kyrkan som det råder någorlunda jämlikhet.

Alla kardier är fria att driva handel och utföra hantverk inom ramarna för skråväsendet, men även här gynnas echter systematisk av kungliga myndigheter och länsherrar. Man brukar normalt sett inte tala om klasser i form av adel-präster-borgare-bönder i Kardien utan istället frälse-ofrälse, echt-ickeecht och fri-livegen.

Maktövertagandet
När echterna tog över styret i Kardien hade man i de egna landområdena en närmast förfeodal samhällsstruktur. Det fanns ingen egentlig adel, däremot fanns det gott om stormän. Det fanns så gott om stormän att gränsen mellan dessa och folket var flytande. Ägandet av mark var splittrat och en stor andel av bönderna odlade sin egen jord. Skillnaden mellan stormännen, som emellanåt kallade sig för baroner, och folket gick vid att stormännen måste ställa upp med ryttare då Jarlen kallar till härmönstring och i gengäld hade man rätt att uppta en sköldpenning från lokalbefolkningen. Jarlen var echternas ledare och valdes av stormännen. Dennes makt bestod av att representera echterna gentemot övriga Kardien och i att han ledde hären i strid. Utövande och stiftande av lagar sköttes av lagmännen och brottsbekämpning sågs som allas gemensamma ansvar. Då Vidar stod redo att ta över styret över Kardien insåg han att den echtiska samhällsstrukturen som byggde på gemenskap och personligt ansvar inte skulle räcka till då ett helt rike skulle styras. Han samlade till sig ett råd bestående av framstående zorakiska adelsmän, mandelmunkar, konsuliter, alla de främsta echtiska stormännen (det var många som ansåg sig höra till den skaran), några faltrakiska ogdar, representanter för Ekeborg och Arntunas borgerskap och en och annan storbonde av rang. Alla möjligheter låg öppna och himlen tyckes vara den enda gränsen. Debattens vågor gick stundtals höga, Vidar sökte bygga en stark kungamakt, stormännen utöka sina gods, kyrkan höja tempelskatten, borgarna stå fria från beskattning och bönderna behålla sina rättigheter. Baronen av Breda hade en egen agenda och talade sig varm för en maktdelningsprincip där var adelsman enkelt kan avsättas av sin länsherre och var länsherre kan avsättas av sina vasaller om de står enade, ”på det att ingen orättfärdig adelsman som befläckar det echtiska folkets ära må sitta säkert”. Denna princip fick tack vare baronens karisma och patos ganska stort genomslag. Kungen föreslog först att landet skulle delas in i ett femtiotal ungefär jämbördiga grevskap, men anförda av Baron Måne och Stolpe menade de främsta stormännen att de i kraft av sina anor och ägor måste stå över de andra. Man enades till slut om en modell som liknade den Valienska med en hertig som främste representant för varje landskap. I de mer utsatta delarna av landet (Nordmark, Videlrike, Inmark och Philmark) kom alla grevar att svära trohet direkt till hertigen för att på så sätt stärka försvaret, medan hertigarna på Divras udde (Haperike, Divra och Satgherin) egentligen inte blev mer än greven med högst rang, landskapets representant i rådet och dess fredsmäklare . På Faltraxnäs kom en del grevar att bli vasaller till hertigen, andra att stå direkt under kungen.

Kungen
Kardien är en feodal monarki där kungen har stor makt. Kungen kan tillsätta och avsätta adelsmän som han vill, stifta lagar och döma i alla mål utom de kyrkliga. Förhållandet mellan kungen och adeln präglas dock av respekt och kungen väljer av tradition inte att lägga sig i adelns ämbetsutövande så länge han i gengäld kan lita på att adeln ställer upp som en man när han kallar till härmönstring. Det råder en maktbalans mellan kung och adel där kungen lätt kan krossa enskilda adelsmän, medan en tyrannisk kung lätt kan avsättas av en enad adel.
Kungens viktigaste uppgift är att beskydda kardierna från yttre fiender, vilket i praktiken är svartfolk och pirater. Nästan lika viktigt är dock att skapa fred inom riket. Det uppstår ständigt konflikter mellan adelsmän och det är kungen som är ansvarig för att dessa inte eskalerar till inbördeskrig. Kungens förmåga att kväsa den här typen av konflikter beror till stor del på vem kungen är. En stark och aktiv kung som Vidar II lyckades stoppa de flesta konflikter innan de blossade upp och hade tillräcklig pondus för att släcka de som fattat eld. En svag kung tvingas uppgivet se på då adelsmännen faller varandra i strupen. Kungen har här mycket stor makt i och med att han enväldigt kan avsätta adelsmän, dra in förläningar och i praktiken måste erkänna de erövringar en adelsman gör innan de blir legitima. Men för att kunna utnyttja den makten måste kungen skapa respekt för sin egen person och kungamakten. Påbud från en svag konung kan enkelt viftas bort utan rädsla för några konsekvenser.

