Lysande Vägen

Information om religionerna och dess utbredning
osbjer
Caddisk Bågskytt
Inlägg: 126
Blev medlem: 2007-01-28 14:03
Ort: Göteborg
Kontakt:

Inlägg av osbjer » 2007-02-06 08:54

Gunther skrev:Fast det är smidigt om man kan benämna dessa händelser med ett ord. Fast jag tycker att t ex "Etins marsch" fungerar ganska bra.
Jag tror också att ett substantiv är eftersträvansvärt, men som jag skrev i min förra post är jag inte direkt nöjd med "soltåg". I Islam finns till exempl Jihad, och det heter inte "heligt krig mot otrogna". Fördelen med korståg är att de flesta vet vad det innebär vid en första läsning, nackdelen är ju att den inte passar in i religionens stämning. Vi kanske kan ha frågan öppen och den som plötsligt kommer på något bra kan ju svara här.

/j

Användarvisningsbild
Spelknepe
Admin
Inlägg: 2513
Blev medlem: 2007-01-25 20:26
Ort: Helsingborg
Kontakt:

Inlägg av Spelknepe » 2007-02-11 01:58

Jag tror också att ett substantiv är eftersträvansvärt, men som jag skrev i min förra post är jag inte direkt nöjd med "soltåg". I Islam finns till exempl Jihad, och det heter inte "heligt krig mot otrogna". Fördelen med korståg är att de flesta vet vad det innebär vid en första läsning, nackdelen är ju att den inte passar in i religionens stämning. Vi kanske kan ha frågan öppen och den som plötsligt kommer på något bra kan ju svara här.

Kanske man skulle behålla korståg då? Vad tycker Lukas?

Korkade förslag som kanske kan utvecklas
Soltåg, Solfarande, Rening, Ljusmarch, Ljuståg, Lux Profia, Luma

"När mörkret faller... tänd din eldkastare" /Mutant Chronicles 8)

charlielarsson
Jordakisk Bärsärk
Inlägg: 23
Blev medlem: 2007-02-11 14:26
Ort: spanien, manilva

lysandevagenmodul

Inlägg av charlielarsson » 2007-02-11 14:46

Hej Hej!! Det verkar vara ett utomordentligt forum ni har har! Mitt namn ar Charlie, jag kommer fran boras men har flyttat till spanien for ett tag sedan, spelade valdigt mycket drakar och demoner i sverige och har den har hemgjorda lysandevagenmodulen att dela med mig av. Ambitionen ar att belysa religionen ur ett bade praktiskt och filosofiskt perspektiv. Har den i wordformat och kan emaila den till nagon om ni vill. da blir den mer overskadlig med innehallsforteckning och fina stycken och sa.

boner och verser i texten ar hamtade fran bibeln och olika bonebocker jag kikat i.

trevlig lasning har pa ert forum!!

Den Lysande Vägen
Etin välsigne och beskydde dig,
Etin låte sitt ansikte lysa mot dig
och vare dig nådig
Etin vände sitt ansikte till dig
och give dig frid.

I Etins, Odos och Solens Andars namn, Amen.
Budorden
• Etin är störst.
Detta bud innebär att Etin skall ses som den yttersta makten. Ingen annan religiös eller världslig makt kan sätta sig över Etin. Det är en tvistefråga i vilken utsträckning denna ”storhet” tillkommer kyrkan och dess företrädare. Det finns de som hävdar att Exarken borde ha makt att tillsätta och avsätta kungar. Vissa översättare hävdar att det dalkiska ordet för ”störst” här borde översättas till ”allt” i stället. Etin är allt skulle i så fall bli ordalydelsen.
• Missbruka inte läran.
Innebär allt från att använda ett vårdat språk till att inte använda religionen som ursäkt för tvivelaktiga handlingar. Om en solriddare t.ex. utnyttjar sina befogenheter för att tillfredsställa personliga önskningar kan man med fog säga att han missbrukat läran.
• Hedra din familj.
Det här budet handlar främst om lydnad. Man skall lyda sin familjs överhuvud, men det innebär också att överhuvudet har ansvar att försörja och hålla i tukt de familjemedlemmar han står över. De här principerna överförs utan vidare till förhållandet mellan riark och församling eller baron och bönder.
• Begå icke grymma handlingar.
Det mest omtvistade budordet. Å ena sidan kan man tolka religionen så att det vore grymt att inte frälsa så många människor som möjligt, även om det innebär att mer handfasta metoder måste komma till användning. Man kan säga att av två onda ting väljes det minst onda, hellre frälsning betald i blod än ingen frälsning alls. Å andra sidan kan grymhet beskrivas som varje handling som på något sätt angriper en annan person. Detta kan vara allt från våld till att kräva ränta på lån eller inte skänka en hungrande man mat.
• Stjäl icke.
Oenighet råder om hur de två begreppen ”stjäla” och ”erövra” skall tolkas i förhållande till det här budet.
• Håll ditt ord.
De finns de som hävdar att man bara har förpliktelser gentemot de människor som på något sätt står över eller är jämlik med en själv. I så fall vore det inte fel av en riark att bryta ett löfte han gett till en person som t.ex. senare i livet hänger sig åt kätteri. Å andra sidan finns det de som hävdar att varje undlåtelse att samvetsgrant förmedla hela sanningen i varje tänkbar situation är enda sättet att följa det här budet. På dalkiska har budordet ungefär innebörden ”Var inte svekfull” men översatt ordagrant till något av de joriska språken blir det ”håll ditt ord”.

Budorden utgör kärnan i religionen. De är ett rättesnöre för hur man skall leva som medlem i Den Lysande Vägens kyrka. Lever man i enlighet med dem når man frälsning. Budorden kan sägas vara Etins lag.


Säll är den man,
som icke vandrar
i de ogudaktigas råd
och icke träder in
på syndarens väg,
ej heller sitter,
där bespottare sitta,
utan har sin lust i Etins lag
och tänker på hans lag
både dag och natt.
Han är såsom ett träd,
planterat vid vattenbäckar,
vilket bär sin frukt i sin tid
och vars löv icke vissna;
och allt vad han gör, det lyckas
väl.
Icke så de ogudaktiga,
utan de äro såsom agnar,
som vinden bortför.
Därför skola de ogudaktiga
icke bestå i domen,
ej heller syndarna
i de rättfärdigas församling.
Ty Etin känner
de rättfärdigas väg,
men de ogudaktigas väg förgås.


Ur Den Lysande Skriftens psaltare, 1:a psalmen.
Organisation
Kyrkan är hierarkiskt ordnad och verkande inom kyrkan har olika titlar. Det som står skrivet här nedanför gäller främst för fastlandskyrkan även om den dalkiska grenen är snarlik. På Caddo styrs kyrkan av ett råd, Stora Rådet, bestående av 11 personer. Caddo har också en egen exark.
• RIARK.
Riarken är den vanlige prästen och agerar i regel församlingspräst. Även solriddare är ofta riarker. Den vanlige riarken har i regel ingen makt att tala om, hans uppgift är i regel att hålla sin församling i Herrens tukt och förmaning samt att förrätta vigslar och begravningar. För att bli riark måste man vara en bildad man. Man måste ha goda teologiska kunskaper. Man måste vidare ha god karaktär och djup övertygelse. De flesta blir riarker genom att studera i en munkordern och sedan avlägga prov men man kan också avlägga prov direkt om man blir rekommenderad av någon lämplig person inom kyrkan. Provet består av ett skriftligt prov som testar de teologiska kunskaperna samt samtal med en riark för att utröna trons äkthet hos den blivande riarken.
• BONTISAL.
Bontisalen är biskop och styr över ett bontisat, stift. Som bontisal har man en hel del att säga till om i förhållande till den mundana världen. Ingen vettig adelsman vill komma på kant med kyrkan så politiska och ekonomiska beslut fattas i regel efter att man förhört sig om kyrkans uppfattning i frågan. Man blir bontisal genom att bli befordrad till posten av kerisgassen. Kerisgassen äger också makten att förflytta eller byta ut de bontisaler han förfogar över. Dock är det något som i regel väcker en del uppståndelse i kyrkan och om misstankar riktas mot kerisgassen om att han missbrukar sin makt på något sätt kan han räkna med att en utredning tillsätts.
• KERISGASS.
Kerisgassen är ärkebiskop och styr över ett kerisat, land. Kerisgasserna röstas fram av bontisalerna och man måste vara bontisal för att kunna nomineras. Kerisgassen sitter på livstid om han inte blir upptagen i kyrkoregeringen och tilldelas titeln totskerisgass. Bontisalernas val måste godkännas av totskerisgasserna. Om oenighet råder kan Exarken själv gå in och fälla ett avförande. Kerisgasserna har ett omfattande politiskt inflytande och fungerar ofta som konungens rådgivare i olika politiska spörsmål.
• TOTSKERISGASS.
Totskerisgasserna är sex till antalet och bildar tillsammans kyrkoregering. Varje totskerisgass har ett eget ansvarsområde, en av dem är till exempel ledare för Den Lysande Handen. Om det fattas en totskerisgass utser de kvarvarande en ny. Rent formellt är det tillåtet att befordra en bontisal till totskerisgass men det är ytterst ovanlig att det händer. Utöver den lysande handen finns en totskerisgass med ansvar för; ekonomi - handel och kyrkans tillgångar, krig d.v.s. solriddarordnarna, teologi och lärdom d.v.s. den teologiska debatten inom kyrkan och utbildning av olika slag, relationerna med utomstående mäktiga intressen t.ex. andra länder eller religioner, den fredliga missionen.
• EXARK.
Exarken står närmast Etin och är kyrkans överhuvud. Exarken motsvarar påven. När Exarken dör röstar totskerisgasserna och kerisgasserna fram en efterföljare, rent formellt kan vem som helst riarkvigd nomineras men hittills har alltid en kerisgass eller totskerisgass utsetts.
Den Lysande Handen
Den lysande handens uppgift är att inom kyrkan kontrollera och upprätthålla lärans renhet. Man bedriver undersökningar i syfte att finna falska profeter, kättare och misstolkare av Den Lysande Skriften. Den lysande handen har i princip helt fria händer i sitt ämbetsutövande vilket gör den till en både fruktad och respekterad organisation. Ingen vågar öppet gå emot en inkvisitor då det mycket lätt kan kasta misstankar mot en själv. Den lysande handen rekryterar företrädesvis riddare och riarker utan tidigare starka lojaliteter för att försäkra sig om att alla dess medlemmar är odelat lojala mot den lysande handen.
Etin, Odo, Solandar, Helgon och Hemaquiel
Etin
Etin är guden – den ende guden. Etins symbol är solen och ljuset. han är den ende guden med sann skaparkraft, upphov till allt liv och allt existerande överhuvudtaget. Han är allsmäktig, allseende, barmhärtig och god. Alla andra ”gudar” har blott makt att förvränga delar av Etins skapelse.
Odo
Odo var den förste förkunnaren av Etins läror. Han var ursprungligen dalkisk krukmakare men fick vid 27 års ålder en uppenbarelse från Etin och började predika om Den Lysande Vägen. Han samlade runt sig ett antal lärjungar som sedermera skrev Den Lysande Skriften. Odo jämförs bäst med Islams Muhammed då han snarare var Etins profet än son.
Solandar
Solandarna är Etins sändebud på Altor. Solriddare och andra medlemmar av kyrkan försöker under ritualer vid sommarsolståndet att binda solandar till sig för att på så sätt få Etins hjälp i sina liv. Solandar varierar i makt och härlighet men alla är de i någon mån en förlängning av Etins ljus. Man kan anse att andra gudar är mäktiga solandar som av vilseledda människor dyrkas som gudar. Solandar får också representera kristendomens änglar.
Helgon
Den Lysande Vägens mest fromma och rättroende får efter döden i evigheter erfara den eviga saligheten sittandes vid Etins lysande tron. Kyrkan kanoniserar då och då hädangångna som under sin livstid agerat exemplariskt i enlighet med kyrkans bud. Alltifrån fromma munkar till hjältemodiga solriddare har kanoniserats. Helgonen ligger ofta till grund för ordnar av olika slag eller fungerar som en särskild grupps skyddshelgon.
Hemaquiel
Hemaquiel, den svarte demonen, den behornade, frestaren… Etins onda motsvarighet och Den Lysande Vägens svurna fiende. År 100 vredgades han och svor att ”Om Etins tjänare har påstått att jag är deras fiende, skall jag så ock vara.” Sedan dess har Hemaquiel ägnat sig åt att förleda och fresta mänskligheten att bryta Etins sex budord. Från och med år hundra har alltså Hemaquiel intagit en särställning bland allt det onda men ända sedan tidernas begynnelse har han ägnat sig åt ondskans hantverk, men först år hundra träder han fram och visar på allvar sitt vämjeliga ansikte för alla rättrogna följare av Den Lysande Vägen. Under Odos livstid var Hemaquiel ett näst intill okänt begrepp och man talade i vidare ordalag om mörkret eller ondskan men senare apostlar, lärjungar och profeter har bifogat hans namn till Den Lysande Skriften där hans illdåd finns väl dokumenterade. Det är inte brukligt att nämna Hemaquiel vid namn, i regel talar man istället om den bockfotade, frestaren, det eviga mörkrets prins e.t.c.
Högtider
Fastan
Den 12:e dagen i den 4:e månaden inleds en veckolång fasta följd av stora sorgetåg till minne av Odos död.

