Sida 104 av 105

Re: Zorakin

Postat: 2019-10-09 08:54
av Fraxinus
Jeb skrev: 2019-10-07 10:22
Mja! Som jag skrivit någonstans i alla hundra sidor är Felicien inte så förtjust i tanken på att hamna i krig igen med Zorakin. Visserligen är Zorakins export av vapen skepp och spannmål till Erebos ett problem. Men Felicien vill inte förena Erebos och Zorakin mot sig då de tillsammans skulle vara en svårare fiende än Berendien Zorakin var under Sjökriget.

Dessutom så vill man gärna få del av handeln av lyxartiklar till Zorakin. Den är väldigt inkomstbringande och är Erebos ekonomiska livsnerv.

Och Zorakin är inte särskilt intresserad av ett krig mot Felicien. Man ser gärna att de etablerar (begränsad) handel i Zorakin. Om inte annat så för att priserna på siden och kryddor sjunker som en sten varje gång en Felicisisk handelsdelegation råkar visa sig på gatorna i Luksilo, Hixani eller Pendon. Och Feliciens konflikt med Erebos driver upp priset på vapen och skepp. Så till vida upplever Zorakin en högkonjuktur.
Det jag tänkte på är att man inte vill ha krig alls. Det betyder inte att andra respekterar den önskan. Orosmoln sprider sig över Kopparhavet oavsett vilken nation man tillhör. Timmer kommer att behövas och gränser behöver bevakas. Det är bättre att enas mot en yttre fiende än att lägga resurser på interna konflikter.
Nuvarande hertig Stirzberg är en moderat medlem av greverydska orden. Han är mer engagerad för kungamakten. På ett professionellt plan är hertigen ekonomiskt lagd och engagerar sig storligen i att utveckla handeln och försöka reglera tullarna på floden. De återkommande affärsjuridiska striderna mellan flodbaronerna, hertigen och fria handelsmän förser juristerna runt Pendons hovrätt med bröd och vin. Privat är hans stora intresse miniatyrmålningar med ekivoka motiv.

Vad gäller hans affärsmässiga relation till kungen så är han frälse. Dvs han betalar inte skatt. Däremot måste han hålla sig med en styrka för att försvara landsändan och upplåta till kronan i händelse av krig. Slutligen så går en tionde av stadens tull till kungen.
Tack för det! Ekivoka målningar, där ser man.. :D
Sedan finns förstås kungens närvaro överallt i någon form. Man tänker inte alltid på det men det är i form av antingen en fogde eller tullklerk och deras eskort eller en tropp regaliegardister som patrullerar något vägavsnitt. Och även om kungen inte vill ingripa allt för öppet i adelns görande och låtande kommer han inte acceptera att adelns interna krig urartar. Det är både dåligt för affärerna och ett hot mot Zorakins säkerhet.
Det var glädjande att höra.
Vad som ännu inte helt har spridit sig till folks medvetande är hur mycket starkare kungamakten har blivit. Kungen kan ensam utan adelsuppbåd samla ihop ca 720 man rytteri, ca 4800 man tungt elitinfanteri och 600 bågskyttar bara i Grindanu (markisernas rytteri inräknat).

Till det kommer bland annat hertigdömet Pharynx trupper, pampiskt rytteri, markiserna och kungsmarkerna i Indar och den kungliga flottan.
Finns några planer från kungamakten med dessa styrkor? Mer än att befästa sin makt, då?
Jag har gjort den lite fria tolkningen att det har blivit lite säkrare att vistas i Torilskogens utkanter. Södra delen av Torilskogen är mer säker än övriga delar. Och vissa svartfolk handlar till och med människor. Det rör sig då om enstaka små samhällen med svartalfer i utkanten av Torilskogen som främst ägnar sig åt gruvbrytning, ofta stenkol eller silver. Samtidigt är det värt att ha i åtanke det är inte bara handlar om ett skogsområde utan även ett mindre bergsmassiv i Torilsskogens hjärta.
Jag har trummat ihop ett löst namn på folken i skogens utkanter. Tarjuner. Kan inte du Fraxinus kolla om de funkar?
Och Häxmästaren vill gärna använda sig av Torils svartfolk. Problemet är att det inte finna en ledare som styr alla utan flera konkurrerande grupperingar. Ibland kan de komma överens mot en gemensam fiende. Men oftast inte.
OK
Dagens kung är en upplyst realpolitiker. Han har går redan under namnet ”den Gode” bland de breda lagren (bönder, borgare och lägre adel) i Zorakin. Under hans regering har handel förbättrats, Fristaden lagts under kunglig kontroll, möjlighet till att slå sig ner och bygga nytt/kolonisera Östmark har öppnats, nordaidniska handelskompaniet har upprättats med fokus att handla med och knyta allianser med barbarerna i Snoarskogen samt möjligen finna en ny handelsväg norrut mot Klomellien via flodvägar. Vidare har ofrälse och fått utökade möjligheter att göra karriär inom stadsförvaltning, bönder utökade möjligheter att få sin sak prövad i rätt och lågadel och jordlös adel utökade möjligheter att göra karriär inom armén och stadsförvaltningen och handelskompaniet. Han fortsätter sin fars arbete att gynna lärdom och bildning vilket har gjort Pendon till en av de viktigaste lärosätena i Kopparhavet. Hans mål är att skapa ett politiskt, ekonomiskt och militärt starkt Zorakin.

