Sida 32 av 33

Re: Furgia

Postat: 2019-03-15 10:13
av birkebeineren
Mycket bra! :) Det skulle kunna vara en idé att förse RP med denna punktvisa information och låta dem utforma en egen plan för hur de vill gå till väga. Informationen är samlad av RPs uppdragsgivare. Ytterligare en tillgång kan vara en kontaktperson inne i Furgia, en ädling (en aezim?) eller en handlare som av någon anledning samarbetar med RPs uppdragsgivare. Exakt vilken hjälp kontaktpersonen kan bistå med anpassas av SL för bäst möjliga svårighetsgrad.

Skulle nog tänka mig att som SL själv vara lite extra behjälpling med något som låter RP ta sig in i Furgia, kanske en äkta handelskontakt eller ett mycket väl förfalskat introduktionsbrev. Sen att lämna RP möjligheten till en alternativ flyktväg i form av ett handelsskepp som väntar utanför kusten, eller som enligt planen skall vänta utanför kusten...

En svårighet väl inne i arkivet (om nu RP skulle ta sig dit :wink: ) är att hitta relevant information på vad jag gissar är skriven furgiska och ithilgroms döda tunga. Du har skrivit någonstans att det furgiska språket inte har ändrat sig så altför mycket genom historien så även om det gått fjortonhundra år sedan en text arkiverades kan den fortfarande vara förstålig. Fast då gäller det att ha någon som kan läsa furgiska. Hur stora likheter kan furgiska tänkas ha med kejserlig jori om de tillhör samma golwyndiska språkfamilj? Detta är en fråga som väl bör diskuteras ordentligt innan vi spikar något men har du några tankar?

Sen kanske en nekromantiker med kunskap i ålderdomlig magisk literatur kan vara till hjälp?

Re: Furgia

Postat: 2019-03-16 12:56
av Snibben
birkebeineren skrev: 2019-03-15 10:13 Mycket bra! :) Det skulle kunna vara en idé att förse RP med denna punktvisa information och låta dem utforma en egen plan för hur de vill gå till väga. Informationen är samlad av RPs uppdragsgivare. Ytterligare en tillgång kan vara en kontaktperson inne i Furgia, en ädling (en aezim?) eller en handlare som av någon anledning samarbetar med RPs uppdragsgivare. Exakt vilken hjälp kontaktpersonen kan bistå med anpassas av SL för bäst möjliga svårighetsgrad.
Alla personer som handlar med utlandet är aezimer. Gilleshandelsmän handlar bara inom Furgia och Kamsun. Handelsmänen i Krun och Sombatze är alltså ädlingar - skall förklara detta närmare senare.
birkebeineren skrev: Skulle nog tänka mig att som SL själv vara lite extra behjälpling med något som låter RP ta sig in i Furgia, kanske en äkta handelskontakt eller ett mycket väl förfalskat introduktionsbrev. Sen att lämna RP möjligheten till en alternativ flyktväg i form av ett handelsskepp som väntar utanför kusten, eller som enligt planen skall vänta utanför kusten...
Skulle fungera. Förfalskningar kan lura vem som helst. Sedan kommer de behöva en mängd papper även efter detta. Bar rätten att använda sig av furgiska pengar för utlänningar kräver besök på ämbetsverket för de kungliga händerna (mynt och sedlar är ju benämnda fingrar och händer), ämbetsverket för de harmoniska transaktionerna och det kungliga gillet för den gyllene personen (mynt och sedelverket) med vederbörliga stämplar för alla dessa samt ett avtal om att alla pengar måste återväxlas innan de lämnar Furgia och att de lovar att endast använda furgisk valuta i Furgia (dvs inte mynt från andra länder) - normalt görs transaktioner med utländska handelsmän i ädelmetaller medelst vägning.
Sedan måste de naturligtvis ha betäckningstillstånd i Ketoriam så då måste de besöka De 100faldiga rättvisornas palats (rådhuset) för att gå till avdelningar för Gemenskapen inom de obesegrade bara murarna (för att registrera att de bor temporärt Ketoriam) och De som lever i paradisets skattkista (registrera sig för skatt) osv.
Ha kul, uppfinn nya utmaningar med oändlig byråkrati - och få allt att verka enkelt för Furgierna men svårt för RPna.
birkebeineren skrev: En svårighet väl inne i arkivet (om nu RP skulle ta sig dit :wink: ) är att hitta relevant information på vad jag gissar är skriven furgiska och ithilgroms döda tunga. Du har skrivit någonstans att det furgiska språket inte har ändrat sig så altför mycket genom historien så även om det gått fjortonhundra år sedan en text arkiverades kan den fortfarande vara förstålig. Fast då gäller det att ha någon som kan läsa furgiska. Hur stora likheter kan furgiska tänkas ha med kejserlig jori om de tillhör samma golwyndiska språkfamilj? Detta är en fråga som väl bör diskuteras ordentligt innan vi spikar något men har du några tankar?
I arkivet finns allt som verkar vara relaterat till svartkonst. Arkivet är mer av en lagerplats för sådana saker, alltså inte bara skrifter utan även en hel del artefakter. Någon större katalogisering finns nog inte. Saker och ting flyttas för att ge rum åt nya saker osv.. Om RPna faktiskt lyckas ta sig in hitta det de söker efter och ta sig ut obmärkta är det nog rätt stor chans att ingen kommer märka att de varit där.
Här har du också möjlighet att ha kul. Frestande ädelstenar som ger bölder när man rör vid dem. Dolkar som måste dra blod innan de kan stoppas tillbaka i sin skida. Statyer som framkallar smådjävlar som busar runt, mystiska oljor som råkas spillas ut och gör en RP som måste ta på dem zombieaktig, andefyllda totems som viskar sanningar/osanningar, speglar som leder till andra dimensioner, mm. [/quote]
birkebeineren skrev: Sen kanske en nekromantiker med kunskap i ålderdomlig magisk literatur kan vara till hjälp?
Det är dödsstraff på att vara nekromantiker i Furgia - just saying.

