Ger ett ovärderligt djup till Kalmurri.
Kalmurri
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9041
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9041
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9041
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Klurigt med månsilver. Olika teorier har framlagts:Gabriel skrev:Månsilvret och Månalverna - jag vet att vi inte kör med 'månsilver' från dess EA ursprung?
Där lade jag in att de Cer alver som flytt uppfann en silverlegering som var i princip lika duglig som järn. Som de kallade 'Lauthredain', sorgesilver.
Går det att passa in på något sätt?
.
Månsilver är mithril?
Månsilver är delar av en fallen stjärna/måne?
Månsilver är vanligt silver som fått/får unika egenskaper i Cereval?
Kopplingen till Cereval just verkar vi dock vara överens om även om hur och varför inte helt bestämts. Också att alverna har ett speciellt förhållande till metallen.
Kanske kan sorgesilvret vara månsilver som kalmurralverna lyckats bevara? Det har tappat sina speciella förmågor (om det nu hade några sådana), det har blivit helt svart men med olika tekniker har det gjorts lika dugligt som vanligt järn. Det är alltså inte speciellt värdefullt förutom för kalmurralverna som med sorg minns vad det engång var...
Månsilver är mithril-teorin har vi förkastat vad jag minns.
Snarare landade vi väl med tanke på källorna i:
Månsilver är enligt legenden del av en fallen stjärna och i princip behåller den enbart sin lyster och ev egenskaper inom Cereval. Då stjärnan nog inte har en aning om gränser så har de minskande egenskaperna snarare med avstånd från stjärnans kärna som ligger djupt i dess nedslagskrater i havet utanför Cerevals kust någonstans. (varför den eventuellt även kan fungera i norra Nidland och i det vilda området i sydväst?)
Om månsilvret verkligen har speciella egenskaper är omtvistat, men Cerevals befolkning är övertygade om detta och då dess lyster åtminstone är kopplad till området kan man ju förstå den uppfattningen.
Kanske minns jag fel?
Snarare landade vi väl med tanke på källorna i:
Månsilver är enligt legenden del av en fallen stjärna och i princip behåller den enbart sin lyster och ev egenskaper inom Cereval. Då stjärnan nog inte har en aning om gränser så har de minskande egenskaperna snarare med avstånd från stjärnans kärna som ligger djupt i dess nedslagskrater i havet utanför Cerevals kust någonstans. (varför den eventuellt även kan fungera i norra Nidland och i det vilda området i sydväst?)
Om månsilvret verkligen har speciella egenskaper är omtvistat, men Cerevals befolkning är övertygade om detta och då dess lyster åtminstone är kopplad till området kan man ju förstå den uppfattningen.
Kanske minns jag fel?
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9041
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Enligt EA så är det en fallen stjärna, kopplat till drakmästarna, som blir odugligt svart pulver för långt från Cereval. (men jag förstår att man har valt en annan mainline här av någon anledning och accepterar det)
Det känns som att det ursprungliga månsilvret var så sällsynt att de knappast fick mycket med sig i landsflykt, sen att man smidde om det .. hmm..
Ja det fungerar för mig och svartnat silver som de använder - huvudsakligen för sentimentala orsaker..
.
Det känns som att det ursprungliga månsilvret var så sällsynt att de knappast fick mycket med sig i landsflykt, sen att man smidde om det .. hmm..
Ja det fungerar för mig och svartnat silver som de använder - huvudsakligen för sentimentala orsaker..
.
shalínu - silkeslamabirkebeineren skrev:Ord som behöver översättas till kalmurriska:
Silkeslama
Vargiller
Enhornsbuffel
Alv
Dvärg
Halvlängdsman
Högman
Hippogriff
Häst
Pilbåge
Månad
varkuu - vargiller
arru - enhornsbuffel
alabuu - alv
anadaz - dvärg
shil - halvlängdsman
durdoon - högman
azaschoor - hippogriff
kuup - pilbåge
kaup'druush - månad
Del 3 i den kalmurriska grammatiken, denna gång verb. Som synes kan man på kalmurriska få in väldigt mycket information i ett enda verb. Väldigt många ord såsom "eftersom", "om", "skulle kunna", "jag", "dig" etc. behövs därför inte i språket. Istället blir verbet ofta ett väldigt långt ord. Frasen "om du älskar mig" blir t.ex. bara ett ord på kalmurriska, kebuurzaharash.
