Furgia

Samlingsplats för alla länder och platser
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Inlägg av Snibben »

birkebeineren skrev:Annu mer snyggt! :)
Tack Birke!

Jag är fortfarande inte riktigt nöjd med namnen dock.
Hajia borde byta namn till egentliga Furgia Södra och då blir det Egentliga Furgia Norra (tänker mig att dessa är det ursprungliga och uråldriga Furgia som sedan erövrat sina grannar).

Jag är inte heller nöjd med stattsnamnen i samma provins. Kumdalam låter som en maträtt gjord på fårkött stekt i jordnötsolja kryddad med kummin. Hagalam låter liknande men utan kummin. Wolyal låter som skidort i Schweiz.

Någon som har några förslag?
Användarens profilbild
Adragoor
Mirelsk Ramkrigare
Inlägg: 1761
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Inlägg av Adragoor »

Snibben skrev:
birkebeineren skrev:Annu mer snyggt! :)
Tack Birke!

Jag är fortfarande inte riktigt nöjd med namnen dock.
Hajia borde byta namn till egentliga Furgia Södra och då blir det Egentliga Furgia Norra (tänker mig att dessa är det ursprungliga och uråldriga Furgia som sedan erövrat sina grannar).

Jag är inte heller nöjd med stattsnamnen i samma provins. Kumdalam låter som en maträtt gjord på fårkött stekt i jordnötsolja kryddad med kummin. Hagalam låter liknande men utan kummin. Wolyal låter som skidort i Schweiz.

Någon som har några förslag?
Några avestiska ord som kan vara inspiration till platsnamn:
za – land
dah’yu – region, land
sâma – mörk, svart
shôitra – boplats, stad
suxra – röd
zam, zemasca – jorden
zaranaêna – guld
vohuni – blod
vîs – by, bosättning
vathwa – klan, stam
vâstra – fält
vairi – sjö
urvarâ – träd
ravan – dal
patha – väg
nap – grön
maêthana – bosättning
karshvara – region, land
gâtu – väg
gairi – berg
dâman – plats
barezâ – berg
âp, âpô – vatten

Det är ju rätt coolt om platsnamnen följer någon slags logik...
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Inlägg av Snibben »

Furgiska städer slutar på iam eller im. Andra städer har sydakrogaliska namn.

Kahorum har fått sitt namn efter Kahorum slätten som den domineras av (slätten går runt bergen in i Nafasir). Slättens namn borde vara furgiskt.

Harafa och Nafasir är sydakrogaliska namn.

Farafara bestod förr av flera små uppblandade sydakrogaliska-golwyndiska stammar som kallas Farerna. Sarasara bebodes av de ej utblandad sydnarguriska stammarna kallad Sarerna. Upprepning av ett ord blir kanske på Furgiska ett superlativ eller nåt? (Adragoor?)

Sassai och Mabha är sydakrogaliskt repektive solunskt (en koloni av Sombatzier satte upp ett litet kungadömme här på 1200-talet fO).

Piratnästena har antingen yndariska namn eller valgiska.

Och som sagts Hagjia skall byta namnt till egntliga södra furgia och städerna där skall få namn som slutar på -iam.
Senast redigerad av Snibben den 2008-08-27 17:34, redigerad totalt 1 gånger.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Sydnarguriska folk i Furgia?

Ingenting ar omojligt och jag antar att du har en tanke med dessa, men innan det skrivs in i de narguriska folkens historia vill jag garna veta mer! :)
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Inlägg av Snibben »

birkebeineren skrev:Sydnarguriska folk i Furgia?

Ingenting ar omojligt och jag antar att du har en tanke med dessa, men innan det skrivs in i de narguriska folkens historia vill jag garna veta mer! :)
Skrivfel :oops: Skall vara sydakrogaliska.
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Inlägg av Snibben »

Funderar på om Furgia importerar elefanter från Soluna för att använd som stridselefanter.

