Ashîna

Information om religionerna och dess utbredning
Lukas Sjöström
Jordakisk Bärsärk
Inlägg: 23
Blev medlem: 2007-01-27 00:09
Ort: Lund

Ashîna

Inlägg av Lukas Sjöström » 2007-02-17 20:43

Bara så att ni inte tror att jag säckat ihop helt och hållet; här är lite av den Ashînatext jag filat på mellan tentor och Svavelvinterspelledande, närmare bestämt biten so mavhandlar lite om Ashînas dygder och symboler.
Enjoy!

Den goda människans dygder sammanfattas i Ashîna av fyra dygder – Måttfullhet, Nåd, Rättvisa och Trohet. Dessa fyra dygder sammanfattas i följande vers:
Var god mot dig själv,
Var god mot de svaga,
Var god mot de värdiga,
Var god mot din herre.

Dessa dygder symboliseras av fyra sammanflätade knutar, vilka också ofta förekommer som en symbol för Ashîna. Den andra viktiga symbolen, månen, är framför allt en folklig sådan. Då Mullah har sina rötter i en gammal golwyndisk solgud tolkas månen som hans gemål bland folket. Hon ses som ett språkrör mellan den vanliga människan och Mullah, och på fullmånenätter utför man gärna folkliga ritualer för att vinna hälsa eller framgång. Prästerskapet, särskilt de mer filosofiska delarna, har ofta mer abstrakta tolkningar av Mullah som inte lämnar utrymme för någon gemål, men dessa idéer har sällan någon genomslagskraft bland folket. Dessutom har månen fått en rent sekulär roll som symbol för Krûn, vilket gör att denna symbol knappast kommer att tappa i popularitet.
/Lukas Sjöström

Lukas Sjöström
Jordakisk Bärsärk
Inlägg: 23
Blev medlem: 2007-01-27 00:09
Ort: Lund

Inlägg av Lukas Sjöström » 2007-03-06 10:27

Och här kommer hela alltet:

Ashîna

Teologi: Ashîna lär att världen är skapad av den gode guden Mullah, ljusets och livets härskare. Mullah formade världssfären som ett fängelse åt de onda gudarna, ljusets fiender, vilka fängslades i dess inre. Mullah själv har sin boning i himlen, bortom fixstjärnesfären. Mullahs tjänare, ashura, och de onda gudarnas tjänare, deva, utkämpar strider på såväl det fysiska som det andliga planet, och det är allmänt ansett att världen kommer att få sitt slut med en väldig strid mellan Mullah och de onda gudarnas härskare, Afrasîb. Altors dödliga är alla potentiella soldater i denna strid – de som varit onda kommer att strida för Afrasîb, de som varit goda kommer att strida för Mullah. Prästerskapet predikar att denna strids utgång är förutbestämd, och att Mullah kommer segra och att de onda gudarna kommer att förintas. Doktrinen är också den att de flesta av själarna på Afrasîbs sida kommer att vara förslavade och inte vilja strida för honom, och dessa kommer att bli förlåtna efter att ha upplevt plågorna i jordens inre. Endast de som av egen fri vilja stred för Afrasîb kommer att förgöras tillsammans med de onda gudarna. Detta har givit Mullah tillnamnet Den Barmhärtige, och det är i denna roll han är älskad av Krûns folk. Han har även många andra tillnamn – Den Rättvise, Den Fruktansvärde (i ordets ursprungliga betydelse – den som är värd att frukta) och Den Allseende är vanliga i böner och hymner.

Den goda människans dygder sammanfattas i Ashîna av fyra dygder – Måttfullhet, Nåd, Rättvisa och Trohet. Dessa fyra dygder sammanfattas i följande vers:
Var god mot dig själv,
Var god mot de svaga,
Var god mot de värdiga,
Var god mot din herre.

