Kardien

Samlingsplats för alla länder och platser
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 00:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus » 2007-08-11 20:54

Lägg till äkta kastanj och lindarter i trädvegetationen. I bergen i nordost kan lärk samsas med silvergran och bok. Idegran och hasselarter kan också förekomma i underskiktet.

Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 13:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil » 2007-08-12 17:05

Fraxinus skrev:Lägg till äkta kastanj och lindarter i trädvegetationen. I bergen i nordost kan lärk samsas med silvergran och bok. Idegran och hasselarter kan också förekomma i underskiktet.
Tack!
Vistt är det du som håller i skogstråden också?

Tyckte att det var lite magert...

Kan gladaskogen vara en bokskog? (Ur ett realistisk perspektiv, dem kan ju vara det ändå om man bara vill det)


Jag tycker om den öppna och lite stilsamma känslan i bokskogar, det är också mycket Robin Hood för mig. (Som faltrak i darensslätt behöver man någonstans att gömma sig för förtryckarna. Tycker att det kan vara en bokskog)

vije
Erebosisk Köpman
Inlägg: 372
Blev medlem: 2007-03-07 20:46

Inlägg av vije » 2007-08-12 19:59

Svarar här istället för i lapptäckestråden:

[quote="Regil] Är det någon som har en kanonidé för att öka fantasyinslaget på Aidne, utan att rubba för mycket på det som är? Jag är öppen för förslag, men förbehåller mig rätten att strunta i dem [/quote]

Kan inte rubricera det som en kanonide direkt, men spontant tänker jag på drakar och älvor som väl kunde passa i ett riddarland som KArdien. (Ingen världsomvälvande tanke förstås).

Båda dessa kunde mycket väl ökas på, jag tycker lugnt det kan finnas någon gammal ringlande ormhona bland bergen, kanske det tom är okänt hur många drakarna i Aidnebergen egentligen är, men karderna för bok över åtminstone två ökända exemplar som ibland sprider skräck och elände i gränslanden. Man kanske upprätthåller stamtavlor över de kända kardiska drakarna och utbildar snustorra drakologer i Ekeborg.

Älvorna kunde vara ett vanligt insalg i den kardiska vardagen, de dansar i morgondiset i hagarna, lurar färdfolk, stjäl plommonpajer och spelar fåniga spratt med lättlurade bönder. Vill man veta om grannflickan gillar en eller om skörden kommer att bli bra går man till älvorna och frågar (och blir troligen skamligen lurad).

Sen kan ju skogarna dingna av mindre lindormar och drakormar, riddare som gett sig ut på "quest" för att spåra och nedlägga den fjälliga best som härjade i hemborgen förra vintern, sjöormar vid kusten, flygödlor i övergivna torn osv.


EDIT: Läste nu ditt inlägg om Kardiens geografi. De ensamma uråldriga ekar som du beskrev i landskapet i Ekenfara kunde ju vara (ibland) hemvist för älvor och därför noggrant sparade. Bra idé med Gladaskogen också (heter den faktiskt så??).
Skogarna i Kardien skall i mitt tycke också formligen översvämmas med laglösa.. :D

EDIT 2: Jag tänker mig skogarna i Kardien lite som Tom Bombadills skog i SoR, gamla sura pilträdsgubbar som slukar oförsiktiga i sin knarrande bark, sövande guldkastanjer med drypande söt sav osv.

Användarvisningsbild
Peter
Palinorisk dödsriddare
Inlägg: 1428
Blev medlem: 2007-03-01 13:20
Ort: Bryssel

Inlägg av Peter » 2007-08-12 21:56

Jag vet inte om det är själva fantasyinslagen som är pudelns kärna. Det är att skrapa konceptet på ytan. För mig handlar det mer om hurdan känslan och tonen i landsbeskrivningen är. Erebs länder får gärna krypa av intriger och realpolitik, bizarra människor och fenomen och udda samhällsformer.

