Zorakin

Samlingsplats för alla länder och platser
Regil
Kardisk Kung
Posts: 1399
Joined: 2007-04-16 13:25
Location: Stockholm

Post by Regil »

Kardien - Zorakin
Förhållandet till Zorakin kunde inte ha varit bättre. Länderna har en lång historia av samarbete och obruten fred. Man delar riddarodnar (de flesta riddarordnar är pan-aidniska), förstår varandras språk, är en del av samma kyrka med exakt samma struktur i de båda länderna, har fört gemensamma krig mot häxmästaren och Aidnes lärde studerar nästan alla någon tid i Pendon. Nyligen så gifte sig kung Valien av Zorakin med kung Vidars brorsdotter och de båda regenterna kommer väl överens på det personliga planet. Kort sagt är Zorakin som ett andra hemland, kardier och zorakier ser på varandra som brödrafolk (åtminstone echter och penner) och de båda länderna är beredda att understödja varandra i händelse av krig.
User avatar
Spelknepe
Admin
Posts: 2517
Joined: 2007-01-25 20:26
Location: Helsingborg
Contact:

Post by Spelknepe »

Klistrat från annan tråd:
I Aidneboken står det att Raxorerna runt hertigdömet Pharynx gärna smyckar sig med koppar och bronsföremål. Detta kommer sig av den omfattande gruvbrytningen i området. Vilket tyder på att det finns koppar och tennfyndigheter i hertigdömet Pharynx. Zorakien producerar också järn enligt Aidneboken.

Jag har dessutom lagt till Stenkol- och Granatfyndighet i Gredelmark.

Dessutom hade mandelordern under sin storhetstid en guldgruva i närheten av Pendon (Grindanubergen/Torildskogen?).

Andra stora exportvaror från Zorakien bör vara Tare (Tjära), Lindbast till rep och bivax till Vaxljus och Sigill samt Gallusbläck (vilket munkarna ur Mandelorden återupptäckte)/ Fraxinus
pegasus
Ransardisk Gripryttare
Posts: 201
Joined: 2008-08-03 15:02
Location: Stockholm

Post by pegasus »

Jag har nyligen upptäckt detta forum och detta är min första post, dock inte första gången jag är inne på forumet. Mycket av det jag har läst är väldigt intressant och det är alltid kul att höra andras synpunkter och sätt att se på Ereb då i många fall är helt olika från mitt. Vilket är det roliga då det leder till nya tankar. Dock så tänkte ge några av mina tanker och hoppas att jag får kommentarer och feedback.

Jag har alltid haft tyckt om Zorakin (och även Kardien) då här finns många av de klassiska fantasykoncepten som är så tacksamma att göra äventyr och kampanjintriger av. Dock så finns det en del i det ursprungliga materialet som jag tror kan förbättras. Det jag främst tänker på är adeln som i min mening är någo enkel och linjär. Kärnan i Zorakin kampanjmiljö är trots allt dess mäktiga adel i kombination med de klassiska fantasyelementen i form av alver, orcher, dvärgar, ondskefull trollkarl och framför allt riddarna. Jag har utgått från beskrivningarna i Aidne men även gjort jämförelser med Frankrike och Tyskland vid 1200. Sedan så har jag försökt väga in fantasyelementen för att få en flerbottnat adelstruktur.

Adeln består av många grupperingar men jag har endast gjort den grundläggande indelning i hög- och lågadel. Högadeln utgörs av män och kvinnor som äger stora landegendomar och har vasaller, medans lågadeln utgörs av riddare vars primara livsförsörjning består av sin rusttjänst. Lågadeln kan antingen vara en riddare som tjänstgör i en borg, så kallad hushålls- eller ungkarlsriddare, eller en förlänad riddare som håller ett gods och är vasall till en lokal baron. Högadeln är mer komplicerad och det är där jag har lagt största tonvikten.

