Så som jag har förstått det är jori inte egentligen svenska, det representeras av svenska... Att narguriska är germansk kommer från det faktum att jordiskan verkar vara ett slags fantasyisländska (kaerl = man osv.). Mina påhittade narguriska språk kommer dock inte att låta särskilt germanska, med undantag för jordiska som kommer att låta lite isländskt och prangi, som kommer att ha likheter med gotiska.
Jag föreslår att jori egentligen är ett helt annat språk än svenska, och det har inga närmare släktskap med narguriska. Mer avlägsna släktskap är dock inte otroligt, men då är nog skillnaderna ungefär som mellan grekiska och gaeliska...
Man skulle vid ett senare skede kunna utveckla jori lite grand och skriva lite kortfattat om hur de joriska platsnamnen "egentligen" låter...
Lite joriska uttalsregler finns f.ö. i Sinkadus 15.
Språk
Given stämningshöjare i en framtida artikel om Lysande vägen. Klockrent!!Adragoor skrev:En liten kosmetisk uppdatering av lysande vägen skriften...
Bokstäverna är de dalkiska varianterna av de joriska runorna i zorakisk stil, en av de stilar som är anpassade för att skrivas med fjäderpenna...
http://hem.passagen.se/adragoor/DoD/gyllene_boken.jpg
För er som undrat över om dalkiska har en grammatik...
Japp, dalkiska har en grammatik... Så här böjer man t.ex. substantiv:
Dalkiska substantiv böjs i fyra kasus: Absolutiv, ergativ, instrumentalis och genitiv, samt i två numerus: Singular och plural. Man gör ingen skillnad på genus (maskulinum, femininum etc.) på dalkiska.
Absolutiv och ergativ. Till skillnad från i de flesta andra språk, skiljer man i dalkiskan inte mellan subjekt och objekt. Till exempel finns inte skillnaden jag-mig. Istället böjer man subjektet i olika former beroende på om verbet har ett objekt eller inte, det vill säga om verbet är transitivt eller intransitivt. Är verbet transitivt måste subjektet böjas i ergativ, om verbet är intransitivt står subjektet i absolutiv. Notera att alla objekt alltid står i absolutiv. Absolutiv kan ses som substantivets grundform eftersom denna form inte har någon ändelse i singular. I plural är ändelsen -oi. Den grundläggande ändelsen för ergativ är -i eller -ni, i plural -oini.
Ex.
ergativ - kásapidiõ Étini dúni ”Etin skapade ljuset”
ergativ - Álo Cadioni tinnean ”Cadiõ äter kött”
absolutiv - Étin ontu dúdean ”Etin är allt”
absolutiv - Cadiõ tinnean ”Cadiõ äter”
Genitiv används för att uttrycka ett ägandeförhållande, en egenskap, en del av något samt det ämne eller material av vilket något består. Normalt föregår ett ord böjt i genitiv sitt huvudord. Genitiv har ändelsen -is eller -s, i plural -ois.
ägande - ádoidionis alúllo ”pojkens vän”
ägande - Étinis aloblo ”Etins makt”
egenskap - ar kapos ádoidiõ ”en tio-årig pojke” (tionde årets pojke)
del av något - dalcois hékiõ ”vissa av dalkerna” (dalkernas del)
material - édoicionis dottiõ ”järnkedja” (järnets kedja)
Instrumentalis används för att uttrycka det medel med vilket något utförs. Om man till exempel slår i en spik med en hammare, ska ordet ”hammare” böjas i instrumentalis. Ändelsen för instrumentalis är -úni, i plural -únoi.
Ex.
Íro óppeani ummean asissúni ”Jag krossar en sten med en hammare”
Och så här böjer man verb:
Dalkiska verb böjs efter tempus: presens (nutid), preteritum (dåtid) och futurum (framtid), efter aspekt: progressiv (pågående) och aoristisk (enstaka händelse). Det finns även böjningsformer för konjunktiv (möjlighet eller vilja) och imperativ (beordrande), båda i presens, preteritum och futurum. Konjunktiv och imperativ uttrycks med prefix.
