Furgia

Samlingsplats för alla länder och platser
birkebeineren
Admin
Posts: 7076
Joined: 2007-02-27 07:25

Post by birkebeineren »

En interessant plats. :)

Angående margylernas tillbakadragning/försvinnande från Furgia, utspelade sig inte den ca 800 fO och ej som en följd av den Tredje Konfluxen 599-598 fO?
Snibben
Barbisk Hövding
Posts: 1098
Joined: 2008-01-26 13:27
Location: Uppsala

Post by Snibben »

Brev till Bonitsal Alfredo av Hixiani

Min kära vän.

Furgia är verkligen främmande. Jag har besökt markanden i Abiam. Abiam är en stor stad i mitten av norra Furgia och huvudstad i provinsen Himori. Himori är känd för sin vackra natur och bördiga floddalar. Här odlas alla tänkbara grödor, både sådana jag känner igen och sådana som är för mig helt främmande. Här ligger också Hamdaldis sköna dalar, du vet de som sjungs om i den gamla barnvisan, har jag chans skall jag besöka dessa.
På markanden här i Abiam möts västra och östra Akrogal och varor från bortersta delar av världen kan man hitta här. Vävnader från vårt eget Zorakin, Krunska sablar, Sombatzinska smycken, gifter från Traxilme, genomskinliga tvättsvampar från glashavet, tyger och kryddor från Kamsun och varor från östra länder jag aldrig hört talas om förr. Jag skulle kunna skriva en hel bok om alla de varor som finns här och ändå inte hinna med allt under min livstid. Jag köpte ett strakt rökigt te som kom från ett avlägset land kallat Tandakaj.
Ja appropå köpa, nu måste jag berätta för dig om myntsystemet här i Furgia. Mynten här kallas förnaglar och fingrar. Naglarna är i brons och fingrarna är tillverkade i silver och finns i valörerna halvnagel, nagel, dubbelnagel, tummnagel, kvartsfinger, halviger, finger två fingrar. Naglarna och fingrarna är avlånga och rektangulär. Naglarna visar stiliserade bilder av de fyra elementen vind, vatten, jord och eld. Ett kvartsfinger har en bild på en stäpplama och storkonungens namn på andra sidan. På ett halvfingermynt avbilldas ett fullblod och på fingrarna en trana. På dubbelfingrarna syns en enhornsbuffel. Utöver detta använder sig furgierna av ett mycket underligt system. För att slippa alltför stora mynt har man en slags växlar i papper. Dessa växlar används som betalningsmedel och kan gå från person till person precis som mynt. Pappersväxlarna är all tryckta i rött bläck och har likt alla mynt en bild på ena sidan och storkonungens namn på andra sidan. Den första pappersväxeln kallas för hand och är alltså värd lika mycket som fem fingrar. På handen finns en bild av hippogrif. Sedan kommer dubbelhanden med sin stiliserade vargiller och slutgiltige hundrahanden med en indrik. Dubbelhanden är alltså värd tio silverfingrar och hundrahanden är värd femhundra silverfingrar. Jag kan tillägga att ett halvfinger är ungefär lika mycket som en kardisk silverkrona.
Då jag fann idén om att använda pengar av papper underlig vända jag mig till mina guide och sporde min förundring. Amam förstod först inte vad jag menade då jag propsade på att om man läta papper bli betalningsmedel skulle vem som helst kunna bli rik bara man gick och köpte ett ark papper, men översatte för butiksföreståndarna vad jag sagt. Först stirrade de på mig som om jag var en idiot och sedan brast de ut i gapskratt. Snabbt fick jag förklarat att det var dödstraff på att handla med falska sedlar i Furgia. Den som försökte på något sätt att handla med falska mynt blev förd till magistarten, rannsakad och avrättad inom ett fåtal timmar. Jag försökte då mig på att påpeka andra felaktigheter i bankväxlarna – man kunde ju inte veta deras värde, de var ju inte av någon ädel metall. Detta fick butikernas innehavare att brista ut i en konversation med svaret ”att det var klart de visste vad de var värda, det stod ju på dem”. Då försökte jag mig på att mena att de kunde ju inte vara värda något om man inte kunde väga metallen och veta att de vägde rätt. Försäljarna förstod ingenting, för dem var det ju självklar att papper var värt lika mycket som silver. Då gjorde jag tydligen bort mig ordentligt genom att föreslå att man kunde göra pengar i värdefulla metaller som guld för att få ett solitt mynt med stort värde. Furgierna diskuterade detta mycket intensivt och svaret jag fick översatt var att självklart är guld en värdefull metall, alldeles för värdefull att göra mynt av. Jag kommer aldrig att vänja mig vid det furgiska monetära systemet.

