Nargur
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9053
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Narguriska bostäder och byggnader
Nargurerna är ett halvnomadisk folk som inom sin klans råstenar har flera olika bostäder som de under årstidernas växlingar använder i olika syften.
Den största och viktigaste bostaden är vinterlägret; thiwren, en befäst tillflyktsort som används av hela klanen under de kallaste vintermånarna. Den är ofta högt belägen även om placeringar ute i myrmark och på små älvöar förekommer. Naturligt skydd som klyftor, grotter, klippblock och vatten används och förbättras med palisader och staplad sten. Inne i lägret finns små runda byggnader i lerklinad flätverk täckt med näver och torv, en för varje familj eller flock. Små nergrävda förrådsbyggnader i sten och torv ligger rundt en stor eldplats centralt placerad där klanen samlas vid rådslag och högtid. Thiwrens viktigaste funktion är dock som plats för Trädet, klanens centrala punkt och grunden för dens existens. Under sommarmånarna ligger platsen oftast öde, eventuelt tillfälligt användt av någon åldring i väntan på förfäderna eller ett passerande jaktsälskap.
På vandringarna rundt innom klanens område används halvpermanenta lägerplatser med bara någon enstaka byggnad som tälten kan sättas upp rundt. Ligger alltid dolt i terränget och nära en vattenkälla. Dessa läger används under några veckor då familjegrupperna och flockerna jagar och samlar i området.
Under vandringarna används små skinntält som sätts upp på tillfäldiga platser eller vid ett halvpermanent läger. Dässa enkla och lätta konstruktioner bärs dels på ryggen, blir dels gjort på plats. Ofta sovs det under öppen himmel.
En konstruktion som inte används som bostad är de gömda förråd; buhr, som nargurerna bygger på platser de kommit över mycket mat. Här förvaras maten torkad och lagrad tills utskickade små grupper krigare kan hämta hem den till thiwren under vintern. De små nergrävda utrymmerna göms mycket skickligt men förses även med enkla, och dödliga, fällor. Varje buhr förses med klanens märke och det änses som ett mycket allvarligt brott att plundra en annan klans sådana förråd.
Nargurerna är ett halvnomadisk folk som inom sin klans råstenar har flera olika bostäder som de under årstidernas växlingar använder i olika syften.
Den största och viktigaste bostaden är vinterlägret; thiwren, en befäst tillflyktsort som används av hela klanen under de kallaste vintermånarna. Den är ofta högt belägen även om placeringar ute i myrmark och på små älvöar förekommer. Naturligt skydd som klyftor, grotter, klippblock och vatten används och förbättras med palisader och staplad sten. Inne i lägret finns små runda byggnader i lerklinad flätverk täckt med näver och torv, en för varje familj eller flock. Små nergrävda förrådsbyggnader i sten och torv ligger rundt en stor eldplats centralt placerad där klanen samlas vid rådslag och högtid. Thiwrens viktigaste funktion är dock som plats för Trädet, klanens centrala punkt och grunden för dens existens. Under sommarmånarna ligger platsen oftast öde, eventuelt tillfälligt användt av någon åldring i väntan på förfäderna eller ett passerande jaktsälskap.
På vandringarna rundt innom klanens område används halvpermanenta lägerplatser med bara någon enstaka byggnad som tälten kan sättas upp rundt. Ligger alltid dolt i terränget och nära en vattenkälla. Dessa läger används under några veckor då familjegrupperna och flockerna jagar och samlar i området.
Under vandringarna används små skinntält som sätts upp på tillfäldiga platser eller vid ett halvpermanent läger. Dässa enkla och lätta konstruktioner bärs dels på ryggen, blir dels gjort på plats. Ofta sovs det under öppen himmel.
En konstruktion som inte används som bostad är de gömda förråd; buhr, som nargurerna bygger på platser de kommit över mycket mat. Här förvaras maten torkad och lagrad tills utskickade små grupper krigare kan hämta hem den till thiwren under vintern. De små nergrävda utrymmerna göms mycket skickligt men förses även med enkla, och dödliga, fällor. Varje buhr förses med klanens märke och det änses som ett mycket allvarligt brott att plundra en annan klans sådana förråd.
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9053
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Lite nordöstliga indianer är nog ingen dårlig källa att dra inspiration från...
Hur de narguriska klanerna tar emot främlingar, om de överhuvudtaget gör det, är högst olika. Det är ingen regel att det skulle vara ett fientlig bemötande man skulle få men vissa saker finns det som en främling bör ta i beaktning.
Innanför dörrstocken i varje familjebostad finns yxkubbe, stabhen, en enkel träkubbe där en besökare förväntas hugga ner sin yxa (alla nargurer bär till envar tid en yxa i bältet). Detta är ett sätt att visa sin respekt och sina fredliga avsikter (åtminstonde innom lägret, thiwren) gentemot husägarna. Den största skymf man kan utsättas för är om en besökare sätter upp foten på yxkubben, en förolämpning som endast kan återgällas med blod.
Ett annat ofta förekommande problem när man träffar nargurer är språket; ytterst få talar något annat språk än sitt eget. Det är ändast i gränstrakterna i sydväst, Trasimo, och i Mastika Agga som man kan hitta nargurer med kunskaper i annat språk.
Hur de narguriska klanerna tar emot främlingar, om de överhuvudtaget gör det, är högst olika. Det är ingen regel att det skulle vara ett fientlig bemötande man skulle få men vissa saker finns det som en främling bör ta i beaktning.