Presens är vanligast i progressiv. Den aoristiska formen används vanligen bara i ålderdomligare texter och då främst som ett slags historiskt presens, det vill säga användande av presens om händelser i dåtid. Den grundläggande presensändelsen är -ean.
Preteritum i progressiv uttrycker vanligen icke avslutade handlingar i förfluten tid medan den aoristiska aspekten anger att handlingen i fråga är avslutad. Den grundläggande preteritumändelsen är -úni.
Futurum i progressiv används främst om inträdande tillstånd i framtiden. (Något kommer att börja gälla), medan aoristiskt futurum är det allmänna sättet att uttrycka framtida händelser. Den grundläggande futurumändelsen är -õ.
Progressiv har ingen ändelse i sig, utan kan ses som verbets grundform. Progressivt presens har både en finit och en infinit betydelse. Det vill säga formen används både med och utan subjekt.
Aoristisk aspekt kännetecknas av ändelsen -éc som direkt fogas till verbet före tempusändelsen.
Konjunktiv kan ha flera betydelser. Om något kan, ska eller borde hända ska verbet stå i konjunktiv, likaså om verbet är ett uttryck för en vilja hos subjektet. I villkorssatser måste verbet böjas i konjunktiv. Formen bildas genom att man lägger till prefixet mó-, eller om verbet börjar med en vokal m-.
Dalkiska substantiv böjs i fyra kasus: Absolutiv, ergativ, instrumentalis och genitiv, samt i två numerus: Singular och plural. Man gör ingen skillnad på genus (maskulinum, femininum etc.) på dalkiska.
Absolutiv och ergativ. Till skillnad från i de flesta andra språk, skiljer man i dalkiskan inte mellan subjekt och objekt. Till exempel finns inte skillnaden jag-mig. Istället böjer man subjektet i olika former beroende på om verbet har ett objekt eller inte, det vill säga om verbet är transitivt eller intransitivt. Är verbet transitivt måste subjektet böjas i ergativ, om verbet är intransitivt står subjektet i absolutiv. Notera att alla objekt alltid står i absolutiv. Absolutiv kan ses som substantivets grundform eftersom denna form inte har någon ändelse i singular. I plural är ändelsen -oi. Den grundläggande ändelsen för ergativ är -i eller -ni, i plural -oini.
Ex.
ergativ - kásapidiõ Étini dúni ”Etin skapade ljuset”
ergativ - Álo Cadioni tinnean ”Cadiõ äter kött”
absolutiv - Étin ontu dúdean ”Etin är allt”
absolutiv - Cadiõ tinnean ”Cadiõ äter”
Genitiv används för att uttrycka ett ägandeförhållande, en egenskap, en del av något samt det ämne eller material av vilket något består. Normalt föregår ett ord böjt i genitiv sitt huvudord. Genitiv har ändelsen -is eller -s, i plural -ois.
ägande - ádoidionis alúllo ”pojkens vän”
ägande - Étinis aloblo ”Etins makt”
egenskap - ar kapos ádoidiõ ”en tio-årig pojke” (tionde årets pojke)
del av något - dalcois hékiõ ”vissa av dalkerna” (dalkernas del)
material - édoicionis dottiõ ”järnkedja” (järnets kedja)
Instrumentalis används för att uttrycka det medel med vilket något utförs. Om man till exempel slår i en spik med en hammare, ska ordet ”hammare” böjas i instrumentalis. Ändelsen för instrumentalis är -úni, i plural -únoi.
Ex.
Íro óppeani ummean asissúni ”Jag krossar en sten med en hammare”
Och så här böjer man verb:
Dalkiska verb böjs efter tempus: presens (nutid), preteritum (dåtid) och futurum (framtid), efter aspekt: progressiv (pågående) och aoristisk (enstaka händelse). Det finns även böjningsformer för konjunktiv (möjlighet eller vilja) och imperativ (beordrande), båda i presens, preteritum och futurum. Konjunktiv och imperativ uttrycks med prefix.
Presens är vanligast i progressiv. Den aoristiska formen används vanligen bara i ålderdomligare texter och då främst som ett slags historiskt presens, det vill säga användande av presens om händelser i dåtid. Den grundläggande presensändelsen är -ean.
