Lysande Vägen

Information om religionerna och dess utbredning
Användarvisningsbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1403
Blev medlem: 2007-07-20 14:40
Ort: Colorado Springs, CO

Inlägg av anders » 2009-06-30 22:50

Mikael, jag tror att det är ordet "kerîsariet" du söker.

Mikael
Admin
Inlägg: 5006
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael » 2009-06-30 23:01

Tackar för det. Ändrat och rödmarkerat.

Jan Erik Söderman
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 730
Blev medlem: 2009-05-22 12:41
Ort: Stockholm
Kontakt:

Inlägg av Jan Erik Söderman » 2009-07-01 05:57

Den Svarta Natten
Traditionen är den samma som mörkerdagen som dock är betydligt äldre än lysande vägen i detta område. Denna uråldriga tradition har funnits i Magilre sedan Imperium Jorpagnums dagar. Den inträffar den 13 Mörke varje år. Man tror att detta är den årstid som mörkrets andar är som starkast. För att hedra dessa och sina förfäder samt att visa ondskans makter att man inte fruktar dem ger sig folk ut och umgås under denna onda natt. Man klär också ut sig för att förvirra de monster som finns så att de inte lätt kan känna igen och hemsöka en under resten av året. Detta är vanligtvis en natt för uppsluppna lekar och syndigt leverne särskilt bland de unga och rika som i sitt dagliga liv har stora krav på sig om korrekt beteende och stora prestationer. Det Magilliska namnet för denna högtid är den svarta natten eller Daz Nira Nox.

Mikael
Admin
Inlägg: 5006
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael » 2009-07-01 14:15

:?: Vad sa vi om de olika ordnar kopplade till kyrkan på ett eller annat vis, skulle de med i pdf LV?

Användarvisningsbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1403
Blev medlem: 2007-07-20 14:40
Ort: Colorado Springs, CO

Inlägg av anders » 2009-07-01 14:31

Jag tror att vi kom överens om att ta med två eller tre exempel.

Användarvisningsbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1403
Blev medlem: 2007-07-20 14:40
Ort: Colorado Springs, CO

Inlägg av anders » 2009-07-01 14:33

Jan Erik Söderman skrev:Den Svarta Natten
Traditionen är den samma som mörkerdagen som dock är betydligt äldre än lysande vägen i detta område. Denna uråldriga tradition har funnits i Magilre sedan Imperium Jorpagnums dagar. Den inträffar den 13 Mörke varje år. Man tror att detta är den årstid som mörkrets andar är som starkast. För att hedra dessa och sina förfäder samt att visa ondskans makter att man inte fruktar dem ger sig folk ut och umgås under denna onda natt. Man klär också ut sig för att förvirra de monster som finns så att de inte lätt kan känna igen och hemsöka en under resten av året. Detta är vanligtvis en natt för uppsluppna lekar och syndigt leverne särskilt bland de unga och rika som i sitt dagliga liv har stora krav på sig om korrekt beteende och stora prestationer. Det Magilliska namnet för denna högtid är den svarta natten eller Daz Nira Nox.
Tycker jag funkar bra.

Jan Erik Söderman
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 730
Blev medlem: 2009-05-22 12:41
Ort: Stockholm
Kontakt:

Inlägg av Jan Erik Söderman » 2009-07-01 14:35

Yay

Den Svarta Natten
Traditionen är den samma som mörkerdagen som dock är betydligt äldre än lysande vägen i detta område. Denna uråldriga tradition har funnits i Magilre sedan Imperium Jorpagnums dagar. Den inträffar den 13 Mörke varje år. Man tror att detta är den årstid som mörkrets andar är som starkast. För att hedra dessa och sina förfäder samt att visa ondskans makter att man inte fruktar dem ger sig folk ut och umgås under denna onda natt. Man klär också ut sig för att förvirra de monster som finns så att de inte lätt kan känna igen och hemsöka en under resten av året. Detta är vanligtvis en natt för uppsluppna lekar och syndigt leverne särskilt bland de unga och rika som i sitt dagliga liv har stora krav på sig om korrekt beteende och stora prestationer. Det Magilliska namnet för denna högtid är den svarta natten eller Daz Nira Nox.

Mikael
Admin
Inlägg: 5006
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael » 2009-07-01 19:58

anders skrev:Jag tror att vi kom överens om att ta med två eller tre exempel.
Då föreslår jag att de två "solriddarordnarna" redovisas samt att "Dessutom finns ett antal andra riddarordnar som svär sin trohet till Lysande Vägen, tex ......"

