* Att LH också bekämpar inre korruption. Inte då överdådig lyx, det är OK, men att man försnillar kyrkans medel eller inmte håller sig till läran
Hur uppnås överdådig lyx om man inte försnillar? Eller vad menas med försnillande...rikedom bärs t genom bakdörren och mark doneras till släktingar, var det sådant du tänkte dig?
.
En bontisal har rätt till en del av tempelskatten i sitt bontisât. Denna skall räcka till att försörja hans "stab" av riarker, klerker och ulepper, hålla katadralen i gott skick mm, men också till Bontisalens underhåll. I många bontisât blir det mycket pengar över och bontisalen dricker fina viner, klär sig i luxuösa kläder, bär pampiga guldsmycken (med solar på), rider en ståtlig häst osv. Jag tänker mig att detta anses som en del av tingens ordning. På samma sätt som en greve är rik bör även en bontisal vara det. Det är när han börjar skänka bort rikedomar till sin släkt etc eller inte fullgör sina plikter för att kunna konsumera mer själv som han går över gränsen.
Alla tankar om fattigdom och askes har slängts överbord av den aidniska kyrkan (obs, officiellt mtrl). Jag tycker att man bör se det som att etins härlighet bör reflekteras i kyrkans rikedom eller nåt sånt. Men nu får jag väl pisk av översteprästen snart
Magi i jorisk-aidnisk-lysande vägen tradition
Kejsardömet Jorpagna samlade kunskap om magi från hela sitt imperium. De strukturerade upp den i olika skolor och utarbetade en encyklopedi för varje som skulle ligga till grund för en organiserad utbildning. Språket var Kejserlig Jori även om lånord från olika kulturer användes. Mycket av dagens magiutbildning bär fortfarande prägel av detta, särskilt i Aidne och andra länder som ser sig som arvtagare till den joriska kulturen. "De Fem Goda” skolorna är de som folk allmänt accepterar och de som den Lysande Vägen ser som de rätta.* Annan magi och andra skolor ses på med stor skepsis och misstänksamhet, ofta även av Etinstrogna magiker tillhörande någon av de fem skolorna.
De fem goda skolorna Animism
Mentalism
Elementärmagi
Illusionism*
Symbolism
Den onda skolan
Nekromanti**
* I Aidne har det sedan 400-talet eO reducerats till endast fyra då det trakoriska kätteriet Illusism har gjort att skolan Illusionism har fördömts av Lysande Vägen.
** Kejsar Aurelion II förbjöd på 800-t fO nekromantin och förstörde nästan alla encyclopedier (som numera är ytterst sällsynta och sägs beskriva en neutral nekromanti)....Ett förbud som den magikunniga kejsarinnan Zenobia uppehöll och därför varade ända tills Solkejsaren Domion tog makten och lät de sina återuppta användandet av nekromantien och andra svarta konster. Mellan 700-600 fördjupades dessa studier och flera olika skolor utvecklades. Forskning eftersatt i 150 år frodades. Vid Kejsardömet Jorpagnas fall 599 fO försvann det mesta av denna forskning med sina upphovsmakare, men en del fruktar vad mandelmunkarna skall finna när de nu på senare tid börjat utgrävningar av ruiner kring Grivela...
Edit: Ändrat efter Mikaels önskemål.
Senast redigerad av birkebeineren den 2008-02-14 11:55, redigerad totalt 3 gång.
Magi i jorisk-aidnisk-lysande vägen tradition
Kejsardömet Jorpagna samlade kunskap om magi från hela sitt imperium. De strukturerade upp den i olika skolor och utarbetade en encyklopedi för varje som skulle ligga till grund för en organiserad utbildning. Språket var Kejserlig Jori även om lånord från olika kulturer användes. Mycket av dagens magiutbildning bär fortfarande prägel av detta, särskilt i Aidne och andra länder som ser sig som arvtagare till den joriska kulturen. De ”Fem Goda” skolorna är de som folk allmänt accepterar och de som den Lysande Vägen ser som de rätta. Annan magi och andra skolor ses på med stor skepsis och misstänksamhet, ofta även av Etinstrogna magiker tillhörande någon av de fem skolorna.
