Lysande Vägen
Jag tror det finns En tempelbeskrivning tidigare i tråden.
HÄR:
Peter skrev:
"Dalkiskt bytempel
Dessa vitkalkade, fyrkantiga byggnader fläckar den dalkiska landbyggden som korinter på en smörpaj. De högt belägna fönstren släpper in middagsljuset, och badar det kala innanmätet i dagsljus lagom till zenitbönen. Takets kopparkupol är inte massivt, likt de stora katedraltemplens, utan plåttäckt trä. Den glimmar likaväl som en fyrbål i solgasset. Innanmätet består av ett mattäckt golv, och på östanväggen en bönestol i snidat trä. Takranden bärs upp av fyrkantiga pelare, inte kontinentens runda och smyckade kolosser, utan enkla stöttor. Hela rummet doftar av rökelse från det stora bronskaret i tempelrummets mitt.
Bytemplet sköts av byprästen, den ensamme föreståndaren, predikaren och själslige rådgivaren i byn. Men varje bybo gör med glädje dagsverken och tjänster vid sitt älskade tempel."
HÄR:
Peter skrev:
"Dalkiskt bytempel
Dessa vitkalkade, fyrkantiga byggnader fläckar den dalkiska landbyggden som korinter på en smörpaj. De högt belägna fönstren släpper in middagsljuset, och badar det kala innanmätet i dagsljus lagom till zenitbönen. Takets kopparkupol är inte massivt, likt de stora katedraltemplens, utan plåttäckt trä. Den glimmar likaväl som en fyrbål i solgasset. Innanmätet består av ett mattäckt golv, och på östanväggen en bönestol i snidat trä. Takranden bärs upp av fyrkantiga pelare, inte kontinentens runda och smyckade kolosser, utan enkla stöttor. Hela rummet doftar av rökelse från det stora bronskaret i tempelrummets mitt.
Bytemplet sköts av byprästen, den ensamme föreståndaren, predikaren och själslige rådgivaren i byn. Men varje bybo gör med glädje dagsverken och tjänster vid sitt älskade tempel."
Nejmen vad trevligt. Den motsäger ju inte min beskrivning eller bild av det hela alls! Great minds think alike!Mikael skrev:Jag tror det finns En tempelbeskrivning tidigare i tråden.
HÄR:
Peter skrev:
"Dalkiskt bytempel
Dessa vitkalkade, fyrkantiga byggnader fläckar den dalkiska landbyggden som korinter på en smörpaj. De högt belägna fönstren släpper in middagsljuset, och badar det kala innanmätet i dagsljus lagom till zenitbönen. Takets kopparkupol är inte massivt, likt de stora katedraltemplens, utan plåttäckt trä. Den glimmar likaväl som en fyrbål i solgasset. Innanmätet består av ett mattäckt golv, och på östanväggen en bönestol i snidat trä. Takranden bärs upp av fyrkantiga pelare, inte kontinentens runda och smyckade kolosser, utan enkla stöttor. Hela rummet doftar av rökelse från det stora bronskaret i tempelrummets mitt.
Bytemplet sköts av byprästen, den ensamme föreståndaren, predikaren och själslige rådgivaren i byn. Men varje bybo gör med glädje dagsverken och tjänster vid sitt älskade tempel."
-
- Admin
- Inlägg: 9049
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Solen är rätt så central i Lysande Vägen och kanske detta borde synas i tempelarkitekturen? I texten om bytemplet skiner solen in och detta kanske är grundtanken i utformandet av byggnaden? Solljuset flyttar sig genom templet längs en rad bilder/statyer och vid nonpunkten/midtimmen hålls ..tja, solceremonin/högmässan, ett slags solur på tempelväggarna?
Vad tror ni?
Vad tror ni?
Då frågan om de många exarkerna har dykt upp i Zorakintråden, kanske det är på tiden att vi löser denna fråga.
Iaf ser jag nog helst att 610 års LV har en exark i Ekeborg och en i Arno.
Ordagrant på sidan 53 står det: "I södra Kardien lyckar exarkerna egga upp den undersysselsatta krigarklassen att ge sig av på korståg." Om man gör ett antagande om att detta bara är ett tryckfel och det istället skulle vara bontisâler som eggar upp ädlingarna i södra Kardien. För var i den officiella texten om LV står det att det bara är exarken som kan utropa ett korståg? Exarken på Arno kanske inte gav det sitt godkännande men han behöver ju inte heller ha förklarat det som något olämpligt heller utan bara tyst iakttagit de stridslystna kardierna. Eller är jag helt ute och virrar nu?Att Zorakin och Caddo inte alls hade lika tuffa relationsproblem som Kardien och Caddo verkar också tydligt. Så frågan är nu hur det blev flera exarker. Enligt Aidne-boken (sid 53, längst upp, andra kolumnen) var det sydkardiska exarker (plural) som eggade folk till soltågen. Det får det att låta som om det faktiskt inte bara finns två - utan flera exarker. Och det var t.o.m. före schismen! Hur löser vi detta?
Iaf ser jag nog helst att 610 års LV har en exark i Ekeborg och en i Arno.
Här har jag missat en hel del utmärkt diskussion. Men det går ju helt i linje med vad jag själv hoppats på: både vad gäller solandar och vitkalkade kupoltempel! Sicken röta!
Vad gäller solandar är dessa något jag nämner i Palinor. Däremot inte lika påtagligt som i Sinkadus #3 artikeln. De kanske har en särskild ställning just på Caddo. Hur är det nu med Odo:s himmlastigande? Ser gärna att man undviker en helig grav, men varför inte ett heligt berg, som är fokus för solandarnas mandifestationer.