Alla adelsmän i Kardien svär en personlig ed direkt till kungen som går före alla andra eder. Då det för en echt är ett grovt hedersbrott att bryta en ed är detta ett mycket starkt vapen och det har endast vid ett tillfälle hänt att adeln öppet har opponerat sig mot sin kung.

Högadeln
Den echtiska högadeln utgör Kardiens elit och har sedan maktskiftet samlat på sig enorma förmögenheter. Högadeln består av Hertigar, Grevar och Baroner i fallande rang.

Hertigarna
Vidar II delade upp Kardien i elva hertigdömen och tillsatte hertigar som deras främsta representanter, ansvariga för att medla i konflikter mellan landskapets adelsmän och leda dess regemente i hären. Hertigarna är kungens mest betrodda män och utgör tillsammans rådet som skall bistå kungen med råd och i verkställandet av kungens beslut. En hertig är normalt sett en mycket mäktig person och vissa kan nästan betraktas som mindre furstar. De håller sig med egna hov, äger enorma arealer jord och kan ställa upp mindre arméer i en krissituation.
Utöver de markägande hertigarna så finns det ytterligare två hertigar. Den ena är kungens närmaste rådgivare - hertigen av Goiana, och den andra hertigen av Ekenfara som är tronarvingen. Hertigen av Goiana är normalt sett själv adelsman med egna ägor och hertigtiteln medför inget utöver ära och rätten att sitta med vid rådet.

Grevar
Under hertigarna i rang står grevarna. I Kardien har titeln ingen längre historisk bakgrund utan importerades från Zorakin efter maktövertagandet. En greve är alltid herre till ett grevskap där han har övergripande ansvar för vägunderhåll, områdets försvar och i de icke echtiska delarna av landet oftast även rättskipning i egenskap av fredsdomare. Greven utser här även landsfogdarna. En del grevar är vasaller till kungen, andra lyder under hertigen beroende på vad som beslutades under maktövertagandet och vad som sedan dess inträffat i form av giftermål, krig, ätters utdöende och kungliga interventioner.

Baroner
De echtiska stormännen kallade sig oftast för baroner och detta var den enda av de högadliga titlarna som användes innan maktövertagandet. Baron var då den som ägde stora landarealer och kunde bidra med ryttare till hären. Det fanns ingen som utnämnde baronerna utan detta var en titel som en man tog sig eller förhandlade sig till från de bönder som kom att betala sköldpenning till baronen. Denna sedvänja lever kvar och även om kungen kan upphöja någon till baron över en natt och titeln går i arv från far till son så är det i grunden en titel som man tar sig, inte en som man får till skänks. En baron skall enligt konventionen uppfylla följande kriterier: 1) äga mark och få tillräckliga inkomster från denna för att kunna hålla sig med några riddare och soldater 2) vara riddare och uppföra sig på ett sätt som anstår en baron 3) bo i en ståndsmässig sätesgård, helst en borg. Den som uppfyller dessa kriterier är en baron.

En baron har inga maktbefogenheter utanför de egna godsen. De är till skillnad mot grevarna också mindre bundna vid en plats, många baroner har gods spridda runt om i Kardien och svär trohet till ett flertal länsherrar. Andra baroner svär endast trohet till kungen. Det vanligaste är dock att en baron håller ett baroni, svär trohet till den lokale greven och av denne är utsedd att upprätthålla lag och ordning i baroniet (åtar sig med andra ord lagmans och häradsfogdes ansvar).

Det är vanligt att man i dagligt tal lägger till en förstavelse till baron som säger mycket om baronens status. En fattigbaron står t.ex. ganska långt efter en storbaron i status. Man använder även förstavelser som borg(baron), boskaps(baron), allod(baron), mark(baron) och det litet nedlåtande sill(baron).