Verb:
Kalmurriska verb böjs efter: Tempus (preteritum, presens och futurum), modus (indikativ, konjunktiv, optativ, konditionalis, potentialis, interrogativ, negativ, imperativ och det relaterade benediktiv) och diates (aktivum, kausativ, reciprokativ, kooperativ och passivum). Passiva konstruktioner är dock ovanliga i kalmurriska, istället används ofta en böjning i 4:de person. Eftersom det till stor del saknas personliga pronomen i kalmurriska finns också subjekts och objektsändelser för 1:a, 2:a och 3:dje person i singular och plural. Dessa ändelser finns i särskilda respektfulla former som används när man talar till eller om någon av högre rang. Det finns även en särskild böjning för 4:de person.
Tempus:
Det finns tre tempusformer i kalmurriska. Presens för nutid, preteritum för förgången tid och futurum för framtid. De två senare uttrycks med oböjliga partiklar. Presens använder ingen partikel. Vooz och tan används för preteritum och taha för futurum. Vooz används om nyligen förfluten tid, tan om lite längre tid har förflutit eller om det förflutna i största allmänhet.
Ex. Zot’zoh, ”jag äter”.
Vooz zot’zoh, ”jag har precis ätit, jag åt nyss”.
Tan zot’zoh, ”jag åt, jag har ätit”.
Taha zot’zoh, ”jag kommer att äta”.
Personändelser:
Subjektsformer:
Singular:
1:a person: -zoh
2:a person: -aha
3:dje person: -uun
Plural:
1:a person: -zau
2:a person: -ahau
3:dje person: -aun
Objektsformer:
Singular:
1:a person: -rash
2:a person: -ra
3:dje person: -ruu
Plural:
1:a person: -rashu
2:a person: -rahau
3:dje person: -raun
Fjärde person är en obestämd person. Böjningsformen kan översättas med ”man”, ”någon” eller liknande. Formen används även för att uttrycka ett slags passivum. Ändelsen är i både singular och plural –(u)drag.
Ex. Tan shoogudragrashu, ”Vi blev slagna, någon slog oss”.
Yi ayood’shi usheshi zotudrag, ”Det åts en stor måltid, man åt en stor måltid”.
Modus:
Indikativ används helt enkelt för att indikera att något händer i verkligheten. Det finns ingen särskild indikativändelse.
Ex. Yal’zoh, ”jag reser”.
Konjunktiv uttrycker att något bör hända. Ändelsen är –(a)sh.
Ex. Yemem yalash’zoh, ”Jag bör resa till Yem”.
Optativ uttrycker en önskan eller vilja. Ändelsen är –yoz.
Ex. Furgi’ash yalyoz’zoh, ”Jag vill resa från Furgia”
Konditionalis uttrycker villkor. Ändelsen är –uurz.
Ex. Shooguurzaharash, shoog’zohra, ”Om du slår mig, slår jag dig”.
Potentialis uttrycker att något potentiellt kan eller skulle kunna hända. Ändelsen är –goor.
Ex. En ashrashi tan druuzuurz’zoh, Shunda’em yal’goor’zoh, ”Om jag hade en häst, skulle jag rida till Shunda”.
Shunda’em yal’goor’zoh, ”Jag skulle kunna rida till Shunda”.
Interrogativ används i frågor och kan modifieras med ett antal olika ord för vem, vad, när etc. Utan modifieringsord bildar interrogativen en ja/nej-fråga. Ändelsen är –maz.
Ex. Ushetilemshuu tan yalmazaha? ”Har du rest genom Ushetil-skogen?”
Negativ används om något som inte händer. Ändelsen är –noo.
Ex. Tan zot’noo’aun, ”De har inte ätit”.
Imperativ uttrycker befallningar. Ändelsen är –e.
Ex. Kaupukuu’em yale’aha! ”Rid till Kaupukuu!” (riktat till en person)
Kaupukuu’em yale’ahau! ”Rid till Kaupukuu!” (riktat till flera personer)
Benediktiv används när man artigt vill be om något. Ändelsen är –ele.
Ex. Ashatem yalele’aha, ”Kan du vara snäll och resa till Ashat”.
Diates:
Diatesändelser läggs alltid direkt på verbroten, före personändelser och eventuella modusändelser.
Aktivum är den normala diatesen och uttrycker helt enkelt att någon gör en handling. Aktivum har ingen särskild ändelse.
Ex. Yal’zoh ”jag reser, jag rider”.