Jag tror att älvor och drakar är fel väg: då blir det ju bara ännu mer riddarsaga av det! Visst är det inslag som kan finnas med, men i så fall som en del av en större eller mer udda vision. Om man nu vill inspireras av folksagor för att parera det Sir Walter Scottsiga så tror jag att Riddar Blåskägg är bättre inspiration än St Göran. Ett litet inslag av galenskap och uråldriga familjehemligheter. Om Kardien är ett utpräglat feodalsamhälle med echtisk etnocentrism så vore kanske ätttraditioner och hemligheter ett lämpligt fokus för landet?

...spånar...

Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 00:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus » 2007-08-13 07:30

Regil skrev:
Fraxinus skrev:Lägg till äkta kastanj och lindarter i trädvegetationen. I bergen i nordost kan lärk samsas med silvergran och bok. Idegran och hasselarter kan också förekomma i underskiktet.
Tack!
Vistt är det du som håller i skogstråden också?

Tyckte att det var lite magert...

Kan gladaskogen vara en bokskog? (Ur ett realistisk perspektiv, dem kan ju vara det ändå om man bara vill det)


Jag tycker om den öppna och lite stilsamma känslan i bokskogar, det är också mycket Robin Hood för mig. (Som faltrak i darensslätt behöver man någonstans att gömma sig för förtryckarna. Tycker att det kan vara en bokskog)
Bokskogar kan du med fördel använda som landskapstyp. Men tänk på att göra landskapet boken växer i lite backigt med inslag av bergbranter här och där.

Ekskogarna i lågländerna och den småkulliga landskapen i de centrala och nordvästra delarna av kardien växer sig riktigt breda och krumma med långa svepande grenar som får trädkronor att täcka en 1000 kvadratmeter.

Tillsammans med ekarna står enorma uråldriga lindar, mäktiga äkta kastanjer och förvridna månggrenade avenbokar med låga svepande kronor som gjorda att klättra i. Skogarna har en halvöppen karaktär. Varje träd har sitt eget klart avgränsade "revir" innan nästa trädkrona tar vid. Jättelika mångstammiga hasselbuskar breder ut sig för under de glesa ek och lindskogarna. Skogen hyser djur som kronhjort, vildsvin, flygekorre och sjusovare. Varg och karakal har dessa marker som jaktmarker. Dryaderna, trädens väktare sägs ha skymtats i dessa skogar.

Skogarna avbryts av enorma ängs- och hagmarker kantade med bryn av vitblommig hagtorn, slån och hasselbuskar. Enstaka ekar, lindar och vildkörsbär står som jättelika solitärer i landskapet. Ängmarkerna är ett överflöd av gräs och ängsblommer som slåttergubbe, ängsskallra, solhatt, gentiana och blåklocka och orkidéer. Morgondimmor ligger täta över ängarna och man kan nästan höra de silverlika skratten från älvorna och tycka sig skymta deras ringdanser.

Närmare bergen sluter sig sedan markena igen till täta mörka skogar bestående av bokar, kastanjer, lärk och silvergran. Marker som dessa ger skydd och många ljusskygga varelser både mänskliga och djur. Oförsiktiga vandrare kan berätta om rövare som härjar i dessa marker och gör livet osäkert för resenärer och handelsmän.

Folkets hästar och boskap betar här. Så gör också kronhjort och vitsvanshjort. Muntjaken smyger under lindarna vars grenar hänger ut över vattendragen. Den stampar nervöst och ger akt på minsta ljud eller rörelse. En tvättbjörn kommer smygande med en kräfta som den fångat och sätter sig att tvätta sin mat invid vattendraget på en murken stam som är överhängd med smaragdgrön mossa

I Nordost nära Goiana och bergen blir det mer inslag av berglönn, skogslönn och sockerlönn som tappas av skogsbygdens folk och ger en välkommen inkomstkälla. Dessa blandskogar av lönnar, vildkörsbär, lindar, bokar och silvergran erbjuder en fantastiskt kuliss om hösten när skogarna förvandlas i intensivt röda, oranga och gula färger och de nedfallna bladenbladen ger marken samma kulör. I bergsluttningarna erbjuder omväxlande bokskogar, gyllene lärkskogar och pyramidala, dunkelgröna silvergranar ett vackert avmätt scenografi. Dimhav sveper fram som forsar mellan dalgångarna. En Kejsarörn klär den kristallklara blå hösthimmeln.