Godssamlingar
En adelsmans gods kan ligga utspridda runt om i landet eller samlade inom samma län. Nedan följer några svepande generaliseringar, från vilka det finns massor av undantag. Att t.ex. jämställa hertigen av Satgherin med hertigen av Nordmark är förutom att de har samma titel på alla sätt felaktigt. Hertigen av Satgherin är Kardiens näst rikaste man, kan ställa upp en armé i krig och kräva audiens hos kungen närhelst han önskar. Hertigen av Nordmark däremot är fattigare än flertalet grevar och lever ett liv långt från maktens korridorer.

Kungen
Då Vidar delade upp Kardien behöll han Ekenfara som egen domän. Eftersom Vidar endast själv ägde några tusen gårdar så erbjöd han gods runt om i Kardien i utbyte mot mark i Ekenfara och använde sig av Kardiens statskassa för att köpa upp ytterligare mark. Numera äger kungen en tredjedel av jorden i Ekenfara. Kungens största inkomster kommer från de arrenden, avgifter och sköldräntor invånarna i Ekenfara betalar. Kungen får även mycket stora inkomster från den tull som han tar upp i Ekeborg och Faltrax och mindre inkomster från skatter i de fria städerna och penternas tribut.

Hertigar
Vid maktövertagandet fick var hertig ett eget grevskap där all erövrad mark tillföll hertigen samt även ett antal gods spridda i hertigdömet. Omkring hälften av en hertigs gods kom på detta vis att ligga inom domänen. I genomsnitt får en hertig inkomst från omkring 10 000 hushåll. Vissa hertigar har även rätt att ta upp tull, särskilt hertigen av Satgherin får stora inkomster genom att i Arntuna förtulla handeln på Gridefloden och Akhir, och de flesta tar upp skatt från landskapets huvudort (ej Haperike och Darensslätt).

Grevar
Vid maktövartagandet fick de flesta grevar ett område av tre-fem baroniers storlek till sin försörjning. En greves gods brukar ligga samlade i närheten av dennes borg, med endast enstaka gods på annan ort i grevskapet. En genomsnittlig greve får inkomst från omkring 2 000 hushåll och erhåller lagmansränta från grevskapets samtliga hushåll.

Baroner
Den genomsnittlige baronen äger ett stort gods, ett baroni, med omkring 500 skattskyldiga hushåll. Spännvidden är dock stor, storbaronerna äger dussintals gods spridda runt om i landet och fattigbaroner kanske inte mer än en stor gård.

Banérriddare & Riddare
Riddare kan få sin utkomst på olika vis. De kan äga ett litet gods, oftast omfattande en enskild by eller två, från vilket de samlar skatter och avgifter. De kan också hålla ett mindre gods som apanage. Skillnaden blir då endast att sonen inte övertar godset vid faderns död. Eller också kan de leva som hushållsriddare vars vardagsutgifter täcks av riddarens herre som dessutom delar ut mer eller mindre frikostiga gåvor vid olika tillfällen. Banérriddare håller alla ett eget gods.

På Divras udde
På Divras udde (Ekenfara, Haperike, Satgherin) fanns ingen erövrad mark att dela ut vid maktskiftet, men hertigar och grevar utnämndes i alla fall. Dessa fick leva av de gods de redan innehade i området samt de baronier de erhöll i andra delar av Kardien, samt i vissa fall nya tullar och stadsskatter som de erhöll som rättighet. Någon lagmansränta uppbär grevarna inte här då rättsväsendet på Divra ligger utanför feodalsystemet.
pegasus
Ransardisk Gripryttare
Inlägg: 201
Blev medlem: 2008-08-03 16:02
Ort: Stockholm

Inlägg av pegasus »

Väldgt bra Regil.

Har några kommentarer på formuleringar och språk. Det mesta är utmärkt och jag är lite avvundsjuk på ditt goda sätt att formulera dig på men här kommer några synpunkter;
  • Då överrubriken är samhälle så antar jag detta är endast en del av det och det kommer andra avsntt som behandlar övriga klasser främst då borgarna.

    När du räknar upp högadelns medlemmar så har du stor bokstav medan senare i beskrivningen använder du små bokstäver. Jag tycker att det bästa vore att konsekvent använda små bokstäver på titlar.

    Baronen av Breda är intressant individ, skulle gärna se ett namn på denna häpnadsväckande person då han bör ha varit tämligen omtalad.