Baron
En baron är inte någon som man skall ignorera även om man själv är hertig eller kung. Visserligen finns det mäktigare män i riket men baronen är mäktig i sig själv och har troligtvis inflytande och blodsband med mäktigare män i riket. Till skillnad från greve, markis och hertig så baron ingen titel utan en benämning på hans makt. Högadeln kan även refereras som "baronerna" då för alla betitlade adelsmän (greve, markis och hertig) är även baroner. För att anses vara baron måste följande kriterier vara uppfyllda.
*han måste vara rik, det vid säga äga stora landområden.
*han måste ha en borg som rättigligen tillhör honom och hans släkt.
*upprätthåller lag och ordning i sitt baronie
*kan uppbåda en mängd krigare

Vill även poängtera att jag tycker att stora stenborgar med flera försvarsringar skall vara ovanligt och de flesta borgar är ett enkelt stentorn eller en motte-and bailey typ träbefästning. Det är enomrt dyrt med stora befästningar och skall vara ovanliga och kända i riket.

Greve
Greven var från början ett ämbete som utvecklades till en feodal titel då kungarna inte kunde bibehålla centralmakten. Kungarna försökte hålla kontrollen genom avtvinga honom trohetseder men kunde hindra deras allt större oberoende från kronan utanför kungliga härens räckvidd. Deras län innehåller vanligtvis följande
1 stad eller större köping, kanske någon mindre köping.
5-20 baronier, 5-20 lågadliga hushåll per baroni
1 stark borg som säte för greven, troligen i närheten av den största köpingen,
bör finnas en bontisal i de större köpingarna som i många fall har ett visst oberoende från greven i utbyte mot skatter.

I södra Frankrike så användes viscount tämligen mycket men då det inte nämns i Aidne och ingen svensk titel finns för detta använda jag inte detta. Skulle bli undergreve eller vicegreve vilket jag tycker låter fånigt.

Hertig
Hertigen utsågs i erövrade kungadömen som en lokal represant av kungen och skulle hålla reda på de lokala grevarna. Numera har hertigen tappad kontrollen av dessa då det tunga kavalleriets vikt har ökat och endast de stora landägarna har råd att hålla rustade ryttare, och folkuppbåden eller milisstyrkorna. Utanför hertigens egna domäner, som dock stora jämfört en typisk greve, så är hans makt nominell och hans främsta uppgift är att leda stormännens rådsslag för att medle tvister mellan länsherrar.

Markis
Detta är en titeln på länsherren i gränsområden, kallade marker, som vanligtvis är betydlig större än ett grevskap då de behövde tillräckliga resurser för att hålla större militära styrkor att skydda riket från fientliga anfall och plundringar. En annan titeln på dessa är markgreve men tänkte använda markis i Zorakin då den är redan etablerad.

Bontisal
Bör även nämnas att biskopar ibland styrde hela grevskapet som vasall till furstendömets herre. Det borde finnas några sådana i Zorakin

Anpassning till Zorakin
Det finns två olika vägar för att gå för använda detta i Zorakin.
Det första, som man kalla Stor-Zorakin, utgår ifrån det antal grevskap som finns i Aidnebokens kartor längst bak och stöds av antalet städer som finns i riket. Jag ritade av Zorakins från Aidne kartan, satte ut geografin och började rita upp grevskapen och deras centralorter, de var mindre i södra Zorakin och större i norra Zorakin baserade på dess befolkningstätheten. Inga problem än så länge förutom att hitta på namnen på grevskapet och greven (vilket jag inte skall tråka ut er med).
Sedan började det svåra, att se vilka som skulle vara hertigdömen, marker eller storgrevskap. Med storgrevskap menar jag ett område som styrs av en greve som har lyckas göra de omkringliggande grevarna till sina vasaller. Utgick den här gången efter folkslagen
Pennerna, raxorerna, legerdierna och luksilerna vilka kunde utgöra varsitt hertigdöme. Dock så var pennerna det ursprungliga riket och bör inte ha någon hertig och legerdierna var så underkuvade att det inte kändes rätt med en hertig där. Raxorerna passade dock perfekt om det inte vore för att där är det mycket troligt att marker upprättades för att hålla svartfolken borta från de södra grevskapen. Då var det bara luksilerna kvar men även där finns svagheter då de inte bryr sig så mycket om vem som styr enligt beskrivningen i Aidne men jag ville ha åtminstone en traditionell hertig.

