Erebs skogar och naturtyper

Övrigt om Ereb Altor
Användarens profilbild
Spelknepe
Admin
Inlägg: 2518
Blev medlem: 2007-01-25 20:26
Ort: Helsingborg
Kontakt:

Inlägg av Spelknepe »

Va? Det tycker ja inte om man kör det första alternativet. Då ser man ju var en viss trätyp finns och des vanlighet.
Jo, men om vi råkar ha 30 trädslag så kan vi ju inte ha 30 kartor för det...
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Det är faktiskt inget större problem.

Sett från det avstånd från luften som dina kartor är gjorda så räcker det i princip med tre sorters vegetationsprofiler. Löv (ljusgrön molnformig), gran (mörkgrön sågtandad kantig eller stjärnformad), tall (ljus blågrön moln/stjärnformig, stammar syns delvis) .

Vid samtliga floddalar kan man tänka sig en dominans av löv (Fluffig, ljusgrön molnform).

Nordliga, kyliga delar och berg domineras granarter (mörkgrönt och tätt, kantiga eller stjärnformade).

Lägre delar av berg domineras långt norr ut av tall (kronor glesare, blågrön, molnig/sjärnig form, ibland kan stammar skymtas) och i söder, varmtempererade klimat av lövskog, lärk och ädelgran (omväxlande ljusgrönt molnformade och mörkgrönt kantiga fält).

Södra delarna eller varm tempererade, hyggligt fuktiga zoner domineras av lövskog med inslag av ädelgranarter (mest ljusgrönt molningt med inlagda fält märkgrönt stjärnformat eller kantigt).

Kusterna, sandiga område, torra områden i varmtempererade regioner domineras av tall och eukalyptusliknande vegetation (glesa ut ljusgrön molnig form på lövskogen= mer enkelstående träd med molniga kronor enstaka stammar kan synas)

Granen sympoliserar alla granlika arter som Hemlock, Redwood, vissa cederarter, gran, ädelgran. Tall är...tall. De ser nästan likadana ut allihopa. Lövskog är all ädellövskog vanlig lövskog och även lärk kan användas där. Man skulle kunna göra lärk med kantigare eller stjärnformade fast ljusgrön. Om man vill.

Exempelvis skulle Caddos vegetation kunde domineras av gles lövskogs och Caddisk rödbärsgran (typ idegran fast med ätliga bär istället för giftiga, idegran för Caddos långbågar). Pinjetallskogar vid kusten och ekskogar eller, om vi tar i så fantasin spricker, Caddisk mahogny i inlandet (skeppsbyggeri) vars skeppsbyggeriegenskaper endast matchas av Felicisk ceder (travesterar libanoncedern).

Zorakien skulle i norr i bergen vara blandskog med mörkgrön gran ju högre upp i bergen man kom för att grad vis få mer inslag av ljusgrön molnformiga lövträd. Ca 50/50 i de lägre delarna av bergen. Övrigt kan domineras av lövskog. Möjligen smala fält av pinjetall vid kustremsorna. (om man är riktigt ambitiös).
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Fast har man redan gjort kartorna klara så är det klart att det suger att ändra på saker och ting. :)

Det kan ju räcka att beskriva vegetationen i ord.
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Sitter man och flyg- eller satellitbildtolkar träd så kan man känna igen några olika arter om bilden är på en skala av ca 1:1000 meter och nedåt. Exempelvis Gran, Tall, Lärk, Ek, Bok och Björk. Men på större skala blir det allt svårare.

Jag kan göra åtskillnad mellan tall, gran och lövträd på en skala av 1:20000. Sedan blir det nästan omöjligt. Trädslagsren skogsområden med Gran eller Tall är de man kan särskilja längst som arter. Stora skogsområden med ren lövskog ser man också med stor skala men man kan inte särskilja några arter

Den mer noggranna och utförliga beskrivningen av vegetationen i olika delar av regionen görs inte från luften utan i en...flora. Typ den som Jerome Monardes författat.
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Vad jag kort vill säga är att på så storskaliga kartor som vi har så räcker det med regionernas/ ländernas huvudkontur. (=skogsekosystem)

Gran/cypress, Tall, Lövskog.