Dessa dygder symboliseras av fyra sammanflätade knutar, vilka också ofta förekommer som en symbol för Ashîna. Den andra viktiga symbolen, månen, är framför allt en folklig sådan. Då Mullah har sina rötter i en gammal golwyndisk solgud tolkas månen som hans gemål bland folket. Hon ses som ett språkrör mellan den vanliga människan och Mullah, och på fullmånenätter utför man gärna folkliga ritualer för att vinna hälsa eller framgång. Prästerskapet, särskilt de mer filosofiska delarna, har ofta mer abstrakta tolkningar av Mullah som inte lämnar utrymme för någon gemål, men dessa idéer har sällan någon genomslagskraft bland folket. Dessutom har månen fått en rent sekulär roll som symbol för Krûn, vilket gör att denna symbol knappast kommer att tappa i popularitet.

Historia: Att säga att Ashîna har en historia är fel – mer korrekt vore att tala om ett flertal historier. Religionens grunddrag kommer från de uråldriga golwyndiska gudarna, vilka är relaterade till, eller möjligen samma som, det fallna Jorpagnas gudafamilj. Tron på Mullah som en ensam hög gudom, och flyttandet av honom från solen till fixstjärnorna, kom dock senare, under mörkertiden. Dessa drag, liksom motståndaren Afrasîb, kom från de akrogaliska nomader som under denna tid härjade i Krûn, vilka möjligen var influerade av liknande monoteistiska läror från Kamsun. Ashînas nuvarande lära kom till under hundratalet före Odos predikningar, då den profetiske pojken Markenos förmedlade sin lära till storhövdingen Enet. Markenos kom själv ur den krûnska urbefolkningen, och den lära han förespråkade var en synkretism av den golwyndiska och den akrogaliska tron (jämför den sammansmältning av katolicism och indiansk och afrikansk folktro som uppkom i Karibien). Enets acceptans av denna folkliga blandreligion kom att få honom att verka närmre det krûnska folket än hans företrädare. Ashîna bygger alltså på samma gång på golwyndisk polyteism, akrogalisk monoteism och Markenos religiösa väckelse.

Med en sådan historia är det inte märkligt att Ashîna har kommit att präglas av en stor uppdelning i sekter. Den religiösa renlärigheten hålls igång av en stor skara lärda, vilka ständigt tolkar och kommenterar de heliga skrifterna, men det finns, framför allt på landsbygden, stora områden där religionen påminner mer om Golwyndas gamla månggudadyrkan än den moderna tron. Något som däremot är avsevärt mer ovanligt än i de västliga länderna är folkliga kulter byggda kring karismatiska predikanter – i Ashîna är prästerna framför allt respekterade för sin levnadsvisdom och religiösa bildning, inte för att vara ”undergörare” eller folkledare. De ”sekter” som uppstår är snarare ett fenomen hos städernas bildade klasser, vilka ibland förespråkar en mer eller mindre radikal omtolkning av vissa skrifter. I den mån de inte stör rikets eller religionens stabilitet tolereras dessa.

Prästerskap: Ashînas prästerskap består av lärda män och kvinnor, vilka spenderar större delen av sin tid med att studera och tolka de heliga skrifterna. Deras huvudsakliga roll är inte att predika eller leda bönesamlingar (denna roll ges som en hedersposition till framstående medlemmar av församlingen), utan att ge råd till dem som behöver vägledning. De flesta präster bemästrar därför inte bara teologin, utan även juridiken (vilken visserligen till stor del har sin grund i Ashînas regler) och astrologin (då stjärnorna är Mullahs boning). Präster finns i alla samhällsskikt – från bondbyar till palats – och fungerar överallt som rådgivare och lärare. De flesta präster kommer från borgerskapet, men det finns också bönder som får möjlighet att studera till präster. Till skillnad från inom Lysande Vägen finns det inget förbud mot att präster gifter sig eller skaffar familj, och det är därför vanligt att prästyrket går i arv.