I de torrare södra och sydöstra delarna av Kardien växer främst öppna skogar av ek, holmek och halvöppna skogar av pinjetall vars paraplyliknande klargröna kronor skänker välbehövlig skugga och mjukar upp det brända ängslandskapet i Södra kardien och vars frön äts både av godsens grisar och människorna.

Var det något sådant du tänkte dig landskapet?
Senast redigerad av 1 Fraxinus, redigerad totalt 2007 gånger.

vije
Erebosisk Köpman
Inlägg: 372
Blev medlem: 2007-03-07 20:46

Inlägg av vije » 2007-08-13 07:35

Peter skrev: Jag tror att älvor och drakar är fel väg: då blir det ju bara ännu mer riddarsaga av det!
Du har förstås rätt, men problemet var väl att det i nuläget inte är saga alls, utan snarare riddarfakta. Drakar och älvor är ju inte speciellt originellt i sammanhanget, det är klart, men det utesluter ju inte heller släkthemligheter och excentriciteter (som för övrigt låter som en kanonidé).

I ett land som Kardien, där historien består (om jag kommer rätt ihåg) av idel tjat om draken Trallala (ellervaddennuhette) och dens bane, är det ju sjukt om det inte finns någon drake för rollpersonerna att nacka.

Snarare ser jag det som att drakar och älvor (typ) är en självklarhet som bör finnas, och att det som man tillför utöver det ger landet dess speciella fantasy-särprägel.

Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 00:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus » 2007-08-13 07:38

Peter skrev:Jag vet inte om det är själva fantasyinslagen som är pudelns kärna. Det är att skrapa konceptet på ytan. För mig handlar det mer om hurdan känslan och tonen i landsbeskrivningen är. Erebs länder får gärna krypa av intriger och realpolitik, bizarra människor och fenomen och udda samhällsformer.

Jag tror att älvor och drakar är fel väg: då blir det ju bara ännu mer riddarsaga av det! Visst är det inslag som kan finnas med, men i så fall som en del av en större eller mer udda vision. Om man nu vill inspireras av folksagor för att parera det Sir Walter Scottsiga så tror jag att Riddar Blåskägg är bättre inspiration än St Göran. Ett litet inslag av galenskap och uråldriga familjehemligheter. Om Kardien är ett utpräglat feodalsamhälle med echtisk etnocentrism så vore kanske ätttraditioner och hemligheter ett lämpligt fokus för landet?


...spånar...
SKulle man inte kunna ge trollkarlen i Svarta tornet en tydligare karaktär än den som nu är. Han kanske skickar mer än svartfolk till Zorakin och Kardien. Exempelvis mänskliga kunskapare som försöker nästla sig in i hoven och ta plats som rådgivare åt kungarna? Eller hos någon av hertigarna och gradvis hetsa dessa mot krig mot kungamakten eller mot andra mäktiga hertigar. Försöka skapa kaos i området.
Senast redigerad av 2 Fraxinus, redigerad totalt 2007 gång.

Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 00:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus » 2007-08-13 07:40

vije skrev:
Peter skrev: Jag tror att älvor och drakar är fel väg: då blir det ju bara ännu mer riddarsaga av det!
Du har förstås rätt, men problemet var väl att det i nuläget inte är saga alls, utan snarare riddarfakta. Drakar och älvor är ju inte speciellt originellt i sammanhanget, det är klart, men det utesluter ju inte heller släkthemligheter och excentriciteter (som för övrigt låter som en kanonidé).

I ett land som Kardien, där historien består (om jag kommer rätt ihåg) av idel tjat om draken Trallala (ellervaddennuhette) och dens bane, är det ju sjukt om det inte finns någon drake för rollpersonerna att nacka.