Kebahau Kalmurrishi, ”Vi älskar Kalmurri”.
Kausativ uttrycker att man får något att hända och även i orsakssatser som på svenska skulle uttryckas med ”eftersom”. Ändelsen är –taf.
Ex. Toor ushah’shi zot’taf’zoh’ra, ”Jag får dig att äta kött”.
Reciprokativ uttrycker något man gör med varandra. Ändelsen är –(a)mat.
Ex. Kebamat’zau, ”Vi älskar varandra”.
Kooperativ uttrycker samarbete. Ändelsen är –(a)baz.
Ex. Toor yushi duukabaz'zau, ”Vi reser tältet (tillsammans)”.
Passivum är mycket ovanligt och uttrycker att något görs mot eller av någon. Vanligtvis används böjning i fjärde person istället för passivum. Ändelsen är –shof.
Ex. Arash toor ushah zot’shof, ”Köttet äts av mig”
Verb:
Kalmurriska verb böjs efter: Tempus (preteritum, presens och futurum), modus (indikativ, konjunktiv, optativ, konditionalis, potentialis, interrogativ, negativ, imperativ och det relaterade benediktiv) och diates (aktivum, kausativ, reciprokativ, kooperativ och passivum). Passiva konstruktioner är dock ovanliga i kalmurriska, istället används ofta en böjning i 4:de person. Eftersom det till stor del saknas personliga pronomen i kalmurriska finns också subjekts och objektsändelser för 1:a, 2:a och 3:dje person i singular och plural. Dessa ändelser finns i särskilda respektfulla former som används när man talar till eller om någon av högre rang. Det finns även en särskild böjning för 4:de person.
Tempus:
Det finns tre tempusformer i kalmurriska. Presens för nutid, preteritum för förgången tid och futurum för framtid. De två senare uttrycks med oböjliga partiklar. Presens använder ingen partikel. Vooz och tan används för preteritum och taha för futurum. Vooz används om nyligen förfluten tid, tan om lite längre tid har förflutit eller om det förflutna i största allmänhet.
Ex. Zot’zoh, ”jag äter”.
Vooz zot’zoh, ”jag har precis ätit, jag åt nyss”.
Tan zot’zoh, ”jag åt, jag har ätit”.
Taha zot’zoh, ”jag kommer att äta”.
Personändelser:
Subjektsformer:
Singular:
1:a person: -zoh
2:a person: -aha
3:dje person: -uun
Plural:
1:a person: -zau
2:a person: -ahau
3:dje person: -aun
Objektsformer:
Singular:
1:a person: -rash
2:a person: -ra
3:dje person: -ruu
Plural:
1:a person: -rashu
2:a person: -rahau
3:dje person: -raun
Fjärde person är en obestämd person. Böjningsformen kan översättas med ”man”, ”någon” eller liknande. Formen används även för att uttrycka ett slags passivum. Ändelsen är i både singular och plural –(u)drag.
Ex. Tan shoogudragrashu, ”Vi blev slagna, någon slog oss”.
Yi ayood’shi usheshi zotudrag, ”Det åts en stor måltid, man åt en stor måltid”.
Modus:
Indikativ används helt enkelt för att indikera att något händer i verkligheten. Det finns ingen särskild indikativändelse.
Ex. Yal’zoh, ”jag reser”.
Konjunktiv uttrycker att något bör hända. Ändelsen är –(a)sh.
Ex. Yemem yalash’zoh, ”Jag bör resa till Yem”.
Optativ uttrycker en önskan eller vilja. Ändelsen är –yoz.
Ex. Furgi’ash yalyoz’zoh, ”Jag vill resa från Furgia”
Konditionalis uttrycker villkor. Ändelsen är –uurz.
Ex. Shooguurzaharash, shoog’zohra, ”Om du slår mig, slår jag dig”.
Potentialis uttrycker att något potentiellt kan eller skulle kunna hända. Ändelsen är –goor.
Ex. En ashrashi tan druuzuurz’zoh, Shunda’em yal’goor’zoh, ”Om jag hade en häst, skulle jag rida till Shunda”.
Shunda’em yal’goor’zoh, ”Jag skulle kunna rida till Shunda”.
Interrogativ används i frågor och kan modifieras med ett antal olika ord för vem, vad, när etc. Utan modifieringsord bildar interrogativen en ja/nej-fråga. Ändelsen är –maz.