Re: Furgia

Postat: 2019-03-19 10:56
av birkebeineren
Snibben skrev:Alla personer som handlar med utlandet är aezimer. Gilleshandelsmän handlar bara inom Furgia och Kamsun. Handelsmänen i Krun och Sombatze är alltså ädlingar - skall förklara detta närmare senare.
Snibben skrev:Skulle fungera. Förfalskningar kan lura vem som helst. Sedan kommer de behöva en mängd papper även efter detta. Bar rätten att använda sig av furgiska pengar för utlänningar kräver besök på ämbetsverket för de kungliga händerna (mynt och sedlar är ju benämnda fingrar och händer), ämbetsverket för de harmoniska transaktionerna och det kungliga gillet för den gyllene personen (mynt och sedelverket) med vederbörliga stämplar för alla dessa samt ett avtal om att alla pengar måste återväxlas innan de lämnar Furgia och att de lovar att endast använda furgisk valuta i Furgia (dvs inte mynt från andra länder) - normalt görs transaktioner med utländska handelsmän i ädelmetaller medelst vägning.
Sedan måste de naturligtvis ha betäckningstillstånd i Ketoriam så då måste de besöka De 100faldiga rättvisornas palats (rådhuset) för att gå till avdelningar för Gemenskapen inom de obesegrade bara murarna (för att registrera att de bor temporärt Ketoriam) och De som lever i paradisets skattkista (registrera sig för skatt) osv.
Ha kul, uppfinn nya utmaningar med oändlig byråkrati - och få allt att verka enkelt för Furgierna men svårt för RPna.
Okej. Jag börjar luta åt att skapa en furgisk ädlings sjuka moster som kontaktperson inne i Ketoriam. Hon har ett palats eller liknande inne i staden men är sängbunden och kan bara hjälpa RP med råd kring hur det furgiska samhället fungerar. Anledningen till att hon bistår är att henns systerson ädlingen står i tacksamhetsskuld till RPs uppdragsgivare. Ädlingen är handlare och verksam i något farsegels land, Krun, Sombatze eller möjligtvis Kwoske i Efaro.