Pennerrike
Består av södra Grindnu motsvarande hertigdömena Amtefjärd, Dreverike, Likermark och Pendonien.

Här har kungen kontroll och håller ett antal grevskap personligen och vasallerna är trogna tjänare till kungen. I sydväsra Grindnu (södra Dreverike och västra Amtefjärd) satte jag kerigassen som överherre av några grevskap och i resterande västra Grindnu (norra Dreverike) satte jag en greve som håller flera grevskap och gjort sig till överherre av några andra. Dock så är greven och hans ätt nära allierad med kungen.

Detta gjorde jag för att kungen inte skall ha absolut kontroll men ett starkt inflytande i södra Grindnu. Inga egentligen tveksamheter förutom möjligtvis skippa storgreven i västra Grindnu för att göra alla grevar direkta vasaller till kungen.

Norra Markerna
Utgörs av de norra delarna av Zorakin som gränsar till Aidnebergens svartfolksstammar förutom de allra östligaste delarna. Motsvarar ungefär hertigdömenen Slättebo, Pharynx och Inberg.

Här har jag inga grevar utan endast markiser som kontrollerar varsitt av de gamla hertigdömen. Dock så satte jag samma länsherre på både Pharynx och Inberg som blir en mäktig länsherre men har samtidigt ett mycket stort område att försvara. Dock så ville behålla viss koppling till det gamla hertigdömet raxorien och lät honom ha hertigtiteln även om det inte gav någon makt.

Legerdien
Består av Indar väster om Granströmmen, det vid säga Indarrike, delar av Yttersol och Inberg (de sydligaste grevskapen).

Här satte jag ett stort antal grevskap som domineras av Indarsols greve som håller flera grevskap och överherre till många av de andra i östra Indar. I sydväster satte jag en annan stark greve, liksom i de norra grevskapen mellan Granströmmen och Solån (norr om Indarsol) samt i de grevskapen i stäppen på västra Indar inte har någon överherre.

Helt klart är att Indarsol är den mäktigaste länsherren men jag vet inte om han kontrollerar hela Indar, vilket skulle göra honom väldigt mäktig och samma auktoritet som kungen, eller om de begränsas till området öster om Solån. Sedan skall vi inte glömme kyrkan som bör hålla något av grevskapen.

Luksilo
Består av nordöstra Indar bestående av norra Yttersol, Gredelmark och västra Salamora.

Satta hertigen i Luksilo och håller två-tre grevskap men hela norra delen av hertigdömen utgörs av ett mark (östra Salamora) vilket gör markisen residerande i Chrymil som den rikare av de två. Resterande utgörs av mer eller mindre hertig lojala grevar vilket gör att det två relativt jämstarka styrkor i Luksilo. Indarsol är tämligen intresserad av att utöka sitt inflytande och har kontakter med flera av mindre lojala hertigens vasaller.

Dock så funderar jag på att det kanske vore bättre att skippa markisen och dela in hans län i fyra - fem grevskap som tillsammans gör att hertigens makt utanför hans egna domäner är betydligt svagare.

Det enkla Zorakin
Jag sade tidigare att det fanns två sätt, det ovanstående var det längre och mer avancerade systemet där om jag räknar rätt det bör finns mellan fem och tio miljoner invånare i riket. Det andra sättet är helt enkelt degradera adeln ett steg.
hertig är grevar , grevar är baroner, baroner är riddare. Detta skulle stämma stämma bra med beskrivningen av adeln i Aidne men inte stämma med antalet städer. Det skulle i min mening blir en hertig, en markis och sex grevar. Detta skulle innebärar ungefär 1,2 miljoner invånare i Zorakin.


Slutkommentarer

Har försökt inte bry mig om den politik, krigskonst eller ekonomin i detta inlägg då jag är mest intresserad av att få en betydelse i de olika grevarna och att man kan få användande av färdigheter som inblander heraldik, politik och geografi, då att alla som innehåller en feodal titeln inte är gjord ur samma mall utan vissa är mäktigare än andra. Storgrevar är intern benämning för att visa dess makt och används aldrig i verkligheten då de är fortfarande grevar som bara råkar ha andra grevar som vasaller.

