Angående Efaro, ser jag snarare det landet som en slavmarknad, där de ständiga krigen mellan stammarna resulterat i att krunska och feliciska slavhandlare har en god tillgång på slavar. Sen ser jag det som ett land som engång var en stormakt men idag bara är en spillra av sitt forna jag p.g.a. de ständiga striderna mellan de olika stammarna som hålls igång av Sombatze, Krun och Felicien av olika orsaker. Så idagsläget är Efaro inget enat rike utan ett område med många riken/stammar. Om dessa kunde enas och kasta ut de främmande intressenterna kanske det återigen skulle kunna ha potential, men inte som det ser ut nu.tämmer, nordligaste Soluna, Sombatzes arvsfiende, slavhandlare, skakigt stamrike men viktigt i sitt hörn av världen.
Stormakter?
Håller med.Bergdahl skrev:Angående Efaro, ser jag snarare det landet som en slavmarknad, där de ständiga krigen mellan stammarna resulterat i att krunska och feliciska slavhandlare har en god tillgång på slavar. Sen ser jag det som ett land som engång var en stormakt men idag bara är en spillra av sitt forna jag p.g.a. de ständiga striderna mellan de olika stammarna som hålls igång av Sombatze, Krun och Felicien av olika orsaker. Så idagsläget är Efaro inget enat rike utan ett område med många riken/stammar. Om dessa kunde enas och kasta ut de främmande intressenterna kanske det återigen skulle kunna ha potential, men inte som det ser ut nu.tämmer, nordligaste Soluna, Sombatzes arvsfiende, slavhandlare, skakigt stamrike men viktigt i sitt hörn av världen.
Ja, då är ju Efaro defentivit inte en av Erebs stormakter, men de kan ju har ett stort inflytande ändå.
Osbjer? Finns det krafter på Aidne som vill omdana rikena efter trakorisk eller erebosisk modell? Eller kan det vara så att Lysande vägen och statisk feodalism passar bra ihop? Åtminstone fastlandsgrenen? Vilka länder tyr sig till exakarken? Zorakin, Kardien, Klomellien (till viss del), (Magilre?), Palinor (på sitt eget sjuka sätt). Inte mycket till allierade om ni frågar mig. Den Lysande Vägens roll som stormakt är inte alls självklar, även om alla riken som tillber Etin så klart har vissa saker gemensamt.
Dvärgarna nämdes. Jag ser dvärgarna som de främsta tekniska innovatörerna i hela Ereb. De handlar med alla folk och har ambitioner. De är inte alls innåtvända utan är en kraft att räkna med. Jag hade en annan idé om dvärgarnas billiga massproducerade produkter som slår alla andra på fingrarna. I så fall är deras inflytande betydande. Detta behöver iofs inte gälla alla dvärgfäste, och kanske har Krun oturen att alliera sig med mer tillbakadragna dvärgar?
Men vad som är intressant är att det finns styrelseskick som är mer populära än andra, vilket verkar rimligt. Strömningarna verkar luta åt former där köpmän ges stort utrymme och där rikedom är ett självändamål. Erebos plutokrati kan säkert vara minst lika oförlåtande som klassisk feodalism men det finns en teoretisk möjlighet att sprida rikedomen och fler öppningar för de utan börd. Detta är den nya tiden i Ereb?
Så dumt av mig, jag menade förstås adel som drar sin makt ur landägande/förvaltande som härskarens företrädare. Självklart finns det adel, och en ämbetsmannadel o.dyl är ju mer spännande en gamla baroner som sitter och ruttar i sin skuldbelagda barfred.Peter skrev:Att feudalism är förlegat håller jag definitvt med om. Därav följer inte nödvändigtvis att adelskap är på väg ut.
Osbjer? Finns det krafter på Aidne som vill omdana rikena efter trakorisk eller erebosisk modell? Eller kan det vara så att Lysande vägen och statisk feodalism passar bra ihop? Åtminstone fastlandsgrenen? Vilka länder tyr sig till exakarken? Zorakin, Kardien, Klomellien (till viss del), (Magilre?), Palinor (på sitt eget sjuka sätt). Inte mycket till allierade om ni frågar mig. Den Lysande Vägens roll som stormakt är inte alls självklar, även om alla riken som tillber Etin så klart har vissa saker gemensamt.
Dvärgarna nämdes. Jag ser dvärgarna som de främsta tekniska innovatörerna i hela Ereb. De handlar med alla folk och har ambitioner. De är inte alls innåtvända utan är en kraft att räkna med. Jag hade en annan idé om dvärgarnas billiga massproducerade produkter som slår alla andra på fingrarna. I så fall är deras inflytande betydande. Detta behöver iofs inte gälla alla dvärgfäste, och kanske har Krun oturen att alliera sig med mer tillbakadragna dvärgar?
Men vad som är intressant är att det finns styrelseskick som är mer populära än andra, vilket verkar rimligt. Strömningarna verkar luta åt former där köpmän ges stort utrymme och där rikedom är ett självändamål. Erebos plutokrati kan säkert vara minst lika oförlåtande som klassisk feodalism men det finns en teoretisk möjlighet att sprida rikedomen och fler öppningar för de utan börd. Detta är den nya tiden i Ereb?