Furgiskt fullblod. Framavlade av stäppoierna är det furgiska fullblodet en av de ädlaste hästarna i altor (åtminstone enligt furgierna). Ca 15-20 cm kortare i mankhöjd än Palimors hästar gör att det furgiska fullblodet näst intill bara är större än en stor ponny. Trotts sin storlek är det furgiska fullblodet en mycket använd stridshäst då det furgiska kavalleriet mer förlitar sig på snabba svärd än tunga kavallerichocker med lansar.
Furgiska fullblod är också mycket snabba och tävlingar hålls både bland Kahorumslättens nomader och på Ketoriams fyra hippodromer. Att vinna en tävling på den stora hippodromen i Ketoriam är naturligtvis en stor ära och ägaren belönas med stora guldpriser (jockyn får dock nöja sig med vad hästens ägare vill ge honom).
Furgierna är mycket beskyddande över sina fullblod och det är förbjudet att föra ut dem ur furgia. Likaså är det olagligt att korsa fullbloden med andra hästtyper, överträdelser beivras... oftast med ett huvud.
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Inlägg av Snibben »

Furgias adel.

Den Furgiska adelsstrukturen är komplicerad men är samtidigt mycket dynamisk i sina möjligheter.

Jordägarna
Jordägarna tillhör mycket gamla familjer som kan ha ägt sin jord i över trettio generationer. Jordägarna tenderar att ha blivit mycket rika med åren och även om de har en vacker titel medför inte denna automatiska skattefrihet. Jordarna beskattas dock olika enligt dokument som satts med överkungen och ätten, detta medför att i princip skatterna är allt från löjligt låga till näst intill obefintliga.

Ämbetsmännen
Ämbetsmännen utgör den dynamiska delen av adeln. För att få bli ämbetsman måste man först läsa på den lokala utbildningen. Den lokala utbildningen sköts av den lokala jordägaren (vilket gör det möjligt för honom att kontrollera vilka som kan läsa och studera). Utbildningen är grattis och alla skall enligt Furgisk lag ha rätt att göra inträdesproven redan i unga år. Även om utbildningen är grattis måste eleven vara försörjd under den tid då han läser vilket gör att många fattiga inte har möjlighet att läsa då deras arbete på gården tar upp hela deras tid (man kan inte göra avbrott i studierna).
När man studerat i fyra år får man genomföra proven. För den som lyckas väntar en framtid med två olika möjligheter. Man kan antingen bli en tjänsteman på ett av de lokala ämbetsverken (man måste då läsa i två år till medan man arbetar) eller så kan man läsa på mellan nivån av ämbetsutbildningen i fyra år. Denna utbildning ligger på länsnivå och är inte lika hårt kontrollerad av de lokala jordägarna även om de har stora inflytande (det är inte ovanligt att jordägarsöner studerar till ämbetsmän). Liksom förut finns tre möjligheter att gå vidare. Chefsposition på ett lokalt ämbetsverk, tjänsteman på ett läns ämbetsverk eller ytterliggare studier om fyra år på en provinsskola.
Den som väljer att läsa på en provinsskola blir antingen chef för länsämbetsverk eller lärare på lokal nivå. Han kan också bli tjänsteman på provinsnivå eller studera ytterliggare fyra år på den kungliga ämbetsskolan i Ketoriam, Zekiam eller på den prästerliga utbildningen vid templen i Zekiam (Präster räknas som rikets ämbetsmän på riksnivå, lokala präster behöver inte vara utbildade ämbetsmän). Den som lyckas denna gång har tre möjligheter (om denne inte studerar till högre prästämbeten); chef på ett provinskontor, tjänsteman på ett kungligt ämbetsmannaverk eller ytterliggare fem års studier.
Då man börjar på sina sista utbildningar på den högre kungliga ämbetsmannautbildningen kan man läsa i fyra, sex eller åtta år. Den som läser i fyra år utexamineras till chef för ett kungligt lägre ämbetsverk eller lägre hovfunktionärer. De som läser i sex år är utsedda att vara chefer för de högre kungliga ämbetsverken eller inneha hovfunktioner på mellan nivån. De som läser i åtta år blir rikets högsta ämbetsmän, chefer för de högsta ämbetsverken, inneharr de höga hovfunktionerna och kan räkna sig som storkonungens närmsta män.