    Under riddare så står det de får sin utkomst på olika sätt. Jag har faktiskt aldrig hört uttrycket utkomst. Vad jag tror du menar är inkomst.
Sedan har jag endast en kommentar om själva innehållet
  • Det gäller alternativa inkomster som grevarna har som inte direkt hänförliga till deras jordbruksmark i form av bro- och vägtullar, avgifter från marknader (av icke-fria städer), gruvdrift och annat som kan tänkas i Kardien. Nu menar jag alltså inte avgifter från baronerna utan särskilda privilegier som grevar har jämfört med baroner.
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

Regil skrev:
Mikael skrev:
Regil skrev: :?
vad är det som skall ändras från för 400 år sedan till 400 fO ???
Du får utveckla lite! :D
JAg utveckla kampen i västra aidne/kariden efter konfluxen och få in mausoleet i "Rösten". :oops:
Läs vad du skriver och kom igen imorgon när du sovit ut. Du är halft obegriplig just nu. :D :wink:
:shock: :D Hur nyktr är jag?
Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 14:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil »

pegasus skrev:Väldgt bra Regil.

Har några kommentarer på formuleringar och språk. Det mesta är utmärkt och jag är lite avvundsjuk på ditt goda sätt att formulera dig på men här kommer några synpunkter;

1) Då överrubriken är samhälle så antar jag detta är endast en del av det och det kommer andra avsntt som behandlar övriga klasser främst då borgarna.

2) När du räknar upp högadelns medlemmar så har du stor bokstav medan senare i beskrivningen använder du små bokstäver. Jag tycker att det bästa vore att konsekvent använda små bokstäver på titlar.

3) Baronen av Breda är intressant individ, skulle gärna se ett namn på denna häpnadsväckande person då han bör ha varit tämligen omtalad.

4) Under riddare så står det de får sin utkomst på olika sätt. Jag har faktiskt aldrig hört uttrycket utkomst. Vad jag tror du menar är inkomst.

Sedan har jag endast en kommentar om själva innehållet

5) Det gäller alternativa inkomster som grevarna har som inte direkt hänförliga till deras jordbruksmark i form av bro- och vägtullar, avgifter från marknader (av icke-fria städer), gruvdrift och annat som kan tänkas i Kardien. Nu menar jag alltså inte avgifter från baronerna utan särskilda privilegier som grevar har jämfört med baroner.
1) Främst bönderna tror jag, men ett helt korrekt antagande.

2) ja, små bokstäver = bäst, ingen protest.

3) baronen av Breda, eller Brede som det heter på originalspråket är mycket omtalad. Han räknas lätt som en av Tellus hundra mest inflytelserika tänkare genom historien. :wink:
Samtida med Jan Roså.

4) jag menar faktiskt utkomst... :)
Inkomst känns så monetärt, utkomst är lite mer synonymt med levebröd.

5) Bro och vägtullar torde ju tillkomma den som ansvarar för att uppföra bron och underhålla vägen - greven. Lägger till.
pegasus
Ransardisk Gripryttare
Inlägg: 201
Blev medlem: 2008-08-03 16:02
Ort: Stockholm

Inlägg av pegasus »

Utkomst - ett nytt uttryck eller åtminstone något som jag inte känner till. Förstår jag rätt att det är betyder försörjning eller liknande.

Insåg att jag glömde kommentera en sak om greve-titeln.
I Kardien har titeln ingen längre historisk bakgrund utan importerades från Zorakin efter maktövertagandet
Jag tycker alltid det är bättre att beskriva vad de faktiskt är istället för vad de inte är. I det här fallet så skulle jag vilja se en beskrivning att de utnämndes till grevar och därmed fick grevskapet att styre som sitt eget under förutsättning de upprätthöll kungens lagar och utförde rusttjänst när kungen kallade.

Sedan tycker jag det skulle vara intressant med att nämna arvsreglerna om jag minns Aidne rätt så skulle hela arvet gå till äldsta sonen.
Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 14:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil »

Wikifierat!
http://www.erebaltor.se/wiki/Kardien#Samh.C3.A4lle

det finns vissa ändringar och jag lade in uppgifterna om godssamlingar i den löpande texten om respektive titel.