Tyvärr så jag nog skrivit ett väldigt virrigt inlägg och ber om viss förståenlse då det var mycket som hör i hop med varandra.
Regil
Kardisk Kung
Posts: 1399
Joined: 2007-04-16 13:25
Location: Stockholm

Post by Regil »

pegasus wrote:Jag har nyligen upptäckt detta forum och detta är min första post, dock inte första gången jag är inne på forumet.
[cut]
Tyvärr så jag nog skrivit ett väldigt virrigt inlägg och ber om viss förståenlse då det var mycket som hör i hop med varandra.
Välkommen till erebaltor.se! :D

Jag får erkänna att jag till viss del håller med om ditt sista påstående :wink: , förstod inte helt vart inlägget syftade, även om det tog upp många intressanta saker.

men i grunden håller jag med om att adelsstrukturen är något konstruerad och stel vad gäller Aidne, det är för mycket av en enkel pyramid och för lite dynamik. jag försöker hela tiden (i Kardien) att lyfta fram den mer dynamiska sidan av feodalismen genom att peka på de maktförändringar som har skett och kanske kommer att ske. Fraxinus har (i Zorakin) jobbat ganska mycket på att beskriva de olika adelsfraktionerna och deras konflikter.

Om du kollar i Wikin så är Zorakin idag ett land med omkring 7 miljoner invånare (tidigare siffror var på tok för låga), en kung som aktivt söker att utöka sin makt på adelns bekostnad och ett potentiell religiös konflikt som riskerar att blossa upp
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Posts: 1634
Joined: 2007-05-10 00:12
Location: Stockholm

Post by Fraxinus »

Jag har som sagt av Regil redan beskrivit en del av adelfraktionerna och det feodala systemet i Zorakien. Min utgångspunkt är huvudsakligen Frankrike under 1400-talet med vissa inslag av Florens och tyskland.

I varje hertigdöme finns en hertig. Under honom finns ett antal grevar och baroner av skiftande rikedom och makt. Ursprungligen var kanske Grevefamiljerna förnämare än baronerna men idag kan en baron mycket väl vara rikare och mäktigare än en greve. I enstaka fall kan grevar (eller för den delen någon enstaka baron eller markis) vara rikare och mäktigare än vissa av hertigarna.

Undantaget då i adelsmannarådet (vilket idag inte spelar någon viktigare roll idag då kungen formellt sett är totalitär) och adelskalendern.

Så som det är beskrivet i Aidne är Kungen ganska svag och kontrollerar egentligen endast Pendonien och Kra samt 20 olika markisskap och de olika fristäderna (det finns ett flertal nämnda och onämnda fristäder).

Jag har valt att förstärka kungens makt genom att låta kungafamiljen ha "behållit" sitt ursprungliga län.

Innan Kung Karolu XI var Zorakien ett valkungadöme. Olika hartigfamiljer avlöste varndra på tronen. Genom skickligt utförd politik lyckade Karolu XI i ett av adelsmannadagarna förmå underhuset (Baroner och Markiser) att rösta för att införa totalitärt arvskungadöme emot överhusets (Grevar och Hertigar) vilja. Karolu den XI var son till Hertig Miskrun av Pharynx.

Jag har därför låtit göra hertigdömet Pharynx till kungligt län. Kronprinsen är alltid hertig av Pharynx. Vidare så har de Zorakiska kungarna alltsedan Karolu den XI tid fört en aktiv politik att försöka omvandla "lediga" baronat till Markisskap. Idag är man uppe i ca 40 markisskap. Kungarna har också uppmuntrat köpingar och städer att köpa sig fria från adelsmännens kontroll och bli kungliga fristäder.

Markiserna är direkt underställda Kungen. Baroner och Grevar är formellt underställd Hertigarna (som i sin tur, i teorin, är underställd Kungen).

De mäktigaste och rikaste hertigfamiljerna är Salamora, Indarrike, Amtefjärd och Pharynx. Detta har huvudsakligen fog för om man läser olika käller som exempelvis Aidneböckerna.

