Kanske därför som Felicier gifter in sig med Zorakisk adel. Visserligen är det långt mellan Felicien och Zorakin men Zorakerna förser kanske inte bara ereboser och dalker med skepp, timmer, tågvirke, tjära och stål. Kanske börjar även Felicierna köpa varor från Zorakin. Blir i så fall intressant. Zorakin är kanske då en av få nationer som i så fall tjänar på Feliciska piratkriget!
Kanske blir det önskvärt för ereboser och felicier att starta krig mellan adelsmän i Zorakin och skicka "legoknektar" till dessa för att bränna ner järngruvor, skogshuggarläger och skeppsvarv för motståndarnas leverantör av timmer, stål och skepp. Adelsmannen vinner på det då fler söker sig till hans varv (och den där åsnan Adelbert von Måsesköld blir av med sitt varv och sina kunder och därmed sina intäkter). Felicier och Ereboser blir nöjda när de bränner ner ett varv som levererar till motpartens marin. På Indarhalvöns landsbygd tågar plötsligt runt en massa erebosiska, feliciska, dalkiska legohärer (ledda av zoraker) samt inhemska riddarhärer vars syfte är att krossa varandra och bringa skada mot motståndarnas stål och fartygstillverkning.
Problemet är då Kra...det största, bäst skyddade och mest välbevakade av de zorakiska varven...och dessutom tillhörande zorakiske kungen. Ett angrepp mot Kra innebär ett angrepp mot kungamakten....
Felicien
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9041
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Så liten är väl ändå inte skogen i Tigranes, 15-20 mil kanske i öst-västlig riktning?Mikael skrev:Tigranes skog är inte särskilt stor, men den är ju en säker källa inför kriget så bra. Gillar allt du skrev Birke förutom sista stycket. Vad sägs om att källornas "furor från Torshem" avser just smuggeltimmer och är tänkt att markera hur mycket olika varor de handlar i.
Tillsammans med Feliciens egna skogar och importen från Hynsolge borde kunna försörja skeppsvarven i Felicien även i krigstid. Hittade också följande om Hynsolge i Felicienwikin så då kan vi spika handeln där:Master av Torshemskt kvalité är kanske något felicierna på senare tid efterfrågar på marknaderna i Kopparhavet när de börjat bygga karacker?Ek och högvuxen fur importeras i mindre mängd från Hynsolge tillsammans med mängder av tjära.
Timmret lär dock inte komma från Torshem tycker jag, utan från Mastika Agga via mellanhänder. Timmer nerför Leipter tycker jag krockar alltför mycket med vägen genom ett alvrike. Gillade dock tanken på smuggeltimmer så det föreslår jag att vi låter hynsolgerna bedriva i gränslandet mot östra Landori.Karack
En annan skeppstyp från västra Kopparhavet och sydvästra Västerhavet är karacken, ibland också kallad holk (i sin klinkbyggda form). Denna är en ny skeppstyp och dess mera rundade former gör den än lastdrygare och den är inte heller lika flatbottnad som koggen vilket gör den till en bättre seglare. Karacken har alltid en råriggad stormast. Ofta utrustas den med ett kimzonersegel på en mesanmast och har ofta en liten blinda som kallas artemon. Den blandade riggen förstärker ytterligare dess goda segelegenskaper och karacken är definitivt en skeppstyp som är på väg in. I krigstid utrustades den dock ofta med höga för- och aktekastell vilka påverkar seglingsegenskaperna negativt. Karacken är i Felicien, liksom koggen, oftast kaparbyte.
Holk eller karack: http://www.stradbrokeislandgalleon.com/ship_cog.jpg http://www.royalnavyhistory.co.uk/c1_carrack.jpg http://www.icomos-ciic.org/CIIC/nao.jpg
Kogg och karack, jämförelse: http://www.stradbrokeislandgalleon.com/ ... arrack.jpg
En scen från det kommande Feliciska Piratkriget som visar uppankrade karacker: http://img370.imageshack.us/img370/401/ ... tleyk8.jpg
Kladdkarta over omtalade områden: http://img13.imageshack.us/img13/9753/h ... ndaros.png
Har gjort ett nytt utkast på dokumentet:
http://erebaltor.se/rickard/felicien_utkast.pdf
Tänkte att bilderna kunde vara i samma färger som bården utan att vara lika "utsuddade".
http://erebaltor.se/rickard/felicien_utkast.pdf
Tänkte att bilderna kunde vara i samma färger som bården utan att vara lika "utsuddade".
DEN gillar jag! Tumme upp!Rickard skrev:Har gjort ett nytt utkast på dokumentet:
http://erebaltor.se/rickard/felicien_utkast.pdf
Tänkte att bilderna kunde vara i samma färger som bården utan att vara lika "utsuddade".
Jag har funderat lite på detta - Ska alla PDF'er vi skapar ha någon gemensam design över sig? Kanske logotyp, stil på framsida, etc?
I denna PDF så är ju bården unik för just Felicien, men kommer ändra sig när vi skriver om Palinor etc.
Vad tycker ni?
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9041
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Låter som en bra ide.Rickard skrev:Tänkte att bilderna kunde vara i samma färger som bården utan att vara lika "utsuddade".
Någon gemensam design tycker jag, gärna logotyp på just framsidan. Sen vissa delar av innehållet så som faktarutor kan ju göras lika för alla pdf'er.Spelknepe skrev:Jag har funderat lite på detta - Ska alla PDF'er vi skapar ha någon gemensam design över sig? Kanske logotyp, stil på framsida, etc?
Jag vet inte, men efter en lååång semester och en sjuhelsikes massa kreativt problemlösande är jag tillbaka med en massa fritid över.Mikael skrev:Nu har det varit tyst om Felicien ett tag igen, vad väntar vi på?