Blandningar vid möteszoner mellan de olika huvudkonturerna samt inslag av vissa nationella unikum (Caddiska rödbärsgran- och mahognyskogar? Feliciska cederskogar= gles granskog)

Därutöver så får man ha en skriven redogörelse för arter i vissa fall kompletterat med bild
Användarens profilbild
Spelknepe
Admin
Inlägg: 2518
Blev medlem: 2007-01-25 20:26
Ort: Helsingborg
Kontakt:

Inlägg av Spelknepe »

Man skulle kunna göra en "ny" karta som Alendor sa, med bara konturerna, och markera ut trädslagen tydligare på denna karta. Missförstod kanske Alendor tidigare.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9014
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Så här som en första början på beskrivning av Nargurs skogar kan jag tänka mig följande grova uppdelning:

Skogen i söder ligger i ett tempererad ganska torrt område, varmt på sommrarna och kallt på vintrarna. Mycket tall och en hel del lövskog, både vanlig och ädel. i fuktigare delar även ädelgranarter. Mot Nidabergen i i söder stiger terrängen gradvis och ger en gradvis ändring av skogen. I öster reser sig Cerbergen mycket brant och övergången från skog till branta kala bergsidor är mycket tydlig.

I västra och centrala Nargur präglas skogen av den fuktiga luften rundt Källan och att terrengen är mycket platt och fylld av det vatten som strömmar upp från underjorden. Mycket lövskog och gärna av edel sort. De narguriska jätteekarna finns främst här. Ädelgranskog och en hel del tall rundt myrmarkerna i de norra delarna av området. I det varmaste och fuktigaste kärnområdet finns främst ädellövskog och det sällsynta Mir-trädet. Vintrarna är inte lika hårda här och detta präglar också skogen.

Terrängen stiger mer mot norr och nordöst och her dominerar granen, gran täckt av mängder lavar som gynnas av den fuktigare luften från Ardibukten i nordväst. Det giftiga Odher-trädet (senos-cypress) väcker ochså här. Närmast den branta klippväggen mot det barbiska höglandet växer dock mer lövskog som trivs i den något varmare luften som skapas av de värmelagrande bergarterna. Den djupa ravin som älverna mot öster rinner ner i är stort sätt skoglös men några tallar lyckas ändå hålla sig fast. Nordöstra Altors bästa mastvirke flottas ur denna delen av Nargur.

Den mycket glesare skogen i nordvästra Nargur präglas av björk och tall. Fuktigheten här och det platta myrtäckta landskapet präglar skogen. De bergsknallar och åsar som sticker upp täcks av granskog.

Hur låter detta tycker ni? :?
Användarens profilbild
Alendor
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 840
Blev medlem: 2007-05-25 14:44
Ort: Västerås
Kontakt:

Inlägg av Alendor »

Spelknepe skrev:Man skulle kunna göra en "ny" karta som Alendor sa, med bara konturerna, och markera ut trädslagen tydligare på denna karta. Missförstod kanske Alendor tidigare.
Mjo, det va ju alt. nr2 =)
Det är ju det simplaste men inte lika detaljerat.
Antar att det finns flera träslag på flertalet ställen så blir det ju rörigt om man inte gör en stor karta. Fast annars kan man ju ha dom uppdelade i länder och större skogar o sen helt enkelt markera ut vilka trädslag som finns i dom olika områdena. Kanske brevid rita ut vanligheten för olika träd i områderna.

Annars så kan u en karta för varje land finnas där man markerar ut vad för traslag som finns och var o sendan ha den i landets beskrivning under Natur kanske?