Preteritum i progressiv uttrycker vanligen icke avslutade handlingar i förfluten tid medan den aoristiska aspekten anger att handlingen i fråga är avslutad. Den grundläggande preteritumändelsen är -úni.
Futurum i progressiv används främst om inträdande tillstånd i framtiden. (Något kommer att börja gälla), medan aoristiskt futurum är det allmänna sättet att uttrycka framtida händelser. Den grundläggande futurumändelsen är -õ.
Progressiv har ingen ändelse i sig, utan kan ses som verbets grundform. Progressivt presens har både en finit och en infinit betydelse. Det vill säga formen används både med och utan subjekt.
Aoristisk aspekt kännetecknas av ändelsen -éc som direkt fogas till verbet före tempusändelsen.
Konjunktiv kan ha flera betydelser. Om något kan, ska eller borde hända ska verbet stå i konjunktiv, likaså om verbet är ett uttryck för en vilja hos subjektet. I villkorssatser måste verbet böjas i konjunktiv. Formen bildas genom att man lägger till prefixet mó-, eller om verbet börjar med en vokal m-.
Språknörd...Herre gud! vad är du för nått! läskigt
Oroa er inte... jag kommer att sammanställa lite text om hur språken funkar till den stora pdf:en med lite fraser och så till varje språk och tips om hur man kan använda språk som stämningshöjare i rollspel utan att vara språknörd. Grammatik och stora ordlistor och andra detaljer kommer att bli en egen pdf för dem som är intresserade...Ytterligare ett exempel på dalkiska för den som är intresserad...
Texten är de första 5 verserna i Gyllene boken. Ett par av verserna är mina egna...
dalkiska:
Dahógion kenótis kásapidiõ Étini hása dúni. Áto asapidioni rinnúni id átoni nommúni étinis ugeipúni id áttionúni. Id Étin mí áto vallécúni id átos ontu Éntioni tudécúni. Id hea átea áto Éntioni vammécúni módúdean id údeamini id ínottini Éntionis ámálcoi gécúni. Id údeami id ínottin id úttois dúdin Étini málcúni id usea útti dúdean éntiõ tudúni. Id rurrei Étinis ámálcoi dúdécúni id éntioni "módúdõ" riodécúni id Altor gúnam.
svenska:
Ur intet skapade Etin det himmelska ljuset med fast hand. Ljuset fyllde tomheten och tomheten strålade med Etins kraft och härlighet. Och Etin svävade i tomheten och han såg tomhetens oändlighet. Och han önskade att tomheten icke vore tom och Hans tankar blev form och tid. Och Etin betänkte formen och tiden och deras varande och han såg att de var goda. Och Etins tankar voro fullbordade och Han sade: ”Låt det bli”, och Altor blev till.
Texten är de första 5 verserna i Gyllene boken. Ett par av verserna är mina egna...
dalkiska:
Dahógion kenótis kásapidiõ Étini hása dúni. Áto asapidioni rinnúni id átoni nommúni étinis ugeipúni id áttionúni. Id Étin mí áto vallécúni id átos ontu Éntioni tudécúni. Id hea átea áto Éntioni vammécúni módúdean id údeamini id ínottini Éntionis ámálcoi gécúni. Id údeami id ínottin id úttois dúdin Étini málcúni id usea útti dúdean éntiõ tudúni. Id rurrei Étinis ámálcoi dúdécúni id éntioni "módúdõ" riodécúni id Altor gúnam.
svenska:
Ur intet skapade Etin det himmelska ljuset med fast hand. Ljuset fyllde tomheten och tomheten strålade med Etins kraft och härlighet. Och Etin svävade i tomheten och han såg tomhetens oändlighet. Och han önskade att tomheten icke vore tom och Hans tankar blev form och tid. Och Etin betänkte formen och tiden och deras varande och han såg att de var goda. Och Etins tankar voro fullbordade och Han sade: ”Låt det bli”, och Altor blev till.
Vad som gjorts när det gäller språk hittills
Sammanställning:
- En dalkisk ordlista och grammatik har skapats, joriska runor avpassade för dalkiska har designats.