Militärt finns det redan tydliga tecken på oro runt knuten. Oroväckande signaler från Nidland (även om de ligger långt bort), kaparkriget i Kopparhavet och Feliciens växande styrka. Morelvidynska pirater. Sentida angrepp i Indar från Jorpagniska furstar.

På närmare plan är dock främst Svarta tornet den gemensamma fienden att enas mot. Vilket gör att Slättebo, Tofie och Stirpaz är centrala platser för kungamaktens politik. Är det något krig som ligger i närtid så är det mot häxmästaren.

Armén (främst regaliegardet) som hans far påbörjade och sedermera han själv fortsatt utveckla har sitt ursprung i Sjökriget men tog verklig fart efter de senaste krigen mot Häxmästaren. För att inta Svarta tornet och kunna strida effektivt med angrepp över hav behövde Zorakin utveckla en professionell tungt infanteri. Den kan givetvis även användas mot inrikes orolighet. När svarta tornet är besegrat och dess gruvor under Zorakisk kontroll finns andra mål för armén. I väntan på kriget patrullerar regaliegardister vissa vägavsnitt runt Torilskogen, vaktar passen över Aidnebergen (vid Dagevall) och förstärker försvaret av Fristaden. Inspirationen har hämtats från den senkejserliga tiden.

Och alla kungliga trupper är baserat på källor. Ja, utom regaliegardet då. Den har ett korn källa i sig som jag sedan utvecklat.

Torilskogen är den klassiska sagoskogen full med virkesförråd, mystik, uråldriga ruiner, bortglömda(?) guld- och silvergruvor, band av vättar, svartalver, orcher, resar, rövare mm. Utkanterna är visserligen patrullerade och påstås vara säkrare idag. Men folk är ändå vaksamma när man rör sig genom skogens utlöpare. Jag avser att låta det vara så. Ger möjlighet för andra spelare att utveckla sina egna kampanjer om återerövring, upptäckter mm.

Angående Tarjuner. Är det svartfolk du pratar om eller människor?

Re: Zorakin

Postat: 2019-10-09 22:04
av birkebeineren
Fraxinus skrev: 2019-10-04 21:52
Grisodlar'n skrev: 2019-05-23 12:03 Det var väl just alla adelstitlar och varianter på dessa som vållade mig lite huvudbry när jag skumläste alla inlägg. Jag skulle också vilja se mer om Torilskogen och svartfolken där. Att skogen försvårar för zorakiskt kavalleri är ju lätt att förstå, men varför tillåts främmande svartfolksmakt att ockupera rikets största tillgång till ved, tjära, kol, timmer och mäktiga ekar som kan användas för utbyggnad av landets tämligen svaga flotta? Det förstod jag inte ens i ÄS Aidne. Torilskogen måste ju naturligtvis återerövras!
Huvuddelen av flottans bas och skeppsvarven som underhåller den finns i Norra Indar vid Kra (och Chrymil och Luksilo). Slättebo producerar också en hel del skepp.

Sedan är den Zorakiska flottan inte jättelik. Tillräckligt stor att försvara kusten mot pirater och kapare. Men inte mycket mer. Däremot är Zorakin en stor exportör av skepp. En mycket lönsam handel just nu med tanke på Feliciens konflikt med Erebos.
Någonstans har någon (troligen du Fraxinus :wink: ) skrivit att det finns ett skeppsvarv i Dreverikes huvudstad Mannemo. Finns det skeppsvarv både här och någonstans i Slättebo eller räcker det med ett? Så som vi hittils beskrivit Fil-Tofia så har vi inte tänkt oss något skeppsvarv i staden men om det skall vara ett i Slättebo kan vi låta det ligga i någon annan hamnstad ...vilket då borde bli Knepeholm som är den enda andra stad som finns tillgänglig. Om det då måste ligga i en stad?