Arvsregler kommer under "Lagar" som skall skrivas inom kort (= kanske innan jul)
Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 14:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil »

Mikael skrev:
Regil skrev:
Mikael skrev: JAg utveckla kampen i västra aidne/kariden efter konfluxen och få in mausoleet i "Rösten". :oops:
Läs vad du skriver och kom igen imorgon när du sovit ut. Du är halft obegriplig just nu. :D :wink:
:shock: :D Hur nyktr är jag?
Här missade jag ett gyllene läge.
Jag tänkte skriva "kom tillbaka när du är nykter!" eller något annat i den stilen, men tänkte att, näää, det kan man ju inte vet om han är, tänk om han blit förolämpad... fegt och fel :D
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Gjorde några små uppsnyggningar i wikin och hittade samtidigt några frågor:
Hertigdömen
Efter Maktövertagandet delade Vidar II upp landet i tolv landskap, eller hertigdömen: Philmark, Haperike, Divra, Satgherin, Ekenfara, Ridmark, Grinfara, Havsmanland, Darensslätt, Inmark, Videlrike och Nordmark. Vart och ett styrt av en hertig, förutom Ekenfara som avgick Vidar själv som kunglig domän. Idag återstår endat elva hertigdömen sedan Divra införlivats med Satgherin.
Hur nu med hertigen (eller jarlen?) av Goiana? Aven om området nu ar "forlorat" bor det kanske namnas att det engång fanns?

...och återigen for att verka faltrakiernas sak foreslår jag foljande modifiering av din text:

Efter Maktövertagandet delade Vidar II upp landet i tolv hertigdömen: Philmark, Haperike, Divra, Satgherin, Ekenfara, Ridmark, Grinfara, Havsmanland, Darensslätt, Inmark, Videlrike och Nordmark. Vart och ett styrt av en hertig, förutom Ekenfara som avgick Vidar själv som kunglig domän. Flera sammanfoll med tidigare faltrakiska landskap och såkallade hertogderier. Idag återstår endat elva hertigdömen sedan Divra införlivats med Satgherin.
Ute vid kusten i västra Darensslätt ligger shiret Ekudde. Där brukar ogd Abran av släkten Stenklyve stå i sitt egenbyggda trätorn och skåda missmodigt över bukten, mot den förhatliga echtiska greven som nu residerar i den borg och i det shir där hans fäder en gång huserade som ogdar. Fiskarna ute i bukten kan ofta höra honom ropa förbannelser ut i dimman när de passerar. Hans sondotter som styr hushållet är dock rätt nöjd med släktens lott då de efter Maktskiftet trots allt lyckade behålla sina ägor i ett av de större shirerna. Ogden i tornet brukar kasta sin soppskål efter henne när hon påpekar detta.
Denna text står både under beskrivningen av hertigdomet Darenslatt och under beskrivningen av Faltrakier - kanske endast under senaste?

Ahlbin Hidon var en ytterst karismatisk man som började sina predikningar i unga år. Detta skedde under en period då den aidniska kyrkan stod under en ytterst svag exark och i det närmaste drunknade i korruption. Ingen...
Skal denna text verkligen tillhora rubriken Aidniska kyrkan?

Edit: Faltrakiernas sak. :)
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

Regil skrev:
Mikael skrev:
Regil skrev: Läs vad du skriver och kom igen imorgon när du sovit ut. Du är halft obegriplig just nu. :D :wink:
:shock: :D Hur nyktr är jag?
Här missade jag ett gyllene läge.
Jag tänkte skriva "kom tillbaka när du är nykter!" eller något annat i den stilen, men tänkte att, näää, det kan man ju inte vet om han är, tänk om han blit förolämpad... fegt och fel :D
Tja, jag var faktiskt nykter, men såg att mina fingrar inte hann med mina tankar så det är tur att jag har fått sova lite sedan dess... 8)
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

Här är vad jag tänkte. Väva in lite mer från källorna i den äldre historien.

Aidne hade som alla andra provinser i Imperiet sin egen ståthållare/prefekt. Vi känner inte namnet på många av dem, men där finns general Vesion (som erövrade området för Imperiet) och general Dirivin (som på 700-t fO lyckas jorifiera större del av Aidne än någon före honom). I antika lämningar har man kunnat finna namn på ståthållare med dessa namn: Asslar, Fizzbran, Williez, Lother och Filinor, vilka man antar har styrt i provinsen någon gång under perioden 850-600 fO, men utan att man vet när eller i vilken ordning. Andra mer osäkra namn är Solias, Marc, och Aranator.