- En dvärgisk ordlista har skapats. Ordlistan har dock inte några svenska översättningar än.
- Den narguriska ordlistan är på gång. F.n. håller jag på att samla ihop en massa urgermanska ord som sen ska blandas med fantasyord. Denna lista kommer att bilda grunden för de olika narguriska språken. (Alla språkens ljudförändringar kommer att skapas och listan kommer därefter att köras genom ett skript som skapar alla språken automatiskt.) Arbetets nivå hittills: http://hem.passagen.se/adragoor/DoD/germanic.htm
- Nya bokstavsformer för det narguriska alfabetet har designats eftersom det gamla alfabetet verkade för kopierat rakt av från grekiska.
- Ett par typsnitt för olika varianter av joriska runor är halvfärdiga.
- En illustration av en sida i gyllene boken samt några exempel på dalkisk text har skapats.
På gång:
- Kort dalkisk frasordbok och dalkisk namnlista
- Mer dvärgiska + dvärgrunor, frasordbok och namnlista.
- Kalmurriska, krunska och nidländska (som alla kommer att tillhöra samma familj).
- Furgiska, kommer antagligen att bli lite halvinspirerat av sanskrit och persiska och "avlägset besläktat" med jori.
- Fler illustrationer av hur erebiska texter kan se ut.
- Lite satenu kanske?
Lös idé:
-Att spela in lite exempel på hur språken låter och lägga upp som mp3or.
- En dalkisk ordlista och grammatik har skapats, joriska runor avpassade för dalkiska har designats.
- En dvärgisk ordlista har skapats. Ordlistan har dock inte några svenska översättningar än.
- Den narguriska ordlistan är på gång. F.n. håller jag på att samla ihop en massa urgermanska ord som sen ska blandas med fantasyord. Denna lista kommer att bilda grunden för de olika narguriska språken. (Alla språkens ljudförändringar kommer att skapas och listan kommer därefter att köras genom ett skript som skapar alla språken automatiskt.) Arbetets nivå hittills: http://hem.passagen.se/adragoor/DoD/germanic.htm
- Nya bokstavsformer för det narguriska alfabetet har designats eftersom det gamla alfabetet verkade för kopierat rakt av från grekiska.
- Ett par typsnitt för olika varianter av joriska runor är halvfärdiga.
- En illustration av en sida i gyllene boken samt några exempel på dalkisk text har skapats.
På gång:
- Kort dalkisk frasordbok och dalkisk namnlista
- Mer dvärgiska + dvärgrunor, frasordbok och namnlista.
- Kalmurriska, krunska och nidländska (som alla kommer att tillhöra samma familj).
- Furgiska, kommer antagligen att bli lite halvinspirerat av sanskrit och persiska och "avlägset besläktat" med jori.
- Fler illustrationer av hur erebiska texter kan se ut.
- Lite satenu kanske?
Lös idé:
-Att spela in lite exempel på hur språken låter och lägga upp som mp3or.
Re: Vad som gjorts när det gäller språk hittills
Du har mitt fulla förtroende. Kör på bara.Adragoor skrev: - Lite satenu kanske?
Senast redigerad av Psipo den 2007-03-20 21:05, redigerad totalt 1 gånger.
Ser fram emot detta.- Kalmurriska, krunska och nidländska (som alla kommer att tillhöra samma familj).
Värt att notera är dock att det i DoD Nidland sidan 14, står att nidländskan ursprungligen var en akrogalisk dialekt som kom över tillsammans med de första nidlänningarna. Sedan har språket förändrats under århundraden av inflytande från joriska språk, främst hynsolgiska men även från barbarspråk. Detta har gjort språket omöjligt att förstå även för en person från Akrogal.
Så det verkar som nidländskan har en lite annorlunda historia, även om det som vi tänkt med krunskan kan ha skett en inflyttning av akrogaliska nomader efter den tredje konfluxenäven i Nidland. Deras språkliga inflytande kan ju vara en del av de barbarspråk som påverkat nidländskan. Det sagt, så väntar jag med spänning på vad du kommer fram till.
Klassisk Jori – En liten guide till jori och hur man hittar på ord på detta språk.