Odo dog en naturlig död och är begraven på Arnos stora gravplats. En katedral är uppförd över hans grav.

Riarken läser för församlingen en text ur Den Lysande Skriften som återger en del av en av Odos predikningar där han berättar om hur man bör be för att få del av Etins ljus. Texten är vald med tanke på att den store profetens bortgång betydde att människorna själva blev tvungna att be till Etin, aldrig förr och aldrig senare har en man hört och predikat Etins ord som Odo gjorde. Det är nu var mans sak att genom bön få del av Etins ljus och vishet.


När du ber, gå då in i din kammare,
stäng dörren och be till Etin.
Då skall Etin, som ser i det fördolda,
belöna dig.
och när du ber skall du inte rabbla
Tomma ord som hycklarna; de tror
att de skall bli bönhörda för de många
ordens skull.
Gör inte som de, ty Etin vet vad du
behöver redan innan du har bett
Honom om det.
Så skall ni be:
Vår Etin, du som är i himlen.
Låt ditt namn flyga över Ereb.
Låt ditt rike komma.
Låt ditt ljus lysa,
På Ereb så som i himlen.
Ge oss idag vårt bröd
för dagen som kommer.
Och förlåt oss våra skulder,
liksom vi förlåtit dem
som står i skuld till oss.
Rädda oss från mörkret
och låt ditt ljus leda oss.
På den lysande väg som
leder till dig.


Ur Den Lysande Vägens apostlaevangelium Mihails 6:e kapitel.
Odos återförening
54 dagar efter sin död återförenades Odo med Etin i himlen. Detta firas med stora och glada festligheter. I samband med högtiden är nedanstående bruklig vers att recitera för riarken. Texten återger en bön Odo bad till Etin.



Etin, jag vill, att där
jag är, där skola ock de som du
har givit mig vara med mig, så
att de få se min härlighet, som
du har givit mig; ty du har älskat
mig före världens begynnelse.
Rättfärdige Etin, världen
har icke lärt känna dig, men
jag känner dig, och dessa hava
förstått, att du har sänt mig.
Och jag har kungjort för
dem ditt namn och skall kungöra
det, på det att den kärlek, som
du har älskat mig med, må vara
i dem och jag i dem.


Ur Den Lysande Skriftens apostlaevangelium, Johans 17:e kapitel.
Sommarsolståndet
Under sommarsolståndet samlas man för att dansa soldansen till Etins ära. Skulle det falla sig så att det är dåligt väder söker man blidka Etin med ångerfulla böner till dess att solen åter kikar fram. Det är under denna högtid som riddare och andra söker få hjälp av solandar.


Huru länge, Etin,
Skall du så alldeles förgäta
mig?
Huru länge skall du fördölja
ditt ansikte för mig?
Huru länge skall jag
bekymras i min själ
och ängslas i mitt hjärta dagligen?
Huru länge skall min fiende
förhäva sig över mig?
Skåda ned, svara mig,
Etin, min Gud;
upplys mina ögon,
så att jag icke somnar in i
döden;
på det att min fiende icke
må säga:
”Jag blev honom övermäktig.”,
och på det att mina ovänner ej
må fröjda sig,
när jag vacklar.
Jag förtröstar på din nåd,
mitt hjärta fröjde sig över din
frälsning.
Jag vill sjunga till Etins ära,
ty han har gjort väl mot mig.


Ur Den Lysande Skriftens psaltare, 13:e psalmen.
Den stora ångerdagen
Den stora ångerdagen sammanfaller med höstdagjämningen och är en tid för självrannsakan och ånger. Det är extra viktigt att bikta sig under den stora ångerdagen och riarkernas mässor är i regel extra dystra.


Säll är den, vilkens överträdelse
är förlåten,
vilkens synd är överskyld.
Säll är den människa,
som Etin icke tillräknar
missgärning
och i vilkens ande icke är något
svek.
Så länge jag teg, försmäktade
mina ben
vid min ständiga klagan.
Ty dag och natt var din hand
tung över mig;
min livssaft förtorkades
såsom av sommarhetta.
Då uppenbarade jag min
synd för dig
och överskylde icke min
missgärning.
Jag sade: ”Jag vill bekänna
för Etin mina överträdelser”;
då förlät du mig
min synds missgärning.

Ur Den Lysande Skriftens psaltare, 32:a psalmen.
Artefakter, Reliker och Heliga ting
Solen
Solen är Den Lysande Vägens främsta symbol och kan jämföras med kristendomens krucifix. Till och med kan man säga att solen har större symbolisk betydelse för Den Lysande Vägen än korset för kristendomen eftersom solen på himmeln är Etin som skådar ner över världen. Etin är solen och solen är Etin. Solförmörkelser och till och med långvarigt mulet väder ses som tydliga tecken på Etins missnöje eller att onda krafter verkar i världen. Lärda astrologer och astronomer inom kyrkan ägnar mycket tankemöda åt att tolka eklipser och andra himlafenomen som har med solen att göra.
Svärdet
Eftersom svärdet är solriddarens främsta vapen ses det som något av en helig symbol. St: Tremel, ett av de verkligt stora helgonen hade på sin tid svärdet som vapen. Hans svärd sades dessutom i sitt hjalt ha fragment av Odos skelett. Vidare är det så att eftersom adeln på fastlandet redan tidigare ansåg svärdet vara ett statusfyllt vapen har man tagit det bruket med sig när man slagit in på Den Lysande Vägen. Endast heliga män med välsignade vapen har dock tillåtelse att införa vapen i en kyrka. Det är en del i dubbningsceremonin till solriddarskapet att få sitt svärd välsignat av en Bontisal eller motsvarande ämbetsman inom den aktuella riddarordern.
Vigd jord
För att jord skall kunna betraktas som vigt måste en Bontisal ha läst de rätta bönerna över området. Kyrkor skall ligga på vig jord liksom begravningsplatser och kloster.
Vigt vatten
En vanlig riark kan välsigna vatten. Vigt vatten används i olika kyrkliga ceremonier.
Välsignade föremål
Ett välsignat föremål hjälper bäraren att se Etins ljus och ta del av hans styrka. I samband med t.ex. fälttåg är det brukligt att riddarna samlas till bön och får sina vapen välsignade.
Helgons tillhörigheter
Ett helgons tillhörigheter säg fungera som länk till Etin. Eftersom helgonet stod nära Etin kan man ta del av helgonets helighet genom att vårda dess tillhörigheter.
Heliga platser och pilgrimsmål
Det finns många heliga platser till vilka man kan företa sig pilgrimsfärder av allehanda olika skäl men det finns några som är mer välkända och frekvent besökta. Dessa behandlas här.
Odos grav
Odo ligger begraven i Arno på Caddo och en katedral är uppförd till minne av hans gravplats. Att företa sig en pilgrimsfärd till Odos grav brukar dock innebära mer än att bara besöka denna katedral. Pilgrimen förväntas vandra mellan de olika platser på Caddo som Odo höll stora predikningar på eller där han uträttade särskilda ting. I praktiken innebär detta en fotvandring som sträcker sig runt hela Caddo samt gör en avstickare upp i bergen där man fastar och ber i en veckas tid på en plats där Odo sägs ha fått många av sina uppenbarelser och slutligen avslutas färden vid gravplatsen och katedralen.
Katedralen i Ekeborg
I Ekeborg huserar fastlandsgrenens Exark och eftersom han står närmast Etin är det för många en religiös upplevelse av rang bara att få se honom på avstånd. Att vallfärda till Ekeborg är en odramatisk historia som de flesta troende som har råd företar sig någon gång under sin livstid.
Heliga Raals klippa
Heliga Raals klippa är en avlägsen plats i de allra östligaste delarna av kopparhavet där solriddare under soltågens tid uträttade mirakel med Etins hjälp. Det är företrädesvis ett pilgrimsmål för riddare och involverar en lång vandring mellan olika gamla solfararborgar längs med kopparhavets östliga kuster för att slutligen nå den fjärran Heliga Raals klippa. Inte sällan är det en farofylld färd eftersom landet befolkas av hedningar med bittra minnen från soltågens tid.
Synder
Synd gör man sig skyldig till när man inte agerar i enlighet med läran. Enkelt uttryckt syndar man helt enkelt om man inte lever i enlighet med de sex budorden. För den enkle mannen är detta nog men för mer hängivna utövare av religionen räcker det inte att bara ha budorden i åtanke. För den hängivne är varje handling som inte fullt ut syftar till att tjäna Etin och hans syften en syndfull handling. Den rättrogne kräver av sig själv att i varje handling och tanke, med varje andetag, tjäna Etin och sprida hans ljus. För riddaren är varje utslag av rädsla eller varje antydan till tveksamhet inför faran en synd. För riarken är varje stund av lättja eller undfallenhet en synd. Att hävda att man är utan synd är den största synden av dem alla. Det är att säga att man är perfekt och ingen människa kan vara perfekt. Utöver det vardagliga syndandet som var och en gör sig skyldig till finns det naturligtvis allvarligare överträdelser man kan göra sig skyldig till. Dessa synder kallas dödssynder. Gör man sig skyldig till en dödssynd måste man ägna sig åt någon typ av botgöring för att få förlåtelse.