De fem goda skolorna Animism
Mentalism
Elementärmagi
Illusionism
Symbolism
Den onda skolan
Nekromanti**
* I Aidne har det sedan 400-talet eO reducerats till endast fyra då det trakoriska kätteriet Illusism har gjort att skolan Illusionism har fördömts av Lysande Vägen.
** Under kejsarinnan Zenobia utarbetade joriska magiker på 800-talet fO en skola även för den tidigare utanförstående nekromantien. Detta fördömde den senare kejsar Domion och endast få exemplar av detta verk finns bevarad.
Du glömde placera *, men antar det hamnar på Illusionism?
Sedan vill jag protestera mot **. Istället så här, så passar det bättre med Imperiets Historia:
**Redan Golwyndakulturerna katalogiserade skolorna, vilket det krunska imperiet och senare det joriska vidareutvecklade mellan 1300-1000. Detta inkluderade även Yndars svarta konster. Kejsar Aurelion II, den vise, som var en stor Zeno-filosof förbjöd på 800-t fO nekromantin och de andra svarta skolorna. Ett förbud som Zenobia uppehöll och därför varade ända tills Domion tog makten och lät de sina återuppta användandet av svartkonst. Mellan 700-600 fördjupades studierna i de svarta konsterna och de olika skolorna däri utvecklades ytterligare. Forskning eftersatt i 150 år frodades. Vid Grivelas fall försvann det mesta av denna forskning med sina upphovsmakare, men en del av samlingarna skall ha överlevt. En del fruktar vad mandelmunkarna skall finna när de börjar gräva i Grivelas norra delar.
885-863 / 180-202
Aurelion II. Den siste kejsaren av Aurelions ätt. Aurelion II var en duglig härskare och stor filosof. Han studerade Zenos läror och skrev boken Via Vitae, en vägledning i konsten att leva (jag vet att vi nu har kompromissat till en annan lösning med Domion, men här är alltså den koppling jag kunde se till en tidig Etin).
Kejsaren var berömd för sin medmänsklighet, att han hade fred med barbarerna, mildrade situationen för samhällets sämst ställda och att han förbjöd nekromantin (och annan svartkonst) i Imperiet. Aurelion II’s död anses vara slutet på Guldåldern, som egentligen kan sägas ha börjat redan efter Järnkriget. Utan arvinge att självklart tillträda tronen, fick många att känna sig kallade och inbördeskriget var efter hans död ett faktum.
828-728 / 237-337
Zenobia. Kejsarinnan förnyar Imperiet och effektiviserar dess styre. Under hennes tid utvidgades riket ytterligare och kulturen utvecklades. I folkmun kallades hennes tid för Imperiets silverålder. Zenobia oroas av de växande stammarna i Akrogal och deras hot mot Imperiets östra gränser. Lasutyp inkorporeras under Hynsolge för att mer effektivt kunna styras. Grivela blir under denna tid en miljonstad!
728 / 337
Zenobias död. Zenobia avled efter 100 år på tronen. Hon efterlämnade ett starkt och välmående rike. Somliga påstår att hon tog sitt eget liv tillfreds med sig själv och vad hon åstadkommit. När Zenobia gick hädan reste Domion med sin hängivna legion Befriarna till Grivela. Där konspirerade han och flera andra ståthållare, fältherrar och generaler mot den nye Kejsaren, de kallade sig Befriarna precis som Domions legionärer. Elgabions mord var på order av Befriarna och Domion. Läran får också fäste i staden och andra delar av riket där Domions legion marscherat fram på vägen till Grivela. Många grymma dåd har uträttats i deras nya gud Maals namn. Svartkonst förbjuden sedan kejsar Aurelion II’s tid kommer åter i bruk.
715-680 / 350-385
Domion har full kontroll över Imperiet och styr det med järnhand. Till sin hjälp har han Befriarnas kult som dyrkar honom som en halvgud. Domion är en grym diktator som förtrycker allt motstånd med våld. Senaten respekteras inte och har förlorat sina traditionella befogenheter. Domion har också beskurit och konfiskerat bland illojala senatorers och adelsmannafamiljers rikedomar. Han är dock en skicklig manipulator och medan vissa delar av folket hålls i skräck, hålls andra trogna med gåvor, spel och Befriarnas predikningar. Dessa skaror kallar honom Solkejsaren. I stora delar lyckas Kejsar Domion väl under sin tid vid makten fram till sin död i sängen hos en av sina älskarinnor vid den extremt höga åldern av 81 år.