Klassisk jori är ett slags fantasylatin, dvs. latin som ändrats efter vissa regler. Man kan dessutom skapa egna ord efter eget tycke och smak (om man t.ex. behöver ett namn), bara man följer fonetiken. Det finns vissa ljud i språket helt enkelt, men inte andra. Vissa konsonantkombinationer är omöjliga (jmf. ps i början av ord på svenska, t.ex. I lånordet psykolog, som ju många svenskar uttalar som sykolog. Greker har däremot inte samma problem.) Jag hade tänkt att rippa den latinska grammatiken rakt av så småningom och förenkla den till en väldigt basal nivå lämplig för rollspel… Dessutom kommer jag att göra regler liknande dem nedan för att man ska kunna skapa ord på olika moderna joriska språk (som de "egentligen" låter).
Fonetik:
Följande ljud finns på klassisk jori:
vokaler:
a, â, e, ê, i, î, o, ô, u, û, y och ' (apostrofen betecknar ett kort obetonat e.) Vokaler med cirkumflex uttalas extra långa.
konsonanter:
b, d, f, g, h, k, l, m, n, p, r, s, t, v, w (w uttalas som ett otonat engelskt w, ungefär som ett sje-ljud uttalat enbart med läpparna), z (tonande s), ng, th (otonat läspljud), sh (sje-ljud, med tungspetsen mot gommen), kh (tyskt ach-ljud)
Regler för konvertering av latin till klassisk jori:
• ae > ê
• -as i slutet av ord > az
• au > aw
• c > k, uppstår kk blir detta kh
• d i slutet av ord > th, i de fall wth uppstår, ändra till w’th
• e- i början av ord > he
• Konsonant (utom l, m, n, r) + s i slutet av ord > konsonant +’s
• o i slutet av ord > û, uppstår eû blir detta ’û
• qu (utan e, i, o, a efter) > pô
• qua > gwa
• que > ke (i början av ord khi)
• qui > ki (i början av ord khi)
• quo > gwo
• rv > rw
• sa- i början av ord > za
• sd > zd
• sg > zg
• ss > th
• st > sht
• -ter i slutet av ord > t’r
• u- i början av ord > y
• uppstår ôu blir detta ôw
• us i slutet av ord > uz
• uu > uw
• v i början av ord > w
• x > ks, i slutet av ord k’s
Exempel på latinska ord konverterade till jori:
Först anges den svenska översättningen, sen joriordet, och sist det latinska ord som konverterats. Notera hur vissa ord ser exakt likadana ut...
du - tu <-- tu
en (räkneordet) - ynuz <-- unus
fader - pat’r <-- pater
folk - populuz <-- populus
hur många - gwantuz <-- quantus
hus - domuz <-- domus
häst - hepôwz <-- equus
imperium - imperium <-- imperium
ingen - nemû <-- nemo
jag - egû <-- ego
jag dödar - okhîdû <-- occîdo
jag ger - dû <-- do
jag har - hab’û <-- habeo
jag hör - awdiû <-- audio
jag kommer - weniû <-- venio
jag ser - wid’û <-- video
jag vill - wolû <-- volo
jämlikhet - êgwalitaz <-- aequalitas
kung - rek’s <-- rex
lika - êpôwz <-- aequus
liten - parwuz <-- parvus
mellan - int’r <-- inter
moder - mat’r <-- mater
nej, inte - non <-- non
och - ak <-- ac
sann - weruz <-- verus
stad - khivitaz <-- civitas
stad - yrb’s <-- urbs
säker - khertuz <-- certus
tung - gravis <-- gravis
var? - ybi <-- ubi
vem - khis <-- quis
vi - wos <-- vos
vilken - gwoth <-- quod
vår (inte årstiden) - nosht’r <-- noster
årstid - êtaz <-- aetas
Vad tycker ni om detta? Är det ett vettigt upplägg?
EDIT: Såg just att jag missat ett par regler ovan...