• Frosseri
Frosseri innebär att hänge sig ohämmat åt livets goda i form av mat och vin. Att leva gott är inte på något sätt en synd. Frosseriet blir till en synd först när det övergår till alkoholism eller sådant överdrivet ätande att det försätter frossarens lekamen i odugligt skick.
• Fåfänga
Man gör sig skyldig till denna synd när man försakar sina plikter för att i stället bekymra sig om sitt världsliga yttre. Det är inte synd att vara vacker och att bry sig om sitt utseende men det är synd att låta sitt omdöme fördunklas eller sina plikter försakas till förmån för månandet om den egna äran eller skönheten. Det viktiga är inte hur andra människor ser på dig utan hur Etin ser på dig.
• Lust
Allt sexuellt umgänge utanför äktenskapet är ytterst syndigt.
• Lättja
Självfallet har man lov att vila sig emellanåt. Lättja gör man sig skyldig till först när man försakar sitt arbete för att istället roa sig eller bara ligga på sofflocket. Alla människor är skyldiga att arbeta flitigt för att tjäna Etin. Undfallenhet inför arbete är en svår synd.
• Girighet
Att orättfärdigt förskansa sig rikedom på andras bekostnad är en svår synd. Det är däremot inte syndigt att vara rik eller tjäna pengar så länge man gör det ärligt.
• Vrede
Den Lysande Vägen är en kärlekens religion, vreden tillkommer Etin allena. Det är alltså en synd att agera utifrån personlig vrede eller personliga hämndbegär. Däremot kan man naturligtvis ”uppfylld av Etins vrede” sprida den ende gudens evangelium…


• Högmod
Den allvarligaste synden av dem alla är att tro att man klarar sig utan Etin. Högmod gör man sig skyldig till när man tror att man hjälpt av egna världsliga förmågor allena kan klara sig genom livet. Magiker framför alla andra har lätt att göra sig skyldiga till denna synd.


Synden skall alltså inte få härska
i er dödliga kropp,
så att ni lyder dess begär.
Låt inte synden bruka era lemmar
som redskap för orättfärdigheten,
utan låt Etin bruka er,
ni som fått ert liv och ljus av honom;
låt honom använda era lemmar
som redskap för rättfärdigheten.
Synden skall inte vara herre över er;
ni står inte under mörkret utan ljuset.


Ur Den Lysande Skriften, Odos brev till jorpagnierna 6:e kapitlet.
Botgöring och Straff
Botgöring är en typ av reningsritual den troende genomgår för att befria sig från synd. Det kan vara allt från att skänka guld till kyrkan till att avsvära sig sitt adelskap och ta på sig munkkåpan och tjäna i ett kloster. Det finns de som självmant ägnar sig åt botgöring för att på så sätt närma sig Etin och nå frälsning och de finns de som åläggs göra botöring för att sona någon typ av brott. Den troendes andlige överhuvud har rätt att utdöma botgöringsstraff om denne finner det lämpligt att göra så. I regel innebär botgöringen en viss tids arbete för någon av kyrkans munk eller riddarordnar åtföljt av bön och kontemplation. Botgöringen kan dock även bestå i mer krävande prövningar. En riddare kan t.ex. åläggas att färdas någonstans och uträtta det ena eller det andra. En munk eller riark kan åläggas att missionera en tid i det farofyllda utlandet under svåra umbäranden och fattigdom. Efter avslutad bikt rekommenderar riarken ofta någon typ av botgöring till den som biktat sig. Ofta i form av arbete eller särskilda böner.


Låt oss gå till rätta med varandra,
säger Etin.
När era synder är scharlakansröda,
kan de då bli vita som snö?
När de är röda som purpur,
kan de då bli vita som ull?
Om ni villigt lyder mig
skall ni få njuta det goda på Ereb,
men om ni trotsar och vägrar
skall ni bli svärdets byte.
Etin har talat.

Ur den Lysande skriftens profetia enligt Jejesa 1:a kapitlet.
Ondskan
Generellt talar man om ondskan på två sätt, den yttre och den inre ondskan. Den yttre ondskan innefattar då allt från kätterska folkslag, naturkatastrofer, svartfolk och kyrkans fiender överhuvudtaget. Den inre ondskan däremot är mer förrädisk. Alltifrån korrumperade riarker till hemliga sekter som dyrkar mörkrets makter faller inom ramen för den inre ondskan, frestelser man drabbas av, svek och tvivel man utsätts för. Ondskans ursprung sägs i regel vara antingen Hemaquiel eller demoniska krafter av olika slag. Hemaquiel verkar ofta i det fördolda genom att fresta med rikedom och andra världsliga fördelar. Bästa och enklaste sättet att skydda sig mot den inre ondskan är att regelbundet bikta sig och be till Etin. Under bikten får man råd och vägledning av riarken och lättar sitt skuldbelastade sinne inför Etin.



Rädda mig, Etin, från onda människor,
skydda mig från våldsmän,
de som har ont i sinnet
och alltid vållar strid.
De som gör sin tunga vass som ormens,
de som har etter på sina läppar.
Bevara mig, Etin, för de gudlösa,
skydda mig mot våldsmän
som försöker få mig att falla.
De högmodiga gillrar fällor för mig,
de illvilliga lägger ut sina nät,
längs vägen sätter de snaror för mig.
Etin, min hjälpare, mitt ljus,
du skyddar mitt huvud på stridens dag.
Låt inte dem som omringar mig triumfera,
låt glödande kol regna över dem,
låt dem falla i sitt mörkers djup.
Låt din visdom leda mig på vägen,
låt ditt ljus lysa över mig.


Ur den Lysande Skriftens psaltare, 140:e psalmen.
Ritualer och ceremonier
Giftermål
Giftermålet förrättas vanligen av en församlingsriark men ädlingar eller framstående borgare vigs i regel av en innehavare av högre kyrkligt ämbete. Äktenskap ingås mellan man och kvinna av fri vilja, dock måste giftermålet i enlighet med det tredje budet, ”hedra din familj”, godkännas av parets föräldrar. Ceremonin äger rum i kyrkan om sådan finns tillgänglig och efter att paret inför vittnen svurit varandra livslång trohet läser riarken en text ur Den Lysande Skriften för att fullkomna föreningen av de två. Det är en allmän föreställning att det betyder barnlöshet att gifta sig en dag då solen inte syns.


Äktenskapet skall alltid hållas i ära
och den äkta sängen bevaras obefläckad.
Ty otuktiga och äktenskapsbrytare
skall Etin döma.
Lev inte för pengar;
nöj er med det ni har.
Etin själv har sagt:
”jag skall aldrig svika dig,
aldrig överge dig”.
Och därför kan vi tryggt säga:
”Etin är min hjälpare,
jag skall aldrig frukta.
Vad kan väl en människa göra mot mig”
Etin och Odo är desamma
igår, idag, och i evighet.


Ur Den Lysande Skriften, Odos brev till ereberna 13:e kapitlet.

Efter att riarken läst denna text och välsignat brudparet är giftermålet fullbordat. Dock väljer många riarker att läsa ytterligare en text ur Den Lysande Skriften. Denna tillägstext poängterar ytterligare vikten av inre renhet och det fåfänga i yttre skönhet. Somliga rika och välbärgade känner sig utpekade av denna ytterligare läsning och det hävdas på sina håll att det är kätterskt att läsa den då det skulle innebära att man ansluter sig till ”de enklas” sätt att se på fattigdom. ”De enkla” är för övrigt en munkordern som predikar absolut fattigdom.


Och ni vigda,
underordna er Etins lagar,
så att också de som inte vill tro på ordet
kan vinnas utan ord tack vare erat leverne,
när de ser hur ni lever i lydnad och renhet.
Er prydnad skall inte vara något utvärtes,
håruppsättningar, guldsmycken och fina kläder,
utan den inre, dolda människan
med sitt oförgängliga smycke,
ett milt och stilla sinnelag.
Det är dyrbart i Etins ögon.

Ur Den Lysande Skriften, Odos 1:a brev till magillrerna 3:e kapitlet.
Begravningar
Avlidna skall begravas i vigd jord senast den andra Odosdagen efter att döden inträdde men helst så fort som möjligt. Att låta liket påbörja förruttnelseprocessen anses göra det orent och det är bra för själen att kroppen begravs obesudlad. Helst bör graven grävas av den dödes son men det är lång ifrån alltid så görs. Begravningsceremonin genomförs i gryningen så att soluppgången kan symbolisera själens vandring till Etin i himmeln.


Du låter människan bli mull igen,
du säger: ”Bli vad du en gång var!”
Tusen år är i dina ögon
som den dag som förgick igår,
som en av nattens timmar.
Människorna sveper du bort,
De är som morgonsömnen.
De förgås som gräset.
Fast det frodas om morgonen
är det förgänglig:
mot kvällen vissnar det och torkar bort.
Ditt ljus ger oss liv, det förtär oss,
vi slås av skräck när du vredgas.
Du granskar våra synder,
allt vi dolt ligger öppet för din blick.


Ur Den Lysande Skriftens psaltare, 90:e psalmen.


Tiden för dig är kommen,
att möta Etin, din herre och din skapare,
att yttra för han dina synder,
på det att hans allsmäktiga nåd
skall frälsa dig från ondo
och skänka dig evigt ljus.
Av jord är du kommen,
jord skall du åter varda.