Ex. Ushetilemshuu tan yalmazaha? ”Har du rest genom Ushetil-skogen?”
Negativ används om något som inte händer. Ändelsen är –noo.
Ex. Tan zot’noo’aun, ”De har inte ätit”.
Imperativ uttrycker befallningar. Ändelsen är –e.
Ex. Kaupukuu’em yale’aha! ”Rid till Kaupukuu!” (riktat till en person)
Kaupukuu’em yale’ahau! ”Rid till Kaupukuu!” (riktat till flera personer)
Benediktiv används när man artigt vill be om något. Ändelsen är –ele.
Ex. Ashatem yalele’aha, ”Kan du vara snäll och resa till Ashat”.
Diates:
Diatesändelser läggs alltid direkt på verbroten, före personändelser och eventuella modusändelser.
Aktivum är den normala diatesen och uttrycker helt enkelt att någon gör en handling. Aktivum har ingen särskild ändelse.
Ex. Yal’zoh ”jag reser, jag rider”.
Kebahau Kalmurrishi, ”Vi älskar Kalmurri”.
Kausativ uttrycker att man får något att hända och även i orsakssatser som på svenska skulle uttryckas med ”eftersom”. Ändelsen är –taf.
Ex. Toor ushah’shi zot’taf’zoh’ra, ”Jag får dig att äta kött”.
Reciprokativ uttrycker något man gör med varandra. Ändelsen är –(a)mat.
Ex. Kebamat’zau, ”Vi älskar varandra”.
Kooperativ uttrycker samarbete. Ändelsen är –(a)baz.
Ex. Toor yushi duukabaz'zau, ”Vi reser tältet (tillsammans)”.
Passivum är mycket ovanligt och uttrycker att något görs mot eller av någon. Vanligtvis används böjning i fjärde person istället för passivum. Ändelsen är –shof.
Ex. Arash toor ushah zot’shof, ”Köttet äts av mig”
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9041
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Hittade på 162 nya kalmurriska ord:
adau - yxa
adoo - tyst
agi - svart
ammaudre - örn
anku - anka
aschooluh - döden
asha - kvinna
atiku - sköld
aut - ljus
auv - purpur
auyi - enhörning
auzi - vaxljus
azraulo - köpman
bau - krabba
baurma - öl
bobomgu - björn
daub - vacker
dedortu - demon
drannu - vatten
drape - bröd
drari - grön
drashroo - ål
drazim - drömdemon
drir - sadla riddjur
driru - sadel
drurta - legosoldat
druuri - soldat
duufi - vandrare
duurta - varg
ed - ö
ellu - himmel
emushar - land
er - en, ett
eta - vass egg
fa - sak, ägodel
froreb - skägg
gralvi - bågskytt
graukruu - grå
grauno - ansikte
grayuu - eld
grel - svära en ed
grelshuul - ed
gruke - tand
grulsho - kanin
hep - fot
if - vind
in - knivblad
irubu - blod
iya - lång
karguu - hår
kef - man
kef'schoma - trollkarl
kikrush - röd
ko - hand
koomshuu - svartfolk
kotuul - kasta
krobu - hund
kroomu - ägare
krooni - sköldpadda
kruudra - koppar
kruunshi - fladdermus
kruutru - blixt
kura - ödla
kuurgi - gift
kuv - blomma
lau - skorpion
laut - blå
leho - danserska
maro - dödskalle
meruurpu - odjur, monster
miyuu - katt
moov - pojke
muu - tjur
nilki - läder
normuu - rese
odu - jägare
ol - kniv
olvu - plats
oyauz - två
peyi - gammal kvinna, änka
poz - vit
prinak - kåpa
prizat - fyra
prooru - vinge
proovri - kudde
pruuma - fiende
rakez - verktyg
raubaz - säd
raulvo - vargman
rehi - elfenben
ren - hammare
rikah - städ
rolimbu - get
roorap - bita
roornu - opal
rushof - fisk
ruuri - järn
scholuh - dö
schomaulda - magi
shalli - parfym
shamuud - tyst
sharu - släkt, klan
shebumnu - hantverksmästare
shernak - grotta
sherni - hav
shilli - obsidian
shimash - liten
shomauldasha - häxa
shomauldi - pentagram
shool - ockult, dold
shrasho - råtta
shreguuh - drake
shrenshu - litet kryp, insekt