Luksilo har en särställning. Det före detta Luksiliska kungariket blev reducerat till ett mindre hertigdöme efter egendomliga turer omedelbart efter Pharynkier-kriget. Men som motgest har det även fått en del särskilda friheter (Officiellt material). I Luksilo sitter en hertig som direkt härstammar från de Luksiliska kungarna. Jag håller på att utveckla detta. Liksom allt annat i Zorakien.
pegasus
Ransardisk Gripryttare
Posts: 201
Joined: 2008-08-03 15:02
Location: Stockholm

Post by pegasus »

Till att börja med tack för kommentarerna. Jag har faktiskt läst wikin och hela zorakin-tråden och en hel del av kardien tråden. Det var ett dåligt strukturerat inlägg och jag ber om ursäkt för det men som sagt det var ett försök från min sida att få kommentarer till vad jag har hittat på.

Det var inte på något sätt menat att kritisera vad Fraxinus har hittat på, tvärtom det var just därför jag ville få era kommentarer. Jag är väl medveten om att jag har en annan infallsvinkel på Zorakin men jag har försökt koncentrera mig till ändra några av detaljerade av adeln med att göra klara skillnader mellan de olika adelstitlarna. Vad jag vill skapa är en adelstruktur så inte är så linjär och att man måste ta hänsyn till de olika adelsätterna när man försöker sig på att spela maktspel i Aidne. För att komma dit så ville jag ta hjälp av er.

1) Hur mycket makt har kungen utanför Grindnu?
Har han kontroll över hela Zorakin genom sina länsherrar direkt lojala till honom dvs hertigar och markiser (enligt Aidnes definitation över titeln). Hur reagerade högadeln till att all deras makt togs bort genom tronen blev ärftlig (skall man vara petig så valdes Karolu XI och från med Karolu XII var tronen ärftlig) samt att högadeln inte hade tillträde till ständerna samt att kungen inte behövde bry sig om vad adeln tyckte?

2) Hur är gränsområden organiserade?
I norr så bör det finnas styrkor avsett för att hålla svartfolken borta från riket. Dessa bör vara något större än vad en vanlig greve kan hålla. Man kan tänka sig att kungen har garnisioner däruppe, man kan tänka sig att lokalbefolkningen själva turas om att bemanna gränsen eller att ställa större län som kan försörja de nödvändiga styrkorna. Detta förutsätter att svartfolken i Aidne är ett rejält hot. Jag gillade iden med tornriddarna i Zorakin. Vad jag valde att göra är ta hertigdömenen här Slättebo, Pharynx och Inberg och slå ihop grevskapen i vart och en av hertigdömen och bilda stora län vars länsherrar kan hålla tillräckligt många krigare för i ett första skede hålla tillbaka anfallet utan att invänta stöd från kungen. Dock är jag inte helt säker då jag känner också att det finns ett stort stöd i originaltexten för att folket är mer inblandad i styret, kanske med en hertig som väljs av lokalbefolkningen på stora ting för att gå vidare på razorernas självständiga och något mer barbariska känsla.

3) Hur mycket inflytande har Indarsol/Indarrike?
Som den största staden i Indar, en god bit ifrån kungens domäner, kan troligtvis spåra sina anor till stora tinget 55 f-o. Sitter på den bördigaste jrodbruksmarken i Ereb. Det finns tio grevskap i hertigdömet Indarrike (enligt Aidne) centraliserat kring Indarsol. Jag känner att Indarsol är jämförbart med Tolouse där de mäktiga grevarna härskade över sydöstra Frankrike utan att svära trohet till Capet-kungarna i Paris fram till Albigensian-korstågen då deras makt bröts med kung Phillips goda minne.
Men här är mina frågor;
Har han kontroll över Indarrike, har han inflytande i Yttersol och i så fall hur stort? Har han allierade i de någon av de närliggande hertigdömen? Skall han effektivt vara kung i östra Zorakin?

4) Hur mycket makt har grevarna?
I mitt virriga inlägg så handlade detta mestadels om att höja upp grevarnas status och makt då jag kände att han var undangömt i Zorakinshierarki. Är han tillräckligt mäktig för att ignorera befallningar från sin hertig? Är de spelare i maktstriden? Hur mäktiga är de i jämförelse med en typisk baron och sin hertig. Då talar jag om typfallet och inte undantaget som givetvis skall finnas?

