Sida 7 av 9

Postat: 2009-05-21 08:27
av birkebeineren
Berendiens folkliga festdagar och religiösa högtider

Berendien har som alla användare av den Nyjoriska kalendern följt i Kejsardömet Jorpagnas gamla tradition när det gäller att inte exkludera olika religioner och kulturer ur den gemenskap som bruket av samma kalender anses ge. ”Ej tro, utan tid förenar oss alla” som filosofen Senos sade. Det står i Berendien var och en fritt att applicera de högtider, festligheter och markeringar som religion eller kultur tillvisar. Dagarna räknas dock enligt det joriska kalendersystemet endast i officiella dokument och historiska annaler, då det är mest praktiskt och översiktligt, i dagligt bruk är det årstider, festdagar och olika religiösa högtider som utgör hållpunkter att relatera till. I huvudstaden Entika finns de fyra såkallade Runstöttorna uppställda, fyra stenstoder av gammalkrunsk eller enligt vissa möjligtvis efarisk ursprung. På dessa monoliter är markeringar och symboler inhuggna som visar årets dygn uppdelade i de olika årstiderna. Kejsardömet Jorpagna använde under första delen av sin historia en liknande kalender, men då i form av endast en stenpelare med årets fyra kvartal på varsin sida. Dessa fungerade även som stora solur och visade dygnets timmar. Numera byggs sällan nya solur i Berendien men i många gamla städer finns de fortfarande kvar sedan kejsardömets tid. De gamla tidssymbolerna från runstöttorna dyker upp lite varstans i det berendiska samhället, exempelvis i gamla religiösa skrifter, inskurna i byggnader och föremål eller använda av kloka gummor och gubbar i trollramsor och sigillteckning, för inte att tala om i den magiska litteraturen.

Festdagar

Kungliga födelsedagar
Folket i Berendien har utvecklat en tradition att fira födelsedagarna till medlemmar av kungafamiljen. Alla som tillhör den sittande kungen eller drottningens närmaste familj firas, ju fler ju bättre. Upptåg och parader anordnas, det viftas med flaggor där respektive födelsedagsbarns vapensköld eller färger syns, det dansas och kalaseras, skålar utbringas och det skrattas åt laster nästan lika ofta som dygder prisas. Den kungliga familjen brukar bjuda in till kalas når någon fyller år och ser detta som ett sätt att upprätthålla ett gott förhållande till folket. Om kungen vill belöna ett område eller en stad för exempelvis utvisad lojalitet i en tvistefråga är det vanligt att en medlem ur kungafamiljen skickas dit och firar sin födelsedag där, till stor förnöjelse och uppskattning av folket. Berendierna älskar sin kungafamilj.

  • Kung Frekvand10 Misiska
    Prinsessan Melindor1 Nusin
    Gammalprins Bosmar (Frekvands yngre bror) – 29 Giren
    Lillprins Nalin (Bosmars son) – 18 Tannan
    Lillprinsessa Tollininda (Bosmars dotter) – 16 Minde
    Gammalprins Vyrfrek* 27 Taragan

* Prins Vyrfrek var kung Frekvands farfars bror och hans tillhängare påstod när det begav sig att han var rättmässig arvinge till tronen. Vissa menar att Vyrfrek fortfarande lever, vilket skulle ge honom den aktningsvärda åldern av 137 år och ett faktiskt krav på tronen, men de flesta använder födelsedagsfirandet som ett sätt att markera missnöje och opposition vid de högre hoven.


Unga Gudarnas högtider

Sholak
Gudarnas allfader har inga högtider eller festdagar utan äras genom en kort bön som avslutar alla andra böner, ritualer och ceremonier tillägnat någon annan av de Unga Gudarna. En magiker och trogen Unggudadyrkare avslutar också varje magisk ritual med en bön till Sholak. I alla slags lärdomscentrum inom de Unga Gudarnas kultursfär, magiska som akademiska, står en staty av Sholak som vishetens gud och denna passeras alltid med en i vördnad nersänkt blick.

