Postat: 2009-06-30 23:50
Mikael, jag tror att det är ordet "kerîsariet" du söker.
Tycker jag funkar bra.Jan Erik Söderman skrev:Den Svarta Natten
Traditionen är den samma som mörkerdagen som dock är betydligt äldre än lysande vägen i detta område. Denna uråldriga tradition har funnits i Magilre sedan Imperium Jorpagnums dagar. Den inträffar den 13 Mörke varje år. Man tror att detta är den årstid som mörkrets andar är som starkast. För att hedra dessa och sina förfäder samt att visa ondskans makter att man inte fruktar dem ger sig folk ut och umgås under denna onda natt. Man klär också ut sig för att förvirra de monster som finns så att de inte lätt kan känna igen och hemsöka en under resten av året. Detta är vanligtvis en natt för uppsluppna lekar och syndigt leverne särskilt bland de unga och rika som i sitt dagliga liv har stora krav på sig om korrekt beteende och stora prestationer. Det Magilliska namnet för denna högtid är den svarta natten eller Daz Nira Nox.
Då föreslår jag att de två "solriddarordnarna" redovisas samt att "Dessutom finns ett antal andra riddarordnar som svär sin trohet till Lysande Vägen, tex ......"anders skrev:Jag tror att vi kom överens om att ta med två eller tre exempel.
Solorden (den aidniska solriddarorden) känns självskriven under LV. Den finns redan i wikin i egen artikel men kan kopieras över så att den även kommer finns i LV-artikeln och sen kommer med i LV-pdfen. Ett par punkter i ordensmallen saknas men detta är avsiktligt tills LV är mer färdigt (samt Kardien och Zorakin där orden är central). S:t Justins Orden (den dalkiska solriddarorden) finns bra under Caddo.anders skrev:Nu beskrivs ju den dalkiska solriddarorden ganska ingående i Caddo-modulen, så jag föreslår Solriddarorden (aidniska) och kanske S:t Willemsorden?
Inte hunnit hänga med på forumet senaste tiden men hittade det här. Högtiderna du tänker beskriva är det de som jag engång listade/föreslog i tråden för Altorisk tideräkning?anders skrev:Några få högtider kommer att beskrivas (jag har dem i stort sett färdigskrivna), men eftersom högtider varierar så från land till land kommer de att beskrivas mer i detalj under varje land. "Odos Landstigning" t.ex. firas naturligtvis bara i Kardien, och då främst bland echterna.
LVs helgdagar är integrerade som del i Arcivaliska tideräkningen och exarkens kalendersystem men olika länder och kulturer kan ha egna heligdagar och högtider som är knutna till LV. Ett exempel är den nämda Odos landstigning som endast firas bland echterna i Kardien och ett annat är Aidniska kyrkans heliga dag som bla firas i hela Kardien, i Zorakin och i många furstendömen i Jorpagna.birkebeineren skrev:Kan detta vara utgångspunkten for hur det kommer se ut i LV-pdfen?
Lysande Vagens hogtidsdagar
Profetens heliga dagar
Dessa LVs mest hogtidliga hogtidsdagar ar fyllda av Etins varma ljus, och soltemplen likaså
-Odos död
-Odos uppståndelse
-Odos återförening
Odosdagarna
Beskrivning av hur LV firar de tio Odosdagarna under årets lopp
Vinterfesteveckan
En lite mer alvarsam hogtids olika religiosa ritualer
-Ångerdag
-Sistadag
-Etinsdag
-Forstadag
-Botsdag
Sommarfesteveckan
En något losslappt hogtid har också sina ceremonier, varje dag till ett nytt helgon och aven prasterna foljer med i Soldansen
-Mundes dag
-Tyrs dag
-Odes dag
-Soldagen
-Tars dag
-Frids dag
-Lars dag
Helgdagarna
Beskrivningar av LVs roll under de helgdagar dar religionen har en plats: hur de etinstrogna firar "Aidniska kyrkans heliga dag"; eventuella ceremonier riarkerna utfor på "Såddedagarna"; Hur Solbonen inleds på "Vårdagjamningen" osv
Hemaquiels dag
Hur denna morka dag hanteras