Seder och bruk: Inom Ashîna finns vissa säregna seder, vilka för den västlige resenären kan ha nytta av att känna till. En av de viktigaste är att dött kött och blod ses som orent. Att röra vid sådant utan att ägna sig åt de lämpliga riterna är att bli besudlad, vilket innebär att man måste renas innan man får besöka ett tempel igen. Detta gäller även för menstruerande kvinnor, vilka alltså är förbjudna från att beträda tempel. Då man slaktar kött för att äta det måste speciella ritualer utföras, annars är köttet orent och får inte ätas (eftersom de flesta icke-troende med största sannolikhet har ätit orent kött måste de renas innan de beger sig in i ett tempel). Denna orenhet gör även att de döda måste hanteras av särskilda likbärare – personer ur de lägsta samhällsskikten. De döda placeras i särskilda taklösa torn, där de äts av asfåglar. Man vill inte besudla jorden, vattnet eller elden med deras kroppar, så detta är det främsta sättet att göra sig av med dem.

En annan kuriositet är att Ashîna, och därmed Krûn, inte använder samma kalender som i resten av Kopparhavet. Deras kalender baserar sig på månen i stället för solen, vilket kommer från religionens nomadiska rötter. För ett nomadiskt folk är det inte alltid enkelt att hålla reda exakt på årstidernas gång, men månens faser är alltid desamma. Därför är deras år något kortare än den Lysande Vägens, vilket gör att månaderna långsamt förskjuts. Den festival som firades på sommaren kan komma att firas på vintern tio år senare. De viktigaste religiösa bemärkelsedagarna är nyåret (då man ber Mullah att förlåta det förra årets misstag och välsigna det kommande året), uppenbarelsedagen (tredje fullmånen efter nyår, då man firar Enets acceptans av Ashîna) och offerhögtiden (årets åttonde nymåne, då man arrangerar stora fester där maten delas mellan fattiga och rika, och delar ges till Mullah).

Inom Ashîna finns tusentals helgon. Vissa av dem är änglar eller andar (ofta tidigare golwyndiska gudomar som genom historien fått en annan roll), medan andra är religiösa personer som dött martyrdöden eller på annat vis utmärkt sig. Det finns ingen central auktoritet för helgonförklaringar, utan sådana brukar utropas av det lokala prästerskapet. Detta har gjort att de flesta bygder har några egna helgon, och att en del synnerligen tvivelaktiga personer blivit helgonförklarade som en del i en politisk process. De viktigare av dessa helgon får ofta en minneshelgedom vid eller i närheten av den plats där de dog (inte vid deras grav, av förklarliga skäl). Vissa offrar i dessa helgedomar, ett bruk som egentligen inte hör hemma i den officiella teologin, men som ändå accepteras av prästerna.
/Lukas Sjöström

Bergdahl
Barbisk Hövding
Inlägg: 947
Blev medlem: 2007-01-28 21:40
Ort: Örebro

Inlägg av Bergdahl » 2007-03-07 16:18

Trevlig läsning, nu ska man bara få in detta på rätt sätt i det som komma skall.

Bergdahl
Barbisk Hövding
Inlägg: 947
Blev medlem: 2007-01-28 21:40
Ort: Örebro

Inlägg av Bergdahl » 2008-03-05 16:09

I anders trevliga text om Lysande vägen och Etins uppenbarelser före Odo kan man läsa om Eledain och där nämns ju Krun i förbigående. I tidsperiod runt 150 f.O. som Eledaindyrkandet försvinner från Akrogal har jag planerat att introducera Ashinas lära i Krun. Vad säger ni om att låta dessa två religioner ha något samband. Kanske kan det ashinas läror vara introducerade av en av de sista ur Eledains brödraskap, men som sedan har metamorferats till den religion det är i dagens Krun.