Sankma

Drakfesterna 16-19 Misiska
Prästeskapet flyger drakar till Sankmas ära. De fyra dagarna firas av alla Unggudadyrkare med sånger, leker, dans och gyckel.
Lugnet och reningens dag 1 Taragan
Sankma blåser denna rent sina trognas hjärtan och lämnar själen i ett harmonisk lugn. Kallas även "Blåsbortdagen".


Visha

Välsignelsesdagen Varierar beroende på väder och ort men infaller någon gång på våren
När allt som skal sås är i jorden tillkallas Vishas präster som välsignar det som skal gro. Det anses som lyckosamt när Välsignelsedagen kan firas innan eller samtidigt som den till Ninnave firade högtiden Eldvår.
Tacksägelsedagen Varierar beroende på väder och ort men infaller någon gång på hösten
När skörden är bärgad tillkallas Vishas präster som tackar för det som nu är i hus. Tacksägelsedagen brukar firas samtidigt som den till Ninnave firade högtiden Höstbrinne.

Kushta

Bortgångnas minne 3 Tannan
Enligt myterna dog Kushtas kärlek av en olyckshändelse vid hösteqvinet. Kushta sörjde i sextiotre dagar vid sin älskades sida och höll sen en stor fest till hennes minne. Unggudadyrkare sörjer därför även de sina döda i sextiotre dagar innan den avlidne begravs och firas. Tillsammans med Kushta ärar de sen sina döda varje år på denna dag med att tända ljus i hem och helgedomar. Den långa sorgetiden gör att döda kroppar måste bevaras på något sätt innan de begravs och detta har gjort Kushtas arbetspräster till duktiga balsamerare.*

Kartov

Kartovvaka 27 Byrdo
I urtiden fördrevs de Gamla Gudarna och "De Sju Seglen" sattes för att skydda världen mot deras ondska. Under denna natt bevakar Kartovs munkpräster noga alla punkter och kända passager mellan Altor och utomvärlden då profetiorna berättar att "de Gamble komma åther när cirkanthen kan sluthas". Alla Unggudadyrkare vet att tiden rör sig i cirklar och fruktar återkommande ödespunkter. Under Kartovvaka håller man sig bäst i ro för att inte störa prästerskapet, många beger sig till Sholaktemplen för att där visa sitt stöd och vaka tillsammans med Kartov. Innan Kartovvaka bör varje hushåll ha förnyat sina skyddssymboler.


Ninnave
Ninnaves prästinnor håller ceremonier och utfor ritualer vid vad som är viktiga tillfällen i de intelligenta humanoidernas liv (kulten är noggranna med att människorna endast är en bland andra humanoider). Vid födsel och död, trolovning och bandbindning, prästinnorna finns där, för att hjälpa och trösta, vittna och knyta. En sedvana som alla Unggudadyrkare har är att be en kort bön till Ninnave när elden görs upp i ett hushåll då det var hon som gav gåvan om elden.

Eldvår 1 Iskamsi
Fruktbarhetsgudinnans stora högtid är vid våreqvinet. Ninnave gav elden som gåva till människorna och för att hylla henne eldar man stora vårdkasar. De dräktiga kreaturen samlas även de vid elden för att avkomman skal känna gudinnans värme. På den berendiska landsbygden är det vanligt att ynglingar nu dansar nakna kring elden för att visa sin skönhet och livskraft för gudinnan. Vishas präster brukar ibland utföra ritualerna för Välsignelsedagen vid samma tid som Eldvår.
Höstbrinne Varierar beroende på vädret men infaller sent på hösten, oftast mot slutet av månaden Nusin
När sista lövet har fallit från träden och lagts i hög samlas folk för att elda. Stora högar av kvist, löv och segrotsgräs (ökänt berendiskt åkerogräs) har under hösten samlats och brinns nu upp. Ju större brasa, ju mer värme ges till gudinnan under vintern. Där ynglingarna under våren klädde sig nakna är det nu åldringar som inför Ninnave visar att de inte behåller någon värme för sig själva utan ger allt som offer till gudinnan. Ninnaves prästinnor brukar under Höstbrinne att välsigna de brunstiga kreaturen. Höstbrinne firas sällan innan Vishas präster har utfört ritualerna för Tacksägelsedagen.