Ska ta mig en titt ikväll på den Feliciska militärmakten som jag gjorde ett utkast till någon gång kring sida 30 och revidera den en aning så får vi se vad resten av ni tycker.
Är det något mer som behövs tittas på?
-Vi kåt nik och Lill-Aron? Vilka fåniga namn!
Hurra!Rubicon skrev:Jag vet inte, men efter en lååång semester och en sjuhelsikes massa kreativt problemlösande är jag tillbaka med en massa fritid över.Mikael skrev:Nu har det varit tyst om Felicien ett tag igen, vad väntar vi på?
Ska ta mig en titt ikväll på den Feliciska militärmakten som jag gjorde ett utkast till någon gång kring sida 30 och revidera den en aning så får vi se vad resten av ni tycker.
Är det något mer som behövs tittas på?
...Men vem skall föra våra runor, så väl, med den äran?
----------
Instagram: porkypete
----------
----------
Instagram: porkypete
----------
Den Feliciska flottan
Den feliciska flottan är fruktad av de andra kopparhavsländerna då den är utan problem Erebs största och mest vältränade flotta, den består av två deler, havskåren samt marinkåren. Båda sorterar under amiralitetet i Darition.
Havskåren
När man talar om den feliciska flottan är det i mångt och mycket havskåren man oftast talar om. Det är enligt felicisk krigsteori havskåren som genom sina stora och tunga galärer ska avgöra sjöslag med syftet att oskadligöra den fientliga flottan och därigenom öppna fiendens kust för blockad och landstigningar, vilket var precis det som hände efter det att den zorakiska flottan krossats av den feliciska havskårens galärer under slaget vid Selim 392 e.O. De påföljande härjningarna av den zorakiska kusten var förödande för den zorakiska ekonomin och i den efterföljande freden 394 e.O. avträdde Zorakin sin enda kvarvarande östliga koloni, ögruppen Hakkai.
Organisation
Havskåren är uppdelad i nio myriador, en för varje kîmzonisk stam. I fredstid baseras alla av dessa i Darition, där havskåren utan problem kan dominera centrala kopparhavet. En generalkapten för befälet över en myriador och har till sitt förfogande 12 krigsgalärer av olika storlek, ofta av tyngre sort, samt två transportfartyg för förnödenheter.
Uppgifter
Enkelt uttryckt är den feliciska havskårens primära uppgift att vinna större sjöslag och på detta sätt säkra herraväldet över havet, främst kring fiendens kust. Sekundärt har havskåren som uppgift att säkra de egna handelsrutterna över havet från fientliga angrepp samt att säkra förrådskonvojer till utposter, kolonier och landsatta trupper. I fredstid används havskåren mestadels till att skydda handelsrutter, men även till offensiv bekämpning av pirater och deras hamnar.
Krigstid
I krigstid, inkallas alla havsjägarsoldater till tjänstgöring, samt tillräckligt med skeppslag för att fylla de skepp som tas i bruk. Numerärt sväller antalet myradior i havskåren till det tredubbla av den fredstida och även antalet skepp tredubblas då skepp som varit bortlejt till olika köpmannakonsortier och de som varit upplagt i skeppshus tas i bruk. Totalt i krigstid förfogar den feliciska havskåren över mer än 350 skepp och ungefär 30.000 havsjägarsoldater samt maskinartillerister.
Marinkåren
Den andra halvan, men absolut inte den sämre halvan, av den feliciska flottan är marinkåren. Det feliciska amiralitetet kom till slutsatsen efter Sjökriget med Zorakin att efter det att flottan vunnit havsherrvälde över sin fiende så behövde den en dedikerad styrka för att ta vid och avsluta det som havskåren påbörjat. Det är där marinkåren kommer in med landstigningar och räder mot fiendens kustområden.
Organisation
Den feliciska marinkårens organisation är väldigt snarlik havskårens, med nio stycken myriador med 12 galärer och två transportfartyg vardera och står liksom havskåren under befäl av en generalkapten. Till skillnad från havskåren baseras marinkåren runtom i det feliciska väldet i fredstid.
Uppgifter
I fredstid består den feliciska marinkårens uppgifter främst av piratbekämpning samt att understödja och genomföra smärre operationer längs den efariska kusten. I krigstid byter marinkåren skepnad, dess uppgifter blir mycket mer offensiva, i inledning av stridigheterna understädjer marinkåren havskåren när denne söker att erövra havsherrväldet kring fiendens kustområden. När detta är genomfört påbörjar marinkåren operationer mot den fientliga kusten, främst i syfte att erövra fientliga hamnstäder men även att genomföra räder för att tvinga fiendens landstyrkor att sprida ut sig och för att skada fiendens ekonomi.
Krigstid
När krig nalkas kallas alla markårssoldater in till tjänstgöring och organisationen utökas med ytterliggare nio myriador. Totalt sett förfögar då marinkåren över ungefär 250 galärer och skepp samt nära 20.000 marinsoldater.
Den kungliga Feliciska armén
Jämfört med Feliciens flotta, är dess armé något styvmoderligt behandlad både vad gäller status men även vad gäller monetära medel.
Enligt felicisk krigsteori är det armén som ska försvara Felicien och dess kolonier från anfall både över land och från landstigningar längs kusten, vilket har fått som följd att arméns mentalitet är väldigt defensiv och främst inriktar sig på att försvara landets befästningar och städer.
