Altorisk Tideräkning

Övrigt om Ereb Altor
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9022
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Samma inlägg postat två gånger av någon anledning? :?
Senast redigerad av birkebeineren den 2007-09-24 12:49, redigerad totalt 1 gånger.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9022
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Dvärgisk tideräkning och kalender

Dvärgarna är ett Underjordens folk och har inte det självklara förhållandet till solen som tidsanvisare som Överjordingar har. De har däremot likt de flesta humanoida varelser en naturlig klocka som ger behov av ca 1/3 sömn följd av ca 2/3 vakenhet utav ett (sol)dygn. I Överjorden är det vanliga att anpassa tiden för sömn till dygnets mörkaste timmar men hos dvärgarna finns inte denna anledning, av naturliga orsaker, och har som följd att ett dvärgsamhälle alldrig står stilla. Aktivitet finns dygnet rundt och dvärgarna avlöser varandra i verksamheterna enligt praktiska lösningar.
Att dvärgarna inte kunnat mäta tiden efter solen har dock alldrig varit ett problem då de har följd månens cykel i tidvattnets rörelser i de stora sjöarna nere i Urgrottorna.* Årstider däremot var okända företeelser innan dvärgarna högg sig upp ur Underjorden och även om de har anpassat sig till dessa där det har funnits behov för det, så känns det onaturligt for en dvärg att dela in tid på detta vis.
Likt andra folk i historien fick eftervart dvärgarna behov av att mäta tiden mer exakt och de utvecklade då sofistikerade vattenur, både stora, anknutna till sjalva tidvattensrörelserna, och mindre, baserade på uppmätta vattenbassänger. Sedan har mekaniska urverk med kugghjul, fjädrar och pendlar blivit en dvärgisk specialitet.

Dvärgarnas dygnsindelning är inte i timmar utan i moment. Ett moment tillsvarar 1 timme och 20 minuter enligt en 24 timmars indelning av soldygnet.** Sex moment bildar ett pass, en arbetstidsenhet, och två pass är den sammanhängande period en dvärg arbetar åt gången.

Ett dygn likt tre pass a sex moment.

30 dygn bildar en månad och i antal påföljande månader är det sätt som dvärgarna räknar sin tid , inte i år. Vid relationer med Overjorden där behovet for att spesificera dateringar till rådande sätt anges bådas kalendrar. Dag och natt är heller inga naturliga begrepp for dvärgar.

Månaden – Itihlden

Dygn 1 Ithlkaz (Nymåne)***
Dygn 2
Dygn 3
Dygn 4
Dygn 5
Dygn 6
Dygn 7
Ihlithl Halvmåne (nipflod)
Dygn 8
Dygn 9
Dygn 10
Dygn 11
Dygn 12
Dygn 13
Dygn 14
Dygn 15 Mehlithl Fullmåne (springflod)
Dygn 16
Dygn 17
Dygn 18
Dygn 19
Dygn 20
Dygn 21
Dygn 22
Ahlithl Halvmåne (nipflod)
Dygn 23
Dygn 24
Dygn 25
Dygn 26
Dygn 27
Dygn 28
Dygn 29
Dygn 30 Ehmdûk Mörkmåne (springflod)

Helgtid (helgdagar) är de månatligt återkommande högtiderna dvärgarna firar. Normalt är dessa enkla och lugna vilostunder som gärna tillbringas med arbetslag och familj, men då andra företeelser som dödsfall, giftemål, lyckade gesällprov och kizdinkröningar skal firas, utartar festligheterna ofta till hejdundrande kalas.

Ithlkaz
Månadens början.
Ihlithl
Man firar sina levande släktningar.
Mehlithl
Månadens baddag.
Ahlithl
Man firar sina döda släktningar.
Ehmdûk
Månadens mörkaste dygn som firas med stora eldar ute i en naturgrotta.