Eilana
De nätter då Lahunias fullmåne och nytändning syns är av alla Unggudadyrkare omtalade som "Eilanas nätter". Det är endast prästerskapet och vigda eilanadyrkare** som utför ritualer och deltar i ceremonier, men alla berendier respekterar gudinnan och har inget emot hennes ställning då det är hon som skyddar mot mörkrets faror. Dock föredrar folk att hålla sig inomhus under dessa nätter och hålla ett visst avstånd till kända tillhåll för Eilanadyrkan. I Berendien säger man inte; ”En vacker fullmånenatt” utan ”En vacker Eilananatt”. Lahunias fullmåne infaller den 2 varje kalendermånad och nytändning (första natten efter mörkmåne) infaller den 18 varje kalendermånad. Tack vare en förskjutning i kalendern och okända astronomiska förhållanden stämmer inte längre månmånaden och kalendermånaden överens med varandra i den Nyjoriska kalendern.*** Olika religiösa högtider som endast vigda eilanadyrkare vet den sanna innebörden av är Ljusbad, Pantergåva, Skimmerskatt och Vattensyn.

Fullmåne Lahunias tolv fullmånar
Vid månens uppgång beger sig alla vigda dyrkare av Eilana till ett av kultens dolda tempel. Här berättar de i tysthet vilket offer de tänker ge sin gudinna och lämnar sen templet för att hämta hem detta föremål. Innan månen gått ner skall de vara tillbaka i templet. Att bli bestulen denna Eilananatt anses av alla Unggudadyrkare som lyckosamt, då vet man att ett offer har getts till Eilana och att hon glädjer sig.
Nytändning Lahunias tolv nytändningar
De vigda samlar sig i templen och utför rituella danser och skuggspel till Eilanas ära. Det är ett välkänt faktum i Berendien att dagarna efter nytändningen kan man se vem som är eilanavigd eftersom ett svagt men varmt ljus syns kring ögonen till den som dansat med gudinnan.


Ej allmänt firade högtider

Delitha

Delithadans 26 Melendo
Kring höga pålar dansar gudinnan Delithas dyrkare intrikata dansar där de flätar samman färgglada band fästa i pålens spets. Olika typer av ”enhörningsmönster” bildas av banden och väver in bönerna som de dansande riktar mot sin gudinna.

Zeeris

Röda döden Okänt när högtiden infaller och firas, inte ens säkert att den är jämnligt återkommande
Zeeriskulten sägs fira en högtid vid detta namn men ingen utanförstående vet den sanna innebörden av ”Den röda döden”.


*Prästerskapet som tjänar Kushta benämner sig själva för ”Dödens arbetare” då det är de som sköter allt praktiskt arbete kring död och begravningar. Kushtas arbetspräster är också de som beger sig ut på slagfält och in i sjukdomsdrabbade områden för att ta hand om de döda.
**Unggudadyrkare som ser Eilana som sin speciella gudinna kallar sig ”vigda” till gudinnan.
***Kartovs munkpräster sägs veta vad denna förskjutning beror på men de tiger om sin kunskap och avvisar både frågor och de kreativa komputiska lösningar som diverse lärde till och från kommer med för att åtgärda felaktigheten.

Postat: 2009-05-21 13:50
av DrHus
Fantastiska kalendrar!