Snarare ser jag det som att drakar och älvor (typ) är en självklarhet som bör finnas, och att det som man tillför utöver det ger landet dess speciella fantasy-särprägel.
Som sagt det finns en massa stoff och historia att väva kring och göra mer utförligt och måleriskt. Fyll ut historien. Varifrån kommer drakarna? Finns det några kvar? Varför ville de slå sig ner i Kardien och Zorakin?. Har det kommit en drake så kan det komma flera. Alkemister som hört berättelserna om Kardiens och Zorakins varelser kan söka sig mot bergen för att hitta drakägg, klor, fjäll eller till ängsmarkerna för att få tag i en älvas eller dryads hårstrå för att använda i sin formler.

Tallerin hette förövrigt draken som hjälten Hertig Brand av Dalenslätt dräpte. Och alla drakar är inte döda.

410
Kardien. Draken Kréum slår sig ner i Marsklandet, Kardien, efter att ha förstört den piratborg som han gjorde till sitt egna näste. Ön har kommit att kallas Drakön.

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6899
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2007-08-13 09:16

Häxmastaren i Svarta Tornet känns som om han har mycket potential, både som klassisk ond magiker med svartblod i sin tjänst och som politisk intrigmakare med inästlade kunskapare vid hertighoven rundt om på Aidne.
Nu har han egentligen ingen större roll om vi ser till officiellt material, utan nämns bara som ett slags hot uppe i bergen. Hans betydelse (eller för tillfället frånvaro av betydelse?) borde dock framhävas om vi skal ta honom alvarlig.
Kanske kan Zorakins anfall på Svarta Tornet 546 eO (skriver ur minnet...) byggas ut till ett flerårigt krig som hade stora konsekvenser både före, under och efter det utspelade sig, och var av en sådan betydelse att det riktade fokus från ett potentiellt nytt soltog som kunnat komma, eller så kostade det så mycket ressurser att det i stor grad bidrog till Zorakins påstådda nergångstrend och att landet ses som lite betydelseslöst av omvärlden (fast det egentligen är så att de ädla zorakiska riddarna spiller sitt blod i forsvaret mot en fara som annars kunnat hota hela västra Ereb)?
Svarta Tornet och Goiana borde också få en tydligare... tja, sammanhang. Var det kanska så att det var denna dåvarande kardiska provins som var Häxmästarens mål när han etablerade sig i Aidnebergen, något i denna också för alverna så viktiga (så viktiga att det är på väg att bli ett "nytt" Landori?) område? Kanske silverlindarna? Kanske enlil Talannen?
Detta är förövrigt en historia som ännu inte berättats, varken på Aidne eller för oss här på forumet; den sanna historien om Svarta Tornet, echterna Maktskifte och provinsen Goiana... (eller har jag missat den i någon obskyr tråd? :? )

Sen kan kanske de något underliga lindskiarnerna anvndas till att ge Aidne en större särpräge? De finns ju redan där i historien vare sig vi gillar dem eller inte! Kanske finns det lindskiarner som en utstött men fruktat minoritet rundt om i Aidnes fria städer (och i Fristaden?) och vildmark? Kanske har de återtagit Pharynx eller verkar i det dolda för att göra det? Kanske lever de av att sälja konst? :roll:
Lindskiarnerna har förövrigt en mycket lång histora då de sägs ha släktskap med varelser som fanns före Gudarnas Vrede och den Första Konfluxen...

Tankar..
Senast redigerad av 1 birkebeineren, redigerad totalt 2007 gånger.

Bergdahl
Barbisk Hövding
Inlägg: 947
Blev medlem: 2007-01-28 21:40
Ort: Örebro

Inlägg av Bergdahl » 2007-08-13 09:47

och jag hävdar fortfarande att "förbannelsen" :wink: som det skrevs en hel del om innan har potential att öka fantasyinslagen och sagostämningen i iaf Kardien. Men jag antar att du använder dig av din rätten att strunta i mitt förslag. :P Iaf som jag skrev tidigare i tråden skulle ju förbannelsen kunna involvera även häxmästaren och Goiana, men men...