Om man gör Eledain (som på kruniernas språk då skulle heta Mulekh) och Sathmogs (med det krunska namnet Sakhmug) kamp till en av grundpelarna i religionen. Sen så hade jag tänkt komplettera det med de fem elementen som ska vara en viktig de, speciellt då eter, den gudomliga kraften/elementet med vilken Mulekh skapa alltet och som genomsyrar allt. Tänkt mig att månen ska få symbolisera just eter och det gudomliga ljuset, då solen snarare ses som en del av eldens element.
Vidare hade jag tänkt att Mulekhifiera de äldre gudarna till att vara Mulekhs tjänare där Engkhi (Enki) är det förste av Mulekhs skapelser och tjänare osv.

Fortfarande bara lite brainstorming, men vad tror ni om det. Något att arbeta vidare på eller ska jag släppa det och söka nya vägar?

Användarvisningsbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1403
Blev medlem: 2007-07-20 14:40
Ort: Colorado Springs, CO

Inlägg av anders » 2008-03-05 16:37

Bergdahl, det där låter skitcoolt!! Låt gärna Eledaintron vara oerhört dualistisk - nästan "duoteistisk". Och elementen passar bra in! Kör på säger jag!

Bergdahl
Barbisk Hövding
Inlägg: 947
Blev medlem: 2007-01-28 21:40
Ort: Örebro

Inlägg av Bergdahl » 2008-03-05 17:37

Gott! Några andra åsikter?

Iaf så är det något dualistiskt jag tänkt mig för Mulekh och Sakhmug, där den ena står för det gudomliga ljuset (eter?), ordning (övriga element) mm. och den andra för det uråldriga mörkret och oordning (kaos, sönderfall) osv.

En liten mer vardaglig inverkan av detta jag funderat kring är bl.a. att låta nätter med månförmörkelse vara en tid när Sakhmugs inflytande är som starkast, och att tiden som månförmörkelsen varar spenderas av krunierna med bön för att skydda sig mot den "mörke".

Sen så har jag ju även funderat lite på det här med döden, tänkte att det råder en kamp mellan Mulekh och Sakhmug om människornas själar inför den slutgiltiga striden. En konsekvens av detta är att krunierna Mulekhs dommare fåglar (tänkt mig en helig rödnäbbad gam går under namnet dommarn i Krun) de kroppar som ätes upp av rovfåglarna är inte korumperade av Sakhmugs mörker och själen kan färdas med fåglarnas hjälp till Mulekhs domäner i väntan på den slutgiltiga striden. När det förgängliga köttet avlägsnats förvaras skeletten i katakomber för att vara kärl för de återvändande själarna vid den slutgiltiga striden osv. Vad som händer med kroppar som inte rörs av rovfåglarna har jag inte riktigt säker på, men något görs nog för att försvåra för Sakhmug.

Genom detta får man ju gott om höga torn (som kallas tystnadens torn i Krun) vilket det kretsar en massa fåglar kring, och det är ju fräckt... :P Man får ju även en massa skelettfyllda katakomber, och det är ju också ett trevligt inslag. :twisted:

Har lite andra funderingar nerskrivna på en annan dator som jag inte kommer åt nu, men iaf lite mer kött på benet som är Ashinas lära och dess inverkan på det krunska samhället.

Användarvisningsbild
Adragoor
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1380
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Inlägg av Adragoor » 2008-03-05 20:35

Bergdahl skrev:Gott! Några andra åsikter?

Iaf så är det något dualistiskt jag tänkt mig för Mulekh och Sakhmug, där den ena står för det gudomliga ljuset (eter?), ordning (övriga element) mm. och den andra för det uråldriga mörkret och oordning (kaos, sönderfall) osv.

En liten mer vardaglig inverkan av detta jag funderat kring är bl.a. att låta nätter med månförmörkelse vara en tid när Sakhmugs inflytande är som starkast, och att tiden som månförmörkelsen varar spenderas av krunierna med bön för att skydda sig mot den "mörke".