Ur Den Lysande Skriften, Odos första bok 3:19.
Helgonkalender
Helgonen listas i bokstavsordning åtföljt av det år de kanoniserades samt en kort kommentar om vilka de var och vad de kommit att stå för. Nedan är bara en del av alla helgon uppräknade och ytterst summariskt beskrivna. Listan skulle kunnat göras avsevärt längre och detaljrikare.
Andami 302
Andami var en mycket lärd man som författade mången tolkning av Den Lysande Skrift. Andami ses som de skriftlärdes skyddshelgon.
Arrfol 319
Arrfol var magiker och dog genom att begå en självmordsattack som räddade många liv. Arrfol ses som magikernas skyddshelgon.
Cardor 233
Cardor var solvandrare och predikant under sitt liv och var oerhört arbetsam och flitig. Det har blivit ett talesätt att utföra en syssla med cardorsk uthållighet och nit. Cardor ses som de ideellt arbetande munkarnas och nunnornas skyddshelgon.
Cherim 279
Cherim blev anklagad för häxeri och ställdes mot kyrkans förkämpar i envig för att bevisa sin oskuld. Han tvingades att under sju dygn utkämpa elva tvekamper utan sömn emellan och under ständig tortyr och förhör. Han vacklade aldrig ett ögonblick. Han är ihågkommen för styrkan i sin tro och uthålligheten under förföljelse.
Demer 301
Demer var solriddare och dog martyrdöden när han ensam försvarade en kyrka full av kvinnor och barn mot barbarer. Han ses därför som martyrernas helgon.
Ekir 402
Ekir var härförare över det första soltåget men kanoniserades först långt senare. Han ses som fältherrarnas skyddshelgon.
Fabian 327
Fabian var en mycket ädel och hjältemodig riddare som fått en riddarordern uppkallad efter sig. Han ses som den noble riddarens skyddshelgon.
Hanric 288
Hanric blev tillfångatagen av otrogna och utstod två månader av den grymmaste tortyr utan att avslöja de krigshemligheter de otrogna var ute efter. Hans otroliga viljestyrka är vad han numer förknippas med.
Herival 433
Herival företog sig ett personligt korståg gentemot ogudaktiga adelsmän som drev sitt folk och sina ägor i ruin i jakt på jordiska njutningar, han blev själv avrättad innan han såg frukten av sin mission men ryktet nådde kyrkan som senare befriade bygden från de ogudaktiga. Herival har kommit att bli jordbrukarnas helgon.
Jakobian 475
Jakobian var långväga missionär och mycket lyckosam sådan, han omvände mången hedning och ses som missionärernas skyddshelgon.
Kefim 316
Kefim var en munk som levde och verkade i yttersta fattigdom. Han ses som den sanne altruisten. Han betraktas som de fattigas skyddshelgon.
Marius 440
Marius var en mycket framgångsrik riddare och häxjägare. Han ses som Den Lysande Handens skyddshelgon.
Mellin 373
Mellin var läkare, botaniker och drogmakare. Han ägnade sitt liva åt att hjälpa fattiga och sjuka. Han ses både som läkarens och den sjukes skyddshelgon.
Timir 512
Timir var riark och sjöfarande missionär, hans fartyg red ut stormar som ingen skulle kunna klara utan Etins beskydd och hans ord omvände hedningar som ingens ord kan utan Etins hjälp. Timit har kommit att bli sjöfarares och fiskares skyddshelgon.
Tremil 488
Tremil anklagades under sin tid som riddare för att ha stulit guld från en ädling, han besvarade aldrig dessa anklagelser och blev avrättad. Senare kom det fram att ädlingen ursprungligen stulit guldet från munkar och bönder som skulle svultit ihjäl om de inte fått guldet tillbaka av riddaren. Tremil valde att ta sitt straff för att inte svärta ner den ätt hans förfäder svurit lojalitet som livriddare. Tremil borde bli ihågkommen för sin lojalitet, offervilja och rättfärdighet men har istället kommit att betraktas av vanligt folk som ett helgon för samhällets utstötta och kriminella.
Trevioc 250
Trevioc missionerade i främmande land helt ensam, ingen trodde på hans möjligheter och vägrade honom hjälp så med helt egna händer byggde han egna kapell i hedningaland varifrån han höll sina predikningar och samlade kring sig en skara av nyfrälsta som med honom uppförde mången kyrka. Han har kommit att bli hantverkarnas skyddshelgon.
Vendlock 166
Vendlock var en solvandrare och munk som reste långväga för att predika Etins ord. Han ses som pilgrimernas skyddshelgon.
William 290
William var en legendarisk och hjältemodig solfarare och ses som solriddares och solfarares skyddshelgon.
Nationella särdrag
Caddo
Störst är skillnaden mellan Caddo och fastlandet som helhet. På Caddo är kyrkans män mycket närmare folket och mer en integrerad del av den vanlige människans liv. Främst beror detta på två saker. För det första har Caddo en typ av folkstyre som innebär att folk i allmänhet ser varandra som jämlikar i större utsträckning än på fastlandet, vidare är dalkiska religionens språk, så även vanligt folk kan förstå Den Lysande Skriftens texter på Caddo. På fastlandet hålles de flesta mässor på dalkiska vilket innebär att vanliga ofrälste och obildade inte begriper vad riarken säger. Detta skapar naturligtvis en större klyfta mellan riarken och den enkle mannen än vad som är fallet på Caddo. Om man jämför länderna på fastlandet sinsemellan kan man även där urskilja vissa skillnader.
Zorakin
Zorakin är en förhållandevis modern feodalstat med en väl fungerande samhällelig hierarki. Konungens och adelns makt är i Zorakin väldigt stor och välbefäst och utgör därför en stabil och kraftfull motpart gentemot kyrkan. Kyrkan i Zorakin har naturligtvis enormt inflytande över politiken och det dagliga livet men det är ändock adeln och monarken som har sista ordet.
Kardien
Kardien är ett förhållandevis fattigt land. Adelns tillgångar är begränsade. Detta har medfört att kyrkan, som ju har sitt huvudsäte i Kardien är den ekonomiskt starkaste makten. Detta faktum kombinerat med att Exarken sitter i Ekeborg gör att kyrkan är otroligt mäktig i Kardien. Exarken är om inte mäktigare så i alla fall jämbördig med den kardiske kungen.
Magillre
Monarken i Magillre är inte lika stark som i Kardien och Zorakin, istället finns det gott om adelsmän med stor makt och stora ekonomiska tillgångar, Magillre är intrigernas och ränkernas förlovade land. Kyrkan i Magillre är naturligtvis även den oerhört rik men det är svårt för en ensam kerisgass att ha en överblick över det politiska spelet vilket har fått till följd att kyrkans makt inte är lika stor i Magillre som i Kardien och Zorakin.
Övriga länder
Den Lysande Vägen finns representerad även på Erebos och i Jorpagna, Klomellien och Berendien. I Klomellien finns även den dalkiska grenen representerad i Nya Arno.
Kätteri
Med kätteri menas mer än att synda, kättare är sådana som blir brända på bål efter att ha förhörts av Den Lysande Handens män. Kätteri gör man sig skyldig till genom att aktivt hänge sig åt dyrkan av mörkrets makter. Nekromantiker, demondyrkare och liknande är att betrakta som värsta sortens kättare, olemdyrkare och shamashpräster är förvisso även de kättare men av förståeliga skäl kan man inte bränna dem alla på bål om de inte erkänner Etin som den ende guden. Om någon misstänks för att vara kättare rapporteras denne till Den Lysande Handen som så fort som möjligt inleder en utredning. Om inkvisitorn finner att misstankarna har någon grund tas den misstänkte in för förhör. Förhör av Den Lysande Handen innebär ofta, men inte alltid, tortyr. Ibland syftar förhören till att fastslå huruvida den anklagade är skyldig men lika ofta är syftet helt enkelt att få fram en bekännelse så att kättaren kan få förlåtelse innan denne bränns eller på annat sätt avrättas. De mest stränga uttolkarna av religionen menar att till och med viss helbrägdagörelse med hjälp av droger eller alltför modern läkekonst är att betrakta som häxkonst och kätteri men den typen av uppfattningar är relativt sällsynta.
Teologiska spörsmål och tvister
För närmare information om olika munkordnars och riddarordnars ställningstaganden kan man läsa i ett annat supplement. Märk dock att ordnarna är långt ifrån åsiktshomogena, inom en och samma order finns i regel många olika uppfattningar representerade och livliga debatter hålls på regelbunden basis.
Schismen
Schismen, eller den stora schismen som den brukar kallas, var ett faktum i och med att Exarkerna i Kardien och på Caddo dömde varandra som kättare över en dispyt om magi. Fastlandsgrenen menar att magi, precis som all annan kunskap är oss given av Etin och bör brukas med omdöme i ljusets tjänst. Den dalkiska grenen menar att all magi är att vränga Etins skapelse och därmed skulle bryta mot Odos ord när han sade ”Du skall icke vränga Etins skapelse ty då bliva den ett bländverk blott”. Under debattens gång har i huvudsak två argument använts. Fastlandsgrenen hävdar att ett så mäktigt redskap som magin måste vara sprunget ur Etin och att det därför bör vara vår plikt att begagna oss av den för att sprida Etins ljus. Den dalkiska grenen å sin sida hävdar att något med så fruktansvärt korrumperande egenskaper måste komma från Hemaquiel, den store frestaren och att var och en som utövar magi för eller senare slutgiltigt kommer att snärjas i hans garn. Magin kan t.ex. erbjuda evigt liv på Ereb vilken är en typ av muta endast Hemaquiel skulle erbjuda den blåögde människan.
Fattigdom
Den stora dispyten här gäller huruvida Odo ägde sin vandringsstav eller ej. Den grupp som kallar sig ”de enkla” hävdar att så icke var fallet och att vi således bör efterlikna vår profet och leva i fattigdom. Ekonomiska tillgångar bör bara få ägas av kyrkan som institution och då endast användas för välgörande ändamål. De enklas opponenter å sin sida menar att rikedom insamlad på ärligt vis ingalunda är syndigt och att kyrkan bör sträva efter att skaffa sig så mycket tillgångar den kan eftersom det är en god sak att Etins män förvaltar även de världsliga tingen. Vidare menar man att religionen skulle bli ett lätt offer för sina fiender om den förlorade sin ekonomiska ställning.
Våld
Ickevåldsivrarna menar att Etin är en kärlekens och ljusets gud och att Odo var en fridens man. Att låta ändamålen helga medlen och därmed bruka våld i religionens tjänst är att sätta världsliga intressen före andliga och det vore att förvränga Odos ord. Våldsförespråkarna däremot menar att kyrkan måste försvara sina troendes kroppar med vapen i hand mot den yttre fienden på samma sätt som riarken måste försvara de troendes själar mot Hemaquiel med Den Lysande Skriften i hand. De ivrigaste våldsförespråkarna menar vidare att man på samma sätt som riarker och munkar bör missionera i främmande land bör krigsmakten befria andra folk från deras hedendom med vapen i hand där så krävs. Eftersom ransarder t.ex. inte låter kyrkan uppföra kyrkor i Ransard och predika för folket är det solriddarnas plikt att med våld befria ransarderna från detta andliga förtryck, Odo har ju sagt att den grymmaste handlingen av alla är att stänga en varelse med själ ute från Den Lysande Vägen.
Skall kyrkan blanda sig i politiken
De som inte vill att kyrkan skall blanda sig i världslig politik hävdar att Odos ord syftar till att frälsa individuella själar, inte att bygga samhällen med allt vad det innebär av internationell handel, krig, intriger och ränksmiderier. Att med Etin som täckmantel styra och ställa över världsliga ting vore att förvränga det evangelium han givit oss genom Odos ord. Den andra sidan hävdar att människans själsliga tillstånd är beroende av hennes världsliga förutsättningar samt att vilken moral som skall vara vägledande vid stiftandet av lagar formuleras och fastställs av politiker. För att kunna tillse att en upplyst moral råder och att Etins bud åtföljs måste därför kyrkans män vara politiker. Somliga hävdar att Exarken borde ha rätt att avsätta en monark han inte finner duglig att stifta lagar och regera i enlighet med Etins bud.
Botgöring och syndernas förlåtelse
De milda uttolkar av Den Lysande Skriften menar att bikt, bön och uppriktiga ångerkänslor alltid är tillräckligt för att den barmhärtige Etin skall förlåta syndaren hans synder. Att frossa i spektakulära och plågsamma botgöringsprocedurer menar man är barbariskt och snarare ett utslag av grymhet och missriktad fåfänga än tecken på uppriktig ånger och tro. Reningen skall vara andlig, inte kroppslig. De stränga uttolkarna däremot menar att ett strängt och plågsamt leverne är nödvändigt för att värja sig mot Hemaquiels frestelser, visar vi slapphet inför mörkret som hotar oss kommer vi alla att snärjas i den bockfotades garn. Varje onödig njutning, varje slapphet i botgöringen för det eviga syndandet inbjuder ondskan att nästla sig in i våra själar. Vi måste vara på vår vakt och ständigt piska viljan att underkasta sig Etins lag. Viljan måste helt enkelt härdas för att kunna motstå ondskans förrädiska angrepp.
Forskning och naturvetenskap
Det finns lärde män som hävdar att allt meningsfullt vetande finns nedtecknat i Den Lysande Skriften och att kyrkans män därför inte bör ägna sig åt kunskapande utan endast kunskapsbevarande verksamhet. Man argumenterar då att Etin i sin upplysthet har gett människan all kunskap hon behöver för att nå frälsning genom sin profet, Odo. Att då söka skapa ytterligare vetande genom vetenskapligt experimenterande är ett allvarligt utslag av hybris och intellektuell fåfänga, det är att utmana Hemaquiels frestelser och det kan ingen stå emot i längden. Andra däremot menar att Etin begåvat oss med kreativitet och intellektuell förmåga för att vi skall lära oss förstå den värld vi lever i. Genom att lära sig om världen kan man också rusta sig bättre att överleva världen, såväl själsligt som fysiskt. Man argumenterar att det är inskränkt och ett sätt att stänga ljuset ute från sinnet att vägra söka ny kunskap och ny insikt.