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6899
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2007-08-13 10:06

Bergdahl skrev:och jag hävdar fortfarande att "förbannelsen" :wink: som det skrevs en hel del om innan har potential att öka fantasyinslagen och sagostämningen i iaf Kardien. Men jag antar att du använder dig av din rätten att strunta i mitt förslag. :P Iaf som jag skrev tidigare i tråden skulle ju förbannelsen kunna involvera även häxmästaren och Goiana, men men...
Menar du mig nu? :shock:

:)

Jag menade historien i sin helhet, med bakgrund, faktiska händelser och de fulla konsekvenserna av det hela. En förbannelse låter ju ganska troligt med tanke på de osannolika omständigheterna (för "Maktskiftet") men jag saknar svaret på den eviga frågan varför?

Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 00:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus » 2007-08-13 10:15

birkebeineren skrev:Häxmastaren i Svarta Tornet känns som om han har mycket potential, både som klassisk ond magiker med svartblod i sin tjänst och som politisk intrigmakare med inästlade kunskapare vid hertighoven rundt om på Aidne.
Nu har han egentligen ingen större roll om vi ser till officiellt material, utan nämns bara som ett slags hot uppe i bergen. Hans betydelse (eller för tillfället frånvaro av betydelse?) borde dock framhävas om vi skal ta honom alvarlig.
Kanske kan Zorakins anfall på Svarta Tornet 546 eO (skriver ur minnet...) byggas ut till ett flerårigt krig som hade stora konsekvenser både före, under och efter det utspelade sig, och var av en sådan betydelse att det riktade fokus från ett potentiellt nytt soltog som kunnat komma, eller så kostade det så mycket ressurser att det i stor grad bidrog till Zorakins påstådda nergångstrend och att landet ses som lite betydelseslöst av omvärlden (fast det egentligen är så att de ädla zorakiska riddarna spiller sitt blod i forsvaret mot en fara som annars kunnat hota hela västra Ereb)?
Svarta Tornet och Goiana borde också få en tydligare... tja, sammanhang. Var det kanska så att det var denna dåvarande kardiska provins som var Häxmästarens mål när han etablerade sig i Aidnebergen, något i denna också för alverna så viktiga (så viktiga att det är på väg att bli ett "nytt" Landori?) område? Kanske silverlindarna? Kanske enlil Talannen?
Detta är förövrigt en historia som ännu inte berättats, varken på Aidne eller för oss här på forumet; den sanna historien om Svarta Tornet, echterna Maktskifte och provinsen Goiana... (eller har jag missat den i någon obskyr tråd? :? )

Tankar..
I äventyretmodulen Skönheten och odjuret utspelas ett äventyr vid Anjasjön som jag vill minnas ligger i Zorakin. Äventyret utspelas ett 50-tal år efter ett krig med svartfolk. Greven av Eriksborg vid byn Eskilsby stupar i strider mot svartfolket. Dessförinnan har han själv krossat en svartfolksstyrka och tagit deras pludringsgods till klostret vid Anjasjön. Klostret blev senare belägrat och intaget av svartfolken men abboten utlöste medvetet en fälla och dränkte sig själv och svartfolkshärens ledare när de och han gick ner för att hämta skatten.

Jag har börjat väva in den historien lite i mina tankar om Zorakin. Likaså har jag vävt in de mäktiga nordliga hertigarnas ekonomiska och politiska nedgång med deras behov av att hålla sig med stora härer för att freda sig och landet mot Svarta tornet.

Stora trupper kostar stora pengar. Och när priset på spannmålet och järnet som godsen säljer går ner och man dessutom vill hävda sin egen betydelse med lyxartiklar och mutor i politiskt spel börjar det kosta mer än vad godsen har råd med.

Kungen i sin tur är säkert beskymrad av Svarta tornets makt och Zorakins dittills fruktlösa försök att krossa dem. Han har därför börjat ställa upp välutrustade infanteriförband med kejsartiden som förebild som är mer lämpade att föra krig i skogs- och bergsbygder än rena riddarhärer soh som ger mer trupp för mindre pengar. Hans första mål för sina "legioner" kan exempelvis bli att driva ut svartfolken i Torilskogen. Sedan kan legionerna användas mot andra mål också men det kan vara ett långsiktigare mål.

Angående Zorakins senaste krig med Svarta tornet står det så här i den historiska redogörelsen.