Sen så har jag ju även funderat lite på det här med döden, tänkte att det råder en kamp mellan Mulekh och Sakhmug om människornas själar inför den slutgiltiga striden. En konsekvens av detta är att krunierna Mulekhs dommare fåglar (tänkt mig en helig rödnäbbad gam går under namnet dommarn i Krun) de kroppar som ätes upp av rovfåglarna är inte korumperade av Sakhmugs mörker och själen kan färdas med fåglarnas hjälp till Mulekhs domäner i väntan på den slutgiltiga striden. När det förgängliga köttet avlägsnats förvaras skeletten i katakomber för att vara kärl för de återvändande själarna vid den slutgiltiga striden osv. Vad som händer med kroppar som inte rörs av rovfåglarna har jag inte riktigt säker på, men något görs nog för att försvåra för Sakhmug.

Genom detta får man ju gott om höga torn (som kallas tystnadens torn i Krun) vilket det kretsar en massa fåglar kring, och det är ju fräckt... :P Man får ju även en massa skelettfyllda katakomber, och det är ju också ett trevligt inslag. :twisted:

Har lite andra funderingar nerskrivna på en annan dator som jag inte kommer åt nu, men iaf lite mer kött på benet som är Ashinas lära och dess inverkan på det krunska samhället.
Kanske du skulle kunna inspireras lite av manikeismen...

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6816
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2008-03-05 21:09

Låter interessant Bergdahl!

Angående månförmörelser så skrev jag engång så här:
Om golwyndierna perfekta kalender, två fruktansvärda upptäckter, och astrologiska typexempel.

Ett år är 360 dygn långt och månen hinner precis gå genom sina fyra faser 12 gånger under denna tid. Mycket enkelt och golwyndierna vid sötvattenshavet som var de första att nedteckna dessa enkla fakta delade glada upp sin kalender med 30 dygn i varje månad och 12 månader på ett år.
Men! Snart upptäcktes det att på något vis kom detta vackra system (som också hade fått golwyndierna att basera hela sitt räknesätt på 12 och bl.a. delat upp en cirkel i 360 grader) i otakt med hur det borde om man som astrologerna (med furgierna som typexempel) gärna gjorde, räknade timmarna noggrant, och Palofars stjärna steg inte upp över horisonten i sydost precis vid midnatt på årets kortaste dag som den borde göra. Det hela fungerade ändå hyfsat bra och man fick häller lägga till någon timme eller ibland helt dygn när man behövde komma i takt.
Sen en dag upptäcktes något fasansfullt! En enkel bonde ute på slätten med uppgiften att sköta tillflödet i en av de tusentals bevattningskanalerna som genomkorsade golwyndiernas land, märkte att under en dag då solen gömde sitt ansikte (solförmörkelser var kända fenomen och det ansågs som lyckosamt att befinna sig utomhus i det svalkande mörkret under en sådan) så verkade bassängen nedanför kanalluckan fyllas snabbare än den borde om man tittade på solskuggan. När han berättade denna iakttagelse till den lokala Enkiprästen och denna sedan nämnde detta i sin årliga lägesrapport till stadsstatens styrelse kom den fruktansvärda sanningen fram; Under en solförmörkelse stannar tiden!
Golwyndakulturen var nära att gå under efter denna upptäckt som bara ett par år senare kunde kontrolleras under en ny förmörkelse. Alla möjliga fasanfullheter rapporterades ha hänt under den tid som ändå förflöt medan solen inte syntes, och som en sista utväg (egentligen hände inte så mycket hemskt men det var ju bäst att vara på den säkra sidan) kallade golwyndierna samman alla sina lärda kvinnor och män, astrologer, filosofer och magiker för att försöka förstå gudarna och rädda världen.
Efter långa diskussioner, himmelskådande, vattenmätningar, beräkningar och funderingar kom till sist filosofen Whellina M´byno fram till inte ett svar, men en förklaring till hur denna tidsfördröjning som borde bli bara större och större för varje solförmörkelse, ändå verkade korrigera sig själv på något sätt. Under de i antal betydligt fler månförmörkelserna (som inte ansågs lika lyckobringande då de gärna innebar vilda kalmurrier i gränstrakterna mot norr men ända betraktades som rätt ofarliga) förflöt tiden snabbare än den borde, den återhämtade tid som gått förlorad vid solförmörkelserna.
Golwyndia skakades åter i sina grunder, men då det heller inte denna gång hände något, och detta var ju tydligen något som hade pågått sedan tidernas begynnelse, lugnades sig de flesta, och tillsist var det bara astrologerna (med sombatzinerna som typexempel) som med sin sans för melodrama hetsade upp sig.
Dessa upptäckelser ”förstörde” golwyndiernas perfekta kalender men den förklarade samtidigt alla dessa kalenderkorrigeringar som alltid hade behövt göras och nu kunde astrologerna (med krunierna som typexempel) tävla om vem som kunde beräkna flest förmörkelser framåt och bakåt. Den golwyndiska kulturen försvann inte i en tidslucka men den lyckades aldrig förstå gudarnas tanke med dessa tidskorrigeringar.