Den sjuka mostern kan utrusta RP med en tolk så att språket inte blir ett problem. Problemen blir istället den oändliga furgiska byråkratin. :P
I arkivet finns allt som verkar vara relaterat till svartkonst. Arkivet är mer av en lagerplats för sådana saker, alltså inte bara skrifter utan även en hel del artefakter. Någon större katalogisering finns nog inte. Saker och ting flyttas för att ge rum åt nya saker osv.. Om RPna faktiskt lyckas ta sig in hitta det de söker efter och ta sig ut obmärkta är det nog rätt stor chans att ingen kommer märka att de varit där.
Här har du också möjlighet att ha kul. Frestande ädelstenar som ger bölder när man rör vid dem. Dolkar som måste dra blod innan de kan stoppas tillbaka i sin skida. Statyer som framkallar smådjävlar som busar runt, mystiska oljor som råkas spillas ut och gör en RP som måste ta på dem zombieaktig, andefyllda totems som viskar sanningar/osanningar, speglar som leder till andra dimensioner, mm.
Jättebra förslag! Fler udda artefakter kan vara inspirerade av föremålen som beskrivs i Konfluxsviten och som härstammar från Krau-ki och Yndar:

Dolken Demens
Svärdet Nabakos
Rirbas spegel
Grafficanus demonstav
Den svarta snöflingan
Nekromorbus
m.fl.
Snibben skrev:Det är dödsstraff på att vara nekromantiker i Furgia - just saying.
Då gäller det för RP att hålla tyst om just det ifall en sådan skulle ingå i gruppen...

Re: Furgia

Postat: 2019-03-19 15:42
av Snibben
birkebeineren skrev: 2019-03-19 10:56
Snibben skrev:Det är dödsstraff på att vara nekromantiker i Furgia - just saying.
Då gäller det för RP att hålla tyst om just det ifall en sådan skulle ingå i gruppen...
Eller ha någon form av degenerering som tillhör nekormantin.
Och furgierna gör ingen större skillnad på nekromantiker elle demonologer, eller andra svartkonster. Spiritism är vanligt men om den anses vara en mörkare form åker du dit. Häxkonster existerar knappt.

Re: Furgia

Postat: 2020-01-08 11:04
av birkebeineren
Snibben skrev:22:a dynastin
750 - 748 fO Audunu-Khozar VIII 90:e Storkonung av Furgia general som antog tronen
748 - 757 fO 3:e mellanperioden
23:e dynastin (1:a Barbardynastin)
758 - 728 fO ?????? 91:a Storkonung av Furgia
728 - 697 fO ?????? 92:a Storkonung av Furgia
697 - 673 fO ?????? 93:e Storkonung av Furgia
Ett fel har smugit sig in i Furgias regentlängd under 3:e mellanperioden. Har du tänkt perioden som väldigt kort och det kan stå exempelvis 748-747 fO eller behöver den vara längre och 748-737 fO (eller något annat) passa bättre?

Viktiga årtal som jag försöker passa in med Kejsardömet Jorpagnas historia på andra sidan Demontungan.

Senaste regentlängden: viewtopic.php?p=39387#p39387

...och en lite tidigare utgåva: viewtopic.php?p=39373#p39373

Re: Furgia

Postat: 2020-01-08 18:19
av birkebeineren
Snibben skrev: 2018-07-19 16:45
birkebeineren skrev:
Hittade en konstighet i dateringen av 3:mellanperioden. Årtalen 748-757 fO verkar gå åt fel håll. Är det möjligtvis 748-737 fO det egentligen skall stå?
Låter rimligt.
Har visst frågat om detta tidigare. Och fått svar. :oops:

Re: Furgia

Postat: 2020-01-09 05:33
av birkebeineren
Med ändrade årtal och tillagda barbarkejsare blir det så här:
750 - 748 fO Audunu-Khozar VIII 90:e Storkonung av Furgia general som antog tronen
748 - 737 fO 3:e mellanperioden (Ändrat från 757 till 737 /Admin.)
23:e dynastin (1:a Barbardynastin)
737 - 728 fO Tolgoin 91:a Storkonung av Furgia (Ändrat från 758 till 737 /Admin.)
728 - 697 fO Toortsog 92:a Storkonung av Furgia
697 - 673 fO Terleg 93:e Storkonung av Furgia
24:e dynastin (2:a Barbardynastin)
673 - 650 fO Ümare I 96:e Storkonung av Furgia
650 - 619 fO Ümare II 95:e Storkonung av Furgia (Ändrat från 691 till 619 /Admin.)
25:e dynastin (3:e Barbardynastin)
619 - 599 fO Bogtaq 96:e Storkonung av Furgia (Ändrat från 691 till 619 /Admin.)
26:e dynastin
599 - 478 fO Faruru-Pazear IV 97:e Storkonung av Furgia ättskap från Mahuru-Azaed I

Re: Furgia

Postat: 2020-01-09 06:22
av birkebeineren
23:e och 25:e barbardynastin härstammade från de centralakrogaliska nomaderna (huvudsakligen akraghfolk). 24:e barbardynastin härstammade från ümarefolket som var allierad med nomaderna.

Dagens utbredning av ättlingar till dessa folk syns här: http://erebaltor.se/wiki/index.php?titl ... åkfamiljen

Re: Furgia

Postat: 2020-01-22 10:02
av birkebeineren
Enligt historien och regentlängden för Furgia kom landet helt under margyliskt styre 1050-822 fO i den såkallade 2:a mellanperioden. Delar av Furgia kan eventuellt ha varit fritt lite längre men någon storkonung verkar inte ha funnits under denna period.

På kartorna över Akrogal i Kamsuntråden ser det ut så här (går inte att citera bilder så det blir en länk):

viewtopic.php?p=42667#p42667

Två frågor:

1) För år 1000 fO kan det verka som om västra Furgia fortfarande är fritt (även om någon storkonung inte finns). Stämmer detta eller skall vi tolka kartan som lite oprecis och att detta faktisk är situationen 1050 fO när den sista storkonungen lämnar tronen?

(Storkonugen verkar enligt regentlängden förövriga ha verkat i exil någonstans sedan ca 1200 fO)

2) För år 800 fO ser det ut som om norra Furgia återigen är fritt men inte södra, något som kan indikera att landets frigöring inleddes i norra för att sedan gå söderut. Stämmer detta eller såg frigöringen annorlunda ut?

Känner att jag går väldigt försiktigt fram i historien här men vill inte spika något innan du fått möjlighet att uttala dig Snibben. :wink: Vem som kontrollerar östra sidan av Demontungar är dock rätt viktigt att veta för att Nidlands historia som jag försöker beskriva skall bli rätt. Tills nu har jag tänkt att Kejsardömet Jorpagna tar kontroll över Demontungans västra sida 804 fO. Jorerna har dårlig information om vad som händer på den östra sidan då det under en längre tid varit krig i Lasutyp. Inledande undersökninger verkar indikera att margylerna är borta från regionen närmast Demontungan (provinsen Haeryti) men att de finns kvar längre norrut (provinsen Akraegi). Stäppnomaderna som ca 750 fO kommer storma fram västerut från Akrogals inre vet ingen något om än.

Nidlands historia som är wikifierad fram till 800 fO: http://erebaltor.se/wiki/index.php?titl ... #Kronologi

Nidlands föreslagna historia 800-750 fO: viewtopic.php?p=42726#p42726

Till sammanhanget för den här tiden i historien hör också det att Yndar och Margyliska Imperiet kring år 800 fO skakas av en inre kris orsakad av Margyls försvinnande från Altor. De exakta omständigheterna kring detta är något som kanske kan lämnas till Gudarna och historiens dunkla gömmor men följderna för Imperiet och det yndariska samhället kan användas på olika vis. Att Furgia vid denna tiden frigör sig kan exempelvis i större eller mindre grad hänga samman med krisen. Det är också tänkt att dessa händelser 800 fO utspelars sig innan stäppnomadernas angrepp 750 fO och att de inte har med varandra att göra utöver det att margylernas försvagning i väster rimligtvis gör det lättare för stäppnomaderna att härja. Stäppnomaderna under de såkallade barbardynastierna 738-599 fO har jag tolkat som att tar makten från furgier och inte margyler. Det kan även vara något att fläta in att under hela denna period från 800 fO och fram till konfluxen kontrollerar Kejsardömet Jorpagna Efaro vid sydväststranden av Golwyndahavet.