546
• Zorakin. Uppretade av otaliga anfall från Aidnebergens svartfolk anfaller Zorakin svarta tornet.

555
• Zorakin. Kriget mot svarta tornet upphör utan att några resultat uppnåtts.


Det var ju kort och kärnfullt beskrivet. En hel drös frågetecken hopar sig. Jag tänkte därför att äventyret vid Anjasjön delvis kan tjäna som ram för att ytterligare beskrivningar om detta krig och hotet från Svarta tornet.
Senast redigerad av 4 Fraxinus, redigerad totalt 2007 gång.

vije
Erebosisk Köpman
Inlägg: 372
Blev medlem: 2007-03-07 20:46

Inlägg av vije » 2007-08-13 10:24

Bergdahl skrev:och jag hävdar fortfarande att "förbannelsen" :wink: som det skrevs en hel del om innan har potential att öka fantasyinslagen och sagostämningen i iaf Kardien. Men jag antar att du använder dig av din rätten att strunta i mitt förslag. :P Iaf som jag skrev tidigare i tråden skulle ju förbannelsen kunna involvera även häxmästaren och Goiana, men men...
Jag måste erkänna att jag först nu läst hela tråden :oops: men jag tycker att förbannelse/profetia-tanken är synnerligen trevlig. Mörka familjehemligheter och dunkelt mumlade förbannelser...

Kanske faltrakerna i tiderna ingick en ohelig allians med Häxmästaren (kanske för att rå på echterna), ett avtal som sedan stod dem dyrt då det trasslade till sig och faltrakerna inte kunde hålla sin del av avtalet vilket resulterade i en förbannelse eller dylikt.

Bergdahl
Barbisk Hövding
Inlägg: 947
Blev medlem: 2007-01-28 21:40
Ort: Örebro

Inlägg av Bergdahl » 2007-08-13 10:36

Kanske faltrakerna i tiderna ingick en ohelig allians med Häxmästaren, ett avtal som sedan stod dem dyrt då det trasslade till sig och resulterade i en förbannelse eller dylikt.
En tanke som slog mig, när jag var som mest involverad i diskussionen om förbannelsen var att den kardiska kungen kunde ha ingått ett avtal med häxmästaren, där häxsmästaren skulle få Goiana (eller kanske bara tillgång till) i utbyte mot något som kungen värderade högt (kanske förlängt liv eller något som skulle göra faltrakerna mäktigare)... Iaf älvfolket fick ju själklart nys om detta (varför har de annars så stora öron) och förbannelsen över faltrakierna var ett faktum antagligen var väl skogsanden med i ett hörn, då jag antar att det krävs rätt så mycket kraft för att förbanna ett folk på det sättet...
Menar du mig nu?
Nope, Regil... det har diskuterats en hel del om förbannelsen innan och jag hade en liten annan syn på förbannelsen än en del andra, som tyckte det blev för mycket... :cry: Men jag hävdar fortfarande att det är en bra väg att gå för att öka fantasyinslagen. :P

Användarvisningsbild
Peter
Palinorisk dödsriddare
Inlägg: 1428
Blev medlem: 2007-03-01 13:20
Ort: Bryssel

Inlägg av Peter » 2007-08-13 14:55

vije skrev:
Du har förstås rätt, men problemet var väl att det i nuläget inte är saga alls, utan snarare riddarfakta. Drakar och älvor är ju inte speciellt originellt i sammanhanget, det är klart, men det utesluter ju inte heller släkthemligheter och excentriciteter (som för övrigt låter som en kanonidé).

I ett land som Kardien, där historien består (om jag kommer rätt ihåg) av idel tjat om draken Trallala (ellervaddennuhette) och dens bane, är det ju sjukt om det inte finns någon drake för rollpersonerna att nacka.

Snarare ser jag det som att drakar och älvor (typ) är en självklarhet som bör finnas, och att det som man tillför utöver det ger landet dess speciella fantasy-särprägel.
Jupp, 100 % medhåll där. Man kan använda väldigt mycket av klassiska riddarattribut, bara man ger landet den där twisten eller cyniska lilla touchen :p

Skriv svar