Tillägg till ljudförändringarna:
ci > khi
ce > khe
Klassisk jori är ett slags fantasylatin, dvs. latin som ändrats efter vissa regler. Man kan dessutom skapa egna ord efter eget tycke och smak (om man t.ex. behöver ett namn), bara man följer fonetiken. Det finns vissa ljud i språket helt enkelt, men inte andra. Vissa konsonantkombinationer är omöjliga (jmf. ps i början av ord på svenska, t.ex. I lånordet psykolog, som ju många svenskar uttalar som sykolog. Greker har däremot inte samma problem.) Jag hade tänkt att rippa den latinska grammatiken rakt av så småningom och förenkla den till en väldigt basal nivå lämplig för rollspel… Dessutom kommer jag att göra regler liknande dem nedan för att man ska kunna skapa ord på olika moderna joriska språk (som de "egentligen" låter).
Fonetik:
Följande ljud finns på klassisk jori:
vokaler:
a, â, e, ê, i, î, o, ô, u, û, y och ' (apostrofen betecknar ett kort obetonat e.) Vokaler med cirkumflex uttalas extra långa.
konsonanter:
b, d, f, g, h, k, l, m, n, p, r, s, t, v, w (w uttalas som ett otonat engelskt w, ungefär som ett sje-ljud uttalat enbart med läpparna), z (tonande s), ng, th (otonat läspljud), sh (sje-ljud, med tungspetsen mot gommen), kh (tyskt ach-ljud)
Regler för konvertering av latin till klassisk jori:
• ae > ê
• -as i slutet av ord > az
• au > aw
• c > k, uppstår kk blir detta kh
• d i slutet av ord > th, i de fall wth uppstår, ändra till w’th
• e- i början av ord > he
• Konsonant (utom l, m, n, r) + s i slutet av ord > konsonant +’s
• o i slutet av ord > û, uppstår eû blir detta ’û
• qu (utan e, i, o, a efter) > pô
• qua > gwa
• que > ke (i början av ord khi)
• qui > ki (i början av ord khi)
• quo > gwo
• rv > rw
• sa- i början av ord > za
• sd > zd
• sg > zg
• ss > th
• st > sht
• -ter i slutet av ord > t’r
• u- i början av ord > y
• uppstår ôu blir detta ôw
• us i slutet av ord > uz
• uu > uw
• v i början av ord > w
• x > ks, i slutet av ord k’s
Exempel på latinska ord konverterade till jori:
Först anges den svenska översättningen, sen joriordet, och sist det latinska ord som konverterats. Notera hur vissa ord ser exakt likadana ut...
du - tu <-- tu
en (räkneordet) - ynuz <-- unus
fader - pat’r <-- pater
folk - populuz <-- populus
hur många - gwantuz <-- quantus
hus - domuz <-- domus
häst - hepôwz <-- equus
imperium - imperium <-- imperium
ingen - nemû <-- nemo
jag - egû <-- ego
jag dödar - okhîdû <-- occîdo
jag ger - dû <-- do
jag har - hab’û <-- habeo
jag hör - awdiû <-- audio
jag kommer - weniû <-- venio
jag ser - wid’û <-- video
jag vill - wolû <-- volo
jämlikhet - êgwalitaz <-- aequalitas
kung - rek’s <-- rex
lika - êpôwz <-- aequus
liten - parwuz <-- parvus
mellan - int’r <-- inter
moder - mat’r <-- mater
nej, inte - non <-- non
och - ak <-- ac
sann - weruz <-- verus
stad - khivitaz <-- civitas
stad - yrb’s <-- urbs
säker - khertuz <-- certus
tung - gravis <-- gravis
var? - ybi <-- ubi
vem - khis <-- quis
vi - wos <-- vos
vilken - gwoth <-- quod
vår (inte årstiden) - nosht’r <-- noster
årstid - êtaz <-- aetas
Vad tycker ni om detta? Är det ett vettigt upplägg?
EDIT: Såg just att jag missat ett par regler ovan...
Tillägg till ljudförändringarna:
ci > khi
ce > khe
Senast redigerad av Adragoor den 2007-03-29 13:46, redigerad totalt 2 gång.
Förslag på språkfamiljer på Altor. Mer kommer så småningom... Dvärgspråk är t.ex. inte utsatta än, de solunska språken (Från Krilloan) är inte kartlagda, språkfamiljerna är inte indelade i undergrupper osv. osv.