Den enda invändningar jag har är att högtiderna och månaderna följer en nordeuropeisk jorbrukscykel väl, men inte en medelhavseuropeisk. Så om Kopparhavets klimat är snarlikt det i Medelhavet, kanske något svalare och fuktigare då det inte är lika ekologisk degraderat och mera öppet för Västerhavet än Medelhavet för Atlanten, så blir det lite "osynk".

Ett exempel är den höstliga skörden i kalendrarna. I medelhavsjordbruk sker skörden av korn och vete i maj/juni och sådden på hösten. Druvskörden sker på sensommaren och olivskörden på sensommaren/tidig höst. De jordbrukskopplade högtiderna i Kopparhavsområdet borde följa den cykeln. Kanske kan alla de föreslagna höstliga skördefesterna i Kopparhavsområdet kopplas till vindruveskörden och solsommarstånden till spannmålsskörden?

Postat: 2009-05-21 19:45
av birkebeineren
Trevligt med lite konstruktiv kritik! :)

Har nog varit lite hemmablind och kombinerat med en lite okritisk anvanding av vad som står i Kandra-modulen blir det förmodligen lite klimatoligisk fel. Skal försöka snygga till det ...och någon vinfest bör definitivt komma med i det vindrickande Berendien!

Postat: 2009-05-22 10:00
av Mikael
Toppen. Jag tar med detta i min snart uppdaterade text om UG om det är Ok för dig Birke.

Postat: 2009-05-22 17:13
av DrHus
birkebeineren skrev:Trevligt med lite konstruktiv kritik! :)

Har nog varit lite hemmablind och kombinerat med en lite okritisk anvanding av vad som står i Kandra-modulen blir det förmodligen lite klimatoligisk fel. Skal försöka snygga till det ...och någon vinfest bör definitivt komma med i det vindrickande Berendien!
I Kandra står det att klimatet påminner om det i södra Frankrike. Eftersom Kandra ligger i inlandet vid en flod kanske Toulouse eller Lyon passar väl rent klimatologiskt. Med tanke på hur floderna i mellanberendien rinner så finns det antagligen en lägre bergskedja/högland som går norr till söder genom Berendien och fungerar som en vattendelare. Isåfall är nog min utsaga om maj/juni för korn/veteskörd lite tidig - den passar bättre för typ Sicilien och Kreta. Så berendisk veteskörd borde vara sent i årets sjätte månad/tidigt i den sjunde.

Postat: 2009-06-14 21:03
av birkebeineren
Här kommer mina funderingar kring en felicisk/kimzônsk kalender. Inte så detaljerad (än) men vill gärna ha åsikter först från DrHus.

Kimzônsk tideräkning

Året
Indelat i tolv månader med 30 dygn vardera. Det räknades ursprungligen från den astronomiska vårdagjämningen och den fullmåne som då inföll men orsakat av en förskjutning i tidsflödena på Altor är Lahunia som störst ungefär två dygn efter Solens vågpunkt och först då räknas det kimzônska året ta sin början.

Månaden
Indelat i tre påföljande niveckor med 9 dygn vardera efterföljt av en trident med 3 dygn.
Tack vare förskjutningen mellan sol och måne stämmer inte den kimzônska månaden med varken den nyjoriska kalendern eller den aidniska kalendern utan ligger två dygn efter.

Nivecka
Period om nio dygn som varje månad följer tre efter varandra. Ett år om tolv månader har således 36 niveckor. De tre niveckorna i en månad kallas för sjötid och är den sammanhängande tid som är vanlig att arbeta. Sjötid kan även betyda andra perioder som en felicier tjänstgör eller är i arbete

Trident
Period om tre dygn som avslutar varje månad. Ett år om tolv månader har således 12 tridenter. En trident kallas gärna för landtid och är den tid det är vanligt att vila från arbete. Landtid kan dock även betyda andra perioder en felicier inte tjänstgör eller är i arbete.