5) Håller luksilerna extra styrkor i skogs- och bergstrakterna som är tämligen glest bebodda enligt Aidne?
Jag har satt av motsvarande Salamora att stora stående styrkor men jag är väldigt osäker till detta? Finns det ett hot mot Salamora för att rättfördiga det?

6) Till sist så ville jag ha ett råd gällande om man skall förstora upp Zorakin till ett fyrtiotal betitlade adelsfamiljer (grevar eller högre ) eller skall man skala ned till ett tiotal som är då något mer lätthanterlig. Jag fick i det stora varianten kungen, två hertigar, två markiser, fyra grevar som kontrollerade mer än ett grevskap och trettiotvå vanliga grevar. I det andra fallet blev det kungen, en hertig, en markis och sex grevar. Men då blev befolkningenn väldigt liten. Dock så har ni egentligen svarat på denna fråga och det bara för att förtydliga varför jag skrev om detta.

Jag hoppas detta inlägg blev mindre virrigt :)
pegasus
Ransardisk Gripryttare
Posts: 201
Joined: 2008-08-03 15:02
Location: Stockholm

Post by pegasus »

Fraxinus

Jag tänkte bara fråga dig angående hertigdömet Pharynx, som hålls av kronprinsen, finns det grevar och baroner precis som ett vanligt hertigdöme eller är det organiserat som kronomark och styrs av markiser?
User avatar
Spelknepe
Admin
Posts: 2517
Joined: 2007-01-25 20:26
Location: Helsingborg
Contact:

Post by Spelknepe »

Pegasus: Välkommen till ErebAltor.se! Tycker du tar upp bra frågor kring Zorakin. Inte för att jag tvivlar på Fraxinus (tvärt om) men ibland är det väldigt viktigt att folk som du kommer utifrån med andra infallsvinklar och synsätt än de vi har snöat fast vid. Hoppas få se mer av dig här på ErebAltor.se! ;)

Fraxinus & Regil: Har ni läst George R R Martin: A game of Thrones ?

Håller på att plöja igenom 850 sidor av feodal fantasy, intriger, kungafamiljer, adelssläkter och hovliv. Kan starkt rekommenderas för inspiration... ...som om ni skulle behöva det :roll:
pegasus
Ransardisk Gripryttare
Posts: 201
Joined: 2008-08-03 15:02
Location: Stockholm

Post by pegasus »

Spelknepe
Tackar. Jag har nog kommit för att stanna.
Är förresten en stor fan av Martins fantasyserie. Mycket, mycket bra med goda inspiration till riddarvärlden. Sitter och väntar på femte delen, är det inte november snart? :)
Regil
Kardisk Kung
Posts: 1399
Joined: 2007-04-16 13:25
Location: Stockholm

Post by Regil »

Spelknepe wrote:Pegasus: Välkommen till ErebAltor.se! Tycker du tar upp bra frågor kring Zorakin. Inte för att jag tvivlar på Fraxinus (tvärt om) men ibland är det väldigt viktigt att folk som du kommer utifrån med andra infallsvinklar och synsätt än de vi har snöat fast vid. Hoppas få se mer av dig här på ErebAltor.se! ;)

Fraxinus & Regil: Har ni läst George R R Martin: A game of Thrones ?

Håller på att plöja igenom 850 sidor av feodal fantasy, intriger, kungafamiljer, adelssläkter och hovliv. Kan starkt rekommenderas för inspiration... ...som om ni skulle behöva det :roll:
Självklart läst! 8)

Börjar dock luta åt att Grrrrr Martin liksom Robert Jordan är medlem i Asymtoternas gille och ämnar att fullborda sitt mästerverk på dösbädden. Som bekant misslyckades Robert Jordan (i mer än en bemärkelse :wink: ) och avled innan han hann skriva klart. Nu är jag rädd att Grrrrr Martin skall gå samma öde till mötes :cry:
Regil
Kardisk Kung
Posts: 1399
Joined: 2007-04-16 13:25
Location: Stockholm

Post by Regil »

Pegasus I Kardien har jag valt att helt enkelt låta de 10 hertigarna vara de stora spelarna i politiken (deras domäner är enligt källorna mångdubbelt större än den vanlige grevens), tillsamans med kungen, tornriddarna och häxmästaren. Det finns dock en greve i Grinfara som öppet har börjat utmana sin länsherre...
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Posts: 1634
Joined: 2007-05-10 00:12
Location: Stockholm

Post by Fraxinus »

Det var många frågor på en gång. Till att börja med adelsfamiljer.