Hur vill du ha det Fraxinus? :)

Re: Zorakin

Postat: 2019-10-09 22:06
av birkebeineren
Ett skeppsvarv finns förövrigt i Framhundra nere i Amtefjärd. Här byggdes Zorakins största skepp Valiens ljus enligt Sinkadus 33.

http://erebaltor.se/wiki/index.php?title=Valiens_ljus

Re: Zorakin

Postat: 2019-10-09 23:00
av Fraxinus
birkebeineren skrev: 2019-10-09 22:04
Fraxinus skrev: 2019-10-04 21:52
Grisodlar'n skrev: 2019-05-23 12:03 Det var väl just alla adelstitlar och varianter på dessa som vållade mig lite huvudbry när jag skumläste alla inlägg. Jag skulle också vilja se mer om Torilskogen och svartfolken där. Att skogen försvårar för zorakiskt kavalleri är ju lätt att förstå, men varför tillåts främmande svartfolksmakt att ockupera rikets största tillgång till ved, tjära, kol, timmer och mäktiga ekar som kan användas för utbyggnad av landets tämligen svaga flotta? Det förstod jag inte ens i ÄS Aidne. Torilskogen måste ju naturligtvis återerövras!
Huvuddelen av flottans bas och skeppsvarven som underhåller den finns i Norra Indar vid Kra (och Chrymil och Luksilo). Slättebo producerar också en hel del skepp.

Sedan är den Zorakiska flottan inte jättelik. Tillräckligt stor att försvara kusten mot pirater och kapare. Men inte mycket mer. Däremot är Zorakin en stor exportör av skepp. En mycket lönsam handel just nu med tanke på Feliciens konflikt med Erebos.
Någonstans har någon (troligen du Fraxinus :wink: ) skrivit att det finns ett skeppsvarv i Dreverikes huvudstad Mannemo. Finns det skeppsvarv både här och någonstans i Slättebo eller räcker det med ett? Så som vi hittils beskrivit Fil-Tofia så har vi inte tänkt oss något skeppsvarv i staden men om det skall vara ett i Slättebo kan vi låta det ligga i någon annan hamnstad ...vilket då borde bli Knepeholm som är den enda andra stad som finns tillgänglig. Om det då måste ligga i en stad?

Hur vill du ha det Fraxinus? :)
Vi struntar i skeppsvarv i Slättebo. De skickar däremot vidare en del virke från Slättebo till skeppsvarv i Mannemo och Framhundra. Mycket av virket i Slättebo går dock till järnproduktion. Undrar dock om jag nämnt något om skeppsvarv i just Mannemo. Kanske i samband med Sjökriget eller diskussionerna om smuggling.

Kände fö till Framhundras skeppsvarv.

Re: Zorakin

Postat: 2019-10-10 07:37
av birkebeineren
Jag hittar inte det om skeppsvarv i Mannemo så troligen minns jag fel. Kanske var det följande om spannmål jag kom ihåg:
Fraxinus skrev:En del timmer, järn, stål och pälsar tar nog vägen ut via Chrymil. Hertigen av Salamora är dock ingen populär figur bland dalkerna så de bojkottar sannolikt hans hamn. Ereboserna handlar nog en del järn, stål och pälsverk via Chrymil men Luksilo är som handelstad och hamnstad viktigare än Chrymil då man får fler varor till bättre kvalitet härifrån. Bankverksamheten i Luksilo är även den en viktig faktor att välja Luksilo framför Chrymil.

Kra försörjer sig främst på skeppstillverkning. Jag skulle anta att Zorakins största skeppsvarv ligger i den staden. Gissningsvis så går mer av timret från Chrymil till skeppsindustrin i Kra än att det säljs till utlandet.

Jag skulle säga att Hixani är en av de viktigaste hamnstäderna överhuvudtaget i Zorakin åtminstonde när det kommer till spannmål. Pendon, Luksilo och Mannemo är även de stora spannmålshamnar men Hixani är huvudhamnen för de enorma skördarna som skördas längst Solån och i synnerhet i Indarrike. Mycket av det spannmål som produceras i södra Salamora går även det ut via Hixani. Däremot finns det inte mycket annat som skeppas ut via Hixani. Det skulle vara hudar från nötkreatur i så fall och andra jordbruksprodukter. Gissningsvis skeppar Hixani ut lika mycket spannmål som de andra tre tillsammans....om inte mer. (viewtopic.php?p=30400#p30400)
Men vi kan bestämma det nu och på så vis får Mannemo lite särprägel. Härifrån är det heller inte så lågt bort till Torilskogen och fast det inte finns någon vattenväg att skeppa eller flotta timmer på så är det kanske värt att leta vissa träslag och specialformade ämnen för att frakta ut landvägen? Om då svartfolken gör det möjligt...