Under Melogrim I:s ledning nådde den aidniska kyrkan sin absoluta botten. Melogrim visade sig vara tveklöst uslaste av de män som har besuttit exarksstolen i Ekeborg. Han kom till makten under ett stormigt möte i Kurian efter Partomus I:s plötsliga död. Kor-Kerîgass Melogrim hävdade att Häxmästaren låg bakom och krävde att en stark man stod i ledningen för kyrkan under denna stormiga tid. Det visade sig dock att Melogrim var mer intresserad av att berika sig själv, sina vänner och sina släktingar än av att stärka den aidniska kyrkan. Man har vid lyceet i Pendon beräknat att mellan 10 och 20 procent av kyrkans tillgångar gled den ur händerna under Melogrims styre. Denna siffra har varken bekräftats eller förnekats av kyrkan. För att ytterligare stärka sin ekonomiska sits lät Melogrim sälja kyrkliga titlar och bontisât till högstbjudande. Utöver det så höll sig Melogrim, som var en mycket karismatisk man, med ett flertal älskarinnor som alla fick enorma gods till skänks av sin frikostige älskare. Detta tystades ner så gott det gick men kyrkan tappade mycket i anseende under den här perioden och blev helt upptagen av inre stridigheter. Det är också nu som kättare som Hidoniterna bildades och de enkla nådde stor spridning runt om i Aidne.
Då de enda som kan avsätta en exark är ett enat Kerîsarium och Melogrim hade stöd hos både wert- och pur-kerîgassen, som också hade sin händer djupt ner i syltburken, fanns det ingen utväg för de som ville åtgärda situationen. Kardiens kung Vidar V lär till exempel ha sökt upp exarken och givit honom en utskällning så att han blev döv i en vecka. Exarken tog dock ingen notis utan fortsatte som innan. Slumpen kom dock slutligen till kyrkans räddning. Melogrim mördades 564 eO på öppen gata i Ekeborg av en svartsjuk äkta make vars fru exarken hade en passionerad affär med. Den svartsjuka maken dog i det efterföljande tumultet, men många menar att han handlade å Etins vägnar. Vissa vill till och med gå så långt som till att helgonförklara mannen, och inofficiellt så dyrkas han som (S:t) Edgar, alla bedragna makars helgon. Efter Melogrims död tog aidniska kyrkan avstånd från honom och han går numera under namnet Melogrim avfällige.
Senast redigerad av Regil den 2008-02-12 20:25, redigerad totalt 1 gånger.
Bara en sak att anmärka på: För att ytterligare ta avsteg från den katolska kyrkan tycker jag att vi tappar ordet "kuria" (vilket inte återfinns i officiellt material i alla fall), och lanserar ordet kerîsarium.
Kerîsarium
Det råd som består av de sex tots-kerîgasserna. Kerîsariet beslutar i kniviga frågor och rådslår om vem som skall bli nästa exark. Om samtliga tots-kerîgasser är överens kan kerîsariet också avsätta en exark om denne agerar mot den Lysande Vägens tro och vandel.
Bara en sak att anmärka på: För att ytterligare ta avsteg från den katolska kyrkan tycker jag att vi tappar ordet "kuria" (vilket inte återfinns i officiellt material i alla fall), och lanserar ordet kerîsarium.
Kerîsarium
Det råd som består av de sex tots-kerîgasserna. Kerîsariet beslutar i kniviga frågor och rådslår om vem som skall bli nästa exark. Om samtliga tots-kerîgasser är överens kan kerîsariet också avsätta en exark om denne agerar mot den Lysande Vägens tro och vandel.
Regil skrev:Magi: i vilken utrsäckning nyttjar aidniska kyrkan magi?
Då dalkerna äör emot och man själv är för antar jag att man har en positiv inställning till "god" magi (se Zorakin tråden). Så, har man egna magiker? magiskolor? hovmagiker till exarken? LH måste i alla fall ha några mentalister till förfogande?
Dethär tycker jag är intressant. Och ganska avgörande för hur hela världen fungerar.
Själv tycker jag klart att de skall använda sig av magi inom templena (rätt sällsynt kanske men dock). Frågan är bara hur - genom gudomliga gåvor, genom vanligt studerande liksom magiskolorna, genom egna strikt gudaövervakade studier och utlärande osv....?
