Spelknepe skrev:Jag tycker Palinorisk Stridshäst ska finnas i väldigt stora horder sydöst och öst om Palinor (Nordöst om Mirel). Namnet Palinorisk Stridshäst är i mitt tycke utomordentligt bra redan. Ser ingen anledning till att byta namn och sätta päls på dem.
Beskrivningen på den Palinoriska "pälshingsten" är bra. Men jag ser dem verkligen inte som pälsiga, utan som stora, muskulösa hästar. (Se framsidan på Monster & Män i Ereb Altor").
Vi har inga "superhästar" i Ereb. Låt Palinorisk Stridshäst vara den stora klicheegrymma hästen som alla riddare och rollpersoner drömmer om. Att komma ridande på en hårboll (
) ser inte jag som lika tufft.
Tycker att de kan komma ursprungsvis från de stora obefolkade slätterna öster om Palinor. Tycker även att Orghin kan ha en egen pälshingst.
Fair enough. Pälshästen kan ju med fördel krympas och förpassas till Jorduashur där den kan göra tjänst som isländsk häst (om jorduförfattaren så önskar).
Om ni inte tycker att det är något problem med pansarhästen kan vi för all dell behålla den som den är. Eller så här:
Palinorsk Stridshäst
På de öppna stäpperna i nuvarande Palinor, Mirel och västra Nargur frodas sedan gammalt en egensinnig hästras: den Palinoriska Stridshästen. Denna eldfängda och oförvägna storhäst är en utmärkt springare och hett eftertraktad av riddare, kavallerister och hästkännare. Förutom dess stora storlek (den mäter 210 cm över manken!), dess eldiga dristighet är hästen välsignad med ovanligt tjock hud, nästan ogenomtränglig för pilar och lätta vapen. Detta gör att de riddersmän som rider detta odjur till strid endast sällan behänger den med schabrak eller rustning: vilket gör den palinorska stridshästen till en snabb, smidig och rörlig springare.
Narguriska stammar i området har fött upp dessa hästar i generationer, och vet hur man handskas med dem. Men hästen måste få löpa fritt i stora hjordar för att frodas. Alla försök av den palinoriska ordenstaten att föda upp de värdefulla djuren på rancher och stuterier har misslyckats eftersom den karaktärsstarka och vildsinta hästen vägrar att para sig i fångenskap.
Hästens tjocka hud ger den ett lite hårt och kantigt utseende. Ögonen är smala och kisande genom hudlagren, vilket ger hästen ett arrogant och samlat uttryck. Den har riklig manväxt, och det är inte ovanligt att dess ryttar pyntar djurets man med flätor eller knopar, ofta så många knutar som han fällt fiender från dess rygg. Dessa hästar betingar ett mycket högt pris, och det finns nästan ingen palinorsk hingst som inte ägs av en riddare, hjälte eller storman och används i strid.
EDIT: He he, vi skrev samma sak samtidigt, spelknepe
Tackar för all värdefull input, det skall användas alltihop. Det vore jätteschysst om du kan sätta in en sol i vapenskölden, spelknepe. Tycker gott att hästen kan få vara kvar på vapenskölden.