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9045
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Några tankar kring dvärgarna och deras innvärkan på maktbalansen...
Krun har en hållhake eller liknande på dvärgarna helt sedan Järnkrigen och tabellen i EA speglar denna ofrivilliga allians.
Eller är kanske detta för orealistisk?
En anledning till att dvärgarnas höga tekniologiska nivå inte har gett några av deras handelspartner ett övertag gentemot andra, är dvärgarnas ovilja att teckna långvariga handelsavtal. Dvärgarna föredrar att göra varje handelstillfälle till något speciellt för att dels se till att köparen är "rätt" och dels att största möjliga vinst uppnås. Detta gör att olika handelshus och makter tävlar frenetisk om det fåtal handelspartier dvärgärna bjuder ut på marknaden.
Inspirerad av dvärgen Gwelmyns sätt att bedriva handel i Arhem på Marjura och min åsikt att dvärgagods är ytterst sällsynt på marknaden.
Krun har en hållhake eller liknande på dvärgarna helt sedan Järnkrigen och tabellen i EA speglar denna ofrivilliga allians.
Eller är kanske detta för orealistisk?
En anledning till att dvärgarnas höga tekniologiska nivå inte har gett några av deras handelspartner ett övertag gentemot andra, är dvärgarnas ovilja att teckna långvariga handelsavtal. Dvärgarna föredrar att göra varje handelstillfälle till något speciellt för att dels se till att köparen är "rätt" och dels att största möjliga vinst uppnås. Detta gör att olika handelshus och makter tävlar frenetisk om det fåtal handelspartier dvärgärna bjuder ut på marknaden.
Inspirerad av dvärgen Gwelmyns sätt att bedriva handel i Arhem på Marjura och min åsikt att dvärgagods är ytterst sällsynt på marknaden.
Det var just därför vi måste skilja på ekonomiskt och kulturellt inflytande. Kulturinfluenser kan vara nog så viktiga som grund till ekonomisk makt. Ett samhälles struktur påverkar oerhört mycket vilken ekonomi detta samhälle har... Och det är inte alltid ekonomin som styr kulturen. Det kan lika gärna vara tvärt om... Idéer och tankar föds i ett område och sprids till ett annat. Tänk t.ex. på hur den grekiska kulturen spreds till Gallien under den grekiska kolonisationsperioden i vår egen värld. Detta fick en hel del konsekvenser för hur utvecklingen och ekonomin såg ut i Gallien senare och hur området såg ut när Caesar erövrade det...För att vara en stormakt måste man på något sätt influera omgivningen. Kruns inflytande genom kultur är intressant, men framstår för mig som mindre än Feliciens militära inflytande, Erebos och Trakoriens ekonomiska/moderna tänkande/inflytande (och med pengar betald militär). Dvärgar, liksom alver, har stora potential men verkar inte vara intresserade utanför sina berg.
Ekonomiskt inflytande och makt går ofta hand i hand med kulturinflytande, men inte alltid. Det var fenicierna som var den ekonomiska stormakten i medelhavsområdet under första halvan av det första millenniet f.Kr. trots att det förmodligen var Egypten som var mest kulturellt högtstående med t.ex. en filosofi som var en bra bit över vad fenicierna åstadkom... Och ja, egyptierna utövade massor av kulturellt inflytande på sina grannar. (De gamla grekerna hävdade ofta att de fått en massa kulturinfluenser från Egypten även om moderna forskare ibland har lite svårt att acceptera det av ideologiska skäl.)
Precis, varje leverans är unik och kräver sina handslag, sigiller och noga övervägda köpare.birkebeineren skrev: En anledning till att dvärgarnas höga tekniologiska nivå inte har gett några av deras handelspartner ett övertag gentemot andra, är dvärgarnas ovilja att teckna långvariga handelsavtal. Dvärgarna föredrar att göra varje handelstillfälle till något speciellt för att dels se till att köparen är "rätt" och dels att största möjliga vinst uppnås. Detta gör att olika handelshus och makter tävlar frenetisk om det fåtal handelspartier dvärgärna bjuder ut på marknaden.
Inspirerad av dvärgen Gwelmyns sätt att bedriva handel i Arhem på Marjura och min åsikt att dvärgagods är ytterst sällsynt på marknaden.
Håller med, låter bra.vije skrev:Precis, varje leverans är unik och kräver sina handslag, sigiller och noga övervägda köpare.birkebeineren skrev: En anledning till att dvärgarnas höga tekniologiska nivå inte har gett några av deras handelspartner ett övertag gentemot andra, är dvärgarnas ovilja att teckna långvariga handelsavtal. Dvärgarna föredrar att göra varje handelstillfälle till något speciellt för att dels se till att köparen är "rätt" och dels att största möjliga vinst uppnås. Detta gör att olika handelshus och makter tävlar frenetisk om det fåtal handelspartier dvärgärna bjuder ut på marknaden.