Re: Furgia

Postat: 2020-01-31 12:40
av Snibben
birkebeineren skrev: 2020-01-22 10:02
1) För år 1000 fO kan det verka som om västra Furgia fortfarande är fritt (även om någon storkonung inte finns). Stämmer detta eller skall vi tolka kartan som lite oprecis och att detta faktisk är situationen 1050 fO när den sista storkonungen lämnar tronen?
Ta kartorna med en nypa salt. Kartorna är främst till för att illustrera händelseförlopp och årtalen är inte exakta.
birkebeineren skrev: 2020-01-22 10:02 2) För år 800 fO ser det ut som om norra Furgia återigen är fritt men inte södra, något som kan indikera att landets frigöring inleddes i norra för att sedan gå söderut. Stämmer detta eller såg frigöringen annorlunda ut?
Ja. Jag har för mig att det är här som stäppnomaderna kommer in och hjälper till. Det norra området borde nog också tillhört Furgia i nästa karta. Så om du vill ha en ordentlig bild se både 800 f.O. och 400 f.O. utbredning i norr som samma gräns.
birkebeineren skrev: 2020-01-22 10:02Känner att jag går väldigt försiktigt fram i historien här men vill inte spika något innan du fått möjlighet att uttala dig Snibben. :wink: Vem som kontrollerar östra sidan av Demontungar är dock rätt viktigt att veta för att Nidlands historia som jag försöker beskriva skall bli rätt. Tills nu har jag tänkt att Kejsardömet Jorpagna tar kontroll över Demontungans västra sida 804 fO. Jorerna har dårlig information om vad som händer på den östra sidan då det under en längre tid varit krig i Lasutyp. Inledande undersökninger verkar indikera att margylerna är borta från regionen närmast Demontungan (provinsen Haeryti) men att de finns kvar längre norrut (provinsen Akraegi). Stäppnomaderna som ca 750 fO kommer storma fram västerut från Akrogals inre vet ingen något om än.
Furgia tar nog snabbt över kontrollen över både Bahaz och Demontungan - där är bägge militärt och ekonomiskt strategiska ormsåden.
birkebeineren skrev: 2020-01-22 10:02Till sammanhanget för den här tiden i historien hör också det att Yndar och Margyliska Imperiet kring år 800 fO skakas av en inre kris orsakad av Margyls försvinnande från Altor. De exakta omständigheterna kring detta är något som kanske kan lämnas till Gudarna och historiens dunkla gömmor men följderna för Imperiet och det yndariska samhället kan användas på olika vis. Att Furgia vid denna tiden frigör sig kan exempelvis i större eller mindre grad hänga samman med krisen. Det är också tänkt att dessa händelser 800 fO utspelars sig innan stäppnomadernas angrepp 750 fO och att de inte har med varandra att göra utöver det att margylernas försvagning i väster rimligtvis gör det lättare för stäppnomaderna att härja. Stäppnomaderna under de såkallade barbardynastierna 738-599 fO har jag tolkat som att tar makten från furgier och inte margyler. Det kan även vara något att fläta in att under hela denna period från 800 fO och fram till konfluxen kontrollerar Kejsardömet Jorpagna Efaro vid sydväststranden av Golwyndahavet.
Det ena hänger nog ihop med det andra. Om det Yndariska imperiet skakas av inre stridigheter drar man t.ex. tillbaka gränsgarnisoner för att använda i sin maktkamp och då får mptståndarna ett strategiskt.