Det finns många adliga familjer i Zorakien. Jag har för mig att jag någonstans har skrivit att det finns i genomsnitt ca 5 grevskap per län i Zorakien. Det ger ca 45-50 grevefamiljer. I varje grevskap finns i genomsnitt 1 markisskap och fem-sex baronat varav grevefamiljerna och markiserna ursprungligen gavs de bästa. Det ger kanske 250-300 baronat och 45-50 markisskap.

Angående det feodala systemets uppbyggnad.

Formellt är Zorakien ursprungligen indelat i hertigdömen. Några av de ursprungliga hertigfamiljerna finns fortfarande kvar. Andra har skiftat efter utdöende och arv genom giftemål etc. Precis som hos Regils Kardien är Hertigarna oftast de stora spelarna i politiken. Men undantag finns.

I Zorkiens begynnelse var Hertigarnas roll att vara kungens edsbundna representant i området. En form av krigsherre som skyddade gränser och höll ordning på övriga undersåtarna (inkluderat övriga adelsmän). För att ha en effektiv kärna fick Hertigarna ursprungligen ofta 2-4 baronat som sina egna. I vissa fall lät hertigarna klumpa ihop dem så att de låg intill varandra.

I dagens Zorakien har denna hertigarnas roll börjat bli mer diffus. Hertigarna är fortfarande formellt de som ska hålla i rustningen och försvaret av respektive hertigdöme. Men saker och ting är inte lika räta och självklara längre. Grevar och baroner kan hålla herresäten i olika grevskap och därmed vara lojalitetsbundna till två olika hertigar eller grevar. Det finns grevar som är mäktigare än hertigar. Det finns det både grevar och baroner som idag håller både två och ibland tre baronat. Och enstaka hertigar som håller endast kanske bara ett.....eller inget baronat alls. Mer exempel om detta kommer senare.

Och Kungen börjar allt mindre lita på sina hertigars förmåga och stöd och har börjat bygga upp en egen armé med elitinfanteri samt välrustat kavalleri och riddare.


Men nu måste jag återgå till arbete. Jag svarar på övriga frågor senare.

Jag har för övrigt läst ett par av böckerna i "A game of Thrones" Spelknepe. :)

Och Pegasus! Ställ gärna fler frågor och kom med mer in-put. Bra idéer ska med oavsett från vem de kommer ifrån. Dessutom väckte dina frågor mig till liv om inget annat. :D
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Posts: 1634
Joined: 2007-05-10 00:12
Location: Stockholm

Post by Fraxinus »

pegasus wrote:Fraxinus

Jag tänkte bara fråga dig angående hertigdömet Pharynx, som hålls av kronprinsen, finns det grevar och baroner precis som ett vanligt hertigdöme eller är det organiserat som kronomark och styrs av markiser?
Svar på den fråga: Ja! Förutom att kronprinsen är hertig över detta län så finns det precis som i andra län grevar, baroner och markiser.

Skillnaden i Pharynx är att "hertigens" makt är ovanligt kraftfull. Kungafamiljen har under historiens gång lyckats tillskansa sig kanske 6 (eller fler) baronat i Pharynx, som är deras personliga. De största och viktigaste koppargruvorna i Zorakien ligger på kungafamiljens marker. Det finns också kanske något fler markiser i Pharynx jämfört med andra län. Men strängt taget så är grevarna genom sin ed till länsherren dvs hertigen dvs kronprinsen på sätt och vis även Markiser då de svär sin trohet till kungafamiljen.

Kanske har Grevar och Baroner i Pharynx även fått titeln Markis då länet har förvandlats till kronolän.