Decentraliserad/centraliserad makt
De som pläderar för en decentraliserad makt menar att de ämbetsmän som finns utspridda i kyrkans olika grenar har bäst översikt och förståelse för lokala förutsättningar och villkor. Man menar också att en eller ett fåtal män inte kan besitta all den kompetens som krävs för att kunna fatta alla olika typer av beslut som måste fattas. Ett decentraliserat styre tillåter mer specialisering, snabbare och effektivare beslutsgångar. Rätt man på rätt plats vid rätt tillfälle. De som yrkar på ett mer centraliserat styre menar för det första att Exarken står närmast Etin och därför bör bestämma så mycket som möjligt. Ju fler beslutsfattare som inryms i organisationen desto större chans att den inre ondskan kan skaffa sig en plattform att verka utifrån. Det väsentliga är att de andligen mest upplysta skall ha ansvaret för hur kyrkan styrs, att tumma på lärans renhet och närheten till Etin för effektivitet och bekvämlighets skull är att sätta världsliga intressen före andliga.
Riarkens svar på de åtta vanligaste frågorna
Vilket bevis har du för att Etin finns
Livet, skapelsen och ljuset är för den troende bevis nog för Etins existens, men att kräva bevis är samtidigt att vackla i sin tro. Var och en som uppriktigt, utan förbehåll och av hela sitt hjärta ber till Etin kommer att få del av hans ljus och förvissas om sanningen i hans profets, Odos, predikningar och ord som nedtecknats i Den Lysande Skriften. Etin visar sig för den troende genom det ljus, den trygghet och den vägledning han ger. Alla vet vi, om vi rannsakar oss själva med ärlig uppriktighet, vad som är rätt och vad som är fel, denna inneboende moral hos oss vittnar om att vi alla är Etins barn. Den Lysande Skriften är för oss en vägledning och hjälp att fatta rätt beslut i livet. Solen, som är Etin, lyser alltså inom oss och vare sig vi eller något annat levande kan existera utan Etins livgivande ljus. Men även i den mest hängivnes liv kommer stunder av tvivel. En av Odos lärjungar frågade Odo när han låg för döden hur han skulle finna Etin i himlen och Odos svar står skrivet i Den Lysande Skriften.


”känn ingen oro. Tro på Etin,
och tro på mig. I min herres hus
finns många rum. Skulle jag annars säga
att jag går för att bereda plats för er?
Om jag nu gå bort och bereder plats för er, så skall jag komma tillbaka
och hämta er till mig, för att också ni
skall vara där jag är.
Och vägen dit jag går, den känner ni.”
Lärjungen sade: ”Odo, vi vet inte
vart du går, hur kan vi då känna vägen?”
Odo svarade: ”Etin har givit mig vägen,
sanningen och ljuset. Ingen kommer till Etin utom genom mina ord, om ni lärt känna mig skall ni också lära känna Etin.

Ur Den Lysande Skriftens apostlaevangelium, Johans 14:e kapitel.

Således finner vi vägen till Etin genom att studera Odos ord genom Den Lysande Skriften, däri ligger sanningen och i frälsningen ligger det yttersta beviset för Etins existens.
Vad vill Etin med mitt liv
Först av allt måste klargöras att livet har icke givits dig med rättigheter, det har givits dig med skyldigheter. Bonden skall bruka sin jord, riddaren försvara de sina och herren regera rättvist. Detta är att hedra sitt kall och lyda Etins lag. Ditt liv är en prövning full av umbäranden, frestelser och prövningar. Det är din uppgift, din ofrånkomliga plikt att utstå livets lidanden med värdighet och fasthet. Det är din plikt att bruka din tid på Ereb till att göra gott och tjäna Etin med de medel du välsignats med. I prövningen ligger frälsningen. Du skall icke förbanna Etin för din olycka, tvärtom skall du tacka honom för din frihet att välja, din möjlighet till frälsning. Domen, vreden och hämnden tillkommer Etin allena, din uppgift är att tjäna Etin, livet och ljuset tills dess att frälsningen blir din i himlen hos Etin. Dystert kan det vara att begrunda dessa ord, men minns då att Etin inte är en lidandets gud utan en glädjens, kärlekens och ljusets gud. Livets väg är ingen lätt väg att vandra men har du förtröstan och söker din tillflykt hos Etin skall han skänka dig frid och ljus. Genom äktenskapet erfar du kärleken, genom soldansen och bönen erfar du glädjen och ljuset och genom bekännelsen på ångerdagen och i bikt erfar du inre frid. Allt detta är Etins verk, hans nåd, barmhärtighet och ljus. Livet liksom döden är delar av vandringen längs den lysande vägen. I livet prövas du av Etin, frestas du av Hemaquiel. I döden skall du återigen prövas, du skall sona dina synder och ställas inför Etins tron och ditt liv skall läggas framför dig att skärskådas och dömas av den allsmäktige Etin. Du skall prövas om och om igen till dess att du skakat av dig frestarens garn, tills dess att du lärt dig vandra längs med vägen med upplyst sinne.


Reta inte upp dig på det onda,
avundas inte dem som gör orätt!
De torkar snabbt som gräset
och vissnar bort som grönskan.
Förtrösta på Etin och gör det goda,
så får du bo i ditt land och leva trygg.
Ha din glädje i Etin,
han ger dig allt vad ditt hjärta begär.
Lägg ditt liv i Etins hand.
Lita på honom, han kommer att handla.
Han skall låta din rätt lysa som
gryningsljuset.


Ur Den Lysande Skriftens psaltare, 37:e psalmen.
Om Etin är god, hur kan det finnas så mycket ondska och orättvisor
Etin har givit den fria viljan som gåva till människan, om det inte fanns alternativ till allt så vore den mänskliga viljan i sanning inte fri. Inget ljus kan finnas utan mörker. Vägen till frälsning ligger i vår frihet att välja. Den fria viljan är den största gåvan människan är given, då den ger möjligheten att ge något tillbaka till sin skapare, människan kan med sin fria vilja välja att ge sin tro, sitt hopp och sin kärlek till Etin. Ondskan och mörkret måste därför finnas för att vi skall kunna prövas, för att vi skall kunna frälsas. Mörkret är en del av Etins värld, Hemaquiel vår yttersta prövning.
Kan alver och andra halvfolk nå frälsning genom den lysande vägen
Som vi tidigare visat har vi Etins ljus inom oss, inget vore grymmare än att stänga Etins barn ute från hans kyrka, och det står ju skrivet att ”du skall icke begå grymma handlingar”. Etin lär att varje varelse med själ kan nå frälsning genom att vandra Den Lysande Vägen och ta del av Odos predikningar, det är därför våran plikt att sprida Odos ord till all Erebs själar på det att Etins ljus må upplysa dem.
Hur vet jag att Etin kommer ta emot mig och förlåta mig mina synder
Etin förlåter i sin barmhärtighet varje syndare som uppriktigt och ångerfullt ber om förlåtelse inför honom i bön och i bikt. Första steget på vägen till förlåtelse är att själv inse sina synder, att skåda inåt med öppna ögon och erkänna sina synder för sig själv och för Etin. Utan uppriktighet och insikt finns ingen sann förlåtelse att få. Etin hyser kärlek hopp och tro om människan och om människan känner kärlek hopp och tro om Etin kommer han att få vandra i Etins ljus och vägledas av hans visdom, då kommer Etin att förlåta honom hans synder.



Förbarma dig, Etin, i din nåd,
stryk ut mina synder i din stora godhet.
Gör mig fri från all min skuld
och rena mig från min synd.
Jag vet att jag har brutit,
min synd stå alltid inför mig.
Mot dig, bara mot dig har jag syndat,
jag har gjort det som är ont i dina ögon.
Du har rätt när du ställer mig till svars,
den dom du fäller är rättvis.
Du som älskar ett uppriktigt hjärta,
ge mig vishet och ljus i mitt innersta.


Ur Den Lysande Skriftens psaltare, 51:a psalmen.
Hur kan det finnas andra religioner
För många tusen år sedan började människan, skapad av Etin och med hans ljus inom sig, att söka efter sanningen om livet. Skriftlärde män och falska profeter förkunnade sina teorier och läror om livet, döden, frälsningen och sanningen. Men människorna i sin frihet var vilsna i Etins stora värld och villfarelser och hedendom framkom ur människors försök att finna sin gud. När Etin såg att detta var ont och att Hemaquiel spann sitt garn runt hedendomens präster valde han en profet. Etin skänkte Odo ordet, han skänkte honom vägen, sanningen och ljuset så att han och hans lärjungar kunde sprida det sanna ordet över världen. Den lysande Vägen är Etins vägledning till frälsning, den kommer att spridas över hela Ereb och skingra hedendomens skuggor med Etins ljus.
Hur kan det vara rätt att solriddare dödar
Etin är förvisso kärlekens gud, barmhärtighetens gud och ljusets gud, men onda krafter härskar i vår värld, Hemaquiels anhängare kan inte mötas med ord allena. Om du möter ett folk anfört av ondskans män, förledda av mörkrets makter är det din plikt att söka rädda dessa själar till ljuset. Om dessa själar omgärdas av mörkrets murar, vaktas av den bockfotades svärd så skall du inte tveka att låta Etins styrka skingra mörkret med eld, svärd och styrka. Odo sade att den grymmaste av handlingar vore att stänga en besjälad varelse ute från Etins ljus.


Hämta nu styrka hos Etin,
av hans oerhörda kraft.
Ta på er Etins rustning,
så att ni kan hålla stånd
mot Hemaquiels lömska angrepp.
Ty det är inte mot varelser av
kött och blod vi har att kämpa
utan mot ondskans andekrafter
i himlarymderna.
Ta därför på er Etins rustning
så att ni kan göra motstånd
på den onda dagen och stå
upprätt i Etins tjänst.
Stå alltså fasta, spänn på er sanningen
som bälte och klä er i rättfärdighetens
pansar och sätt som skor på era fötter
villigheten att gå ut med ljusets budskap.
Håll ständigt trons sköld framför er,
med den skall ni få den ondes alla
brinnande pilar att slockna,
och grip frälsningens hjälm och
ljusets svärd, som är Etins ord.
Låt Etins ljus bli till eld på den
ondes rygg och hans makt och
härlighet till styrka i din arm.