Edit:
Denna karta kanske skulle va perfekt att rita dit lite olika träsorter på?
En trä-icon för varje trätyp o sen lägga in den för varje land där den finns.
http://www.erebaltor.se/kartor/ereb/ere ... orders.jpg
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Senos-cypress (Tsugar fatilis) och Farin-cypress (Tsugar succheria)

Senos-cypressen (Odherträd på Narguriska tungomålen) Detta träd hava i historien gjort mången avtryck. Dock ej som nyttigt träd som levererar gott skeppsvirke som den vanliga rödtallen (Pinus silvestris) eller som leverantör av socker, nötter och kryddor som Sirapslönnen (Acer succheroensis), Kastanjetten (Castanietta sativa), Krilloanskt barkträd (Canelia officinalis) eller som Senos-cypressens nära släkting Farin-cypressen (Tsugar succheria) vars kåda torka till en stenhård kaka som när den pulveriseras är en utmärkt sockerkälla med en delikat, kryddig och något kådig smak.

Det är därför ett ödets ironi eller, om man så vill se det, en skapelsens nycker att Farin-cypressen, som är det träd som levererar en av växtvärldens smakligaste kådor, är nära släkt med trädet vars saft är den svartaste och bittraste av brygder. Ty att smaka av Senos-cypressens kåda är att smaka döden. Få andra växter i naturen hava ett så potent gift.

Den ha gjort avtryck i historien skrev jag. Jag menade då alla de som dött för Senos-cypressens gift. Både namnkunniga och mindre bemedlade. Den mest namnkunniga offret för detta gift var troligen filosofen Senos som lär ha mördats för sin Narguriska älskarinnas hand. Sannolikt hade giftet smugits ned i filosofens vinbägare som, då den var fylld med retsinavin, effektivt dolde eventuell kådsmak och bitterhet. Idag kallas just det tillredda giftet från Senoscypress för Senos-socker.

Enligt obekräftade uppgifter (ty vem vilja bekräfta något sådant) ska smaken dessutom vara lika söt som Farincypressens kåda, dock med en något bitter bismak.

För den oinvigde kan Farin-cypressen och Senos-cypressen synes ganska lika på avstånd. Men ser man noga efter så går det inte att missta sig (om man inte är en klåpare). Farincypressens bark är rödaktig med trådig och något litet flagnande med tumtjocka barkåsar som löpa lodrätt längst stammen. Senos-cypressens bark ser ut som om voro stammen klädd med ett fjällpansar av brun bark.

Senoscypressen hålla sig runt en höjd om 50 fot. Senocypressen ha dessutom en klädnad som äro ytterst passande. Den hava långa lätt hängande huvudgrenar med de mindre barrklädda grenarna hänga rakt ner som ett sorgedraperi, ofta ända ner till marken, vilket gifva trädet ett säreget, melankoliskt och sorgset intryck. Barren är helt korta och sitta en och en. Barrens färg är tämmeligen dunkelt gröna. Farin-cypressen blifva högre och nå höjder om 80 fot. Farincypressens grenar är rakt utåtstående och sitta tämmeligen högt upp på stammen. De barrklädda smågrenarna är förvisso hängande men inte tillnärmelsevis så långt ned som Senoscypressen utan ge mera intryck av en kort tunika än ett draperi. Barren sitta en och en men är ljust gröna som av vårens glada färg.

Blommorna är likartade, små och röda men här komma ock så en viktig skillnad. Senoscypressens blommor hänga nedåt mot jorden liksom kottarna som äro tre tum långa och en och en halv tum breda, långsmala och spetsiga. Farincypressens blommor och kottar äro uppåt riktade och kottarna blivfa endast två tum långa och en och en halv tum bred samt mer runda i formen.

Etin vare lov och prisad så växa de båda trädena i huvudsak på olika ståndorter. Senoscypressen växa främst i djupa dunkla granskogar i djupaste Nargur och Barbia där solens strålar knappt hittar igenom. Farin-cypressen i gläntor i sumpmark eller vid källor och finnes även i översvämningsdrabbade flodskogar i norra och centrala delarna av Erebaltor. Man har dock funnit enstaka Senos-cypresser i de sumpmarker där normalt endast Farinscypress växa.