Organisation
Armén består av två myriador uppdelade och stationerade runt om det feliciska riket, främst i gränsbefästningarna mot Berendien samt i kolonierna. För att förstärka armén har Felicien satt upp ett flertal enheter bestående av manskap från icke-kîmzonska folkslag på Tolanhalvön så kallade hjälptrupper. De flesta av dessa sätts upp endast vid krigstid eller andra orostider. En relativt ny företeelse i Felicien är de s.k. främlingsmyriador. Dessa två myriador är unika i att de rekryteras från icke-kîmzoner och de kallas Geronumyriadon och Tolanumyriadon, namnen kommer ifrån att de rekryteras från Geroner och Tolaner.
Moralen är dock lidande, då officerarna som är kîmzoner håller en väldigt nedlåtande inställning till soldaterna och de monetära medel som anslås till anskaffning av utrustning ofta försvinner på vägen ner i kîmzonska officerares fickor. Moralen är så pass dålig att man från feliciskt håll insett att för att ge dessa myriador någon stadga i strid behöver de korsetteras med reguljära förband ur armén. Antalet deserteringar och eftersläntare under marsch och fälttåg är särdeles högt i dessa förband.
Uppgifter
I både krigstid som fredstid har den Feliciska armén en primär uppgift: att försvara det feliciska riket. Sekundärt genomför armén dock smärre strövtåg mot svartfolk i Tolanbergen i fredstid vilket ger den en viss erfarenhet som kommer väl tillpass under krigstid då dess numerär, om än större än i fredstid, inte kan mäta sig med de flesta andra kopparhavsmakter.
Krigstid
I krigstid förändras inte den reguljära Feliciska armén nämnvärt, däremot så sätts det upp ett flertal myridaor av de Tolanska vasaller som lyder under Felicien, en myriado Tolanskt kavalleri, en myradio Tolanska slungkastare, samt fyra myriador av Tolansk milis. Till detta brukar även större mängder legosoldater anställas och det är dessa legosoldater som utgör den Feliciska arméns offensiva slagkraft. Ett något udda inslag är de 36 solunska skogselefanter som Deyen av Derk bidrar med, med dessa är dock begräsnade till Efaro.
Manskap
Havsjägarsoldater
Rekrytering: Havsjägarsoldatererna rekryteras av unga kîmzoner (16-20) år, och de kontrakteras i 27 år. Under dessa 27 år tjänstgör de i havskåren i omgångar uppdelat i två sexmånaders tjänster under en treårsperiod. När de inte tjänstgör uppbär de ingen lön utan är fria att söka andra anställningar, många gör det som fiskare eller som besättningsman ombord på handelsfartyg. Anledningen till detta är flera, först och främst är det för att den feliciska flottan ska vara så stor och kraftfull som möjligt är i krigstid och snabbt kunna mobilisera hela flottan på så kort tid som möjligt. Sen är en icke oansenlig anledning att inte påfresta den feliciska civilia ekonomin alltför stort i fredstid med ett för stort antal män i militär tjänst utan att dessa ska fylla något egentligt syfte då den feliciska flottan redan är Erebs kraftfullaste.
Träning: Under träning läggs vikten främst på offensivt aggerande som exempelvis bordning av fientliga fartyg samt ramning. I fredstid sker även övningar i kommunikation mellan skepp under strid, men även koordination av större förband övas.
Utrustning: Varje havsjägarsoldat är utrustad med en metallhjälm som skyddar huvud, nacke samt kinder. Ett par arm- och benskenor av stål. Ett harnesk av lamell, ringbrynja eller jazeraint. Han bär en stor rund sköld, ett kortare svärd samt en eller flera kastspjut
Marinkårssoldater
Rekrytering: Marinkåren rekryterar sina soldater på samma sätt som havskåren och med liknande krav då marinkåren rekryterar bara kîmzonska män mellan 16 och 20 år och liksom för havskåren gäller kontraktet i 27 år. För marinkåren skiljer sig dock tjänstgöringen en aning, de tjänstgör vartannat år och får däremellan söka annan anställning.
Träning: Disciplinen är järnhård och träningen är grundlig bl.a. tränas de intensivt i att i falang absorbera och bryta upp kavallerichocker. Många marinkårssoldater har erfarenhet från strider med svartfolk, pirater, skuggalver, fria slavgrupper samt av reguljär krigsföring i Efaro.
Utrustning: Utrustningen liknar den som havsjägarsoldaterna bär, varje marinkårssoldat är utrustad med en metallhjälm som skyddar huvud, nacke samt kinder, liksom ett par arm- och benskenor av stål. Ett harnesk av lamell, ringbrynja eller jazeraint. Han bär en stor rund sköld, ett kortare svärd samt ett längre spjut sex till sju fot långt.
Maskinartillerister
Rekrytering: Maskinartilleristerna rekryteras från äldre och erfarna havsjägarsoldater eller marinkårssoldater. Det ses som
Träning: De tränas i användandet av krigsmaskiner och armborstskytte. Men även i konstruktionen och reparationen av dessa.
Utrustning: Maskinartillerister tilldelas ingen särskild utrusning, utan all behövlig utrustning finns att tillgå på skeppen de tjänstgör.
Armésoldater
Rekrytering: Manskapet till armén rekryteras likt de från flottan av unga kîmzonska män mellan 16 och 20 år, men till skillnad från flottans båda grenar tjänstgör soldaterna i armén året om i 27 år.
Träning: Träningen består främst av hur befästningar försvaras, vilket även fått som effekt att armén är väldigt kapabel till att utföra belägringar.
Utrustning: Likt flottans soldater är varje armésoldat är utrustad med en metallhjälm som skyddar huvud, nacke samt kinder. Ett par arm- och benskenor av stål. Ett harnesk av lamell, ringbrynja eller jazeraint. Han bär en stor rund sköld, ett kortare svärd samt ett spjut sex till sju fot långt.