Din vän

Otharo Rådsfaste
Snibben
Barbisk Hövding
Posts: 1098
Joined: 2008-01-26 13:27
Location: Uppsala

Post by Snibben »

P.S.

Den barnsång Otharo skriver om är naturligtvis den Zorakiska barnsången;

I det fjärran Furgia
I Hamdaldis sköna dal
Där blomer det en blomma
Blott när hanen gal.

Den skall jag ge dig
då månen lyser ny
För du är den sötaste flickan
Som lever i vår by

Önska dig då vad vill
Och önskan skall slå in
För önskans blomma är magisk
och önskan är bara din

D.S.
birkebeineren
Admin
Posts: 7076
Joined: 2007-02-27 07:25

Post by birkebeineren »

Finns det särskilt exklusiva händer tillverkade i kamsunsk papper måhända, status att äga men tas de i bruk är förmögenheten lika varig som en struthatt vid de tricilviska frihetsspelen?
Snibben
Barbisk Hövding
Posts: 1098
Joined: 2008-01-26 13:27
Location: Uppsala

Post by Snibben »

birkebeineren wrote:Finns det särskilt exklusiva händer tillverkade i kamsunsk papper måhända, status att äga men tas de i bruk är förmögenheten lika varig som en struthatt vid de tricilviska frihetsspelen?
Ungefär...
Då större summor skall byta ägare, alltså miljonsummor, då man köper slott och dylikt, kallas en ämbetsman in för att bevittna att pappret eller papprena är korrekt. Dess dokument stämplas sedan med de båda parternas stämplar, ämbetsmannens personliga stämpel och specialstämplar med olika motiv för att visa värdet.
Sådana dokument skall sedan registreras och kan byta ägare ungefär som sedlar(händer) (det var antagligen så man började med sedelsytemet). Sådana dokument fyller sitt värde men kan annulleras om de skulle hota ekonomin (av lämplig ämbetsman).

I Övrigt
8 Iku (halvnagel) = 4 Ku (nagel) = 2 Kuku (dubbelnagel) = 1 Kupo (tummnagel)
8 Nita (kvartsfinger) = 4Ita (halvfinger) = 2 Ta (finger) = 1 Tata (dubbelfinger)
500 Nat (Hand) = 250 Natna (dubbelhand) = 1 Nathuhe (hundrahand)

1 Nat = 2,5 Tata
1 Nita = 2 Kupo

eller

Sedlar (händer)
1 Nathueh = 250 Natna = 500 Nat =
Silvermynt (fingrar)
1250 Tata = 2500 Ta = 5000 Ita = 10 000 Nita =
Bronsmynt (naglar)
20 000 Kupo = 40 000 Kuku = 80 000 Ku = 160 000 Iku

1 Ta = ungefär 1 sm

Det är följaktligen bara de mycket rika som har femhundrahänder på sig, de flesta butiksägare kan inte växla så höga valörer.
birkebeineren
Admin
Posts: 7076
Joined: 2007-02-27 07:25

Post by birkebeineren »

Låter fint men jag funderade på om det kanske fanns sedlar tillverkade av kamsunsk papper som endast har värde om de inte används, för tas de i bruk går de sönder mer eller mindre med en gång. Nyttan med sådana? Tja, de är fina att titta på och roliga att betala RP med! :)

Eller tänkte du så att det var femhundrahänderna som tillverkades i kamsunsk papper?
Snibben
Barbisk Hövding
Posts: 1098
Joined: 2008-01-26 13:27
Location: Uppsala

Post by Snibben »

Du tänkte på tyget papir (som egentligen är asbest)?

Nja, ekonomi med promisorier (man lovar att något är värt något) kräver ett enormt förtroende. Om pengar skulle börja gå sönder eller vara allt för sköra för att kunna hanteras försvinner först förtroendet för de promisoriska sedlarna och mynten för att sedan övergå till ett misstroende generellt mot pecuniära medel. Detta innebär att ett samhälle skulle regredera till hushållsekonomi med byteshandel.