Knappast har de iaf magiundervisning i templena, snarare kan kanske prästerskapet (det högsta) ibland vara utbildat på någon magiskola. Eller kanske de allra högsta och visaste prästerna genom nåtslags mentorverksamhet inom templena kan få invigning i gudabenådad magikunskap ?
Jag ser inte den Lysande Vägens präster som magikunniga (även om det naturligtvis kan finnas undantag). På fastlandet kan jag se att flera av LV:s ämbetsmän har goda kontakter med vissa individuella magiker och magikerakademier. Flera magiker tillhör också LV.
Det främsta sättet som magi brukas i templen är genom förtrollade artefakter som templen fått som gåvor av troende trollkarlar, erövringar i fjärran länder osv. En lysande sten över pemoden som ger solsken även när det är mulet t.ex. På exarkens stav finns en stor magisk ädelsten med oerhörda krafter - även om det inte är allmänt känt vilka krafter det rör sig om. Detta är naturligtvis en styggelse för dalkerna, att självaste "exarken" har en trollstav!!
Elixir med magiska krafter brukas av riarker för att bota sjuka.
Däremot förtröstar de flesta av LV:s ämbetsmän och kvinnor på heliga förmågor - men inte på bekostnad av magisk hjälp. Magi ses som ett redskap. Man kan ta hjälp av trollkarlar som man tar hjälp av en smed, vagnsmakare eller bagare. Skillnaden är att magiker är svårare att hitta och komma överens med.
Jag ser före mig LV som väldigt noga med att definera vad som är magi och vad som är gudagåvor/Etins vilja (hur det egentligen ligger till är en annan fråga). Denna tradition går tillbaka till innan Stora Schismen då speciellt dalkerna arbetade för att definera skillnaderna. Den aidniska grenen har arvt traditionen, och upprätthåller den, men har i motsättning till den dalkiska grenen inget emot magi så länge den är "god" och inte strider mot tron. LV har inte egna magiker men det finns gott om magiker som är Etinstrogna. Magiker anlitas också för att utföra arbeten åt LV.
Innom andra religioner är ofta inte definitionerna mellan magiker och präster lika tydliga, exempelvis de Unga Gudarnas prästerskap eller bland flera av Parbagernas troende.
Den Lysande Vägens prästerskap är väldigt noga med att definera vad som är magi och vad som är gudagåvor/Etins vilja (hur det egentligen ligger till är en annan fråga). Denna tradition går tillbaka till innan Stora Schismen då speciellt dalkerna arbetade för att definera skillnaderna. Den aidniska grenen har arvt traditionen, och upprätthåller den, men har i motsättning till den dalkiska grenen inget emot magi så länge den är "god" och inte strider mot tron. Lysande Vägen har inte egna prästvigdamagiker men det finns gott om magiker som är Etinstrogna. Magiker anlitas också för att utföra arbeten åt Lysande Vägen och de flesta innom det högre prästerskapet besitter Kunskap om magi.
Texten skulle kunna se ut så här. En fråga är om vi skal använda ordet prästvigd innom LV?
Den Lysande Vägens prästerskap är väldigt noga med att definera vad som är magi och vad som är gudagåvor/Etins vilja (hur det egentligen ligger till är en annan fråga). Denna tradition går tillbaka till innan Stora Schismen då speciellt dalkerna arbetade för att definera skillnaderna. Den aidniska grenen har arvt traditionen, och upprätthåller den, men har i motsättning till den dalkiska grenen inget emot magi så länge den är "god" och inte strider mot tron. Lysande Vägen har inte egna prästvigdamagiker men det finns gott om magiker som är Etinstrogna. Magiker anlitas också för att utföra arbeten åt Lysande Vägen och de flesta innom det högre prästerskapet besitter Kunskap om magi.
Texten skulle kunna se ut så här. En fråga är om vi skal använda ordet prästvigd innom LV?
Hehe bra Birke, vad jag avsåg med...
Mikael skrev:Birke, jag tycker du kan rödfärga ditt magiinlägg ovan. Sedan om det inte möter motstånd kan det gå till wikin under Magi, vad tycker du?
...var dock ditt inlägg ovan från 2008-02-12 13:07.