Re: Furgia

Postat: 2020-02-12 21:39
av birkebeineren
Takk för svar! Lite lagom luddiga, precis som frågorna, och således användbara att passa in med annat. :D

Ny fråga: När utspelade sig kriget med kalmurrierna som omtalas i din beskrivning av landet Memmen?
Memmen
En gång i tiden var Memmen en del av Furgia. På den tiden sträckte sig Furgia runt Mahammarabergen och man kunde enkelt ta sig dit. Under krigen med Kalmurri förlorade man området då passen i bergen var igensnöade under stora delar av året och kalmurrierna hade erövrat området på andra sidan bergen. Idag är Memmen ett litet självständigt rike som ömsom slåss mot barbarerna och ömsom handlar med dem. Kulturellt påminner man mycket om Furgia med den stora skillnaden att man inte har någon kung eller ämbetsmannavälde. Istället utses härskaren i detta rike av munkarna. Ämbetsmännens roll har också tagits över av munkarna. Memmen är med andra ord en teokrati styrt av munkar, dock finns en stark armé som också har en del att säga till om.

Re: Furgia

Postat: 2020-02-13 08:52
av Snibben
birkebeineren skrev: 2020-02-12 21:39 Takk för svar! Lite lagom luddiga, precis som frågorna, och således användbara att passa in med annat. :D

Ny fråga: När utspelade sig kriget med kalmurrierna som omtalas i din beskrivning av landet Memmen?

Ser ut att var från 390 f.O.-talet och framåt?

http://erebaltor.se/wiki/index.php?titl ... _nomaderna

Re: Furgia

Postat: 2020-07-24 08:11
av birkebeineren
Lejonmännen som lever i Furgia kom upp i annan tråd och då dök en fråga upp:
För ca 600 år (eller mer eller mindre) sedan jagades en stam av Lejonmän ut av de traxilmska Odöda. En liten handelsflotta från Kamsun låg utanför kusten och tog upp flocken av män, barn och kvinnor. Föga ande de stolta lejonmännen att de skulle säljas på slavmarknaden i Sassai. När Kamsunerna försökte sälja lejonmännen visade det sig att de räknades som förbjudet gods (endast människor fick säljas) och konfiskerades i Storkonungens namn. Provinsguvernören sände dem till Ketoriam. Storkonungen var mycket imponerad av de välbyggda lejonmännen och erbjöd dem ett förslag, de skulle få land att jaga på i gengäld att det alltid fanns fyrtio stycken lejonmän (män) som han personliga livakt. Lejonmänen godtog förslaget, då de inte hade något hem att återvända till och bosatte sig på den nordliga stäppen i Kahorum.
Vilka är de traxilmska Odöda? Eftersom texten använde "de" och odöda står med stor "O" anar jag att denna gruppering har en historia som skiljer dem från andra animerade eller på annant bevåg tillkomna odöda existenser. Snibben? Någon annan?

Re: Furgia

Postat: 2020-07-24 16:34
av Snibben
birkebeineren skrev: 2020-07-24 08:11 Lejonmännen som lever i Furgia kom upp i annan tråd och då dök en fråga upp:
För ca 600 år (eller mer eller mindre) sedan jagades en stam av Lejonmän ut av de traxilmska Odöda. En liten handelsflotta från Kamsun låg utanför kusten och tog upp flocken av män, barn och kvinnor. Föga ande de stolta lejonmännen att de skulle säljas på slavmarknaden i Sassai. När Kamsunerna försökte sälja lejonmännen visade det sig att de räknades som förbjudet gods (endast människor fick säljas) och konfiskerades i Storkonungens namn. Provinsguvernören sände dem till Ketoriam. Storkonungen var mycket imponerad av de välbyggda lejonmännen och erbjöd dem ett förslag, de skulle få land att jaga på i gengäld att det alltid fanns fyrtio stycken lejonmän (män) som han personliga livakt. Lejonmänen godtog förslaget, då de inte hade något hem att återvända till och bosatte sig på den nordliga stäppen i Kahorum.
Vilka är de traxilmska Odöda? Eftersom texten använde "de" och odöda står med stor "O" anar jag att denna gruppering har en historia som skiljer dem från andra animerade eller på annant bevåg tillkomna odöda existenser. Snibben? Någon annan?
Texten kom till då det diskuterades att Traxilme mest hade odöda som "levde" i landet.
Men de traxilmska Odöda kan mycket väl tänkas vara någott roligare och farligare - typ en zombiesmitta. Kanske så här:
viewtopic.php?f=2&t=337&p=43484#p43484

Re: Furgia

Postat: 2021-06-01 11:10
av Snibben
Kände att det var ett tag sedan vi hörde från vår vän Otharor.