Generaler
Liksom ämbetsmännen är generaler dynamiska och befordras genom leden. Det händer dock att ämbetsmän utses att vara generaler och högre befäl.

Lokal adel
Den lokala adeln är den minst homogena adeln i Furgia. Lokal adel finns framförallt i de provinser som inte tillhör det Egentliga Furgia. Lokal adel kan vara allt från rika småbaroner till utfattiga kungar. Titlar och rikedom skiftar mellan provinser och länder.
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Inlägg av Snibben »

Ny kladdkarta med namn som jag är nöjd med.
Bild

Mörkgrön tjock linje visar Furgias gräns.
Tunn mörkgrön linje visar provinsgränser.
Röda cirklar är städer.
Grön fyrkanter är viktiga befästningar.
Blå cirklar är piratnästen
Den lila linjen är kravanvägen.
De ljusblå linjerna visar fyra kungadömmen som är lydstater till Furgia.
Den mörkröda linjen visar anspråk Furgia gör i Kalmurri (Jag tänkte att detta kan vara en av orsakerna till arvsfiendeskapen)
Mörkgrön tjock linje visar Furgias gräns.
Tunn mörkgrön linje visar provinsgränser.
Blå linjer visar strömmar
Användarens profilbild
Adragoor
Mirelsk Ramkrigare
Inlägg: 1761
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Inlägg av Adragoor »

Den mörkröda linjen visar anspråk Furgia gör i Kalmurri (Jag tänkte att detta kan vara en av orsakerna till arvsfiendeskapen)
Förmodligen gör Furgia anspråk på mer än så. Hela den södra delen av Kalmurri var Furgiskt område i forntiden, samt mellan det att det yndariska imperiet föll vid den tredje konfluxen och kalmurrerna erövrade området några hundra år senare. Det var de redan existerande furgiska städerna i södra Kalmurri som möjliggjorde för kalmurrerna att upprätthålla ett mer varaktigt imperium under århundradena före Odos födelse.
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Inlägg av Snibben »

Adragoor skrev:
Den mörkröda linjen visar anspråk Furgia gör i Kalmurri (Jag tänkte att detta kan vara en av orsakerna till arvsfiendeskapen)
Förmodligen gör Furgia anspråk på mer än så. Hela den södra delen av Kalmurri var Furgiskt område i forntiden, samt mellan det att det yndariska imperiet föll vid den tredje konfluxen och kalmurrerna erövrade området några hundra år senare. Det var de redan existerande furgiska städerna i södra Kalmurri som möjliggjorde för kalmurrerna att upprätthålla ett mer varaktigt imperium under århundradena före Odos födelse.
OK! Men om det området är en del av det Egentliga Furgia och södra kalmurri var en provins man fortfarande gör anspråk på?
Användarens profilbild
Adragoor
Mirelsk Ramkrigare
Inlägg: 1761
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Inlägg av Adragoor »

Att södra Kalmurri är en gammal furgisk provins låter rätt bra.
Användarens profilbild
gtjorgo
Nidländsk Domare
Inlägg: 2428
Blev medlem: 2008-05-24 13:54
Ort: Östersund

Inlägg av gtjorgo »

kan man därmed räkna med att de finns ett stort antal furgier som numera är underställda Kalmurrernas kejsare?
om så är fallet-

Hur stor kärlek finns det för ursprungsriket bland dessa?
Kanske man har stor respekt för det nuvarande styret, eller åtminstone insätt att kamp utan hjälp från imperiet lönar sig?
Användarens profilbild
Adragoor
Mirelsk Ramkrigare
Inlägg: 1761
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Inlägg av Adragoor »

gtjorgo skrev:kan man därmed räkna med att de finns ett stort antal furgier som numera är underställda Kalmurrernas kejsare?
om så är fallet-

Hur stor kärlek finns det för ursprungsriket bland dessa?
Kanske man har stor respekt för det nuvarande styret, eller åtminstone insätt att kamp utan hjälp från imperiet lönar sig?
Det finns nog en furgisk minoritet i södra Kalmurri. Jag skulle kunna tänka mig att de är ett slags förslavad underklass som bara tillhör kejsarkulten på pappret. De är dock för dåligt organiserade för att kunna genomföra några uppror. Iaf är säkert detta den officiella bilden i Furgia. Stackars kuvade furgier som ska befrias så snart man lyckas driva tillbaka de onda kalmurrerna till stäppen. I verkligheten kanske den furgiska minoriteten är mer integrerad än vad man tror längre söderut?
Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 14:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil »

Snibben skrev:Funderar på om Furgia importerar elefanter från Soluna för att använd som stridselefanter.