Innanför dörrstocken i varje familjebostad finns yxkubbe, stabhen, en enkel träkubbe där en besökare förväntas hugga ner sin yxa (alla nargurer bär till envar tid en yxa i bältet). Detta är ett sätt att visa sin respekt och sina fredliga avsikter (åtminstonde innom lägret, thiwren) gentemot husägarna. Den största skymf man kan utsättas för är om en besökare sätter upp foten på yxkubben, en förolämpning som endast kan återgällas med blod.
Ett annat ofta förekommande problem när man träffar nargurer är språket; ytterst få talar något annat språk än sitt eget. Det är ändast i gränstrakterna i sydväst, Trasimo, och i Mastika Agga som man kan hitta nargurer med kunskaper i annat språk.
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9053
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Funderar på att upprätta resterna efter en rad av gränsbefästningar som kejsardömet Jorpagna upprättade som skydd mot norra Erebs barbarer på 900-talet fO, ett Limes Narguricus som under flera hundra år utgjorde gränsen mellan jorer och nargurer (och annat löst folk).
Dessa ruiner syns fortfarande mellan västra Nidabergens utlöpare norr om Landori och sträcker sig mot nordväst och spetsen av Mefamirs sjö (de innersta delarna av sjön här lyckades kejsardömet dock alldrig kontrollera utan var en väg för nargurerna att ta sig inn i sjön och bakom gränsen). Om spår av gränsen finns kvar norr om sjön och inn i dagens Palinor vet eventuellt mäster Peter mera om, och hur det både låg och ligger till med Ljusna är ännu ovisst...
Vad tror ni?
För er som inte är lika förtjusta i detaljbeskrivningar av händelser och företeelser långt tillbaka i den altoriska historien som mig själv, mäster Mikael, och kanske även några fler , så tänkte jag förse de gamla gränsruinerna med en del nergravda värdesaker från flyende legionärer den gången när de föll för Tharawghos styrkor under mammutkrigerna på 700-talet fO.
Ni kan ju alltids gräva lite i marken, tillexempel medans kvällsteet kokar, om ni har vägarna förbi, man vet alldrig vad man kan hitta?
Dessa ruiner syns fortfarande mellan västra Nidabergens utlöpare norr om Landori och sträcker sig mot nordväst och spetsen av Mefamirs sjö (de innersta delarna av sjön här lyckades kejsardömet dock alldrig kontrollera utan var en väg för nargurerna att ta sig inn i sjön och bakom gränsen). Om spår av gränsen finns kvar norr om sjön och inn i dagens Palinor vet eventuellt mäster Peter mera om, och hur det både låg och ligger till med Ljusna är ännu ovisst...
Vad tror ni?
För er som inte är lika förtjusta i detaljbeskrivningar av händelser och företeelser långt tillbaka i den altoriska historien som mig själv, mäster Mikael, och kanske även några fler
, så tänkte jag förse de gamla gränsruinerna med en del nergravda värdesaker från flyende legionärer den gången när de föll för Tharawghos styrkor under mammutkrigerna på 700-talet fO. Ni kan ju alltids gräva lite i marken, tillexempel medans kvällsteet kokar, om ni har vägarna förbi, man vet alldrig vad man kan hitta?
Ja eller en känsla av Skyterna och de övriga nomadfolken på asiens centrala delar med omväxlande milsvidda slätter och inbrytande skogar här och var.Spelknepe skrev:Får lite känsla av Mohikaner här. Tycker det låter intressant.
Hur tar de emot främlingar, rollpersoner? Vad ser en rollperson när han kommer in i en liten bosättning som denna?
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9053
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Nargurs skogar består ju dock av mest ..skog, men kanske lite skytiska influenser i det mer öppna landskapet i nordväst...eller i mäster Peters Palinor?Fraxinus skrev:[Ja eller en känsla av Skyterna och de övriga nomadfolken på asiens centrala delar med omväxlande milsvidda slätter och inbrytande skogar här och var.
Gillar skyterna så nån stans borde de influera tycker jag!
Jag har kopierat den här texten från fliken Klimat där vi kom in i en diskussion om träd som sedan på något sätt ledde till Barbia och Nargur.
På sin höjd vildsvinsjakt i glesa ekskogar om höstarna med andra ord.
Jag börjar få Skytiska vibbar om Barbia och Nargur. Skyterna var nomader som levde i ungefär det landskap vi beskrivit. De var kända för tre saker. Sina beridna krigare, sina överlägsna bågar, sina hantverkares fantastiska guldföremål och träskulpturer. De livnärde sig på att hålla stora hjordar får, kor och hästar. Hjorten och hippogripen var viktiga kultfigurer ofta avbildad i guld och i tatueringar......
På sin höjd vildsvinsjakt i glesa ekskogar om höstarna med andra ord.
Jag börjar få Skytiska vibbar om Barbia och Nargur. Skyterna var nomader som levde i ungefär det landskap vi beskrivit. De var kända för tre saker. Sina beridna krigare, sina överlägsna bågar, sina hantverkares fantastiska guldföremål och träskulpturer. De livnärde sig på att hålla stora hjordar får, kor och hästar. Hjorten och hippogripen var viktiga kultfigurer ofta avbildad i guld och i tatueringar......
Som vanligt fyller du Nargurtråden med en massa trevlig och intreessant läsning birkebeineren.
Angående skyterna kommer jag att tänka på de nomader som vandrade in i Ereb från Akrogal efter den tredje konfluxen. De använde sig ju bl.a. av hippogriper. Kanske kan det ha skett ett kulturellt utbyte mellan nargurerna och dessa?
Angående skyterna kommer jag att tänka på de nomader som vandrade in i Ereb från Akrogal efter den tredje konfluxen. De använde sig ju bl.a. av hippogriper. Kanske kan det ha skett ett kulturellt utbyte mellan nargurerna och dessa?
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9053
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25