Inspirerad av dvärgen Gwelmyns sätt att bedriva handel i Arhem på Marjura och min åsikt att dvärgagods är ytterst sällsynt på marknaden.
Det är coolt! Och förklarar en hel del. Kanske är dvärgarna fortfarande för konservativa för massproduktion...vije skrev:Precis, varje leverans är unik och kräver sina handslag, sigiller och noga övervägda köpare.birkebeineren skrev: En anledning till att dvärgarnas höga tekniologiska nivå inte har gett några av deras handelspartner ett övertag gentemot andra, är dvärgarnas ovilja att teckna långvariga handelsavtal. Dvärgarna föredrar att göra varje handelstillfälle till något speciellt för att dels se till att köparen är "rätt" och dels att största möjliga vinst uppnås. Detta gör att olika handelshus och makter tävlar frenetisk om det fåtal handelspartier dvärgärna bjuder ut på marknaden.
Inspirerad av dvärgen Gwelmyns sätt att bedriva handel i Arhem på Marjura och min åsikt att dvärgagods är ytterst sällsynt på marknaden.
Precis! Många har säkert försökt, men dvärgarna vill inte skänka andra folk för stor vapenmakt. Det finns ju fina exempel på hur dvärgarna lurat på andra folk oanvändbara vapen (även om det gått snett ibland).Psipo skrev:Det är coolt! Och förklarar en hel del. Kanske är dvärgarna fortfarande för konservativa för massproduktion...
Ang. Zorakin:Som Zorakin beskrivs är det väl nästan fortf. att räkna som en stormakt? Eller? Men på dekis? Det är ett stort och bördigt rike med ansenliga resurser. Däremot är dess statskick förlegat. För att sätta detta i perspektiv: Zorakin är en feodalstat, men med en långtgående privilegiekultur (Fristäder o.dyl) och en stark centralmakt (t.ex. markiser, so ju ansvarar direkt mot konungen.
Kanske Krun och Zorakien är ganska lika: gamla giganter på lerfötter som riskerar att halka efter. Medan Erebos alltid varit rikt, men nu också börjar bli inflytelserik, och Felicien är en riktig jet-setare.
Psipo: Jo jag misstänkte att du inte räknat ut adeln, ville bara vara saker på att vi tänkte i samma termer
Kanske Krun och Zorakien är ganska lika: gamla giganter på lerfötter som riskerar att halka efter. Medan Erebos alltid varit rikt, men nu också börjar bli inflytelserik, och Felicien är en riktig jet-setare.
Psipo: Jo jag misstänkte att du inte räknat ut adeln, ville bara vara saker på att vi tänkte i samma termer
-
felix falk
- Berendisk Vintrampare
- Inlägg: 48
- Blev medlem: 2007-03-13 15:20
Jag tycker också att Zorakin upplevs som en stormakt. I Ereb är det ju främst ö-nationerna som lyfts upp till stormakter( iallafall i denna tråd), mycket beroende på deras stora och starka flottor, antar jag.
Och om vi skulle bestämma oss för en landbaserad stormakt, så ser jag gärna att Zorakin tar den platsen.
Och om vi skulle bestämma oss för en landbaserad stormakt, så ser jag gärna att Zorakin tar den platsen.
Ransard och Krun är inga öar.felix falk skrev:Jag tycker också att Zorakin upplevs som en stormakt. I Ereb är det ju främst ö-nationerna som lyfts upp till stormakter( iallafall i denna tråd), mycket beroende på deras stora och starka flottor, antar jag.
Och om vi skulle bestämma oss för en landbaserad stormakt, så ser jag gärna att Zorakin tar den platsen.
Men jag håller med, men som Peter säger ser jag gärna Zorakin som yesterdays news. Zorakin var the shit tidigare men idag är det dessvärre handel, sjöfart och flottor som styr det politiska klimatet. Men som landbaserad stormakt kan Zorakin få vara "bäst" men som sagt, i det långa loppet kommer det inte att spela någon roll. Politisk dynamik är oerhört viktigt. å andra sidan verkar de flesta av oss vara ganska överns om läget.Icke-erebiska stormakter.
Nu pratar vi bara om felicien, trakorien etc. Men hur stora är dessa nationer jämfört med Solunska, Samkarniska och Akrogalliska riken?
Jag ser ingen anledning till att dessa kontinenter skulle står Ereb efter i utveckling, Tvärt om borde här finnas högt utvecklade, handelsinriktade och blomstrande högkulturer med framtiden för sig. Vilka skulle dessa isf vara, och rimmar det jag säger någorlunda?
Krilloan? Morelwidyn? Kamsun?
Yndar?
Jag ser ingen anledning till att dessa kontinenter skulle står Ereb efter i utveckling, Tvärt om borde här finnas högt utvecklade, handelsinriktade och blomstrande högkulturer med framtiden för sig. Vilka skulle dessa isf vara, och rimmar det jag säger någorlunda?
Krilloan? Morelwidyn? Kamsun?
Yndar?