Är osäker på i vilka mån man vill att templet skall bada i ljus från stora fönster, och i vilken mån det skall fungera som ett "solur" - kanske det går att kombinera.
Vad gäller solandar är dessa något jag nämner i Palinor. Däremot inte lika påtagligt som i Sinkadus #3 artikeln. De kanske har en särskild ställning just på Caddo. Hur är det nu med Odo:s himmlastigande? Ser gärna att man undviker en helig grav, men varför inte ett heligt berg, som är fokus för solandarnas mandifestationer.
Min tanke var att soltemplen är byggda med solens bana över himlen i åtanke: fönstren släpper in mycket ljus, och speciellt vid vissa tider på dygnet och vid sommarsolstånd. Jfr stonehenge och newgrange. Är detta något som känns rätt?birkebeineren skrev:Solen är rätt så central i Lysande Vägen och kanske detta borde synas i tempelarkitekturen? I texten om bytemplet skiner solen in och detta kanske är grundtanken i utformandet av byggnaden? Solljuset flyttar sig genom templet längs en rad bilder/statyer och vid nonpunkten/midtimmen hålls ..tja, solceremonin/högmässan, ett slags solur på tempelväggarna?
Vad tror ni?
Är osäker på i vilka mån man vill att templet skall bada i ljus från stora fönster, och i vilken mån det skall fungera som ett "solur" - kanske det går att kombinera.
Mnjoo... Men faktum kvarstår att det tycks ha funnits en exark i Kardien även innan den stara schismen. Hur funkar det? Är det helt enkelt för simplistiskt att direkt-översätta exark som "påve"?Peter skrev:Kan det inte helt enkelt röra sig om två eller tre på varandra följande exarker under en viss tidsrymd?Bergdahl skrev:D
Ordagrant på sidan 53 står det: "I södra Kardien lyckar exarkerna egga upp den undersysselsatta krigarklassen att ge sig av på korståg."
Men finns det någon mer text som tyder på att det fanns mer än en exark? För om inte så går det ju lätt att ändra om den lilla text som finns till "I södra Kardien lyckas bontisâlerna egga upp den undersysselsatta krigarklassen att ge sig av på korståg." Eller finns det något annat hinder för detta upplägg?
Såvitt jag vet finns det ingen annan text. Det skulle naturligtvis gå att ändra till bontisâler. Finns det således två exarker (en i Ekeborg och en i Arno), eller är exarkämbetet en fastlandsidé? Styrs kyrkan på Caddo av ett råd av kres-bontisâler istället för en exark (i enhet med Caddos ideal om folkstyre, vilket skiljer sig kraftigt från Kardiens)? Bara en tanke...
Fast om jag inte missminner mig fanns det väl upp till tre "papa" innan Rom lade vantarna på titeln - en I Alexandria t.ex.anders skrev:
Mnjoo... Men faktum kvarstår att det tycks ha funnits en exark i Kardien även innan den stara schismen. Hur funkar det? Är det helt enkelt för simplistiskt att direkt-översätta exark som "påve"?
Frågan är väl snarare: varför just två? Är det kanske uppkomsten av två exarkstolar, båda backade av sin egen maktsfär, som skapade schismen?
Exark. Ex (latin) Arch (grekiska). = Från början/ från lång tid sedan/från den första/ kommer från början.
Eller Arch (latin) = valv (himlavalvet)
Från himlavalvet?
Vad gäller orsaken till att det fanns flera exarker samtidigt (om det nu var så) så citerar jag mig själv.
(Exempelvis kan Zorakins kyrka eventuellt ha varit försvagad då flera kyrkliga delegater i detta land stödde den dalkiska kyrkan medan den Kardiska kyrkan var enad. Vissa Zorakiska kyrkodelegater stödde kanske den Kardiska i brist på en egen lämplig ledare)
Eller Arch (latin) = valv (himlavalvet)
Från himlavalvet?
Vad gäller orsaken till att det fanns flera exarker samtidigt (om det nu var så) så citerar jag mig själv.
Kan kungamakten i Kardien (och i andra ställen) ha utnämnt sina egna exarker för att de inte drog jämt med exarken i Caddo. Slutligen så beslöts det i ett koncilium på fastlandet att fastlandskyrkan skulle samlas under en stark Exark mot Exarken i Caddo. Att kaos följde kyrkorna under schismen och olika kyrkoledare försökte sko sig och själva bli exarker är inte förvånande. Det kan ha utvecklat sig till bittra strider mellan olika riddarordnar och kyrkosoldater som stödde olika kandidater. Slutligen vann exarken i Kardien titeln av någon orsak.Kan det ha varit som när Frankrike med vapenhot flyttade Påvestolen till Avignon under 1300-talet.
Påven försökte hävda världslig överhöghet över kungarna och den franske kungen tappade tålamodet och "kidnappade" påvestolen för att kunna kontrollera påven bättre. Sedan flyttades påvestolen tillbaka till Rom men fransmännen påstod att den rätta påvedömet fanns i Frankrike. Vilket fick till följd att det ett tag fanns både två och tre påvar samtidigt som alla bannlyste varandra.
(Exempelvis kan Zorakins kyrka eventuellt ha varit försvagad då flera kyrkliga delegater i detta land stödde den dalkiska kyrkan medan den Kardiska kyrkan var enad. Vissa Zorakiska kyrkodelegater stödde kanske den Kardiska i brist på en egen lämplig ledare)
Senast redigerad av Fraxinus den 2007-08-10 20:47, redigerad totalt 1 gånger.