Re: Zorakin

Postat: 2019-10-10 07:59
av birkebeineren
Fraxinus skrev: 2019-10-04 22:56 Sedan finns förstås kungens närvaro överallt i någon form. Man tänker inte alltid på det men det är i form av antingen en fogde eller tullklerk och deras eskort eller en tropp regaliegardister som patrullerar något vägavsnitt. Och även om kungen inte vill ingripa allt för öppet i adelns görande och låtande kommer han inte acceptera att adelns interna krig urartar. Det är både dåligt för affärerna och ett hot mot Zorakins säkerhet.

Vad som ännu inte helt har spridit sig till folks medvetande är hur mycket starkare kungamakten har blivit. Kungen kan ensam utan adelsuppbåd samla ihop ca 720 man rytteri, ca 4800 man tungt elitinfanteri och 600 bågskyttar bara i Grindanu (markisernas rytteri inräknat).

Till det kommer bland annat hertigdömet Pharynx trupper, pampiskt rytteri, markiserna och kungsmarkerna i Indar och den kungliga flottan.
Hur ser egentligen hertigdömet Pharynx trupper ut? Överbefälhavare borde väl vara kronprinsen som har hertigdömet som arvegods, och vars roll nu fylls av kungens oäkta farbror Girloff Girloffsson Gyllenhelm, men hur är styrkorna organiserade?

En viktig plats är kanske fästet Pharynx lås som ligger nedanför Blotferpasset där svartfolken tidigare har strömmat ner över Grindanu?

Många frågor, hoppas du kan svara! :)

Re: Zorakin

Postat: 2019-10-10 08:42
av Fraxinus
birkebeineren skrev: 2019-10-10 07:59
Fraxinus skrev: 2019-10-04 22:56 Sedan finns förstås kungens närvaro överallt i någon form. Man tänker inte alltid på det men det är i form av antingen en fogde eller tullklerk och deras eskort eller en tropp regaliegardister som patrullerar något vägavsnitt. Och även om kungen inte vill ingripa allt för öppet i adelns görande och låtande kommer han inte acceptera att adelns interna krig urartar. Det är både dåligt för affärerna och ett hot mot Zorakins säkerhet.

Vad som ännu inte helt har spridit sig till folks medvetande är hur mycket starkare kungamakten har blivit. Kungen kan ensam utan adelsuppbåd samla ihop ca 720 man rytteri, ca 4800 man tungt elitinfanteri och 600 bågskyttar bara i Grindanu (markisernas rytteri inräknat).

Till det kommer bland annat hertigdömet Pharynx trupper, pampiskt rytteri, markiserna och kungsmarkerna i Indar och den kungliga flottan.
Hur ser egentligen hertigdömet Pharynx trupper ut? Överbefälhavare borde väl vara kronprinsen som har hertigdömet som arvegods, och vars roll nu fylls av kungens oäkta farbror Girloff Girloffsson Gyllenhelm, men hur är styrkorna organiserade?

En viktig plats är kanske fästet Pharynx lås som ligger nedanför Blotferpasset där svartfolken tidigare har strömmat ner över Grindanu?

Många frågor, hoppas du kan svara! :)
Kronprinsen är de facto hertig och återvänder då och då för att fylla denna roll, Gyllenhelm är stand in, om än en kompetent sådan.

Trupperna i Pharynx är uppdelade i tre delar. Dels utifrån det klassiska feodala systemet där hertigen har ett antal vassaler, dvs grevar och baroner och övrig adel under sig och är skyldiga honom trohet.

Dels har regaliegardet en stark närvaro i Pharynx. Flera kungliga fristäder/garnisonsorter finns i Pharynx, varje garnisonsorter håller en kohort (ca 400 man). Eftersom kungafamiljen även var hertig av Pharynx var det enkelt att börja där. Ytterligare garnisonsorter är Pendon samt två tre i Amtefjärd och södra Dreverike. Detta är organisationen för det första gardet som hela tiden är stående.

Det andra gardet är lite annorlunda organiserat, främst av ekonomiska skäl. Förebilden där är det senkejserliga themata-systemet. Soldaterna har givit en gård för försörjning i kungliga län, markisat och markgrevskap. Officerarna tjänstgör ofta som fogdar eller administratörer i kunglig tjänst. Kohorterna övar och tjänstgör regelbundet i olika gränsavsnitt och oroshärdar i ett rotationssystem för att upprätthålla kvaliteten på dessa soldater. Soldatgårdarna finns utspridda i Pharynx, Amtefjärd, Dreverike, Likermark och Slättebo.