Roddare
Rekrytering: Det är varje kîmzonsk mans plikt att under ett halvårs tid vart sjätte år tjäna i ett av sin stams skeppslag, där tjänstgör de kîmzonska männen som roddare och besättning ombord på en av antingen havskårens eller marinkårens galärer.
Träning: Ingen formell, dock erhåller många vapenträning ombord på skeppen de tjänstgör från de havsjägar- eller marinkårssoldater som finns ombord. Det är heller inte ovanligt att någon form av träning tillhandahålls av stammarna under de perioder roddarna inte tjänstgör, kanske från någon gammal pensionerad havsjägar- eller marinkårssoldat från stammen.
Utrustning: Kortare svärd, längre dolk, enhandsyxa eller spjut, saknar oftast rustning.
Hjälptruppsinfanteri
Rekrytering: Rekyteringsproven till främlingsregementena är hårda och ingen över 20 års ålder accepteras. Tjänstetiden är liksom i armén 27 år.
Träning: Utbildningen är i det närmaste grym, rekryterna genomgår en brutal träning då dessa har rekryterats från icke-kîmzoner anses de vara av sämre kvalité än arméns reguljära soldater. Dödsfall under träningen är inte ovanligt.
Utrustning: Officiellt ska hjälptruppsinfanteriet utrusning vara snarlik den som de reguljära armésoldaterna har, med en metallhjälm som skyddar huvud, nacke samt kinder. Ett par arm- och benskenor av stål. Ett harnesk av lamell, ringbrynja eller jazeraint. Han ska bära en stor rund sköld, ett kortare svärd samt ett längre spjut. Oftast är dock utrustningen inte så komplett och av sämre kvalité.
Hjälptruppskavalleri
Rekrytering: Sätts upp i krigstid av de tolanska vassaler som lyder under den feliciska kronan.
Träning: Ingen formell träning.
Utrustning: Metallhjälm som skyddar huvudet och ringbrynjehuva som skyddar nacken och hals, arm- och benskenor i härdatläder, lamell- , brigantin- eller jazeraintharnesk eller ringbrynjehaubergeon. Enhandssvärd, sköld samt en kort lans.
Hjälptruppsslungkastare
Slungkastning är de tolanska herdarn från Amaras paradgren. Med mandelformade blykulor som ammunition har de en räckvidd på ca 400 meter och de är mycket träffsäkra på närmre avstånd. Detta sägs bero att de från barnsben inte fick bröd av sina mödrar om de inte först träffade kunde träffa brödbiten med en slungsten. Vid belägringar eller i strid från skepp använder de ofta en stavslunga med vilken de kan kasta tyngre projektiler i höga kastbanor, ofta olika former av brandprojektiler. Nackdelen med stavslungan är att den inte kan användas mot mål på närmre avstånd. I krigstid kallas det upp en myriado av tolanska slungkastare från Amara.
Rekrytering: Sätts upp i krigstid av de tolanska vassaler som lyder under den feliciska kronan.
Träning: Ingen formell träning utan endast den skicklighet de förvärvat genom en livstids övning med slunga.
Utrustning: Härdat läderharnesk, slunga och/eller stavslunga, kortare svärd eller längre dolk.
Tolanfurstar
Rekrytering: I svunna tider red tolanfurstarna och deras närmaste män fullt bepansrade i strid på stora stridstränade hingstar även de fullt bepansrade. Nu för tiden är det så få av tolanfurstarna som har råd att de ens kan utrusta sig själva på detta sätt att de numera är militärt insignifikanta.
Träning: Många av de återstående tolanfurstarna erhåller vapenträning sedan barnsben och är oftast väldigt skickliga i användandet av dessa. Saknar dock utbildning i förbandsstrid och strider oftast individuellt.
Utrustning: Tung rustning i flera lager, ringbrynjehauberk och ett harnesk av antingen jezeraint eller lamell, arm- och benskenor i lamell, metallhjälm som täcker huvud och nacke. Enhandssvärd, stridsklubba samt en lång lans. Även deras stora stridshingstar är fullt bepansrade av ringbrynja.
Tolansk milis
Rekrytering: Kallas upp av Feliciens tolanska vasaller i händelse av krig.
Träning: Ingen formell träning.
Utrustning: Lättare rustningar, oftast läder. Varierande beväpning, men oftast spjut och sköld.
Solunska skogselefanter
Deyen av Derk är unik i Felicien med sin ilai bestående av stridstränade solunska skogselefanter. Dock är användingen av dessa elefanter begräsnad till Efaro, då dessa är logistiskt väldigt krävande och att det anses som väldigt problematiskt att transportera dessa elefanter över havet.
Rekrytering: Rekryteras av Deyen av Derk, en av Feliciens vasaller i Efaro i händelse av krig.
Träning: Ingen formell träning.
Utrustning: Metallhjälm som skyddar huvudet och ringbrynjehuva som skyddar nacken och hals, arm- och benskenor i härdatläder, lamell- , brigantin- eller jazeraintharnesk eller ringbrynjehaubergeon. Enhandssvärd samt sammansatta bågar. Elefanterna bär ingen rustning.
Legosoldater
Felicierna rekryterar gärna legosoldater, framförallt i krigstid och för bruk i kolonierna. Tidigare var hynsolgiska kavallerikondottiärer vanliga i Felicien, men de flesta av dessa har återvänt hem till Hynsolge och inbördeskriget. De har dock starkt påverkat det inhemska tolanska kavallariets taktik och utrustning och hynsolgiska hästar importeras till Felicien för dyra pengar. Dalkiska bågskyttar har likaså varit vanliga men har i takt med de politiska spänningarna blivit mera ovanliga. Andra förekommande legotruppstyper i Felicien är efariska elefantryttare och löpare, jorpagniskt riddarkvalleri och krunska nomader som är skickliga beridna bågskyttar.