Dock skall man komma ihåg att papperspengar i sig är sköra och har en begränsad livslängd. Det är inte alltid som man vill ta emot en sliten sedel med risk för att det inte går att se om den är falsk eller ej.
Mikael
Admin
Posts: 5093
Joined: 2007-02-22 19:19

Post by Mikael »

Toppen Master Snibben!
birkebeineren
Admin
Posts: 7076
Joined: 2007-02-27 07:25

Post by birkebeineren »

Snibben wrote:Du tänkte på tyget papir (som egentligen är asbest)?

Nja, ekonomi med promisorier (man lovar att något är värt något) kräver ett enormt förtroende. Om pengar skulle börja gå sönder eller vara allt för sköra för att kunna hanteras försvinner först förtroendet för de promisoriska sedlarna och mynten för att sedan övergå till ett misstroende generellt mot pecuniära medel. Detta innebär att ett samhälle skulle regredera till hushållsekonomi med byteshandel.

Dock skall man komma ihåg att papperspengar i sig är sköra och har en begränsad livslängd. Det är inte alltid som man vill ta emot en sliten sedel med risk för att det inte går att se om den är falsk eller ej.
Tror det är gräset asbast som liknar asbest. Kamsunsk papper är "... ett material som varken tål att repas, slitas, fuktas eller användas på något sätt tan att förstöras ...". Bland trakorierna används det till dyra och statusfyllda engångskläder men i Furgia kanske annorlunda? Har man sedlar i kamsunsk papper visar det på en rikedom så stor att pengarna inte behöver användas. Skulle ändå någon få för sig att använda dem vid ett kristillfälle eller kanske i olagliga affärer måste själva transaktionen försiggå med extrem försiktighet, skillnaden mellan rikedom och trasigt papper kan vara en oföriktig nysning eller ett fuktigt vindpust.

Detta är dock endast en ide och inget viktigt, tänkte bara det kunna vara en rolig detalj.
Snibben
Barbisk Hövding
Posts: 1098
Joined: 2008-01-26 13:27
Location: Uppsala

Post by Snibben »

Bläck är kladdigt och stenstämplarna tunga. Jag frågar mig hur något så skört som papir skulle ta den behandlingen. Skriva? ja i så fall med en mjuk pensel gjort av finaste silkeslamahår, men då kan vilken kaligraf som helst sitta och trycka pengar.
birkebeineren
Admin
Posts: 7076
Joined: 2007-02-27 07:25

Post by birkebeineren »

Skall jag tolka dig så att du hemskt gärna inte vill ha furgiska handsedlar i kamsunsk papper Snibben? :wink:
Snibben
Barbisk Hövding
Posts: 1098
Joined: 2008-01-26 13:27
Location: Uppsala

Post by Snibben »

birkebeineren wrote:Skall jag tolka dig så att du hemskt gärna inte vill ha furgiska handsedlar i kamsunsk papper Snibben? :wink:
Jag ifrågasätter hur praktiska de är? När det gäller tidiga promisorier är de ofta väldigt känsliga föra att kunna utvecklas till lyxsedlar.

En stol kan förvisso vara en stol och uppfylla sitt varande oavsett hur ornamenterad, guldbelagd eller bekväm den är. En promisories värde beror på tilltron. En promisorie som är alltför känslig för Wear and Tear borde inte ha alltför stor tilltro. Motbevisa mig gärna.

Dessutom så är guld en värdefull metall i Furgia. Som det står i historien, "för värdefull att göra pengar av". En furgier som vill visa hur rik han är köper guldsmycken, dyra vaser antingen av solitt guld eller belagda med guld snarare än visar upp handsedlar som inte kan användas.

Jag har nu sagt mitt och Birke sitta. Några andra kommentarer?
Mikael
Admin
Posts: 5093
Joined: 2007-02-22 19:19

Post by Mikael »

:lol:
Jag förstår Birkes idé, men håller med Snibben att den var väl häftig, prcis som papirkläderna Brior uppfann.
birkebeineren
Admin
Posts: 7076
Joined: 2007-02-27 07:25

Post by birkebeineren »

Jag ger mig! :D
Snibben
Barbisk Hövding
Posts: 1098
Joined: 2008-01-26 13:27
Location: Uppsala

Post by Snibben »

Sjunde brevet


Brev till Bonitsal Alfredo av Hixani

Min kära vän.