shrihu - herre, hövding
shroki - skugga
shrooga - hem
shroozu - silver
shrukri - djur
shug - tre
teyo - fem
tik - skydda sig
toolti - hök
trafuu - torterare
triti - öga
trohuu - huvud
trolpiz - tatuering
troordu - frö
unru - blind
urgi - hästuppfödare
urru - flod
uto - tå
utuu - bukt
uub - arm
uumri - blodröd
uunlíshri - knytnäve
uunta - byggherre
uura - altare
uurdra - pålspetsning
uush - skära
uut - öra
ve - bok
vramroog - förbannelse
vranshau - bergstopp
vraugoor - slav
vrivu - apa
vroobu - växt, planta
vropu - pergament
vrotoo - spöke
vrulot - sjöman
vrulu - galning
vuurgi - sten
vuurgrayuu - salamantsten
yoom - orm
yush've - bibliotek
yushadaub - slott, palats
yuu - kläder
zoormi - ande (god)
zorkoz - guld
zrudil - marmor
zrurru - vålnad
zuloonduu - brun
zutu - mästare
adau - yxa
adoo - tyst
agi - svart
ammaudre - örn
anku - anka
aschooluh - döden
asha - kvinna
atiku - sköld
aut - ljus
auv - purpur
auyi - enhörning
auzi - vaxljus
azraulo - köpman
bau - krabba
baurma - öl
bobomgu - björn
daub - vacker
dedortu - demon
drannu - vatten
drape - bröd
drari - grön
drashroo - ål
drazim - drömdemon
drir - sadla riddjur
driru - sadel
drurta - legosoldat
druuri - soldat
duufi - vandrare
duurta - varg
ed - ö
ellu - himmel
emushar - land
er - en, ett
eta - vass egg
fa - sak, ägodel
froreb - skägg
gralvi - bågskytt
graukruu - grå
grauno - ansikte
grayuu - eld
grel - svära en ed
grelshuul - ed
gruke - tand
grulsho - kanin
hep - fot
if - vind
in - knivblad
irubu - blod
iya - lång
karguu - hår
kef - man
kef'schoma - trollkarl
kikrush - röd
ko - hand
koomshuu - svartfolk
kotuul - kasta
krobu - hund
kroomu - ägare
krooni - sköldpadda
kruudra - koppar
kruunshi - fladdermus
kruutru - blixt
kura - ödla
kuurgi - gift
kuv - blomma
lau - skorpion
laut - blå
leho - danserska
maro - dödskalle
meruurpu - odjur, monster
miyuu - katt
moov - pojke
muu - tjur
nilki - läder
normuu - rese
odu - jägare
ol - kniv
olvu - plats
oyauz - två
peyi - gammal kvinna, änka
poz - vit
prinak - kåpa
prizat - fyra
prooru - vinge
proovri - kudde
pruuma - fiende
rakez - verktyg
raubaz - säd
raulvo - vargman
rehi - elfenben
ren - hammare
rikah - städ
rolimbu - get
roorap - bita
roornu - opal
rushof - fisk
ruuri - järn
scholuh - dö
schomaulda - magi
shalli - parfym
shamuud - tyst
sharu - släkt, klan
shebumnu - hantverksmästare
shernak - grotta
sherni - hav
shilli - obsidian
shimash - liten
shomauldasha - häxa
shomauldi - pentagram
shool - ockult, dold
shrasho - råtta
shreguuh - drake
shrenshu - litet kryp, insekt
shrihu - herre, hövding
shroki - skugga
shrooga - hem
shroozu - silver
shrukri - djur
shug - tre
teyo - fem
tik - skydda sig
toolti - hök
trafuu - torterare
triti - öga
trohuu - huvud
trolpiz - tatuering
troordu - frö
unru - blind
urgi - hästuppfödare
urru - flod
uto - tå
utuu - bukt
uub - arm
uumri - blodröd
uunlíshri - knytnäve
uunta - byggherre
uura - altare
uurdra - pålspetsning
uush - skära
uut - öra
ve - bok
vramroog - förbannelse
vranshau - bergstopp
vraugoor - slav
vrivu - apa
vroobu - växt, planta
vropu - pergament
vrotoo - spöke
vrulot - sjöman
vrulu - galning
vuurgi - sten
vuurgrayuu - salamantsten
yoom - orm
yush've - bibliotek
yushadaub - slott, palats
yuu - kläder
zoormi - ande (god)
zorkoz - guld
zrudil - marmor
zrurru - vålnad
zuloonduu - brun
zutu - mästare
