Sida 3 av 33

Postat: 2008-08-14 22:04
av pegasus
Gillar vad jag läser om Furgia. Har dock en fråga;

Jag antar att du menar med krigisk adel sådana adelsmän som äger jordegendomar, har borgar och vasaller medans med ämbetsadel är sådana som tjänar i härskarens byrakrati och därmed är beroende av hovets välvilja. Eller har jag missuppfattad detta?

Postat: 2008-08-14 22:18
av Snibben
pegasus skrev:Gillar vad jag läser om Furgia. Har dock en fråga;

Jag antar att du menar med krigisk adel sådana adelsmän som äger jordegendomar, har borgar och vasaller medans med ämbetsadel är sådana som tjänar i härskarens byrakrati och därmed är beroende av hovets välvilja. Eller har jag missuppfattad detta?
Man kan mycket väl ha jordegendommar fast man är ämbetsmann. Krigisk adel har fått sina tittlar genom att tjänstgöra i armén och håller sådana poster fortfarande. Man kan säga att Ämbetsadel äger jord och på så sätt kan de skaffa sig makt och utbilda sig till ämbetsmänn som sköterriket (förutsätter att man har en stark byråkrati). Krigisk adel tjänstgör som krigare får titel och kan därefter köpa sig jord.
Hmm.. du fick mig att tänka på en tredje sorts adel - hovadel. Adelsmän som bara fått sina titlar för att de sköter olika uppgifter vid hovet.

Postat: 2008-08-14 22:22
av pegasus
Jag förstår, det är endast en betydelse på deras sysselsättning, om de tjänare härskaren som militär befälhavare eller administratör, och de två hålls seperata.

Generellt sett så ser jag hovadel bestående främst av yngre söner och liknande som inte har en arvsrätt och därmed söker sig till större hov för att vinna egna titlar och egendomar. Men även lärda köpmänssöner som är dugliga byråkrater och därmed kan belönas eller köpa adelsprivilegier. Då får man en svärdsadel (som är i grunden krigare men även länsherrar) och dräktadeln (som är byråkrater som behövs för att sköta rikets affärer). Det finns betydande fientlighet mellan dem då svärdsadeln föraktar dräktadeln och dräktadeln tycker svärdsadeln tillhör det förgånga som reliker från forna tider. Men det var kanske det du menade med krigisk och ämbetsadel. Jag menade inte att dräktsadeln var fattiga eller saknade land men mera ifall de var en ny sorts adel som har köpt sina egendomar emedan den krigiska adeln har ärvt sina egendomar då de kan spåra sin härkomst långt tillbaka i tiden när de utgjorde kärnan i krigsmakten. Svärdsadeln har därefter tappat sin makt och oberoende då härskaren har blivit starkare och en stark centralmakt har etableras och förstärkts.

Postat: 2008-08-15 00:50
av Snibben
Jag förstår vad du menar. Dessa konflikter är något som hör till europa. När jag har inspirerats av adeln i furgia har jag hämtat delar av den från perserriket och kina. Här var der ofta tvärtom, det var den gamla ämbetsmannadeln som härskade och hadde anor medans svärdsadeln var uppkomlingar (ofta erövrare faktiskt).
Ursprungligen var ämbetsmännen även de svärdsadel men har genom åren lyckats sitta på sina gods och utbildat sina söner. I teorin kan vem som helst utbilda sig till ämbetsman och utbildningen är gratis men inte uppehälle. Om en ämbetsmann ser någon börjar skicka sina söner till ämbetsverken för att gå i lära ökar de bara hyran på gården, det gäller att ta vara på sina egna.

Hovadel är tvärtom inte unga utan adel med stipendier och löner från hovet. De har ofta höga titlar och gamla ceremoniela funktioner. (I kina bytte man ut dem mot enuker då man tyckte de fick för mycket makt) :shock:
Hovet ihåller också de högsta ämbetena vilka det tar lång tid att utbilda sig till (man brukar vara i 40 års åldern). Man måste arbeta ett visst tag innan man får ta proven i respektive ämbetsverk.

Postat: 2008-08-15 01:22
av pegasus
Självklart.

Jag är inte så duktig på Kina och Persierriket men jag tänker på Japan när beskriver adeln nu där de krigarna var uppkomna bönder som så småningom tog makten. Kan endast skylla att jag blev förblindad av de europeiska titlarna. Tack för genomgången. Gillar det du beskriver.

Postat: 2008-08-15 14:43
av Snibben
Föreslår att man skall ha stående arméer. Detta betyder inte att man inte har riddare men att dessa är en elit och befäl.

Postat: 2008-08-15 22:13
av mikulur
Snibben skrev:
*Huvudstaden heter Kertorami och är en av "Altors rikaste och vackraste städer".
Jag undrar om inte Huvudstaden i Furgia har det mer fantasyklingande namnet; Ketoriam. Började en gång för länge sedan att skissa på denna "en av erebs största och mäktigaste städer" och tror att jag då hittade namnet i EA-spelledarboken. Men det är möjligt att jag har fel...

Postat: 2008-08-15 22:19
av Snibben
mikulur skrev:Snibben skrev:
*Huvudstaden heter Kertorami och är en av "Altors rikaste och vackraste städer".
Jag undrar om inte Huvudstaden i Furgia har det mer fantasyklingande namnet; Ketoriam. Började en gång för länge sedan att skissa på denna "en av erebs största och mäktigaste städer" och tror att jag då hittade namnet i EA-spelledarboken. Men det är möjligt att jag har fel...
Vi har fel båda två. Huvudstaden heter Kertoriam (Altors Baksida)

Postat: 2008-08-15 23:07
av Bergdahl
Men i EA-kampanj sidan 13, står det Ketoriam. Då Altors Baksida mer är av Chronopia, och vi tidigare sagt att vi skall gå på det äldre materialet vid motsägelser så ligger min röst på EA-kampanjvarianten.