Ur Den Lysande Skriftens apostlaevangelium, Efendirs 6:e kapitel.
Vad innebar den stora schismen
Den stora schismen innebar att Exarkerna i Kardien och på Caddo fördömde varandra som kättare på grund av ett tvistemål angående magin. Odo sade att du skall icke förvränga Etins skapelse ty då bliva den ett bländverk blott. På Caddo tolkade man detta som att all magi borde förbjudas men på fastlandet menade man att bara viss magi borde förbjudas. Inledningsvis ledde schismen till våldsamma konflikter men med åren har de två grenarna närmat sig varandra igen. Alla är vi ju Etins tjänare och den här konflikten får inte kasta oss i krig mot varandra. Inget skulle glädja Hemaquiel mer än att se ljusets tjänare bära hand mot varandra. Schismen är idag mest ett ämne för akademiker och de mest fanatiska bland solriddare.
Bikten
Bikten inleds med att riarken och den biktande hälsar på varandra med frasen ”Etins ljus”.
Riarken uppmanar den biktande att förtrösta på Etins barmhärtighet t.ex. med följande ord:
Etin har givit oss sitt ljus. Må du inse och bekänna din synd och så erfara hans barmhärtighet.
Biktaren gör sedan sin syndabekännelse och berättar när han senast biktade sig.
Riarken ger därefter råd och förmaning samt anger en lämplig bot. Därefter uttalar riarken välsignelsen över den som biktat sig.

Etin välsigne och beskydde dig,
Etin låte sitt ansikte lysa mot dig
och vare dig nådig
Etin vände sitt ansikte till dig
och give dig frid.

I Etins, Odos och Solens Andars namn, Amen.

Riarken: Tacka Etin ty han är god.
Den biktande: Tack, Etin, för ditt ljus och din nåd.
Riarken: Etin har förlåtit dig. Gå i frid.

Böner
Till sitt väsen är bönen en djup inre verklighet. Den vill också bubbla upp till ytan och yttra sig i ord, tankar, känslor, bilder, gester. Man får uttrycka min inre förening med Etin i muntliga böner. Man har fri tillgång till en stor böneskatt. Böner formulerade av bedjande människor genom seklerna kan bli ens egna. Var och en får bidra med sina fattiga böner till denna skatt. I kyrkan tillhör allt alla. Man får tala till Etin med helgonens ord, ja, man får använda Odos egna ord till Etin. Ibland kan nog orden i bönerna vara för stora för en. Men man förvandlas också av det man säger. Så småningom växer man in i orden och de blir mer och mer ens egna – och samtidigt tillhör de alla andra.
Förlåtelse, syndabekännelse
Fader förlåt oss våra skulder,
liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss.
Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig,
så att han förlåter oss synderna och renar oss från all orättfärdighet.

Oro och rädsla
Etin,
jag kan inte börja denna dag
utan dig.
Jag kan inte lita på mig själv,
hjälp mig,
så att jag vet att jag vandrar i ljuset,
så att jag vet att jag aldrig är ensam.
Vägledning i livet
Etin, min gud, låt mig stå orubblig
i medgång och motgång:
inte ytlig i medgången, inte nedslagen i motgången.
Låt glädje och sorg leda till dig.
Jag vill inte synas inför människorna,
jag vill vara inför dig.


Hjälp mig att använda
den tid jag har kvar att leva
på ett rätt sätt.
Hjälp mig att använda tiden för andra.
Ge tiden en mening, Etin.
Hjälp mig att ta emot
blott en dag ett ögonblick i sänder.
Och, Etin, hjälp mig att vila i löftet
att som din dag, så skall din kraft och vara.
Mod, styrka
Etin, skänk mig
Jämnmod att foga mig i det jag inte rår över,
mod att ändra på det som står i min makt att ändra på
Och vishet att skilja det ena från det andra.


Etin, gudomlige mästare, låt mig sträva
inte så mycket efter att bli tröstad,
som att trösta,
inte så mycket efter att bli förstådd,
som att förstå,
inte så mycket efter att bli älskad,
Som att älska.

Tacksamhet, hängivelse
Din är jag, skapad till dig.
Ge mig rikedom eller fattigdom,
ge mig tröst eller bedrövelse,
ge mig glädje eller sorg.
Eviga liv, klaraste sol,
helt vill jag tillhöra dig.

Jag bär fram min tro till dig,
naken, osmyckad av någon gärning,
all den rikedom tron vet om och har,
hittar den bara i dig.
Så ger köpmannen en pärla
naken, utan infattning åt sin furste
fursten gör heder åt den
sätter den i sin krona av guld.
Bonden bär fram ett fång av markens fattiga gröda
åt sin herre, som gläds över den
och till tack ger honom kläder att bära.
Kläd mig med din nåd och ditt ljus, Etin!
För de döda
Etin, vår herre, ge dem den eviga vilan,
och låt det eviga ljuset lysa över dem.
Må de vila i frid.
Aftonbön
Etin, du som är herre över natten,
Var med mig genom de mörka timmarna.
Låt alla mina frågor,
problem, beslut,
inneslutas i sömnen
så att genom mysteriet
av det sovande sinnet
denna dags svårigheter
skall synas lättare
i morgonljuset.
i dina händer, herre Etin,
Befaller jag min ande.
Skydd
Helige solande,
försvara oss i kampen.
Var vårt skydd mot hemaquiels
ondska och lockelser.
Hjälp kyrkan att bevara trons gåva ren
och obesmittad från all villfarelse.
Styrk oss i frestelsens och
modlöshetens stund. Strid för dem som leds av ljuset.

osbjer
Caddisk Bågskytt
Inlägg: 126
Blev medlem: 2007-01-28 14:03
Ort: Göteborg
Kontakt:

Inlägg av osbjer » 2007-02-12 11:02

Mycket gedigen text. Har inte hunnit läsa igenom hela än,men förts vill jag bara kolla så att texten inte är upphovsrättad av någon annan än dig.

/j

charlielarsson
Jordakisk Bärsärk
Inlägg: 23
Blev medlem: 2007-02-11 14:26
Ort: spanien, manilva

upphovsratt

Inlägg av charlielarsson » 2007-02-12 16:02

enligt den nya informationen om upphovsratt borde jag val fa anvanda begrepp som riark och bontisal, budorden och dyl. boner och verser ar hamtat ur bibeln och bonebocker jag hittat pa bibliotek. har svart att tanka mig att nagon annan an siewert oholm skulle ha nagot emot det...

fast om jag har fel vore det och andra sidan inte forsta gangen...
I Spanien finns inga a, a eller o...

Användarvisningsbild
Spelknepe
Admin
Inlägg: 2513
Blev medlem: 2007-01-25 20:26
Ort: Helsingborg
Kontakt:

Inlägg av Spelknepe » 2007-02-12 17:00

Enligt denna nya information om upphovsrätt så har du rätt att använda dig av ord som Riark och Bontisal. Det enda som du inte har rätt till är att kopiera officiell text i dess orginalutförande utan att citera det.

:)

osbjer
Caddisk Bågskytt
Inlägg: 126
Blev medlem: 2007-01-28 14:03
Ort: Göteborg
Kontakt:

Inlägg av osbjer » 2007-02-13 12:21

Spelknepe skrev:Enligt denna nya information om upphovsrätt så har du rätt att använda dig av ord som Riark och Bontisal. Det enda som du inte har rätt till är att kopiera officiell text i dess orginalutförande utan att citera det.

:)
... och det var just detta jag ville kolla bara. Nu ska jag sätta mig och läsa igenom det hela. Men först kaffe!


EDIT: Nu har jag läst igenom texten och är väldigt imponerad. Här beskrivs massa information om religionen utan att det blir allt för torftig infotext. Mycket bra!

/j

charlielarsson
Jordakisk Bärsärk
Inlägg: 23
Blev medlem: 2007-02-11 14:26
Ort: spanien, manilva

Inlägg av charlielarsson » 2007-02-13 14:42

vad trevligt. man far dock ha i atanke att jag gjort lysande vagen ratt sa kristen. i sitt ursprungsskick var den nog tankt som lite mer mjuk och gosig tror jag... jag personligen gillar mer tanken pa en toppstyrd och av dogmatik och mystik praglad religion inspirerad av medeltida katolicism.

Vet inte om min tanke harmonierar med er...???
I Spanien finns inga a, a eller o...

Bergdahl
Barbisk Hövding
Inlägg: 947
Blev medlem: 2007-01-28 21:40
Ort: Örebro

Inlägg av Bergdahl » 2007-02-13 16:51

Vet inte om min tanke harmonierar med er...???
Charlie: Vet inte om jag är rätt person att besvara detta men angående harmoniseringen med www.erebaltor.se så är väl det ett litet problem att vi inte riktigt har bestämt om sådanna ting än, vilket ju kan vara ett problem när det finns olika viljor. Men förhoppningsvis blir det lite mer spikat inom en snar framtid.

Över till den Lysande vägen, har ögnat igenom din text och det som finns här sedan tidigare om Lysande vägen är det som skrivits av Lukas Sjöström, försöker han knyta an mer till den ursprungliga Lysande vägen som publicerades i Sinkadus nr. 3, det som jag främst ser som en möjlig krock mellan era visioner är väl hur Caddogrenen framställs. Annars tror jag nog att det borde gå att smälta ihop era visioner någorlunda smärtfritt. Men det är väl i slutändan något du och Lukas fåt dikutera ihoper om.

Din text om Lysande vägen var i alla fall intressant läsning som jag nog får lägga lite mer tid på vid ett senare tillfälle, då den var rätt mastig. :P

charlielarsson
Jordakisk Bärsärk
Inlägg: 23
Blev medlem: 2007-02-11 14:26
Ort: spanien, manilva

Inlägg av charlielarsson » 2007-02-13 17:53

I mitt fall far jag nog erkanna att caddo och dess gren ar en smula styvmoderligt behandlat da mitt rollspeleri i regel varit forlagt till fastlandet. kanske kan det vara sa att min tanke kring lysande vagen skiljer sig en smula fran Lukas version (som jag nog tror ar mer trogen orginalet (aven om det ar skrivet ratt lite om lysande vagen och for all del religion i allmanhet i bockerna om ereb altor)) tycker jag vi verkar vara mer overens an oense. Nagon schism lar det i alla fall inte bli tal om ;).
I Spanien finns inga a, a eller o...

charlielarsson
Jordakisk Bärsärk
Inlägg: 23
Blev medlem: 2007-02-11 14:26
Ort: spanien, manilva

munkordnar

Inlägg av charlielarsson » 2007-02-13 17:55

En text om munkordnar inom lysande vagen. Texten ar uteslutande hittepa men vill man brodera ut texten lite om religionen kan val lite munkar vara pa plats. Mmmm... Donuts...