Dygnet
Indelat i sex vakter och tar sin början två timmar innan den astronomiska midnattspunkten. Se: Kimzônsk tidmätning

Årstider

Året indelat i tre årstider enligt gammal tradition från Garumnos:

1) Tidig vår till tidig höst - ca åtta månader
2) Tidig höst till sen höst - ca en månad
3) Sen höst till tidig vår - ca tre månader

Om bakgrunden till denna indelning tvistas Feliciens lärde, dvs. det fåtal som ägnat frågan uppmärksamhet och inte accepterat det som en sanning att ej betvivla. Den mest troliga teorin är helt enkelt att hav och sjöfärd kring Garumnos gjorde att en lång tid till havs, följt av en kort tid för reparation och rustning av skepp avslutades med en tid för vila och förberedelse.

Tidevarv
Feliciens historiker och astrologer definierar tiden utifrån de astronomiska förhållanden och historiska skeenden som präglat varje såkallad tidevarv genom att namnge dessa efter olika havslevande djur. Betydelsefulla perioder har varit Havsrockans tidevarv då Felicien etablerade sig för allvar som kolonimakt i Ormsjön och norra Soluna samt Vithajens tidevarv som präglades av krigen mot dermaner och berendier.

Månader

Eksempel:
Kimzônsk månad 30 dygn

1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 (nivecka)
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 (nivecka)
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 (nivecka)

1, 2, 3 (trident)

Postat: 2009-08-06 13:32
av Mikael
Trakoriska kalendern (Trakorien, Staden O, Mereld, Klomellien)
Arcivaliska tideräkningen
– golwyndiska kalendersystemet
Hittade månaden Taragan som tycks vara en höstmånad då det några veckor innan har varit både varmare i luften och vattnet. (s 5 Trakorien) Hittade dock ingen kalender i Trakorienmodulen.

Birke har du skrivit en Trakorisk kalender ännu? Hittade ingen på forumet, kanske på wikin, får kolla nu?

I Oraklet fyra ögon finns väl en kalender med, men vad står det där?

Postat: 2009-08-06 13:56
av birkebeineren
Jag jobbar på Trakoriska kalendern och månaden Taragan finns med. Alla månaderna som används är namngivna på s. 74 i Trakorien-modulen.

I O4Ö tror jag endast siffror likt 15/3 används men kollar en gång till.

Postat: 2009-08-06 14:06
av Mikael
birkebeineren skrev:Jag jobbar på Trakoriska kalendern och månaden Taragan finns med. Alla månaderna som används är namngivna på s. 74 i Trakorien-modulen.

I O4Ö tror jag endast siffror likt 15/3 används men kollar en gång till.
Ja där var de alla tolv månaderna namngivna! :D Tack.

Postat: 2009-09-13 10:36
av birkebeineren
Här har jag försökt visa vad Erebs lärde vet om tidmätningen i den forna högkulturen på Yndar samtidigt som SL fakta ges om hur det egentligen ligger till. Som ni säkert anar så är detta tänkt ligga till grund för Vicotniks kalender och även hans mörkermagiska kraft. Varför har jag kokat ihop denna text? Jo, jag vill beräkna när Nidländska Reningen är tänkt inledas! :twisted:

Margyliska kalendersystemet

Detta kalendersystem utvecklades av de onda margylerna på Yndar och är enligt Erebs lärde numera utdött. Detaljerna kring hur systemet fungerade är begränsade, likt så mycket annat rörande den yndariska högkulturen, men det verkar ha varit någon form av månkalender. Texter hittade som daterar med ”bortom nymånen” och ”hitom nymånen” är indikationer på detta. Den underliga sedvanan som förekommer i Akrogal att använda tretton månader under vissa år istället för tolv tros också härstamma från margylernas tidmätningssystem.