Slutligen så är Raxorerna starkt representerade i Pharynx. Generellt är de lojala till kungen, eller rättare sagt, till nuvarande kungafamiljen. Det gäller oavsett om de tillhör fria samhällen/byar eller om de formellt lyder under någon baron. I händelse av konflikt kommer de samla ihop sitt stridsfolk under kungligt baner och under hertigen av Pharynx baner. Deras krigsfolk utgörs normalt av lättare rustade spjutmän, tyngre rustade fotfolk beväpnade med yxor och lätt rytteri.

Re: Zorakin

Postat: 2019-10-10 10:32
av Jeb
Angående Tarjuner. Är det svartfolk du pratar om eller människor?
Kruxträsk
Herse Rebneck Månsken
Område i Toril som fått det föga smickrande namnet Kruxträsk, efter Kruxhelm Armstarke. Ätten Korp har i flera skrivelser till Pendon försökt att få detta ändrat, men deras böner har ännu varit obesvarade, till och med motarbetade. Kruxträsk har ingen fogde utan en lokal herse väljs av den lokala befolkningen. Hersen svarar mot Baron Korp, men styr Kruxträsk utan dennes inblandning. Kruxträsk är en otillgänglig våtmark i Torilskogens utkant, som inte duger till vare sig odling eller skogsbruk. De lokala innevånarna kallas sig Tarjuner eftersom en vanlig syssla är tjärframställning. Kruxträsk är nedlusat med tjärdalar och bosättningarna ligger oftast i anslutning till dem. En biprodukt av tjärbränningen är träsprit. Träspriten kallas i folkmun Torilte och konsumeras till största delen av Tarjunerna själva. Resten byter man mot förnödenheter från Torilskogens svartfolksstammar. Tarjunerna får sköta sig själva till stor del och Zorakiska lagar har liten inverkan på det dagliga livet. Det har gjort området till en uppskattad tillflyktsort för folk som av olika skäl flyr det Zorakiska rättsväsendet. Hersen tar emot dessa så länge de följer Tarjunernas regler, regler som klart avviker från övriga Zorakins.
Detta är det lilla vi har om Tarjunerna. Folket i sig är en lös blandning av mestadels människor, men även ex. dvärgar, halvlängdsmän och liknande finns bland dem.

Re: Zorakin

Postat: 2019-10-10 23:59
av Fraxinus
Jeb skrev: 2019-10-10 10:32
Angående Tarjuner. Är det svartfolk du pratar om eller människor?
Kruxträsk
Herse Rebneck Månsken
Område i Toril som fått det föga smickrande namnet Kruxträsk, efter Kruxhelm Armstarke. Ätten Korp har i flera skrivelser till Pendon försökt att få detta ändrat, men deras böner har ännu varit obesvarade, till och med motarbetade. Kruxträsk har ingen fogde utan en lokal herse väljs av den lokala befolkningen. Hersen svarar mot Baron Korp, men styr Kruxträsk utan dennes inblandning. Kruxträsk är en otillgänglig våtmark i Torilskogens utkant, som inte duger till vare sig odling eller skogsbruk. De lokala innevånarna kallas sig Tarjuner eftersom en vanlig syssla är tjärframställning. Kruxträsk är nedlusat med tjärdalar och bosättningarna ligger oftast i anslutning till dem. En biprodukt av tjärbränningen är träsprit. Träspriten kallas i folkmun Torilte och konsumeras till största delen av Tarjunerna själva. Resten byter man mot förnödenheter från Torilskogens svartfolksstammar. Tarjunerna får sköta sig själva till stor del och Zorakiska lagar har liten inverkan på det dagliga livet. Det har gjort området till en uppskattad tillflyktsort för folk som av olika skäl flyr det Zorakiska rättsväsendet. Hersen tar emot dessa så länge de följer Tarjunernas regler, regler som klart avviker från övriga Zorakins.
Detta är det lilla vi har om Tarjunerna. Folket i sig är en lös blandning av mestadels människor, men även ex. dvärgar, halvlängdsmän och liknande finns bland dem.
Tarjuner är alltså inte en stam eller folkgrupp utan en samling lösdrivare och fredlösa som bildat ett litet samhälle i ett område som ligger en bit ifrån övriga Zorakin? Låter lite som vad Fristaden var tidigare. Skulle kunna fungera. Om inte annat som en del i ett äventyrsförslag.

Ett par frågor. A) om de håller till djupt inne i Torilskogen är risken för återkommande angrepp från svartfolk överhängande. Ligger deras samhälle i utkanten av Torilskogen, närmare Zorakiska samhällen finns fortfarande en risk för angrepp från svartfolk men framförallt är de farligt nära den Zorakiska ordningsmakten (dvs länsherrar som baroner, grevar mm). Hur löser ni det?