Alla dvärgar följer denna kalender men tideräkningen skiljer sig från rike till rike. Varje rike räknar månader från sitt grundande, varje stad från sitt utropande, och varje koloni från sitt etablerande. Detta innebär att beroende på sammanhang kan ett datum anges enligt ett, två eller tre räkningar. En händelse dateras vid formella tillfällen även med den kung, stadsmästare eller kolonör (kolonis ledare) som för tillfället regerar

Exempel: 16 dygnet 859 itihlden, Stadsmästare Ighar och Kung Tobins regering

* Norddvärgarna hade inte denna möjlighet då de stora vattensamlingarna i nordens Urgrottor var bundna i is men här hittade de månsten, en bergart som speglar månens växlande ljusstyrka med ett svagt skimmer, och kunde använda den som tidsmätare.
** Momentet är den tid det tar for en duglig genomsnittlig dvärg att hugga till ett stenblock med måtten 12x12x12 cm, en kûd. Detta begrepp infördes då dvärgarna frångick det traditionella sättet att indela dygnet endast efter tidvattensväxlingarna.
*** Månaden har sedan urminnes tider räknats från den tid som månen börjar visa sig efter mörkmåne, men då denna lilla skiftning är mycket svår att se med tidvattnet men rätt tydlig i månsten, har det spekulerats i om inte upptäckten av denna gjordes mycket tidligare än då norddvärgarna vandrade in under Orghin. Vissa har utifrån detta tolkat det så att dvärgars urhem låg uppe i norr då de enda kända förekomsterna av månsten har gjorts här.

EDIT: Stavar som en orch!!
Senast redigerad av birkebeineren den 2007-11-27 15:45, redigerad totalt 2 gång.
Användarens profilbild
Adragoor
Mirelsk Ramkrigare
Inlägg: 1761
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Inlägg av Adragoor »

Vilket dvärgspråk är namnen på de olika dagarna på? De passar inte ihop fonetiskt med Gryndur...
De är kanske urdvärgiska ord? I.s.f ska jag försöka passa ihop dem med gryndur... (någon ljudförändringslag går nog att hitta på) :D

De rötter (se wikin om gryndur) som jag kan hitta i din text är:
th-l (eller t-h-l)
ithl - måne
k-z (denna rot kan vara gryndur)
kaz - ny
h-l
ihl - halv (tilltagande)
ahl - halv (avtagande)
m-h-l
mehl - full
h-m och d-k, eller h-m-d-k
ehm-dûk eller ehmdûk - mörkmåne
k-d (denna rot skulle kunna vara gryndur)
kûd - kubiskt stenblock
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9022
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Jag måste nog ärkänna att jag inte kollade i den gryndurska ordlistan utan hittade på namnen utifrån vad jag tyckte lät bra, och såg bra ut i text, samt i lite ungefärligt samma stil som de dvärgiska ord som finns i officiellt material har...

Fast jag tycker du hittat fler rötter än en nargurisk rotsamlara gör på en hel dagsvandring? :shock:

Tänkte mig dock att dessa kalendariska ord skulle vara mycket gamla och kanske vara ifrån ett "ur-dvargiska", och sättet att beteckna månaden och högtiderna hade jag i alla fall tänkt mig vara gemensamma for alla dvärgar oavsett ursprung och rike (om än med lokal variation eventuellt), så om du kunde hitta på en språklag eller två som anknyter till Gryndur vore det strålande!

Nästa gång lovar jag att kolla upp dina eminenta ordlistor! :wink:
Användarens profilbild
Adragoor
Mirelsk Ramkrigare
Inlägg: 1761
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Inlägg av Adragoor »

Att låta namnen vara urdvärgamål låter som en idé.
Jag lägger upp reglerna för dvärgisk ordbildning på wikin...
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9022
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Akrogalisk (furgisk) tideräkning

I Akrogals länder räknar astronomerna med ett år på 364 dygn.* Varför det har sig så är förlorat i historien men i Furgia kan praktiken spåras tillbaka till tiden för den margyliska ockupationen på 800-talet fO.