Om Munkordnar inom den lysande vägen.
Munkordnarnas roll och position inom den lysande vägen.
Kyrkans maktstruktur är väldigt centraliserad. Inga utom kyrkans högsta ämbetsmän har formellt något att säga till om, inte heller munkordnarna. Däremot utövar de stort inflytande över kyrkans utformning då många av kyrkans tänkare, retoriker och ansikten utåt fostras och skolas av de olika munkordnarna. Vidare är dessa ordnar kyrkans direkta kontakt till de breda massorna så om kyrkan inte månar om ordnarna blir folket missnöjt. Detta är anledningen till varför även ordnar och sällskap med avvikande uppfattningar tillåts existera. Många, men inte alla, riarker ute i byarna är medlemmar i en eller annan order.
Några av de stora teologiska frågorna.
Ägde Odo sin vandringsstav?
Den lysande vägens kyrka är oerhört rik. Detta är ett faktum som sticker i mången betraktares öga. Det hävdas från olika håll att lyx och överflöd inte har med kyrkan att skaffa. Sällskap som ”de enkla” och somliga ordnar pläderar för ett mer asketiskt levern och pekar på att Odo själv inte var en rik man. För att bäst följa den lysande vägen bör man vara som Odo var. Enkel, ärlig och god. Kyrkan å sin sida hävdar att utan medel kan läran inte spridas och upprätthållas i en värld full av ondska och kätteri. Hur skulle det gå om vi inte hade guld att köpa brynjor och svärd när hedningarna kommer? Debatten är lika gammal som kyrkan själv och den tendera att blossa upp när missväxt eller annat slår som hårdast mot gemene man.
Magins väsen.
Den omtalade frågan som tillslut ledde till den stora schismen då Caddo och fastlandet separerade och fördömde varandra som kättare. På Caddo menar man att magibruk är att vränga Etins skapelse vilket strider mot Odos bud att ”Du skall icke vränga Etins verk ty då bliva det ett bländverk blott.” På fastlandet hävdar man att magin är av Etin kommen och godheten eller ondskan ligger i brukarens händer, precis som med ett svärd. Man menar också att dalkiska hjältar och helgon gjort bruk av magiska artefakter men får som svar att dessa artefakter varit heliga och inte magiska.
Etin och Hemaquiel – Gott och Ont.
Hemaquiel den bockfotade sägs av många vara roten till allt ont. Frestaren i dunklet och det mörkas apostel. Andra hävdar att det vi upplever som ont är i själva verket Etins straff för våra synder, någon Hemaquiel finns inte – Etin är en och allsmäktig. Åter andra menar att ytterligare övernaturliga krafter finns och åberopar gamla skrifter och läror som talar om himlakropparna Azuria, Raukra och Shakora som orsaker till konfluxer och andra vederstyggelser. Denna sistnämnda uppfattning är vida spridd men betraktas officiellt som felaktig av kyrkans män. Ingen gudomlig kraft utom Etin finns och i den händelse Hemaquiel är verklig är även han skapad av Etin som ett test för oss människor. Bland vanligt folk är teorier om himlakroppar helt okända men Hemaquiel är högst verklig. Hand används också ivrigt i predikningar för att ingjuta skräck och gudsfruktan.
Andra gudar och religioner.
Alla är förvisso överens om att Etin är den ende och att alla andra gudar är falska och att det följaktligen är kätteri att dyrka dem men det råder skilda meningar om vad dessa andra ”gudar” egentligen är för väsen. Den mest uppenbara är naturligtvis att de helt enkelt inte finns. En annan vanlig uppfattning är att andra religioners utövare i själva verket dyrkar demoner och smådjävlar av olika slag som med Hemaquiels eller andra krafters hjälp lyckats dupera sina anhängare. Det är denna uppfattning som ligger till grund för korståg och mission med vapen i hand. En tredje och omdiskuterad uppfattning är att andra ”gudar” är mäktiga solandar som blivit missuppfattade av människorna som gudar. Förespråkare för denna tes menar att man inte bör gå för hårt fram emot andra religioner utan hellre fredligt övertyga de vilseledda om hur det egentligen ligger till och på så sätt frälsa deras själar.

Munkordnarna.
2:a Ordern till Odos minne.
År 112 e.O. samlades Lysande Vägens kuria för att diskutera vad som kunde göras för att sprida Odos läror än mer. Ordern kom till för att grunda kloster runt kopparhavet och låta en omfattande mission utgå från dessa kloster. I folkmun kallas ordern helt enkelt för Odoordern. Dessutom skulle man samla information om områdena kring kopparhavet och erbjuda undervisning. Endast på Aidne och på Caddo klarade sig ordern utan att bli ivägkörd. Med tiden har ordern kommit att likna mandelordern. Man sysslar med forskning och undervisning. De två ordnarna har trots förbud och kritik haft kontakt och lärt mycket av varandra. Exarken är inte längre orderns beskyddare utan man får klara sig själv. Exarken tog sitt skydd ifrån ordern då den misslyckades med sitt primära syfte att missionera. Ordern är mycket ortodox och håller hårt på traditionella klosterlöften och riktar stark kritik mot oliktänkare.

Ordern har sina huvudsäten på Caddo och i Zorakin.
• Odo kloster i Pallin, Caddo. Klostret håller sig med ett förhållandevis stort bibliotek.
• Kra kloster i Kra, Zorakin. Har goda kontakter med skolor och akademier i andra länder. Bedriver mycket kopieringsarbete.
• Ade kloster, Ispin, Kardien. Ett nedgånget kloster utan ekonomiska tillgångar men ett halvstort bibliotek. Munkarna bevarar texterna så gott man kan och kopierar i den mån man har råd att införskaffa papyrus av tillräckligt god kvalitet.
Cardor
Sankt Cardor 149-203, e.O. var under sitt liv solvandrare och munk i Kardien. Han vandrade land och rike runt lärde ut Odos bud till vanligt folk. Samlade åhörare på gator och torg och förkunnade Etins läror. Han bidrog under sin tid till att skapa lugn och stabilitet på landsbygden även i tider av oro. Att han sedermera helgonförklarades ledde till att han blev något av folkhjälte vilket kyrkan och makthavarna mycket uppskattade eftersom han predikade lydnad, arbete, gudsfruktan och flit.

Sankt Cardors orden visar inte många likheter med Sankt Cardor själv. Hellre än att undervisa ofrälste ägnar man sig åt teologisk debatt. Ordern menar att man bör överge det Dalkiska språket och översätta den lysande skriften till kardiska , zorakiska och magillriska för att bättre kunna sprida läran. Man tillåts dock inte hålla predikningar på annat än dalkiska ännu så länge. Eftersom man fallit i onåd hos kyrkans män för man en tynande tillvaro och dåligt rykte har gjort att medlemsantalet ständigt sjunker. Andra ordnar ser andra språk än dalkiska som olämpliga för återgivning av Odos ord. Den lysande vägen på krunska eller ransardiska?
Trots alla motgångar kan man ändå finna energiska entusiaster lite varstans på Ereb som försöker förkunna lärarn på lokalbefolkningens egna tungomål.

Ordern har tre huvudkloster, inget av dem dock särskilt stort.
• Eitas Fäste i den klomelliska stadsstaten Adiaska. En mindre stenbyggnation vid kusten som från havs lätt misstas för ett fyrtorn. Med några kringliggande byggnader.
• Daer kloster i Kardien. Klostret, bestående av att litet stenhus och ett antal trähus ligger rakt norr om Bry ett par fjärdingsväg söder om Ingakullarna.
• Nale kloster i Kardien. Ett relativt stort stenhus med tillhörande pallisad och ett antal mindre byggnationer 20 fjärdingsväg söder om Sterborg ett par hundra meter från kusten. Här har orden det mesta av sina skrifter bevarade även om det är en tämligen blygsam samling.
Mellin
Sankt Mellin 299-353 e.O. var under sin livstid anhängare av Sankt Andamis ordern och excellerade där inom läkekonsten. Sådan var hans skicklighet att han av somliga sades ha gudomliga heliga krafter. Detta blev också orsaken till hans död. Han brändes p bål som kättare någonstans p Caddos landsbygd. Caddos prästerskap förnekade vid tiden att bränningen varit sanktionerad av dem men det hela ledde till en mycket infekterad situation som slutligen ledde till att Mellin blev helgonförklarad av på fastlandet och allt dalkiskt kätteri ännu en gång fördömt.

Sankt Mellin ordern har allt sedan den grundades ägnat sig åt helandets konst och utbildar skickliga läkare. Många zorakiska och kardiska läkare har gått i lära i Sankt Mellins orden. Ordern skickar ofta munkar till områden där sjukdom härjar eller när slag åstundar, de åtnjuter därför starkt beskydd från kyrkans väpnade ordnar varför de kan driva sin verksamhet ostört även om somliga kanske tycker de går över gränsen ibland när de använder örter och droger för att kurera sjuka och hela skadade. Ordern är till antalet inte särskilt stor och den gör inte heller särskilt mycket väsen av sig i den teologiska debatten.

Ordern har två större kloster. Bägge kloster har fina och välskötta örtagårdar där diverse växter för medicinskt bruk odlas.
• Egon kloster i Zorakin. Klostret är en mindre gammal fortifikation bestående av ett trevåningstorn och en rätt låg ringmur innanför vilken nyare byggnader uppförts, ett omfattande källarkomplex finns. Klostret är beläget 15 fjärdingsväg norr om Chrymil vid kusten.
• Tora kloster i Kardien. Klostret, även detta en gammal fortifikation ligger direkt utanför Torilla i norra Kardien och liknar, med undantag för källaren, klostret vid Chrymil.
Andami
Sankt Andami 212-282 e.O. gjorde sig under sin livstid känd som tidernas främste uttolkare av den heliga skriften. Står än idag för kyrkans bästa skrifter till stöd för fastlandsgrenens rättfärdighet och det goda i att behålla kyrkans makt, rikedom och struktur i befintligt skick. Otaliga är Sankt Andamis skrifter och de finns spridda över hela Aidnehalvön översatta till såväl Kardiska, och Zorakiska som Dalkiska. Andami själv var ursprungligen jorpagnier.

Sankt Andamis ordern är den största ordern och är vida spridd i såväl Kardien som Zorakin. Ordern står väldigt nära kyrkan och stödjer den i allt den gör. Inom ordern sysslar man mest med att tolka den lysande vägens heliga skrifter, översätta och kopiera redan skrivna verk, anordna forum för teologisk debatt och undervisa välbärgade mäns söner och döttrar i skrivandets och tänkandets nobla konst, man lär även ut annan av kyrkan sanktionerad lärdom såsom traditionell läkekonst, botanik, historia och heraldik. Ordern är förhållandevis rik då dess intellektuella alster stödjer kyrkans makt och position och därmed bidrar till dess goda anseende. Ordern håller sig skeptisk eller avvisande till andra ordnar som allt för mycket frångår den breda traditionella tolkningen av Odo och hans läror. Nytänkare från andra ordnar och sällskap betraktar gärna Sankt Andamis ordern som något stagnerad.