Bortsett för ovan nämnda nyttigheter och…skall vi säga onyttigheter? så används gärna farincypressen liksom de flesta öfvriga cypresser som takvirke eller virke för gärsgårdar och tältpålar då dess ved är ytterst rötbeständigt och hålla sig frisk under långa tider. Ingen vågar dock använda Senoscypressen till något annat än dödligt värv. Rykten säger dock vissa Narguriska stammar nyttjar den i magiska värv och för att nå trans. Hur detta görs är dock för författaren höjt i dunkel.
Senast redigerad av Fraxinus den 2007-07-16 15:46, redigerad totalt 9 gång.
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Spelknepe skrev:Man skulle kunna göra en "ny" karta som Alendor sa, med bara konturerna, och markera ut trädslagen tydligare på denna karta. Missförstod kanske Alendor tidigare.
Som jag sa tidigare. Med den skala vi använder är det hart när omöjligt att se skillnad på arter. Däremot teoretiskt möjlig att se skillnad om det är lövskog, granskog, tallskog, gles skog och tät skog (observera SKOG). Hur vi skulle kunna utforma dessa alternativ tror jag du är bättre man att svara på. Jag arbetar med GIS, inte så mycket PDF. Jag kan inte PDF.s begränsningar (utmärkta kartor du gjort förresten, mycket skickligt).

Personligen anser jag att PDF kartorna inte behöver se så mycket annorlunda ut. Vissa variationer i träd- (se ovan) eller vegetationsdominans (grässtäpp). Resten kan beskriva i en flora. Möjligen med medföljande bildexempel hur en sådan skog skulle kunna se ut.
Senast redigerad av Fraxinus den 2007-07-16 15:58, redigerad totalt 1 gånger.
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Exempel på vanliga "mög"träd kan vara vanlig Narguriska gran, silvergran, vanliga rödtallen, kardisk pinjetall (paraplytall), den narguriska lärken, den hynsolgiska lärken, den trakoriska ulmen, den zorakiska kastanjetten, nordboken, sydboken, skogslind, Ransardisk ask, silverlind, gruvlinden, berglönn, skogslönn, Caddisk mahogny? :D , caddisk idegran, kullek och ängsek, jätteek, asp (darrträd?), poppel, glansbjörk, sumpal och silveral, getblad, hasselträd?
Senast redigerad av Fraxinus den 2007-07-16 15:57, redigerad totalt 1 gånger.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9014
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Fraxinus skrev:Senos-cypress (Tsugar fatilis) och Farin-cypress (Tsugar succheria)

Senos-cypressen (Odherträd på Narguriska tungomålen) Detta träd hava...
Vackert, Fraxinus, vackert! :D
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

birkebeineren skrev:
Fraxinus skrev:Senos-cypress (Tsugar fatilis) och Farin-cypress (Tsugar succheria)

Senos-cypressen (Odherträd på Narguriska tungomålen) Detta träd hava...
Vackert, Fraxinus, vackert! :D
Faktum är att Hemlocken (trädet) heter Tsuga på latin. Jag lade till R:et (Tsugar) så att det låter som Sugar=socker med hänvisning till just farin-cypressens sockerhaltiga kåda. Jag tyckte det vore en trevlig transformering för Erbaltors förhållanden.

Just för att ha en logisk förklaring till Tsugar uppfann jag Farin-cypressen (eller Farinträdet). Som inspiration och referens har jag gamla tider bruna socker som salufördes som en stor, kådfärgad sockertopp samt sockerlönnen (som för övrigt också kan komma att finnas på varmare breddgrader i erebaltor med vissa modifikationer) och kanelträdet.

Dessutom ger det uppslag till alla möjliga intressanta förväxlingar om det finns ett sockerträd och ett högpotent giftträd som vid ett snabbt ögonkast liknar varandra. :twisted:

Lite som blåsfisken i det japanska köket som har ett dödligt gift som måste avlägsnas på rätt sätt för att kunna ätas. Man måste kunna sin sak som sockerinsamlare i Narguriens sumpskogar så man inte misstar sig och anskaffar giftkåda istället för sockerkåda!
Senast redigerad av Fraxinus den 2007-07-16 21:19, redigerad totalt 1 gånger.
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Observera också att om det är så att det finns något som borde ändras eller läggas till i trädfloran så är jag öppen för förslag och diskussioner.