B) Du får ursäkta mig men det var ett tag sedan jag var här. Vad är en Herse? Jag antar att det är en form av hövding? Men varifrån kommer uttrycket i Ereb altor? Vilket språk?

C) Varför tjära? Vem tar emot det och säljer det vidare? Varför har inte de lokala adliga skurkarna, förlåt, ordningsmakterna gått samman och återupprättat ordning (och lagt under sig en luckerativ industri)?

D) Blir man inte blind av träsprit?

Re: Zorakin

Postat: 2019-10-12 06:34
av Jeb
Tarjuner är alltså inte en stam eller folkgrupp utan en samling lösdrivare och fredlösa som bildat ett litet samhälle i ett område som ligger en bit ifrån övriga Zorakin? Låter lite som vad Fristaden var tidigare. Skulle kunna fungera. Om inte annat som en del i ett äventyrsförslag.
Japp
Ett par frågor. A) om de håller till djupt inne i Torilskogen är risken för återkommande angrepp från svartfolk överhängande. Ligger deras samhälle i utkanten av Torilskogen, närmare Zorakiska samhällen finns fortfarande en risk för angrepp från svartfolk men framförallt är de farligt nära den Zorakiska ordningsmakten (dvs länsherrar som baroner, grevar mm). Hur löser ni det?
De lever i utkanten av skogarna, men ändå så pass långt in att framförallt den träskliknande marken skyddar dem hyfsat väl. Zorakisk ordningsmakt gör ibland räder in bland Tarjunerna för att hämta ut tyngre kriminella. Tarjunerna har inga större bekymmer med att lämna ut dem om de betyder att de sedan får vara i fred. Tarjunerna har egentligen inga värdefulla resurser mer än tjära och kol. Dessa två byter de till lokala länsherrar och befolkning mot förnödenheter. Det är helt enkelt inte värt jobbet att rensa upp bland dem. Tarjunerna sköter sig själva och ställer inte till bekymmer utanför sina gränser.
B) Du får ursäkta mig men det var ett tag sedan jag var här. Vad är en Herse? Jag antar att det är en form av hövding? Men varifrån kommer uttrycket i Ereb altor? Vilket språk?
Herse blev kvar. Vi har inte riktigt rett ut vad hövdingen av Tarjunerna kallas. Herse är snott från Torshem och det fanns en plan från min sida till en förklaring varför, men det har inte blivit av.
C) Varför tjära? Vem tar emot det och säljer det vidare? Varför har inte de lokala adliga skurkarna, förlåt, ordningsmakterna gått samman och återupprättat ordning (och lagt under sig en luckerativ industri)?
Marken lämpar sig väl för tjärframställning. Även kol och således sprit framställs här. Produktionen är inte särskilt effektiv och det som tillverkas byts mot övriga varor. Tarjunerna är inte särskilt rika.
D) Blir man inte blind av träsprit?
Jo, det kan man bli. Även andra leverskador och liknande, men det stoppar inte personer som är sugna på ett rus. Tarjunerna är inte ett särdeles hälsosamt gäng. Svartfolken har jag fått för mig klarar effekterna bättre. Svartfolken låter dem vara så länge de får tillgång till drycken.

På det stora är det områdets otillgänglighet som tillåter Tarjunerna att existera. Deras "skydd" från svartfolken och den allmänna rädslan för Torilsskogen har gjort att det blivit en smutsigare version av Sherwoodskogens rövare. Iden till dem kokades ihop som en blandning av Moonshiners, Buckanjärer och de förrymda slavar som levde i träsken i USA. Sedan har de skruvats till för att få lite läskig äventyrsplats.

Re: Zorakin

Postat: 2019-10-12 10:57
av birkebeineren
Jeb skrev: 2019-10-12 06:34
B) Du får ursäkta mig men det var ett tag sedan jag var här. Vad är en Herse? Jag antar att det är en form av hövding? Men varifrån kommer uttrycket i Ereb altor? Vilket språk?
Herse blev kvar. Vi har inte riktigt rett ut vad hövdingen av Tarjunerna kallas. Herse är snott från Torshem och det fanns en plan från min sida till en förklaring varför, men det har inte blivit av.
Herse är en titel använt av nargurerna, en vald krigsherre. Kanske var helt enkelt ledaren för de första fredlösa en legosoldat av nargurisk härkomst som fört med sig användandet av titeln till de fredlösa tarjunerna i Torilskogen? Det förekommer narguriska legosoldater i Jorpagnas eviga furstekrig och ibland letar sig några av dessa in i andra staters härstyrkor. Kanske var den första hersen en överlevande legosoldat som under furst Noldrax var med om att invadera östra Zorakin och som sedan flydde västerut in i Torilskogen?
Jeb skrev: 2019-10-12 06:34
C) Varför tjära? Vem tar emot det och säljer det vidare? Varför har inte de lokala adliga skurkarna, förlåt, ordningsmakterna gått samman och återupprättat ordning (och lagt under sig en luckerativ industri)?
Marken lämpar sig väl för tjärframställning. Även kol och således sprit framställs här. Produktionen är inte särskilt effektiv och det som tillverkas byts mot övriga varor. Tarjunerna är inte särskilt rika.
Kan förklaringen till varför den lokala adeln inte ingriper vara att de tjänar på handeln så som den är? Kanske ligger området kring Kruxträsken i ett län men handeln med tjära och sprit går via ett annat angränsande län? Kanske finns det en baron Kruxträsk som beordrats av sin greve att som i sin tur har beordrats av sin hertig införa lag och ordning men baronen har begränsade resurser och får heller inget egentligt stöd av sin greve då denne tjänar på att låta handeln gå via ett angränsande län som inte lyder under samma hertig? Jag tänker på familjen Korp här men andra familjer eller motstridiga familje- eller lojalitetsband kan säkert konstrueras.