Även om ordern är stor och vida utsträckt finn endast två egentliga kloster.
• Tora kloster i Kardien. Klostret ligger strax norr om Kastellien uppe på en hög kulle. Klostret är stort och består av blandade gamla stenbyggnader och en del nyare och provisoriska i trä. Pallisad och en mindre trädgård finns här också.
• Frynvards kloster i Zorakin. Klostret som är inhyst i en mindre borg strax nordväst om Pendon är utan tvekan lysande vägens största munkordernskloster. Här finn ett någorlunda stort bibliotek fyllt av olika tolkningar av den lysande vägen och även andra lärda skrifter samt en imponerande trädgård, både vacker att se på och fylld av värdefulla odlingar.
Jakobian
Sankt Jakobian 400-455 e.O. var dalkisk missionär i Hamur. Han nådde där stora framgångar och lyckades omvända mången vilseledd hedning till den lysande vägen. Allt var väl och en kyrka var på väg att uppföras varifrån den Dalkiska grenen av vägen skulle kunna sprida sitt ljus över barbariet men olyckligt nog dog Jakobian innan bygget slutfördes och projektet rann ut i sanden. Kort efter hans död helgonförklarades han och så fort tillfälle gavs uppfördes i Nya Arno ett kloster i Sankt Jakobians namn varifrån hans mission skulle fortsätta.

Ordern främsta syssla och mål är att sprida den lysande vägens budskap i Klomellien och man hoppas på så sätt kunna etablera den sanna dalkiska läran även på fastlandet. Resultaten är blandade. Mången vilsen själ finns förvisso i Klomellien men gamla hedniska religioner har även de starka fästen. Med dalkisk flit bedrivs dock verksamheten utan fruktan för annat än Etin och riddare välkomnas hjärtligt om de med svärd i hand är beredda att kämpa för Etins ljus och Odos lära. Ordern får sina ekonomiska medel främst från Caddo men gör sitt bästa för att skaffa tillgångar även i Klomellien. Man försöker också få in en fot i fastlandskyrkan och går ivrigt i polemik med dess lärda för att om möjligt locka över fastlandstroende till den dalkiska grenen av den lysande vägen. Särskilt Sankt Arrfols ordern får klä skott för Sankt Jakobianbröders påhopp.

Ordern har två huvudsäten.
• Duandon kloster i Klomellien. Klostret gästas ofta av dalkiska riddare varför klostret, beläget mitt i Nya Arno har prägeln av en inrättning tillhörande en riddarorder. Klostret är inte särskilt stort med mycket välskött, om än spartanskt inrett.
• Mistelhult kloster på Caddo. Klostret, en äldre fortifikation vid bergsfoten rakt inåt landet från Terrat sett är tätt bebott då ordernsbröderna i regel får gå i lära här innan de beger sig vidare.
Vendlock
Sankt Vendlock 33-66 e.O. kom till Magillre som missionär men var ursprungligen dalk. Dog utan större framgångar men blev ändå ihågkommen som en av de mest hängivna troende som satt fot på magillrisk mark. Helgonförklarade först hundra år efter sin död, 166, då ett kloster upprättades i hans namn för att ge härbärge och skydd åt missionärer på väg längre norrut.
Sankt Vendlock betraktas numer som Missionärers och resandes främsta skyddshelgon.

Ordern gör inte särskilt mycket väsen av sig och beblandar sig i ringa utsträckning med livet utanför klostret. Man har begränsade ekonomiska tillgångar och yttrar sig sällan i de teologiska debatter som förs inom kyrkan. I Magillre har orden på senare tid fått som främsta funktion att fungera som skola åt ynglingar var föräldrar inte har råd att sätta sina barn på dyrare läroverk eller av religiösa skäl (vilket är sällsynt i Magillre) vill ha sina söner i klosterskola. I Andra länder där Kyrkan är mäktigare och starkare ses ordern på med viss skepsis. Somliga, främst dalker, hävdar till och med att ordern inte längre är rättfärdig utan endast fungerar som en fasad magillrerna upprätthåller för att förbli i kyrkans gunst. Exarken i Ekeborg har till och från anklagats för att gå i Den kardiske kungens ledband på den här punkten för att bibehålla goda relationer med Magillre.

• Orderns enda stora kloster ligger 25 fjärdingsväg inåt landet från Moril Diaz sett. Klostret är välskött inuti men man saknar de resurser som krävs för att hålla utsidan i toppskick. Klostret består av ett par stenhus samt träbaracker där noviser och studenter inhyses.
Kefim
Sankt Kefim 254-296 e.O. var ursprungligen solriddare men lade efter att ha slagit ner ett bondeuppror svärdet åt sidan då han tyckte det varit att begå grymma handlingar att döda män, kvinnor och barn som svalt. Använde därefter hela sin förmögenhet till att hjälpa de bönder som överlevt blodbaden och grundade ordens första kloster.

Ordern ser som sin största uppgift att hjälpa de svaga och nödställda. Man gör detta genom att ställa upp soppkök, sjukstugor och härbärgen i tider av hunger, sjukdom eller annan nöd. Fromhet ses som den största dygden och budet ”du skall icke begå grymma handlingar ”hålls högst och sägs vara det yttersta tecknet på människans godhet. Även om enskilda munkar kan hänge sig åt altruistiskt beteende finns det ingenting inom ordern som förbjuder rikedom eller ägande, man menar inte att det är syndigt att äga mer än vad som krävs för att överleva och man ifrågasätter inte kyrkans enorma rikedomar. Däremot höjer man i svåra tider röster för att förmå adelsmän och kyrkan att värna om sina undersåtars bästa genom generositet och allmosor. Att ordern inte starkare vänder sig mot kyrkans och adelns rikedomar beror på att ordern grundades av en solriddare som höll fast vid sin övertygelse att konungen är tillsatt av Etin själv, att Exarken står närmast Etin och att en enkel mans enda väg till lycka och rättfärdighet är att lyda och tjäna.

Orden har ett huvudsäte.
• Rodar kloster i Kardien. Sex anspråkslösa stenhus utan någon typ av pynt eller extravagans ligger utspridda 10 fjärdingsväg nordost om Arntuna i södra Kardien.
Arrfol
Sankt Arrfol 220-299 e.O. var elementarmagiker och Riark i Zorakin. Han dog då han genomförde en självmordsattack med vilken han räddade en nordzorakisk by och i förlängningen stora delar av Zorakin från en massiv svartfolksoffensiv.

Ordern menar att magin är av Etin skapad och därmed en förlängning av hans gudomliga kraft. Den korrumperar dock lätt den som brukar den i annat syfte än att vara Etins oegennyttiga tjänare och verktyg. Arrfol själv sägs ha fått sin kunskap genom visioner sända direkt från Etin och hans solandar. Magikerakademier ses på med misstänksamhet och att tjäna pengar på magi är närmast att betrakta som kätteri. Självspäkning och asketism är dygder som syftar till underkastelse och ödmjukhet. Ju mer kunskap och makt man besitter, ju viktigare att späka sig själv för att undgå korruption och självrättfärdighet. Ordern menar att man kan komma närmare Etin genom att försaka de köttsliga njutningarna och har delvis därför relativt goda relationer till det sällskap som kallar sig ”de enkla”.

Orderns huvudsakliga verksamhet är förutom självspäkning meditation, kontemplation och studier av den heliga skriften i hopp om att från Etin och hans andar få kunskap i form an visioner och uppenbarelser. Orderns motståndare hävdar elakt att om sådana visioner kommer beror de snarast på deliriska syner som följd av hunger och armod.

Ordern har två huvudsäten.
• Axani kloster i Zorakin. Klostret, bestående av tre trevånings fyrkantiga torn och ett par stenhus ligger i direkt anslutning till Hixani i Kardien, omgivet av en egen låg ringmur.
• Ewenvin kloster i Mirel. Klostret ligger fjärran från det mesta mitt i Mirels inland och består uteslutande av träbyggnader omgivna av en hög pallisad. Klostret ligger mycket svårtillgängligt.
I Spanien finns inga a, a eller o...

charlielarsson
Jordakisk Bärsärk
Inlägg: 23
Blev medlem: 2007-02-11 14:26
Ort: spanien, manilva

copy/paste

Inlägg av charlielarsson » 2007-02-13 17:57

Sidbrytningar och rubrikformat och dyl vill inte vara med och leka nar jag copypastar fran gamla worddokument. hoppas ni har overseende med detta.
I Spanien finns inga a, a eller o...

Bergdahl
Barbisk Hövding
Inlägg: 947
Blev medlem: 2007-01-28 21:40
Ort: Örebro

Inlägg av Bergdahl » 2007-02-13 20:14

I mitt fall far jag nog erkanna att caddo och dess gren ar en smula styvmoderligt behandlat da mitt rollspeleri i regel varit forlagt till fastlandet. kanske kan det vara sa att min tanke kring lysande vagen skiljer sig en smula fran Lukas version (som jag nog tror ar mer trogen orginalet (aven om det ar skrivet ratt lite om lysande vagen och for all del religion i allmanhet i bockerna om ereb altor)) tycker jag vi verkar vara mer overens an oense. Nagon schism lar det i alla fall inte bli tal om
Nä, någon schism är det nog ingen risk för. Eran syn på Aidne-/fastlandsgrenen av Lysande vägen är nog inga problem att foga samman. När det gäller Caddo, har väl han en syn som skiljer sig något från din. Där Etin inte är personifierad som hos fastlandsgrene, munkar är mer mystiker än präster, återfödelse är en viktig del... helt enkelt mer influerat av budhismen. Men du har väl redan läst hans texter så det här är väl inget nytt för dig. Vi får väl se om han har nått att tillägga nästa gång han kikar in här på forumet.

Lukas Sjöström
Jordakisk Bärsärk
Inlägg: 23
Blev medlem: 2007-01-27 00:09
Ort: Lund

Inlägg av Lukas Sjöström » 2007-02-13 23:00

Tittar in i detta nu...

Jag tycker att det är storartat arbete du har gjort med att sammanställa detta, och har mycket få bekymmer med att sammanfoga det med min bild av fastlandsgrenen. Min bild av den caddiska Lysande Vägen är lite annorlunda -- hälften buddhism, hälften grekisk-ortodox, och väldigt lite av Ivanhoe-boxens katolicism. Detta beror dels på de texter om återfödelse som finns i Sinkadus 3, dels på att jag tycker det blir intressantare om den dominanta religionen varken är en direkt katolicismparallell eller ett polyteistiskt mischmasch à la Dungeons & Dragons. Min fastlandsgren är dock mer katolsk till sin utformning, så där passar dina idéer alldeles utmärkt.
/Lukas Sjöström

charlielarsson
Jordakisk Bärsärk
Inlägg: 23
Blev medlem: 2007-02-11 14:26
Ort: spanien, manilva

Inlägg av charlielarsson » 2007-02-14 18:08

haller med dig Lukas om att religionen blir intressantare om den dalkiska och fastlandsgrenen halls atskilda av sina respektive sardrag pa ett tydligt satt. Tycker ocksa att din version av den dalkiska grenen ar mer genomtankt, fascinerande och i storsta allmanhet avsevart mer attraktiv an min nagot halvhjartade version. Om vi kombinerar vara anstrangningar och later din dalkiska beskrivning vara den radande tycker jag vi har en bra lysande vagen.

Vad galler schismen forestaller jag mig att den ar nagot som framst skolade dogmatiker bekymmrar sig over. Vanligt folk tar det inte lika hart. Hur ser du pa den har saken?
I Spanien finns inga a, a eller o...

Skriv svar