Det bör noteras att Felicien själv är en källa till legosoldater i andra länder. Dessa legokompanier har ingen koppling till staten, t.ex. är feliciska legosoldater i Sirigon inte tecken på feliciskt officiellt stöd till Sirigon i inbördeskriget utan helt enkelt ett tecken på att i Sirigon finns det pengar.
Jordugardet
Felicierna har också de senaste åren börjat rekrytera grupper av jordukaerler som framförallt används som livvakter och som stormtrupper. Jordukaerlarna i Felicien leds av Aelfwine Korp och Rikissa Korp, syskonbarn till Kung Elfhelm Korp av Jorduashur. Rikissa Korp är gift med Prins Mahariolon. Detta har lett till att Felicien och Jorduashur, det långa avståndet dem emellan till trots, har utvecklat goda relationer och jordukaerlerna kallar Tyros för Hwitgaard, Den Vita Staden, och Felicien för Katlon, Kattlandet.
Jhordugardets barracker finns i Tyros och utgör i fredstid kungafamiljens livgarde, för att säkerställa Jordukaerlarnas lojalitet erhåller de en hög sold i guld samt utrustas med de bästa vapnen och rustningarna som feliciskt guld kan köpa, ofta gjorda i Arghaliskt stål.
Den feliciska flottan är fruktad av de andra kopparhavsländerna då den är utan problem Erebs största och mest vältränade flotta, den består av två deler, havskåren samt marinkåren. Båda sorterar under amiralitetet i Darition.
Havskåren
När man talar om den feliciska flottan är det i mångt och mycket havskåren man oftast talar om. Det är enligt felicisk krigsteori havskåren som genom sina stora och tunga galärer ska avgöra sjöslag med syftet att oskadligöra den fientliga flottan och därigenom öppna fiendens kust för blockad och landstigningar, vilket var precis det som hände efter det att den zorakiska flottan krossats av den feliciska havskårens galärer under slaget vid Selim 392 e.O. De påföljande härjningarna av den zorakiska kusten var förödande för den zorakiska ekonomin och i den efterföljande freden 394 e.O. avträdde Zorakin sin enda kvarvarande östliga koloni, ögruppen Hakkai.
Organisation
Havskåren är uppdelad i nio myriador, en för varje kîmzonisk stam. I fredstid baseras alla av dessa i Darition, där havskåren utan problem kan dominera centrala kopparhavet. En generalkapten för befälet över en myriador och har till sitt förfogande 12 krigsgalärer av olika storlek, ofta av tyngre sort, samt två transportfartyg för förnödenheter.
Uppgifter
Enkelt uttryckt är den feliciska havskårens primära uppgift att vinna större sjöslag och på detta sätt säkra herraväldet över havet, främst kring fiendens kust. Sekundärt har havskåren som uppgift att säkra de egna handelsrutterna över havet från fientliga angrepp samt att säkra förrådskonvojer till utposter, kolonier och landsatta trupper. I fredstid används havskåren mestadels till att skydda handelsrutter, men även till offensiv bekämpning av pirater och deras hamnar.
Krigstid
I krigstid, inkallas alla havsjägarsoldater till tjänstgöring, samt tillräckligt med skeppslag för att fylla de skepp som tas i bruk. Numerärt sväller antalet myradior i havskåren till det tredubbla av den fredstida och även antalet skepp tredubblas då skepp som varit bortlejt till olika köpmannakonsortier och de som varit upplagt i skeppshus tas i bruk. Totalt i krigstid förfogar den feliciska havskåren över mer än 350 skepp och ungefär 30.000 havsjägarsoldater samt maskinartillerister.
Marinkåren
Den andra halvan, men absolut inte den sämre halvan, av den feliciska flottan är marinkåren. Det feliciska amiralitetet kom till slutsatsen efter Sjökriget med Zorakin att efter det att flottan vunnit havsherrvälde över sin fiende så behövde den en dedikerad styrka för att ta vid och avsluta det som havskåren påbörjat. Det är där marinkåren kommer in med landstigningar och räder mot fiendens kustområden.
Organisation
Den feliciska marinkårens organisation är väldigt snarlik havskårens, med nio stycken myriador med 12 galärer och två transportfartyg vardera och står liksom havskåren under befäl av en generalkapten. Till skillnad från havskåren baseras marinkåren runtom i det feliciska väldet i fredstid.
Uppgifter
I fredstid består den feliciska marinkårens uppgifter främst av piratbekämpning samt att understödja och genomföra smärre operationer längs den efariska kusten. I krigstid byter marinkåren skepnad, dess uppgifter blir mycket mer offensiva, i inledning av stridigheterna understädjer marinkåren havskåren när denne söker att erövra havsherrväldet kring fiendens kustområden. När detta är genomfört påbörjar marinkåren operationer mot den fientliga kusten, främst i syfte att erövra fientliga hamnstäder men även att genomföra räder för att tvinga fiendens landstyrkor att sprida ut sig och för att skada fiendens ekonomi.
Krigstid
När krig nalkas kallas alla markårssoldater in till tjänstgöring och organisationen utökas med ytterliggare nio myriador. Totalt sett förfögar då marinkåren över ungefär 250 galärer och skepp samt nära 20.000 marinsoldater.
Den kungliga Feliciska armén
Jämfört med Feliciens flotta, är dess armé något styvmoderligt behandlad både vad gäller status men även vad gäller monetära medel.
Enligt felicisk krigsteori är det armén som ska försvara Felicien och dess kolonier från anfall både över land och från landstigningar längs kusten, vilket har fått som följd att arméns mentalitet är väldigt defensiv och främst inriktar sig på att försvara landets befästningar och städer.