Re: Zorakin

Postat: 2019-10-14 13:15
av Jeb
Herse är en titel använt av nargurerna, en vald krigsherre. Kanske var helt enkelt ledaren för de första fredlösa en legosoldat av nargurisk härkomst som fört med sig användandet av titeln till de fredlösa tarjunerna i Torilskogen? Det förekommer narguriska legosoldater i Jorpagnas eviga furstekrig och ibland letar sig några av dessa in i andra staters härstyrkor. Kanske var den första hersen en överlevande legosoldat som under furst Noldrax var med om att invadera östra Zorakin och som sedan flydde västerut in i Torilskogen?
Det låter väl som en inte helt osannolik lösning? Vi kan ju annars bara kalla det något annat. Jag överlåter det hela till Fraxinus att bestämma.
Kan förklaringen till varför den lokala adeln inte ingriper vara att de tjänar på handeln så som den är? Kanske ligger området kring Kruxträsken i ett län men handeln med tjära och sprit går via ett annat angränsande län? Kanske finns det en baron Kruxträsk som beordrats av sin greve att som i sin tur har beordrats av sin hertig införa lag och ordning men baronen har begränsade resurser och får heller inget egentligt stöd av sin greve då denne tjänar på att låta handeln gå via ett angränsande län som inte lyder under samma hertig? Jag tänker på familjen Korp här men andra familjer eller motstridiga familje- eller lojalitetsband kan säkert konstrueras.
Det finns antagligen en officiell anmodan att rensa upp och ordna Kruxträsk så att lagar införs. Den lappen ligger dock i botten på att göra listan. Det skulle kosta för mycket och så länge Tarjunerna förser omvärlden med lite varor får de hållas. Familjen Korp är mer sugen på övriga Torilskogen och dess virke. Svartfolken är därför av större intresse att rensa ut. Tarjunernas område är av föga intresse.

Re: Zorakin

Postat: 2019-10-16 10:08
av birkebeineren
Fraxinus skrev: 2019-10-10 08:42 ...
Dels har regaliegardet en stark närvaro i Pharynx. Flera kungliga fristäder/garnisonsorter finns i Pharynx, varje garnisonsorter håller en kohort (ca 400 man). Eftersom kungafamiljen även var hertig av Pharynx var det enkelt att börja där. Ytterligare garnisonsorter är Pendon samt två tre i Amtefjärd och södra Dreverike. Detta är organisationen för det första gardet som hela tiden är stående.

Det andra gardet är lite annorlunda organiserat, främst av ekonomiska skäl. Förebilden där är det senkejserliga themata-systemet. Soldaterna har givit en gård för försörjning i kungliga län, markisat och markgrevskap. Officerarna tjänstgör ofta som fogdar eller administratörer i kunglig tjänst. Kohorterna övar och tjänstgör regelbundet i olika gränsavsnitt och oroshärdar i ett rotationssystem för att upprätthålla kvaliteten på dessa soldater. Soldatgårdarna finns utspridda i Pharynx, Amtefjärd, Dreverike, Likermark och Slättebo.

Slutligen så är Raxorerna starkt representerade i Pharynx. Generellt är de lojala till kungen, eller rättare sagt, till nuvarande kungafamiljen. Det gäller oavsett om de tillhör fria samhällen/byar eller om de formellt lyder under någon baron. I händelse av konflikt kommer de samla ihop sitt stridsfolk under kungligt baner och under hertigen av Pharynx baner. Deras krigsfolk utgörs normalt av lättare rustade spjutmän, tyngre rustade fotfolk beväpnade med yxor och lätt rytteri.
Två av dessa garnisonsorter i Pharynx skulle då kunna vara:

Pharynx lås
-finns utsatt på kartan nedanför Blotferpasset vid Josteflodens övre del.