Kanske Sakhmug har någon koppling till tiden (finns teorier om att detta är ett eget element) får sin extra kraft från detta snabba tidsförlopp? :?

Bergdahl
Barbisk Hövding
Inlägg: 947
Blev medlem: 2007-01-28 21:40
Ort: Örebro

Inlägg av Bergdahl » 2008-03-07 16:50

Tack för länken Adragoor, finns säkert lite jag kan inspireras av där. Som det är nu är väl den främsta inspirationskällan, förutom anders LV, Zoroastrismen.

Birke, vet inte om jag vill väva in tiden som ett eget element, utan vill använda mig av de klassiska fyra samt eter (den gudomliga kraften). Kan tänka mig att tiden är något som ligger utanför Mulekhs domäner... hmmm varför inte... det kan ju vara något som har med Sakhmug och det oändliga mörkret att göra...

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6816
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2008-03-07 17:10

Bergdahl skrev:Birke, vet inte om jag vill väva in tiden som ett eget element, utan vill använda mig av de klassiska fyra samt eter (den gudomliga kraften). Kan tänka mig att tiden är något som ligger utanför Mulekhs domäner... hmmm varför inte... det kan ju vara något som har med Sakhmug och det oändliga mörkret att göra...
Jag är också lite skeptisk till Tiden som element, men det finns säkerligen de bland de magilärde som menar sig hittat belägg for sådana teorier.
Sakhmug kanske är av någon sorts demonisk härkomst som använder de försvagade barriärerna som månförmörkelser ger till att påverka Altor?

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6816
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2008-03-07 17:12

Bergdahl skrev:Birke, vet inte om jag vill väva in tiden som ett eget element, utan vill använda mig av de klassiska fyra samt eter (den gudomliga kraften). Kan tänka mig att tiden är något som ligger utanför Mulekhs domäner... hmmm varför inte... det kan ju vara något som har med Sakhmug och det oändliga mörkret att göra...
Jag är också lite skeptisk till Tiden som element, men det finns säkerligen de bland de magilärde som menar sig hittat belägg for sådana teorier.
Sakhmug kanske är av någon sorts demonisk härkomst som använder de försvagade barriärerna som månförmörkelser ger till att påverka Altor?

Användarvisningsbild
Adragoor
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1380
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Inlägg av Adragoor » 2008-03-07 18:54

Bergdahl skrev:Tack för länken Adragoor, finns säkert lite jag kan inspireras av där. Som det är nu är väl den främsta inspirationskällan, förutom anders LV, Zoroastrismen.

Birke, vet inte om jag vill väva in tiden som ett eget element, utan vill använda mig av de klassiska fyra samt eter (den gudomliga kraften). Kan tänka mig att tiden är något som ligger utanför Mulekhs domäner... hmmm varför inte... det kan ju vara något som har med Sakhmug och det oändliga mörkret att göra...
Det spännande med manikeismen är att den är ett slags "heretisk" kristendom i zarathustramiljö. Mani stal en hel del från zarathustrareligionen när han skapade sin lära. Den starka dualismen finns där t.ex. Sen är det ju en religion som är lite mer okänd och udda...
Rätt spännande är bl.a. synen på vad som händer med själarna efter döden, när de först renas av månen, sedan solen och slutligen uppgår i det rena ljuset...