Vid konfluxen år 599 fO befinner sig ståthållaren de Grountez i Entika och dör där med hela sin familj. Kaos följer på Köttbitarnas framfart och när kontakterna med Imperiet bryts utbryter inbördeskrig i Aidne mellan de mäktigaste godsägarfamiljerna, Jegher och Dirivin.

År 595 fO avslutas det Aidniska inbördeskriget genom den vise divrern Valentin Echtes list. Alla sidor slickar såren och funderar på hur framtiden skall se ut när Imperiet fallit. Vad skall ske med Aidne? När Valentin Echte dör år 590 fO och divrerna byter namn till echter och isolerar sig på sin udde börjar de makthungriga släktena i Kardien åter kivas, främst i västra Kardien. Flera släkter känner sig kallade bland Faltraxnäs jorer.

Efter många intriger och en hedbrand av snabba slag står Contreric av familjen de Lionentas, även kallad Befriaren, som segrare. Han ges titeln den Högvurne, vilket var hur man titulerade en prefekt (en titulering blev titeln), och som av Ovar Förstkonungs historiker felaktigt översatts till det faltrakiska ordet ”kung”. Dessa högvurna ledare som styrde södra Kardien (undantaget Divras udde) fram till 420-t fO fick försvara sina titlar med vapen i hand, men slutade ofta med en dolk i ryggen eller i en fuktig håla. Från 500-t känner vi namn som Solias III, Marc IX, och Aranator IV.

På 400-t är det främst de två familjerna de Klockhart och Zeen som strider om makten. Under lång tid finns ingen erkänd Högvurne. Familjen Zeen lyckas dock besitta tronen tre gånger medan familjen de Klockhart mest är kända för att ha stulit ämbetets regalier vilka sedan aldrig har återfunnits. Familjen Zeen var dock aldrig särskilt omtyckta eller lyckade i sitt ledarskap. De drivs tillslut bort från makten och jorerna följer echternas modell och låter lokala stormän styra över mindre regioner med folkets stöd. Det är under de kommande århundradena som den kustboende och havsälskande Losdriviska kulturen och den landägande Faltrakiska kulturen driver isär från sitt gemensamma joriska ursprung. Losdriverna, som är den grupp där flest har förfäder bland de Högvurnas släkter, finner sig i att det är faltrakierna, i strävan efter mer land att bruka, som så småningom gör anspråk på hela Kardien. Några losdriver blir ogdar eller hertogder under de faltrakiska dynastierna, som tex familjen Zeen.

Många av de Högvurna lär ligga begravda i ett mausoleum vid de antika lämningarna efter kultplatsen Devion några dagars ritt öster om Faltrax.
Senast redigerad av Mikael den 2008-11-01 12:46, redigerad totalt 2 gång.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Tycker det ser utomordentligt fint ut, lite farg åt Morkertiden! :)

Skal texten laggas under Kardien i wikin eller mojligtvis under Aidnes historia, vilket senare kan ingå som en rubrik under Erebs historia i en Kampanj pdf?

Ett par andringsforslag dock; Fizzbraun till Fizzbran, och präriebrand till hedbrand eller slättbrand?
Bergdahl
Barbisk Hövding
Inlägg: 947
Blev medlem: 2007-01-28 21:40
Ort: Örebro

Inlägg av Bergdahl »

Håller med birke, en trevlig liten text, som skulle tjäna på birkes förslag på förändringar. Sen så har jag en liten förändring till som jag föreslår: di Lionentas bör istället vara a Lionentas om det skall följa vad vi tidigare diskuterat, alt. någon varianterna de, da eller do. Se t.ex följande av birke:
a och ab lät inte så tokigt, kanske så det ser ut i kejserlig jori och nyjori, ev med varianten af i de lite underliga nordjorpagniernas tolkning?

de, da och do skulle kunna vara västjori med något slags ursprung i den västjoriska kulturkrets som det ymtats om under Morkertiden, med feliciernas Di som en sentida variant?
eller följande av anders:
Låter bra, tycker jag! Så det blir "a" om efternamnet börjar på en konsonant, "ab" om det börjar på en vokal. Klockrent.
Vilket jag tror blev någon form av konsensus kring när det diskuterades.

Di skulle ju lämnas åt felicierna...
Skriv svar