Året är indelat i 12 månader om 30 dygn. Detta gör att månaderna förflyttar sig bakåt i förhållande till kalenderåret med fyra dygn pr år, och för att komma ikapp denna olägenhet läggs en extramånad på 28 dygn till vart sjunde år. De tolv vanliga månaderna har olika namn i de akrogaliska länderna men extramånaden kallas alltid för mörkmånaden.

Månen, Lahunia, har alltid varit central i Akrogal och som över hela Altor är hon med sina regelbundna faser den vanligaste tidsangivaren förutom solen.** För att lättare kunna hålla reda på datumen som, med ett år på 364 dygn, bara stämmer överens med månfaserna vart sjunde år, konstruerade astronomerna ett enkelt redskap till sin hjälp; den furgiska månskivan.

Furgisk månskiva

Detta är tre små skivor, oftast i sten men även i trä och metall, liggande på varandra, med markeringar längs kanterna. Den understa skivan är störst och har 30 markeringar, som representerar Lahunias faser genom månaden. Ovanpå denna ligger den andra lite mindra skivan och den har 28 markeringar, som representerar dygnen extramånaden har. Överst (på äldre exemplar är den lite sidoställd***) ligger den minsta av skivorna och den markerar sjuårscykeln som avgör när extramånaden skal läggas till. Redskapet är mycket enkelt och dagens astronomer använder det sällan då de tycker sig ha hittat mer avancerade sätt att avgöra tiden. Det tillverkas dock som vackra prydnadsföremål och finns som ett statussymbol i många furgiska adelshem och väl ansedda observatorier.

Fortsätter...


*Detta har i Ereb gett upphov till uttrycket "Lika länge som ett akrogalisk år" om något som tar ovanligt lång tid.
**Många folk, varav kalmurrierna är de mest kända, kastar bara ett blick upp på Damen i himlen och avgör tidpunkten utifrån hennes höjd och blundning.
***Dessa oftast mycket gamla skivor har ibland också ett eller två extra hål där det kan synas som om ytterliga skivor har varit fästa. Vad dessa kan ha haft för funktion är okänd för de lärde.
Bergdahl
Barbisk Hövding
Inlägg: 947
Blev medlem: 2007-01-28 21:40
Ort: Örebro

Inlägg av Bergdahl »

Tycker du gjort ett toppenjobb med de olika tidräkningarna birke. Har funderat lite över vad för typ de använder sig av i Krun. Kanske kan det vara så att de akrogaliska nomaderna som tog sig in i Krun förde med sig den akrogaliska (furgisk) tideräkningen, och att den ersatte den Den Kejseliga Jorpagniska kalendern. Vad tror ni om detta? Då får man ju in lite mer kulturella anknytningar till Akrogal.

Iaf ser jag nomaderna som kulturella pragmatiker, bla därför svalde det antika Kruns kultur till stor del, men var det så att de redan tagit till sig den akrogaliska tidräkningen så kanske de höll fast vid den. Medan de t.ex. behöll det krunska/jorpagniska styrelseskicket i stor utsträckning med kejsare osv.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9022
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Bergdahl skrev:Tycker du gjort ett toppenjobb med de olika tidräkningarna birke. Har funderat lite över vad för typ de använder sig av i Krun. Kanske kan det vara så att de akrogaliska nomaderna som tog sig in i Krun förde med sig den akrogaliska (furgisk) tideräkningen, och att den ersatte den Den Kejseliga Jorpagniska kalendern. Vad tror ni om detta? Då får man ju in lite mer kulturella anknytningar till Akrogal.