Förövrigt står det att Ketoriam ligger vid gränsfloden (mot Kalmurri) Harytis mynning, och borde således ligga i nordvästra Furgia vid gränsen till Kalmurri.

Postat: 2008-08-15 23:14
av Snibben
Bergdahl skrev:Men i EA-kampanj sidan 13, står det Ketoriam. Då Altors Baksida mer är av Chronopia, och vi tidigare sagt att vi skall gå på det äldre materialet vid motsägelser så ligger min röst på EA-kampanjvarianten.

Förövrigt står det att Ketoriam ligger vid gränsfloden (mot Kalmurri) Harytis mynning, och borde således ligga i nordvästra Furgia vid gränsen till Kalmurri.
OK! :oops:

Postat: 2008-08-16 00:08
av gtjorgo
I [/i]Nidland heter den Ketoriam.

Postat: 2008-08-19 00:27
av Snibben
Första brevet

Brev till Bonitsal Alfredo av Hixiana

Min kära vän.

Äntligen så har vi kommit fram till Ketoriam, staden som bara fallit två gånger på tusen år. Du som varit i Krilloan och sade att det var för mycket folk där skulle aldrig trivas i denna stad då den har lika många invånare som myror i en skog. När vi närmade oss Ketoriam från havet såg jag denna gigantiska stad breda ut sig och ur detta gytter av hus och gränder stack fem stora ziggurat upp. En av sjömännen pekade ut de olika topparna för mig och berättade vilka gudar som dyrkades i vilket. Ett av dem var blått, sjömannen sade att det var tillägnat vattenguden Enki.

Den svarta zigguraten var tillägnat Ereshkigal, dödsguddinan. Ett annat var rött och i toppen brann ett bål, Marduks tempel fick jag veta och bredvid detta stod ett mindre i lila, Palofars grav. Men mitt i staden stod den största byggnad jag någonsin sett, och då har jag ändå sett palatstadosen i Ekeborg. Pyramiden var täckt helt i guld (små plattor med glas över berättade en av sjömännen) och på varje platå växte trädgårdar. Detta tempel var tillägnat skaparguden Tiamat.

Hamnen var mycket grund och den sandiga bottnen skrapade i båtens köl flera gånger. Båtarna här är inte mycket att hurra över, inte mycket mer än breda pråmar som korsar sötvattenhavet. De har mycket att lära från kopparhavets sjöfart, även om dessa flytande lastbryggor tycks vara effektiva här. När vi seglade in i inloppet möttes vi av en mängd djonker och katamaraner som alla ville sälja oss olika varor. Trotts att dessa små båtar var målade i glada färger var de inget mot den galär som kom emot oss. Den flerårade båten som vi nu mötte var målad i högkonungens lila färg och från dess lilla hytt på akterdäck stack flera standar upp. Detta var övertullämbetsmannens utsända som skulle deklarera vår last och räkna ut vår tull. Tullmästern steg så ombord och mottog en gåva av kaptenen på vår lastbåt. Dolken han överräckte var kanske både vacker och kostsam men motgåvan från tjänstemannen översteg dess värde mångdubbelt. Den muta som kaptenen sedan skulle få betala skulle ändå övergå värdet i motgåvan, och den skulle i sin tur antagligen inbringa lika mycket silver på marknaderna Krun.

Efter att kaptenen talat färdigt med tullmästaren var det så min tur att förklara att jag ville stanna ett tag i Ketoriam och där studera detta land. Tullmästaren var klädd i en lång blå rock, med en huva, över en brun tunik, som jag förstod var ämbetsmannadräkten för någon av hans rang. I bältet var en bricka i silver fäst på vilken symboler var inristade. Jag fick veta att denna bricka visade vilken position han hadde. Tullmästaren bjöd mig välkommen men förklarade att jag var tvungen att vända mig till överfolkregisterämbetet för att där skriva in mig som en besökande efter att jag först fått de rätta tillstånden från överrikskansliet och överutrikesministeriet.
Nå väl min vän, jag skickar detta brev till dig och skall nu ut och söka dessa tillstånd

Din vän

Otharo Rådsfaste

Postat: 2008-08-19 01:10
av Adragoor
Trevlig liten text... Fast en ziggurat, den zigguraten heter det väl?

Postat: 2008-08-19 06:47
av birkebeineren
Gillar! :)

Från vilken hamn avseglade detta skepp med erebier(?) kan tankas, och på vilken stats kol?

Postat: 2008-08-19 10:06
av Snibben
Adragoor skrev:Trevlig liten text... Fast en ziggurat, den zigguraten heter det väl?
Gör det? Jag har inte hittat ziggurat i bestämd fom i någom text bara att det heter ziggurater i plural men folk oftast skriver zigguraten. Är det kanske som en eller ett apelsin,
birkebeineren skrev:Gillar! :)

Från vilken hamn avseglade detta skepp med erebier(?) kan tankas, och på vilken stats kol?
Otharo är en av de lärda från Pendon. Han reste från Pendon till Stabul (Krun) via Gringul (Erebos), Klostro (Erebos). I Stabul vidare med karavan till Zirumpesh och så båt till Ketoriam via Smyrrha. En resa som tog nästan fem månader för att undersöka denna legendomsusande plats. Båten han åkte dit på var nog Krunisk, men en del av besättningen kan ha kommit överallt ifrån. Otharo talar inte Furgiska utan försöker komma fram på den Kruniska han kan.