Vad tros om det?

Användarvisningsbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1403
Blev medlem: 2007-07-20 14:40
Ort: Colorado Springs, CO

Inlägg av anders » 2009-07-01 20:00

Nu beskrivs ju den dalkiska solriddarorden ganska ingående i Caddo-modulen, så jag föreslår Solriddarorden (aidniska) och kanske S:t Willemsorden?

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6772
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2009-07-02 06:39

anders skrev:Nu beskrivs ju den dalkiska solriddarorden ganska ingående i Caddo-modulen, så jag föreslår Solriddarorden (aidniska) och kanske S:t Willemsorden?
Solorden (den aidniska solriddarorden) känns självskriven under LV. Den finns redan i wikin i egen artikel men kan kopieras över så att den även kommer finns i LV-artikeln och sen kommer med i LV-pdfen. Ett par punkter i ordensmallen saknas men detta är avsiktligt tills LV är mer färdigt (samt Kardien och Zorakin där orden är central). S:t Justins Orden (den dalkiska solriddarorden) finns bra under Caddo.

S:t Willems Orden bör komma med i någon framtida pdf och då känns väl LV som logisk... Kanske annars under Efaro? :? Är dock orden en andlig sådan eller endast en värdslig där medlemmarna är etinstrogna? Material om hur willemiterna verker i Efaro finns förövrigt också i wikin.

Annars tycker jag gärna några andra andliga riddarordnar (inte värdsliga) kortfattat kan nämnas under LV, några ord om vart den verkar och innom vilket område (syftet).

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6772
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2009-07-02 09:56

anders skrev:Några få högtider kommer att beskrivas (jag har dem i stort sett färdigskrivna), men eftersom högtider varierar så från land till land kommer de att beskrivas mer i detalj under varje land. "Odos Landstigning" t.ex. firas naturligtvis bara i Kardien, och då främst bland echterna.
Inte hunnit hänga med på forumet senaste tiden men hittade det här. Högtiderna du tänker beskriva är det de som jag engång listade/föreslog i tråden för Altorisk tideräkning?
birkebeineren skrev:Kan detta vara utgångspunkten for hur det kommer se ut i LV-pdfen? :?

Lysande Vagens hogtidsdagar

Profetens heliga dagar

Dessa LVs mest hogtidliga hogtidsdagar ar fyllda av Etins varma ljus, och soltemplen likaså
-Odos död
-Odos uppståndelse
-Odos återförening


Odosdagarna
Beskrivning av hur LV firar de tio Odosdagarna under årets lopp

Vinterfesteveckan
En lite mer alvarsam hogtids olika religiosa ritualer
-Ångerdag
-Sistadag
-Etinsdag
-Forstadag
-Botsdag


Sommarfesteveckan
En något losslappt hogtid har också sina ceremonier, varje dag till ett nytt helgon och aven prasterna foljer med i Soldansen
-Mundes dag
-Tyrs dag
-Odes dag
-Soldagen
-Tars dag
-Frids dag
-Lars dag


Helgdagarna
Beskrivningar av LVs roll under de helgdagar dar religionen har en plats: hur de etinstrogna firar "Aidniska kyrkans heliga dag"; eventuella ceremonier riarkerna utfor på "Såddedagarna"; Hur Solbonen inleds på "Vårdagjamningen" osv

Hemaquiels dag
Hur denna morka dag hanteras
LVs helgdagar är integrerade som del i Arcivaliska tideräkningen och exarkens kalendersystem men olika länder och kulturer kan ha egna heligdagar och högtider som är knutna till LV. Ett exempel är den nämda Odos landstigning som endast firas bland echterna i Kardien och ett annat är Aidniska kyrkans heliga dag som bla firas i hela Kardien, i Zorakin och i många furstendömen i Jorpagna.

Användarvisningsbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1403
Blev medlem: 2007-07-20 14:40
Ort: Colorado Springs, CO

Inlägg av anders » 2009-07-02 13:11

Ja, birke. Det är precis de högtiderna jag tänker på. Nu kommer jag dock inte vara online på några dagar, då jag ska åka och tälta uppe i Klippiga Bergen. Höres!

Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 13:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil » 2009-08-04 07:11

Anders: Jag har börjat fundera över Religionskapitlet och har några frågor till dig:

1) Hur mycket text är det OK/lämpligt att jag stjäl av det du har skrivit?

Jag tänkte börja med en text om religionens roll i Kardien. Den skriver jag förtåss helt själv. Sedan lite om själva tron - här tänkte jag sammanfatta och korta ner, kanske klippa och klistara lite. Sedan kommer aidniska kyrkan. Här har du ju i princip redan skrivit allt, kan jag kopiera med vissa små kardienspecifika ändringar, tilläg och strykningar?

2) har du några specifika tankar om hur munkordnar bör/ inte bör se ut?

Andra får givetvis även de tycka till...

Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 13:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil » 2009-08-04 21:01

jag postar den version som jag har knåpat ihop... (postar även i Kardien)

Religion
Religion i Kardien är i det närmaste likställigt med den Lysande Vägen och den Aidniska kyrkan. Den religionsfrihet som finns är ytterst begränsad och alla människor och halvlängdsmän i Kardien förutsätts tillbe Etin. Man går till soltemplet och ber tillsammans med sina grannar och stannar utanför för att utbyta skvaller och bygga gemenskap efteråt. I soltemplet sker även de fyra livsriterna: solceremonin, virelian, giftermålet och sändningen. Tron är närvarande i den språkliga vardagen med hälsningsfraser som ”Etins frid!” som besvaras ”I allen tid!” och kraftuttryck som ”Odos skägg!”. Troende i Kardien förväntas även besöka sin riark för lystring var fortdag där man bekänner sina budbrott och får råd om vad som kan göras för att ställa saker och ting tillrätta. Kort sagt genomsyrar tron på Etin och den aidniska kyrkan vardagen för nästan alla kardier. Att inte vara troende är i det närmaste otänkbart. Det betyder givetvis inte att alla kardier är fromma och rättrådiga och för en del sträcker sig tron till en läpparnas bekännelse, men det är ett mycket stort steg att deklarera att man inte är Etinstroende. För den som gör det väntar snar social utfrysning och församlingsriaken har som plikt att omgående övertala den avfällige att åter träda in i Etins ljus. Den avfällige som framhärdar i sina virrfarelser riskerar att hamna i Ljusa Handens grepp, särskilt om denne propagerar för sin nya trosuppfattning.

Det finns dock undantag där andar religioner tillåts. Penterna tillåts utöva sin naturreligion med Khelillan och den Behornade i centrum utan att riskera straff. Det händer att någon nitisk riark beger sig dit för att sprida Etins ljus, men dessa återvänder alltid tomhänta. Alvfolk levande i Kardien äger även de rätt att utöva sin tro i frihet.

Tillfälliga besökande i Kardien av annan tro behöver inte konvertera och får även tillbe sina gudar i skymundan. Den som bosätter sig i Kardien förväntas dock att vara öppen för övertalningsförsök och för att bli inlemmad i samhället krävs att man konverterar. Utländska köpman och hantverkare i de stora städerna får utöva sin tro, men de får inte bygga regelrätta tempel eller propagera för sina irrläror.

Slutligen så är tron på kunskapsgudinnan Ingeril, mandelordens traditionella tro, fullt tillåten. Ingerildyrkan har dock i stort spelat ut sin roll och det är tveksamt om ens särskilt många av mandelordens Lärde är varmt troende.

Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 13:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil » 2009-08-05 07:16

Här kommer sammanfattningen av det Anders skrivit som jag tänkte använda i Kardien:

Den Lysande Vägen
"Den gudomlige Odo sade; Ur intet skapade Etin det himmelska ljuset med fast hand. Ljuset fyllde tomheten och tomheten strålade med Etins kraft och härlighet. Och Etin svävade i tomheten och han såg tomhetens oändlighet. Och han önskade att tomheten icke vore tom och Hans tankar blev form och tid. Och Etin betänkte formen och tiden och deras varande och han såg att de var goda." - Inledningen av Begynnelsens krönikor; Den Gyllene Boken.

Odo förkunnade att Etin, världssjälen, är den ende sanne guden och att allt är skapat av honom. Även alla intelligenta varelser skapades av Etin som gav dem en själ (d. kanat) vilken genomgår ett ständigt kretslopp av födelse, död och återfödelse. Andra så kallade gudar är inte riktiga gudar på samma sätt som Etin, och inte värda att tillbes. De ses istället som lägre andeväsen (antingen ljusandar eller demoner) eller som vanbilder av Etin.