Svartekester, Svarteborg eller Svartevad
-finns inte utsatt på kartan men borde utifrån gamla diskussioner befinna sig där Pharynx och Slättebos gränsermöts uppe i Aidnebergen. Här, eller i närheten, stod ett berömd slag under Andra kriget mot Svarta Tornet 546-555 eO.
Fraxinus skrev:En nyanlagd garnisonsort ska ligga i norr i hertigdömet Pharynx (vilket är kontrollerat av den kungliga familjen. Kronprinsen får titeln Hertig av Pharynx). Denna stad får namnet Svartekester, Svarteborg eller Svartevad.

Denna stad är likaledes en garnisonsort om 600 Regalie-infanterister samt 100 armborstskyttar. "Staden" har en tung militär prägel. Övriga stadsbefolkningen har inte riktigt hunnit dit. Kanske ytterligare 900 invånare. (viewtopic.php?p=13668#p13668)
Fraxinus skrev:Arviden V Klenmodige, 533-598 eO

Den mest underskattade kungen i Zorakin. Epitetet "Klenmodige" fick han efter att ha beordrat återtåg efter att hans armè visserligen segrat vid "Slaget vid Svarte vad " i norra Slättebo men till höga kostnader i form av skadade och döda. Arviden V insåg att hans riddare aldrig skulle nå fram till det Svarta tornet som skymtade där mellan bergstopparna i stridbart skick. Han påbörjade därefter utfomandet av Regaliegardena. De skulle bli elitinfanteriet Zorakin behövde för att besegra Svarta tornet. Arviden V var också hjärnan bakom den lyckade motoffensiven mot "brända jordens klan" i östra Zorakin som hade gått av stapeln ett par år tidigare. (viewtopic.php?p=21881#p21881)
Eftersom Svarta Tornet skymtades från slagfältet kan det kanske tänkas att själva vadstället som Svartekester/Svarteborg/Svartevad fått sitt namn efter befinner sig där sjön nedanför Häxmästarens torn (Tornsjön?) här ett tänkt utlopp österut?

Eller så flyttar vid Svartekester/Svarteborg/Svartevad en bit neråt in i östra Pharynx och låter det ligga norr om Raxberg eller eventuellt byter ut det med Raxberg. Garnisonsorten kan då ha fått sitt namn efter att ha grundats efter slaget vid Svartevad.

En tredje garnisonsort skulle kunna finnas i norra Slättebo norr om Haak?

Re: Zorakin

Postat: 2019-10-17 10:44
av birkebeineren
En anledning till att jag funderar över garnisonsorterna och den övriga militära kapaciteten i norra Zorakin är för att försöka komma fram till hur det egentligen ser ut med svartfolken från Aidnebergen. Hur ofta kommer de ner från bergen? Hur talrika är de? Vad är deras mål?

I mindre skala så som: små grupper av svartnissar på matjakt i visthusbodar och hönshus; ulvridande svartalfer som stjäl får och plundrar ensliga gårdar samt hela flockar av orcher och någon rese som kan ge sig på resföljen och små ensamma byar?

Eller i stor skala i form av stora stammar eller härar som gör militära angrepp mot solkloster, riddarborgar och mindre städer?

Jag skulle kunna tänka mig att svartfolken är närvarande fysiskt på alla dessa sätt, oftare i den minde skalan men inte helt sällan i den stora skalan också. Och, och det är ett viktigt och, de är även närvarande som ett ständigt hot. Zorakierna vet aldrig när svartfolken dyker upp men det vet att de gör det. Någonstans, och när som helst. Tycker ni detta låter rimligt eller bör svartfolksfaran justeras ned, alt. upp?

Om vi kan ungefärlig bestämma detta skulle det vara lättare att hitta lagom nivå på hur zorakierna skyddar sig och hur detta påverkar samhället. Folket, adeln, kungamakten och Lysande Vägen lär alla vara påverkade av svartfolken och således vidta olika åtgärder.

Re: Zorakin

Postat: 2019-10-17 12:28
av birkebeineren
Står en del om ett tänkt krigsscenario mellan Zorakin och Svarta Tornet här: viewtopic.php?p=33899#p33899

Detta följde efter funderingar om en militär befästning kallad Järnport. Lite oklart om detta i så fall skulle vara en garnisonsort för Regaliegardet eller kanske heller undelagt hertigen av Slättebo? Tankar verkar också ha funnits på att Järnport ligger längre österut i närheten av sjön Anja i hertigdömet Salamora. viewtopic.php?p=33896#p33896