Min kära vän.

På mina resor har jag nu nått den heliga staden Faoriam, även kallat Furgias juvel. Efter att ha rest på Furgias vanliga landsvägar, vilka alla är vackra och välskötta, belagda med sten och är väldränerade så att inte vagnshjul och djurfot kan gå ner sig. Landsvägen ledde sedan in mig återigen på den Stora karavanleden som kommer in från nordöst.

När man närmare sig staden tänker man först att det är en slutning fylld med terrassodlingar. Här kan man se fruktträdgårdar, vingårdar och grönsaksodlingar om vart annat. Runtomkring oss vajade säden, redo för första skörden, i det milda furgiska klimatet. Vad jag ännu inte förstod det var att sådana här odlingar verkligen krävdes för att försörja Faoriam.
Efter tag kom vi allt närmare dessa terrassodlingar utan att se någon stad eller backe. Vägen tycktes mig bara sluta vid sluttningens fot utan att någon stad syntes mig. Helt plötsligt kunde jag avgöra en mörk öppning i berget längre fram. Den hade helt undgått mig av den livliga trafiken och det att vi färdades i häst och vagn. Karavleden leddes så in genom en lång tunnel. Tunneln var inte mörk utan upplyst med någon form av lampor som tillförde gott ljus. Senare fick jag veta att dessa lampor brann med någon from av alkemisk eld och behövdes endast fyllas på någon gång i månaden.

När vi nådde slutet i tunneln öppnade den sig mot ett fantastiskt landskap. Jag har sett jättestden Ketoriam, jag har gått på Stabuls gator i Krun och jag har många gånger besök Ekeborg i Kardien men ingen av dessa städer kan mätas i den skönhet och behaglighet Faoriam utstrålar. Vad jag trott var en sluttning visade sig vara en ring som omslöt hela staden i en enda jättestor dal. På slänterna ned mot dalens botten låg ytterligare terrasser men avbröts av husklungor och palats på så många ställen att jag mer måste säga att det var en lummig stad än bylandskap.
I mitten av den stora dalen fanns en sjö mitt i sjön låg själva Faoriams heliga stad. Staden såg ut som den flöt på vattnet men i själva verket bestod den av små öar så ut- och tillbyggda att det sedan länge hade förlorat naturens former. Tempel och torn stack upp över hela ön på sådant sätt jag bara sett i Ketoriam tidigare. Tänk dig, min vän, att någon hade samlat alla Zorakins solkatedraler på en och samma plats – en egentligen otillräcklig jämförelse men jag kan inte förklara bättre än så. Sjön hade tillrinnelse genom en kanal borrad rakt genom dessa östra sluttning och rann ut genom den västra.

Rakt ut till staden i sjön löpte broar. Den första och största utgick från karavanleden från öst. En nanna gick åt väster och en tredje åt söder. Längs med broarna låg flytande hus och trädgårdar och på sjöns västra sida färdades båtar. Jag fick veta att det låg en hamn på sjöns västra sida och att båtar kunde färdas ned genom tunneln i väster till Faoriams hamnstad Baorim, vid sötvattenhavet.
Staden, och med detta menas hela dalen, sägs vara hem för en halv miljon invånare och nästa hälften till av pilgrimer som kommer och går dagligen. Jag har ännu inte fått tillstånd att besöka den heliga stadens hjärta men hoppas att kunna utverka ett pilgrimspass så snart som möjligt.

Din vän

Otharo Rådsfaste