Furgiskt fullblod. Framavlade av stäppoierna är det furgiska fullblodet en av de ädlaste hästarna i altor (åtminstone enligt furgierna). Ca 15-20 cm kortare i mankhöjd än Palimors hästar gör att det furgiska fullblodet näst intill bara är större än en stor ponny. Trotts sin storlek är det furgiska fullblodet en mycket använd stridshäst då det furgiska kavalleriet mer förlitar sig på snabba svärd än tunga kavallerichocker med lansar.
Furgiska fullblod är också mycket snabba och tävlingar hålls både bland Kahorumslättens nomader och på Ketoriams fyra hippodromer. Att vinna en tävling på den stora hippodromen i Ketoriam är naturligtvis en stor ära och ägaren belönas med stora guldpriser (jockyn får dock nöja sig med vad hästens ägare vill ge honom).
Furgierna är mycket beskyddande över sina fullblod och det är förbjudet att föra ut dem ur furgia. Likaså är det olagligt att korsa fullbloden med andra hästtyper, överträdelser beivras... oftast med ett huvud.
En palinorsk stridshäst är 210 cm över manken... 190-195 cm för ett fullbod är en respektingivande höjd skulle jag säga :D
(Runt 150-160 cm över manken kan väl vara en rimlig siffra för det furgiska fullblodet utgående ifrån din beskrivning? Precis över gränsen till ponny (148 cm))

http://www.erebaltor.se/wiki/Palinor#Pa ... sh.C3.A4st
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Inlägg av Snibben »

Regil skrev:
Snibben skrev:Funderar på om Furgia importerar elefanter från Soluna för att använd som stridselefanter.

Furgiskt fullblod. Framavlade av stäppoierna är det furgiska fullblodet en av de ädlaste hästarna i altor (åtminstone enligt furgierna). Ca 15-20 cm kortare i mankhöjd än Palimors hästar gör att det furgiska fullblodet näst intill bara är större än en stor ponny. Trotts sin storlek är det furgiska fullblodet en mycket använd stridshäst då det furgiska kavalleriet mer förlitar sig på snabba svärd än tunga kavallerichocker med lansar.
Furgiska fullblod är också mycket snabba och tävlingar hålls både bland Kahorumslättens nomader och på Ketoriams fyra hippodromer. Att vinna en tävling på den stora hippodromen i Ketoriam är naturligtvis en stor ära och ägaren belönas med stora guldpriser (jockyn får dock nöja sig med vad hästens ägare vill ge honom).
Furgierna är mycket beskyddande över sina fullblod och det är förbjudet att föra ut dem ur furgia. Likaså är det olagligt att korsa fullbloden med andra hästtyper, överträdelser beivras... oftast med ett huvud.
En palinorsk stridshäst är 210 cm över manken... 190-195 cm för ett fullbod är en respektingivande höjd skulle jag säga :D
(Runt 150-160 cm över manken kan väl vara en rimlig siffra för det furgiska fullblodet utgående ifrån din beskrivning? Precis över gränsen till ponny (148 cm))

http://www.erebaltor.se/wiki/Palinor#Pa ... sh.C3.A4st
Oj, stora hästar (men lätta måltavlor :D )
Ja, det var ungefär så jag tänkte mig, små arabhästar strax över ponnyer (tilläggas kan att det finns hästraser under 148 cm, men låt oss inte bli tekniska). Vad jag ville var att ha en hästgalet land till utan att kopiera Palinor.

Funderar på om det skulle kunna finnas några stora djur i Furgia också. Kanske Mastodonter eller Indricotherium. Tänk er ett kavalleri med det senare :) där kan vi tala mankhöjd 5 - 5,5 m.
Skriv svar