Kanske har de ursprungliga Grevefamiljer och Baronfamiljer som har kvar sina sätesgårdar i Pharynx fått behålla sina titlar och även fått tillägget Markis. Eller så tituleras Grevarna i Pharynx numera för "Markgreve" Galtesprång. Och de tidigare Baronerna har fått titlarna "Baron och Markis von Stolpskott".......Eller "Baron och Friherre" för att distansera dem från Markiserna?

Förövrigt är Kungens ställning hos Raxorerna också stark. Raxorerna, som består av en inte föraktfull andel av befolkningen i Pharynx, är mycket lojala mot kungen. De ser honom som deras beskyddare mot adelsmännen.
Last edited by Fraxinus on 2008-08-05 13:10, edited 1 time in total.
pegasus
Ransardisk Gripryttare
Posts: 201
Joined: 2008-08-03 15:02
Location: Stockholm

Post by pegasus »

Mycket intressant Fraxinus. Just att kopplingen mellan raxorerna och kungamakten är väldigt viktig i min mening för att avskilja detta område från de södra delarna av riket. Personligen ser jag stora likheter med de norra länen där raxorerna bor med östra Tyskland under medeltiden som var känt som Östra Markerna där tysk adel gifte in sig med slaviska hövdingafamiljer och området koloniserades av nybyggare från centrala tyskland som genom detta fick egen mark.

Dessutom visar kungen här genom att skaffa mer landegendomar mer personlig rikedom och makt vilket gör honom mindre beroende av sina vasaller vilket jag tycker är svagheten i hans makt. Därför bör det vara något som kungarna sedan länge har arbetat för att utöka. Jag menar alltså att landägande är grunden för de mäktiga adelsmännen och kungen då skatterna från sina vasaller skulle teoretisk snabbt kunna upphöra i ett uppror eller inbördeskrig. Kung Valien är dessutom folkvänlig och försöker öka folkets makt på adelns bekostnad (enligt Aidne-boxen) vilket passar bra in i denna beskrivning.
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Posts: 1634
Joined: 2007-05-10 00:12
Location: Stockholm

Post by Fraxinus »

Det är så som jag ser det. De forna hertigarna av Pharynx (varifrån dagens kungahus stammar) kom tidigt över de kopparfyndigheter som Raxorerna tidigare hade nyttjat som handelsvara och statussymbol ( delvis officiella källor)

Troligen finns här även tennfyndigheter vilket skulle förklarar var Pharynkierna (Lindiskiarnarna) fick tag i matrial (brons) till sina vapen.

God handlag med ekonomi, strategiska giftemål, och tidig kontrollen över dessa gruvfyndigheter gjorde att hertigarna av Pharynx tidigt vann stora rikedomar som de sedan nyttjade för att vinna ännu mer mark, egendom och rikedom och kungavärdighet (Hertighuset av Pharynx är det hus som valts till kungar flest gånger även innan de gjorde om systemet så att kungatiteln gick i arv i officiella källor).

Sannolikt gjorde hertigarna av Pharynx i början någon liknande form av ingifte med de Raxoriska hövdingahusen som man kunde se i östra Tyskland. Detta har fått till följd att de så att säga har ärvt Raxorernas lojalitet men kanske har de också förtjänat lojaliteten genom att de generellt har behandlat Raxorerna något bättre än vad andra Penniska adelsmän har behandlat sina undersåtar.

ÄNDRAD TEXT Hur som helst, Raxorerna ser genom giftermål/blodsband och gammal hävd dagens kungafamilj som "deras" kung. Kanske brukar kungafamiljen fira någon form av cermoniell ritual för de raxoriska stammarna där den nye kronprinsen/hertigen av Pharynx hyllas av raxorerna vid en särskild tingsten när han får sitt ämbete.

Det Pharynxiska hertighuset har sedan fortsatt sin expansiva makt- och egendoms- (och centraliseringspolitik) även in till dags datum i egenskap som kungar. Lite likadant som Habsburgarna som började sin bana till kejsartronen med en borg i Schweiz (Borgen Habsburg ligger i Schweiz).
Post Reply