Jag gillar dina idéer om elementen. Att tiden tillhör mörkret känns rätt på något sätt. Ljuset borde vara perfekt och oföränderligt, medan tiden ju leder till alltings slutliga död...

Bergdahl
Barbisk Hövding
Inlägg: 947
Blev medlem: 2007-01-28 21:40
Ort: Örebro

Inlägg av Bergdahl » 2008-03-08 12:14

Jag gillar dina idéer om elementen. Att tiden tillhör mörkret känns rätt på något sätt. Ljuset borde vara perfekt och oföränderligt, medan tiden ju leder till alltings slutliga död...
Mmm... tänker mig att krunierna tänker sig att efter den slutliga striden mellan Mulekh och Sakhmug, och med Mulekhs oundvikliga seger kommer råda ett tillstånd utan tid. där inget förfall sker... där Altor blir ett slags oföränderligt paradis utan död och sjukdomar...

Användarvisningsbild
Grisodlar'n
Barbisk Hövding
Inlägg: 1214
Blev medlem: 2007-11-09 01:15
Ort: Västerås

Inlägg av Grisodlar'n » 2008-06-04 16:47

Bergdahl skrev:Gott! Några andra åsikter?

Iaf så är det något dualistiskt jag tänkt mig för Mulekh och Sakhmug, där den ena står för det gudomliga ljuset (eter?), ordning (övriga element) mm. och den andra för det uråldriga mörkret och oordning (kaos, sönderfall) osv.

En liten mer vardaglig inverkan av detta jag funderat kring är bl.a. att låta nätter med månförmörkelse vara en tid när Sakhmugs inflytande är som starkast, och att tiden som månförmörkelsen varar spenderas av krunierna med bön för att skydda sig mot den "mörke".

Sen så har jag ju även funderat lite på det här med döden, tänkte att det råder en kamp mellan Mulekh och Sakhmug om människornas själar inför den slutgiltiga striden. En konsekvens av detta är att krunierna Mulekhs dommare fåglar (tänkt mig en helig rödnäbbad gam går under namnet dommarn i Krun) de kroppar som ätes upp av rovfåglarna är inte korumperade av Sakhmugs mörker och själen kan färdas med fåglarnas hjälp till Mulekhs domäner i väntan på den slutgiltiga striden. När det förgängliga köttet avlägsnats förvaras skeletten i katakomber för att vara kärl för de återvändande själarna vid den slutgiltiga striden osv. Vad som händer med kroppar som inte rörs av rovfåglarna har jag inte riktigt säker på, men något görs nog för att försvåra för Sakhmug.

Genom detta får man ju gott om höga torn (som kallas tystnadens torn i Krun) vilket det kretsar en massa fåglar kring, och det är ju fräckt... :P Man får ju även en massa skelettfyllda katakomber, och det är ju också ett trevligt inslag. :twisted:

Har lite andra funderingar nerskrivna på en annan dator som jag inte kommer åt nu, men iaf lite mer kött på benet som är Ashinas lära och dess inverkan på det krunska samhället.
Då kanske gamen har en särställning/visas vördnad som psykopomp i religionen?

Bergdahl
Barbisk Hövding
Inlägg: 947
Blev medlem: 2007-01-28 21:40
Ort: Örebro

Inlägg av Bergdahl » 2008-06-04 17:13

Jo, hade tänkt mig att gamen skulle ha helig status hos krunierna. Åtminstone skall en vissl gamart,som jag inte kommit på något namn på än, vara helig. Den är vanlig runtomkring i Krun, ofta cirkulerande kring domens/tystnadens torn.

Skriv svar