Sanningen:
I högkulturen som innan den Tredje Konfluxen existerade på Yndar dyrkades Shakhora – den svarta månen. Shakhoras omloppstid kring Altor är 28 dygn och margylerna valde därför en kalendermånad som följde deras heliga måne. Nästan alla andra folk och kulturer har valt att utgå från den ljusa månen Lahunia och dennas tydliga omloppstid på 30 dygn. Shakhora utstrålar endast mörker och är inte synlig för det blotta ögat förutom vid vissa tillfällen då en slags lysande blixtar slår ut från den plats på stjärnhimmelen där månen befinner sig.* Det var enbart de skickligaste astronomerna som visste att beräkna denna tidpunkt och de var således en mycket betydelsefull maktfaktor på Yndar. Margylerna refererade till tiden utifrån den shakhoriska månaden och använde endast solåret som astronomisk mätpunkt. Denna punkt hade särskilt betydelse för den såkallade "Nittioettcykeln". Varje nittioförsta solår kommer Shakhora i konjunktion med Lahunia och inleder en hel månad – mörkmånaden – där prästerskap och magiker kunde få helt särskilda möjligheter att utnyttja sin månes svarta sken och kraft. När det margyliska imperiet expanderade 1200-800 fO infördes kalendersystemet i de erövrade områdena. Ett arv i Akrogal från denna tid är sedvanan att använda en kalendermånad om 28 dygn trots att det är månen Lahunia som här står starkt och inte Shakhora som knappt någon har hört talas om.

*Den i Akrogal kända och mäktiga symbolen med näven som greppar ett knippe blixtar har ursprungligen en religiös betydelse och visar till något som utnyttjar eller betvingar Shakhoras mörka makt. Detta är dock kunskap som sannolikt är förlorat av alla utom alverna och dyrkarna av guden Hertach på Yndar.

Postat: 2009-09-13 12:55
av leinder
Margyliska kalendersystemet
Gott. Ser hemtrevliga benäber trådar i detta med 8) Underbart

Postat: 2009-09-13 13:53
av Mikael
Toppen Birke! :D

Postat: 2009-09-13 14:23
av Fafnir
Jupps... mästerligt som vanligt :)

Postat: 2009-10-04 20:34
av leinder
Birke där. Funderade lite på kejsardömet Iorpagnas tidräkning. Har du veckodagsnamn och lite sådant?
Skriver Centuriones Marus Mazzarellas dagbok från Kejsar Tamsolions kampanj i Nargus 906 f.O

Den gode centuriones Mazarella var Varion Robigalias adjutant och en kejserlig praetorian.
Dagboken kommer innehålla massvis med godishemlisar som kommer visa sig vara till yttersta hjälpen för hjältarna i reningen. Massa ledtrådar 8)

Postat: 2009-10-04 21:18
av birkebeineren
Vad som redan finns är:
Joriska kalendersystemet
Kejserliga jorpagniska tideräkningen

Länge sen jag skrev det så jag ser ett par saker jag egentligen vill putsa på, dock inte grundsystemet. Hur det ligger till med datering av månadernas dygn har jag inte kommit fram till. Vill inte ha med begreppet "vecka" (har gett detta ett akrogalisk ursprung i EA) och vill helst undvika romarnas system med Kalendae, Nonae och Ides... Skall fundera lite!

Du kan annars använda det neutrala dyngn+månad så som ex: andra Iscamsis; nittonde Mindes eller tjugoåttonde Nusina.

År 906 fO (159 PV) tror jag fortfarande kejsardömet räknade årets början från dagen för Segern vid Grivela vilket förslagsvis var under hösommarn och ...låt säga nittonde Melendus?
Merk att jag tänker mig att jorerna hade två typer år: det astronomiska räknat från vintersolståndet och som hade med årstider, astrologi och av plebejer+pöbel; och det politiska som kom att ändras flera gånger under kejsardömets tid (906 fO användes alltså Segern vid Grivela som datum för det politiska årets början) och som användes i officiella sammanhang, av historiker och patricierna som gärna inte ville göra som bönder och skrockfullt folk.

Hoppas det var till någon hjälp så länge och ser fram emot att läsa Marus Mazzarellas dagbok! :)