Organisation
Armén består av två myriador uppdelade och stationerade runt om det feliciska riket, främst i gränsbefästningarna mot Berendien samt i kolonierna. För att förstärka armén har Felicien satt upp ett flertal enheter bestående av manskap från icke-kîmzonska folkslag på Tolanhalvön så kallade hjälptrupper. De flesta av dessa sätts upp endast vid krigstid eller andra orostider. En relativt ny företeelse i Felicien är de s.k. främlingsmyriador. Dessa två myriador är unika i att de rekryteras från icke-kîmzoner och de kallas Geronumyriadon och Tolanumyriadon, namnen kommer ifrån att de rekryteras från Geroner och Tolaner.
Moralen är dock lidande, då officerarna som är kîmzoner håller en väldigt nedlåtande inställning till soldaterna och de monetära medel som anslås till anskaffning av utrustning ofta försvinner på vägen ner i kîmzonska officerares fickor. Moralen är så pass dålig att man från feliciskt håll insett att för att ge dessa myriador någon stadga i strid behöver de korsetteras med reguljära förband ur armén. Antalet deserteringar och eftersläntare under marsch och fälttåg är särdeles högt i dessa förband.
Uppgifter
I både krigstid som fredstid har den Feliciska armén en primär uppgift: att försvara det feliciska riket. Sekundärt genomför armén dock smärre strövtåg mot svartfolk i Tolanbergen i fredstid vilket ger den en viss erfarenhet som kommer väl tillpass under krigstid då dess numerär, om än större än i fredstid, inte kan mäta sig med de flesta andra kopparhavsmakter.
Krigstid
I krigstid förändras inte den reguljära Feliciska armén nämnvärt, däremot så sätts det upp ett flertal myridaor av de Tolanska vasaller som lyder under Felicien, en myriado Tolanskt kavalleri, en myradio Tolanska slungkastare, samt fyra myriador av Tolansk milis. Till detta brukar även större mängder legosoldater anställas och det är dessa legosoldater som utgör den Feliciska arméns offensiva slagkraft. Ett något udda inslag är de 36 solunska skogselefanter som Deyen av Derk bidrar med, med dessa är dock begräsnade till Efaro.
Manskap
Havsjägarsoldater
Rekrytering: Havsjägarsoldatererna rekryteras av unga kîmzoner (16-20) år, och de kontrakteras i 27 år. Under dessa 27 år tjänstgör de i havskåren i omgångar uppdelat i två sexmånaders tjänster under en treårsperiod. När de inte tjänstgör uppbär de ingen lön utan är fria att söka andra anställningar, många gör det som fiskare eller som besättningsman ombord på handelsfartyg. Anledningen till detta är flera, först och främst är det för att den feliciska flottan ska vara så stor och kraftfull som möjligt är i krigstid och snabbt kunna mobilisera hela flottan på så kort tid som möjligt. Sen är en icke oansenlig anledning att inte påfresta den feliciska civilia ekonomin alltför stort i fredstid med ett för stort antal män i militär tjänst utan att dessa ska fylla något egentligt syfte då den feliciska flottan redan är Erebs kraftfullaste.
Träning: Under träning läggs vikten främst på offensivt aggerande som exempelvis bordning av fientliga fartyg samt ramning. I fredstid sker även övningar i kommunikation mellan skepp under strid, men även koordination av större förband övas.
Utrustning: Varje havsjägarsoldat är utrustad med en metallhjälm som skyddar huvud, nacke samt kinder. Ett par arm- och benskenor av stål. Ett harnesk av lamell, ringbrynja eller jazeraint. Han bär en stor rund sköld, ett kortare svärd samt en eller flera kastspjut
Marinkårssoldater
Rekrytering: Marinkåren rekryterar sina soldater på samma sätt som havskåren och med liknande krav då marinkåren rekryterar bara kîmzonska män mellan 16 och 20 år och liksom för havskåren gäller kontraktet i 27 år. För marinkåren skiljer sig dock tjänstgöringen en aning, de tjänstgör vartannat år och får däremellan söka annan anställning.
Träning: Disciplinen är järnhård och träningen är grundlig bl.a. tränas de intensivt i att i falang absorbera och bryta upp kavallerichocker. Många marinkårssoldater har erfarenhet från strider med svartfolk, pirater, skuggalver, fria slavgrupper samt av reguljär krigsföring i Efaro.
Utrustning: Utrustningen liknar den som havsjägarsoldaterna bär, varje marinkårssoldat är utrustad med en metallhjälm som skyddar huvud, nacke samt kinder, liksom ett par arm- och benskenor av stål. Ett harnesk av lamell, ringbrynja eller jazeraint. Han bär en stor rund sköld, ett kortare svärd samt ett längre spjut sex till sju fot långt.
Maskinartillerister
Rekrytering: Maskinartilleristerna rekryteras från äldre och erfarna havsjägarsoldater eller marinkårssoldater. Det ses som
Träning: De tränas i användandet av krigsmaskiner och armborstskytte. Men även i konstruktionen och reparationen av dessa.
Utrustning: Maskinartillerister tilldelas ingen särskild utrusning, utan all behövlig utrustning finns att tillgå på skeppen de tjänstgör.
Armésoldater
Rekrytering: Manskapet till armén rekryteras likt de från flottan av unga kîmzonska män mellan 16 och 20 år, men till skillnad från flottans båda grenar tjänstgör soldaterna i armén året om i 27 år.
Träning: Träningen består främst av hur befästningar försvaras, vilket även fått som effekt att armén är väldigt kapabel till att utföra belägringar.
Utrustning: Likt flottans soldater är varje armésoldat är utrustad med en metallhjälm som skyddar huvud, nacke samt kinder. Ett par arm- och benskenor av stål. Ett harnesk av lamell, ringbrynja eller jazeraint. Han bär en stor rund sköld, ett kortare svärd samt ett spjut sex till sju fot långt.