Iaf ser jag nomaderna som kulturella pragmatiker, bla därför svalde det antika Kruns kultur till stor del, men var det så att de redan tagit till sig den akrogaliska tidräkningen så kanske de höll fast vid den. Medan de t.ex. behöll det krunska/jorpagniska styrelseskicket i stor utsträckning med kejsare osv.
Låter helt rätt; akrogalisk sätt ätt räckna tiden i Krun!

Skulle vi kunna förlägga årets början till vårdagjämningen?
Bergdahl
Barbisk Hövding
Inlägg: 947
Blev medlem: 2007-01-28 21:40
Ort: Örebro

Inlägg av Bergdahl »

Skulle vi kunna förlägga årets början till vårdagjämningen?
Det låter väl vettigt. Du skriver ju att de olika månaderna har olika namn i de akrogaliska länderna, man kanske skulle kunna tänka sig att den krunska varianten har namn som är anpassade till tiden då nomaderna levde ett nomadiskt liv med boskapskötsel och att detta hänger kvar även efter de blivit bofasta i Krun. Jag är ju ingen hejare på en nomadisk livsstil, men någon kanske vet viktiga tidpunkter för nomadiska boskapsuppfödare och skulle kunna ge lite förslag. :wink: Annars får väl man använda sig av lite wikipedia för ovanlighetens skull. :P
Användarens profilbild
Spelknepe
Admin
Inlägg: 2518
Blev medlem: 2007-01-25 20:26
Ort: Helsingborg
Kontakt:

Inlägg av Spelknepe »

Birke: Om jag inte kräver för mycket... skulle man kunna få någon sorts sammanfattning på allt detta?
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9022
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Bergdahl skrev:Det låter väl vettigt. Du skriver ju att de olika månaderna har olika namn i de akrogaliska länderna, man kanske skulle kunna tänka sig att den krunska varianten har namn som är anpassade till tiden då nomaderna levde ett nomadiskt liv med boskapskötsel och att detta hänger kvar även efter de blivit bofasta i Krun. Jag är ju ingen hejare på en nomadisk livsstil, men någon kanske vet viktiga tidpunkter för nomadiska boskapsuppfödare och skulle kunna ge lite förslag. :wink: Annars får väl man använda sig av lite wikipedia för ovanlighetens skull. :P
"Nomadiska" namn på månaderna låter strålande! :D

Att detta är en sedvana som hänger med från en tidigare tid tydligörs även av att nomaderna endast räknade månaderna och inte var så noga med antalet dygn på ett år.
Då det akrogaliska året på 364 dygn förskjuter kalendermånaderna och att mörkmånaden inte konsekvent har blivit lagt till vid rätt tillfälle under århundradrena, är numera exempelvis månaden som ursprungligen överensstämde med "månen när vargillern river de nyfödda fölen" förskjuten till den tid förfäderna praktiserade en numera sällan utförd rit, "månen man gömmer sig i tälten och sörplar ur griffens ägg".

Jag överlåter gärna ytterligare namn till andra wikipedia-användare!
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9022
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Spelknepe skrev:Birke: Om jag inte kräver för mycket... skulle man kunna få någon sorts sammanfattning på allt detta?
Av allt? Även de raukhriska stavarna? :shock:

..eh, vad menar du? :?
Användarens profilbild
Spelknepe
Admin
Inlägg: 2518
Blev medlem: 2007-01-25 20:26
Ort: Helsingborg
Kontakt:

Inlägg av Spelknepe »

..eh, vad menar du?
Wikifiera det! ;)
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9022
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Spelknepe skrev:
..eh, vad menar du?
Wikifiera det! ;)
Jag försöker! :evil:

..men känner mig fortfarande som en orghinsk mammut vilse i Atur Kastelli. :oops:
Användarens profilbild
Spelknepe
Admin
Inlägg: 2518
Blev medlem: 2007-01-25 20:26
Ort: Helsingborg
Kontakt:

Inlägg av Spelknepe »

Birke: Behöver du hjälp så hjälper vi gärna till! :)
Skriv svar