Furgia är verkligen främmande. Jag har besökt markanden i Abiam. Abiam är en stor stad i mitten av norra Furgia och huvudstad i provinsen Himori. Himori är känd för sin vackra natur och bördiga floddalar. Här odlas alla tänkbara grödor, både sådana jag känner igen och sådana som är för mig helt främmande. Här ligger också Hamdaldis sköna dalar, du vet de som sjungs om i den gamla barnvisan, har jag chans skall jag besöka dessa.
På markanden här i Abiam möts västra och östra Akrogal och varor från bortersta delar av världen kan man hitta här. Vävnader från vårt eget Zorakin, Krunska sablar, Sombatzinska smycken, gifter från Traxilme, genomskinliga tvättsvampar från glashavet, tyger och kryddor från Kamsun och varor från östra länder jag aldrig hört talas om förr. Jag skulle kunna skriva en hel bok om alla de varor som finns här och ändå inte hinna med allt under min livstid. Jag köpte ett strakt rökigt te som kom från ett avlägset land kallat Tandakaj.

Ja appropå köpa, nu måste jag berätta för dig om myntsystemet här i Furgia. Mynten här kallas förnaglar och fingrar. Naglarna är i brons och fingrarna är tillverkade i silver och finns i valörerna halvnagel, nagel, dubbelnagel, tummnagel, kvartsfinger, halviger, finger två fingrar. Naglarna och fingrarna är avlånga och rektangulär. Naglarna visar stiliserade bilder av de fyra elementen vind, vatten, jord och eld. Ett kvartsfinger har en bild på en stäpplama och storkonungens namn på andra sidan. På ett halvfingermynt avbilldas ett fullblod och på fingrarna en trana. På dubbelfingrarna syns en enhornsbuffel. Utöver detta använder sig furgierna av ett mycket underligt system. För att slippa alltför stora mynt har man en slags växlar i papper. Dessa växlar används som betalningsmedel och kan gå från person till person precis som mynt. Pappersväxlarna är all tryckta i rött bläck och har likt alla mynt en bild på ena sidan och storkonungens namn på andra sidan. Den första pappersväxeln kallas för hand och är alltså värd lika mycket som fem fingrar. På handen finns en bild av hippogrif. Sedan kommer dubbelhanden med sin stiliserade vargiller och slutgiltige hundrahanden med en indrik. Dubbelhanden är alltså värd tio silverfingrar och hundrahanden är värd femhundra silverfingrar. Jag kan tillägga att ett halvfinger är ungefär lika mycket som en kardisk silverkrona.

Då jag fann idén om att använda pengar av papper underlig vända jag mig till mina guide och sporde min förundring. Amam förstod först inte vad jag menade då jag propsade på att om man läta papper bli betalningsmedel skulle vem som helst kunna bli rik bara man gick och köpte ett ark papper, men översatte för butiksföreståndarna vad jag sagt. Först stirrade de på mig som om jag var en idiot och sedan brast de ut i gapskratt. Snabbt fick jag förklarat att det var dödstraff på att handla med falska sedlar i Furgia. Den som försökte på något sätt att handla med falska mynt blev förd till magistarten, rannsakad och avrättad inom ett fåtal timmar. Jag försökte då mig på att påpeka andra felaktigheter i bankväxlarna – man kunde ju inte veta deras värde, de var ju inte av någon ädel metall. Detta fick butikernas innehavare att brista ut i en konversation med svaret ”att det var klart de visste vad de var värda, det stod ju på dem”. Då försökte jag mig på att mena att de kunde ju inte vara värda något om man inte kunde väga metallen och veta att de vägde rätt. Försäljarna förstod ingenting, för dem var det ju självklar att papper var värt lika mycket som silver. Då gjorde jag tydligen bort mig ordentligt genom att föreslå att man kunde göra pengar i värdefulla metaller som guld för att få ett solitt mynt med stort värde. Furgierna diskuterade detta mycket intensivt och svaret jag fick översatt var att självklart är guld en värdefull metall, alldeles för värdefull att göra mynt av.

Jag kommer aldrig att vänja mig vid det furgiska monetära systemet.

Din vän

Otharo Rådsfaste

Post Reply