Roddare
Rekrytering: Det är varje kîmzonsk mans plikt att under ett halvårs tid vart sjätte år tjäna i ett av sin stams skeppslag, där tjänstgör de kîmzonska männen som roddare och besättning ombord på en av antingen havskårens eller marinkårens galärer.
Träning: Ingen formell, dock erhåller många vapenträning ombord på skeppen de tjänstgör från de havsjägar- eller marinkårssoldater som finns ombord. Det är heller inte ovanligt att någon form av träning tillhandahålls av stammarna under de perioder roddarna inte tjänstgör, kanske från någon gammal pensionerad havsjägar- eller marinkårssoldat från stammen.
Utrustning: Kortare svärd, längre dolk, enhandsyxa eller spjut, saknar oftast rustning.
Hjälptruppsinfanteri
Rekrytering: Rekyteringsproven till främlingsregementena är hårda och ingen över 20 års ålder accepteras. Tjänstetiden är liksom i armén 27 år.
Träning: Utbildningen är i det närmaste grym, rekryterna genomgår en brutal träning då dessa har rekryterats från icke-kîmzoner anses de vara av sämre kvalité än arméns reguljära soldater. Dödsfall under träningen är inte ovanligt.
Utrustning: Officiellt ska hjälptruppsinfanteriet utrusning vara snarlik den som de reguljära armésoldaterna har, med en metallhjälm som skyddar huvud, nacke samt kinder. Ett par arm- och benskenor av stål. Ett harnesk av lamell, ringbrynja eller jazeraint. Han ska bära en stor rund sköld, ett kortare svärd samt ett längre spjut. Oftast är dock utrustningen inte så komplett och av sämre kvalité.
Hjälptruppskavalleri
Rekrytering: Sätts upp i krigstid av de tolanska vassaler som lyder under den feliciska kronan.
Träning: Ingen formell träning.
Utrustning: Metallhjälm som skyddar huvudet och ringbrynjehuva som skyddar nacken och hals, arm- och benskenor i härdatläder, lamell- , brigantin- eller jazeraintharnesk eller ringbrynjehaubergeon. Enhandssvärd, sköld samt en kort lans.
Hjälptruppsslungkastare
Slungkastning är de tolanska herdarn från Amaras paradgren. Med mandelformade blykulor som ammunition har de en räckvidd på ca 400 meter och de är mycket träffsäkra på närmre avstånd. Detta sägs bero att de från barnsben inte fick bröd av sina mödrar om de inte först träffade kunde träffa brödbiten med en slungsten. Vid belägringar eller i strid från skepp använder de ofta en stavslunga med vilken de kan kasta tyngre projektiler i höga kastbanor, ofta olika former av brandprojektiler. Nackdelen med stavslungan är att den inte kan användas mot mål på närmre avstånd. I krigstid kallas det upp en myriado av tolanska slungkastare från Amara.
Rekrytering: Sätts upp i krigstid av de tolanska vassaler som lyder under den feliciska kronan.
Träning: Ingen formell träning utan endast den skicklighet de förvärvat genom en livstids övning med slunga.
Utrustning: Härdat läderharnesk, slunga och/eller stavslunga, kortare svärd eller längre dolk.
Tolanfurstar
Rekrytering: I svunna tider red tolanfurstarna och deras närmaste män fullt bepansrade i strid på stora stridstränade hingstar även de fullt bepansrade. Nu för tiden är det så få av tolanfurstarna som har råd att de ens kan utrusta sig själva på detta sätt att de numera är militärt insignifikanta.
Träning: Många av de återstående tolanfurstarna erhåller vapenträning sedan barnsben och är oftast väldigt skickliga i användandet av dessa. Saknar dock utbildning i förbandsstrid och strider oftast individuellt.
Utrustning: Tung rustning i flera lager, ringbrynjehauberk och ett harnesk av antingen jezeraint eller lamell, arm- och benskenor i lamell, metallhjälm som täcker huvud och nacke. Enhandssvärd, stridsklubba samt en lång lans. Även deras stora stridshingstar är fullt bepansrade av ringbrynja.
Tolansk milis
Rekrytering: Kallas upp av Feliciens tolanska vasaller i händelse av krig.
Träning: Ingen formell träning.
Utrustning: Lättare rustningar, oftast läder. Varierande beväpning, men oftast spjut och sköld.
Solunska skogselefanter
Deyen av Derk är unik i Felicien med sin ilai bestående av stridstränade solunska skogselefanter. Dock är användingen av dessa elefanter begräsnad till Efaro, då dessa är logistiskt väldigt krävande och att det anses som väldigt problematiskt att transportera dessa elefanter över havet.
Rekrytering: Rekryteras av Deyen av Derk, en av Feliciens vasaller i Efaro i händelse av krig.
Träning: Ingen formell träning.
Utrustning: Metallhjälm som skyddar huvudet och ringbrynjehuva som skyddar nacken och hals, arm- och benskenor i härdatläder, lamell- , brigantin- eller jazeraintharnesk eller ringbrynjehaubergeon. Enhandssvärd samt sammansatta bågar. Elefanterna bär ingen rustning.
Legosoldater
Felicierna rekryterar gärna legosoldater, framförallt i krigstid och för bruk i kolonierna. Tidigare var hynsolgiska kavallerikondottiärer vanliga i Felicien, men de flesta av dessa har återvänt hem till Hynsolge och inbördeskriget. De har dock starkt påverkat det inhemska tolanska kavallariets taktik och utrustning och hynsolgiska hästar importeras till Felicien för dyra pengar. Dalkiska bågskyttar har likaså varit vanliga men har i takt med de politiska spänningarna blivit mera ovanliga. Andra förekommande legotruppstyper i Felicien är efariska elefantryttare och löpare, jorpagniskt riddarkvalleri och krunska nomader som är skickliga beridna bågskyttar.