Just nu beskriver jag de mer intressanta träden.
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

birkebeineren skrev:Så här som en första början på beskrivning av Nargurs skogar kan jag tänka mig följande grova uppdelning:

Skogen i söder ligger i ett tempererad ganska torrt område, varmt på sommrarna och kallt på vintrarna. Mycket tall och en hel del lövskog, både vanlig och ädel. i fuktigare delar även ädelgranarter. Mot Nidabergen i i söder stiger terrängen gradvis och ger en gradvis ändring av skogen. I öster reser sig Cerbergen mycket brant och övergången från skog till branta kala bergsidor är mycket tydlig.

I västra och centrala Nargur präglas skogen av den fuktiga luften rundt Källan och att terrengen är mycket platt och fylld av det vatten som strömmar upp från underjorden. Mycket lövskog och gärna av edel sort. De narguriska jätteekarna finns främst här. Ädelgranskog och en hel del tall rundt myrmarkerna i de norra delarna av området. I det varmaste och fuktigaste kärnområdet finns främst ädellövskog och det sällsynta Mir-trädet. Vintrarna är inte lika hårda här och detta präglar också skogen.

Terrängen stiger mer mot norr och nordöst och her dominerar granen, gran täckt av mängder lavar som gynnas av den fuktigare luften från Ardibukten i nordväst. Det giftiga Odher-trädet (senos-cypress) väcker ochså här. Närmast den branta klippväggen mot det barbiska höglandet växer dock mer lövskog som trivs i den något varmare luften som skapas av de värmelagrande bergarterna. Den djupa ravin som älverna mot öster rinner ner i är stort sätt skoglös men några tallar lyckas ändå hålla sig fast. Nordöstra Altors bästa mastvirke flottas ur denna delen av Nargur.

Den mycket glesare skogen i nordvästra Nargur präglas av björk och tall. Fuktigheten här och det platta myrtäckta landskapet präglar skogen. De bergsknallar och åsar som sticker upp täcks av granskog.

Hur låter detta tycker ni? :?
Jag tycker det låter bra. Det verkar passa in på biotoper och klimat etc. Här en passage om Nargurs skogar ur Erebs skogar och träd.


...Längst åt nordöst i de vildaste och pristinaste delarne av Nargurs stora urskogar kan man se de mest fantastiska skogar dominerade av skogslindar och silverlindar vars blad när de rörs av vinden fladdrar till och sveps med i vågor av dunkeltgrönt och silver svepa, bergslönnar och sumplönnar som i skymning och gryning spraka i en omöjligt brinnande röd färg som får själva elden att verka blek och färglös, stora ulmar, där den silverhövdade fiskörnen har sitt näste, höga ädelgranar med elegant pyramidial krona, blanka mörkgröna barr och silveraktig bark, aspar som med sin darrande oranga blad tävla med lönnarna om färgsprakande festspel om hösten.

Och där, uppåt, som en jättelik, sluttande och fårad vägg, sträcka sig plötsligen det barbiska höglandet. Längst sluttningar tränges stora tjok av narguriska lärkskogar och nordbokskogar om vartannat. Narguriska lärkar vars förvridna, uråldriga stammar och vars gula barr om hösten bereda mattor och väggar som lysa upp av kvällssolen och få själva luften att anta en ton av guld så att man tror att man gå i en sällsam trollskog.

Vidare uppåt, uppåt tränges klängande berglönnar, lärkar och dunkla silvergranar som nu visa sina silvriga undersida för beskådaren. Ett vidunderligt vattenfall med flera trappor ackompanjerar det hela.

Etin ler i sin himmel och låter en solstråle slå ner genom molntäcket där i fjärran för att belysa en klippavsats med en ensam, vacker rubinfärgad lönn invid en terass där det stegvis nedåtstörtande vattenfallet slår ner för sedan omedelbart fortsätta sin obevekliga bana nedåt i djupet . En regnbåge träder fram. Högt över alltet seglar Kejsarörnen. Man blir stum och ens inre fylls av vördnad inför Etins skapelse....
Senast redigerad av Fraxinus den 2007-07-18 08:19, redigerad totalt 2 gång.
Skriv svar