För kanat att frigöra sig från det ständiga kretsloppet, poddorno, måste man i varje liv komma närmre Etin, och avkläda sig mörkrets gärningar och tankar. Detta gör man genom att följa den Lysande Vägen som profeten Odo predikade. Etin visade Odo ”Stigen”, sex levnadsregler som för kanat närmre Etins ljusrike. Endast genom att vandra på Stigen kan man leva ett liv som hyllar och ärar den barmhärtige Etin. Men Odo predikade att detta måste ske av egen fri vilja – något som stundom har glömts bort av den Lysande Vägens ivrare. Endast genom personliga beslut kan man närma sig den strålande Etin och förenas med världssjälen.

Den Gyllene Boken är den Lysande Vägens heliga skrift. Den är indelad i fem delar: Begynnelsens krönikor, Den Lysande Vägen, Odos liv, Odos brev och Odos epifania. Den Gyllene Boken översätts av tradition inte från dess originalspråk, dalkiska. Varje riark och solmunk inom den Lysande Vägen lär sig därför dalkiska hjälpligt för att kunna undervisa ur skrifterna.

Skapelsen
I begynnelsen svävade Etin i intet och fyllde det med sin strålglans. Från början fanns också mörkret, Etins motsats, vilken har kommit att kallas Hemaquiel (d. Hemakiõ). Då Etin skapade Altor och formade världen som ett hem för alla tänkande varelser sökte han fördriva allt mörker, men det kvarstod i skuggorna. Hemaquiels mörka inflytande fanns sålunda kvar och försökte hålla alla varelsers kanat borta från Etins ljus. Det är enligt Odos lära Hemaquiel som är det mörker i våra själar som vill bryta Etins bud och driva oss i fördärvet.

Andra lägre gudaväsen (ljusandar och demongudar) inverkade i skapelsen och formade olika raser (såsom älvfolk, halvlängdsmän, svartfolk och dvärgar). Framför allt på Aidne förkunnar man dock att människan är Etins främsta skapelse, och att andra raser inte reflekterar Etins ljus på samma sätt. Dock undervisar man tydligt att allt liv kommer från Etin, och att han är alltings ursprung – även om andra krafter varit involverade i skapelsen. Endast Etin kan skapa ur intet.

Liv och död
När en person dör frigörs kanat efter fyra dagar från kroppen och träder inför Etins ansikte. Där står solserafen Angarion och väger personens gärningar och tankar på en våg. Om de goda överväger de onda sänds själen tillbaka till Altor för att leva ett bättre liv och ytterligare närma sig Etins ljus. Om de onda gärningarna överväger de goda går själen först igenom en rening i eld (den så kallade "luttringen" (d. híro) och sänds sedan tillbaka till världen under svårare förhållanden för att leva dygdigare. Om det på Angarions våg knappast finns några själviska och mörka gärningar välkomnas kanat in i ljusets rike och förenas med världssjälen. Det är den ultimata upplysningen som på dalksika kallas víllornea (på fastlandet översatt till salighet, även om en direktöversättning mer skulle vara "fullkomligt ljus"). En person som nått víllornea kallas helgon. Om det å andra sidan inte finns en enda osjälvisk gärning överlämnas kanat till Hemaquiels kyliga mörker där ständig pina och själanöd råder. Denna fruktansvärda plats kallas ofta "pinoriket", "själahålan" eller "Inferno" (d. ciogokio).

Stigen
Profeten Odo blev det redskap som Etin använde för att befria alla varelser från Hemaquiels förledande och förtärande skugga. Etin uppenbarade den Lysande Vägen, den Sanna Läran som kan leda själen till ljusets rike. Lärans kärna är den så kallade ”Stigen”, vilken sammanfattas av sex bud:

1. Etin är störst!
2. Missbruka icke Läran!
3. Hedra din familj!
4. Begå icke grymma handlingar!
5. Stjäl icke!
6. Håll ditt ord!

Endast genom att forma sitt liv kring dessa levnadsregler kan man hoppas på upplysning och förening med Etin. Stigen är den Lysande Vägens lag och levnadsregel, och sträcker sig bortom de sex budorden även om dessa anses sammanfatta hela förordningen.

Ytterligare information om den Lysande vägen finns att få på http://www.erebaltor.se/wiki/Lysande_v%C3%A4gen

Skriv svar