Det bör noteras att Felicien själv är en källa till legosoldater i andra länder. Dessa legokompanier har ingen koppling till staten, t.ex. är feliciska legosoldater i Sirigon inte tecken på feliciskt officiellt stöd till Sirigon i inbördeskriget utan helt enkelt ett tecken på att i Sirigon finns det pengar.
Jordugardet
Felicierna har också de senaste åren börjat rekrytera grupper av jordukaerler som framförallt används som livvakter och som stormtrupper. Jordukaerlarna i Felicien leds av Aelfwine Korp och Rikissa Korp, syskonbarn till Kung Elfhelm Korp av Jorduashur. Rikissa Korp är gift med Prins Mahariolon. Detta har lett till att Felicien och Jorduashur, det långa avståndet dem emellan till trots, har utvecklat goda relationer och jordukaerlerna kallar Tyros för Hwitgaard, Den Vita Staden, och Felicien för Katlon, Kattlandet.
Jhordugardets barracker finns i Tyros och utgör i fredstid kungafamiljens livgarde, för att säkerställa Jordukaerlarnas lojalitet erhåller de en hög sold i guld samt utrustas med de bästa vapnen och rustningarna som feliciskt guld kan köpa, ofta gjorda i Arghaliskt stål.
-Vi kåt nik och Lill-Aron? Vilka fåniga namn!
Kanske inte så där jättesora förändringar från det jag skrev på sidan 28 (tror jag det var) men lite i alla fall och ett (förhoppningsvis) bättre språkbruk.
Tänker mig jordugardet ser ut ungefär så här: http://www.twcenter.net/forums/attachme ... 1300464135
Ska jag skriva ihop något om den feliciska militärens grader? Typ vad motsvarigheterna är inom de olika grenarna samt de feliciska orden för dessa grader?
Är det någon som haft några tankar kring det feliciska språket? Ord? Grammatik?
Någon som gjort något (förutom kartan då) om Sidon? Har några idéer om hamnen nämligen.
Tänker mig jordugardet ser ut ungefär så här: http://www.twcenter.net/forums/attachme ... 1300464135
Ska jag skriva ihop något om den feliciska militärens grader? Typ vad motsvarigheterna är inom de olika grenarna samt de feliciska orden för dessa grader?
Är det någon som haft några tankar kring det feliciska språket? Ord? Grammatik?
Någon som gjort något (förutom kartan då) om Sidon? Har några idéer om hamnen nämligen.
-Vi kåt nik och Lill-Aron? Vilka fåniga namn!
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9041
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9041
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Flottan ser bra ut. Använd dock gärna de feliciska namnen på vapnen.
Armen är lite rörig men jag tror det beror mest på några oklarheter i DrHus materia. De såkallde Främlingsregementerna blandar sig lite med den vanliga armen och det är lite otydligt vad som är vad. Sen även skillnaden på regementena, tolanernas trupper och legosoldater.
Förslagsvis sorterar du upp de olika manskapen i armen så här:
Havsjägarsoldater
Marinkårssoldater
Maskinartillerister
Roddare
Främlingar (vad du kallat Hjälptruppsinfanteri)
Tolanerfurstar
Tolansk kavalleri (vad du kallat Hjälptruppskavaleri)
Tolansk milis
Slungkastare
Solunska skogselefanter
Jordugardister
Sen även få in denna sortering i den inledande beskrivningen av armen (gillar för övrigt din sortering i Organisation, Uppgifter, Krigstid). Kanske även tvådela armen under en huvuddel där kimzonerna ingår och en hjälpstruppsdel där tolanerfurstarna, främlingsregementerna, de solunska elefanterna, slungkastarna och legosoldaterna ingår?
Armen är lite rörig men jag tror det beror mest på några oklarheter i DrHus materia. De såkallde Främlingsregementerna blandar sig lite med den vanliga armen och det är lite otydligt vad som är vad. Sen även skillnaden på regementena, tolanernas trupper och legosoldater.
Förslagsvis sorterar du upp de olika manskapen i armen så här:
Havsjägarsoldater
Marinkårssoldater
Maskinartillerister
Roddare
Främlingar (vad du kallat Hjälptruppsinfanteri)
Tolanerfurstar
Tolansk kavalleri (vad du kallat Hjälptruppskavaleri)
Tolansk milis
Slungkastare
Solunska skogselefanter
Jordugardister
Sen även få in denna sortering i den inledande beskrivningen av armen (gillar för övrigt din sortering i Organisation, Uppgifter, Krigstid). Kanske även tvådela armen under en huvuddel där kimzonerna ingår och en hjälpstruppsdel där tolanerfurstarna, främlingsregementerna, de solunska elefanterna, slungkastarna och legosoldaterna ingår?
Vad är de feliciska namnen på vapenslagen?birkebeineren skrev:Flottan ser bra ut. Använd dock gärna de feliciska namnen på vapnen.
Eller ska jag hitta på någon form av pseudogrekiska ?
birkebeineren skrev: Sen även få in denna sortering i den inledande beskrivningen av armen (gillar för övrigt din sortering i Organisation, Uppgifter, Krigstid). Kanske även tvådela armen under en huvuddel där kimzonerna ingår och en hjälpstruppsdel där tolanerfurstarna, främlingsregementerna, de solunska elefanterna, slungkastarna och legosoldaterna ingår?
Att dela upp beskrivningen av armén är nog ingen dum idé. Jag gör det till veckan (rollspel hela helgen
)-Vi kåt nik och Lill-Aron? Vilka fåniga namn!