Sida 5 av 6

Re: Erebs skogar och naturtyper

Postat: 2014-01-20 07:14
av birkebeineren

Re: Erebs skogar och naturtyper

Postat: 2014-01-21 15:35
av Fraxinus
Absolut! Flera av arterna är dessutom mina skapelser. DrHus var dock bra på att skapa trovärdiga arter han med.

Re: Erebs skogar och naturtyper

Postat: 2014-02-05 08:54
av birkebeineren

Re: Erebs skogar och naturtyper

Postat: 2014-06-10 08:28
av Mikael
Flora funna i Slaktare Små:
* Ritkoträd, möbler av ådrat ritkoträd ska vara dyrbara.
* Tusenrotsträd som blir väldigt gamla (uråldriga) och växer (bla?) i Illubariens våtmarker och träsk.
* Sävrot, kan malas till bakmjöl och är en god om än spartanskt alternativ till mjöl.
* Blålysande Ljungfrukolm, även den växer i våtmarkerna.
* Siskonlilja
* Ormbär, används till sylt
* Filigransia - blomma
* Rosenklocka - blomma


i Vredesverk
* Jumlaträd - Melukhiskt fruktträd som växer vid stränder.
* Ormört - används på Palamux mot levermask

Re: Erebs skogar och naturtyper

Postat: 2014-06-19 09:52
av birkebeineren
Kromanterved, som tillsammans med alkemiska pulver ger mångfärgad eld (Trakoriens s.34)

Re: Erebs skogar och naturtyper

Postat: 2018-09-14 14:13
av birkebeineren
Fraxinus: Vet du eller Jerome Monardes möjligtvis något om Brynhildurs skog nedanför Aidnebergens sydvästra sluttningar? Det har börjat fällas timmer där i tråden för Fil-Tofia och frågor har uppstått kring vad som kan hittas av virke.

Re: Erebs skogar och naturtyper

Postat: 2018-09-18 22:16
av Fraxinus
Nämnde det på annan plats. Rödgran, svartgran, olika arter ädelgranar som silvergran (som är dunkelt grön på ovansidan barr och silver på undersida barr) och aidnisk gran. Rödtall, bergtall (ganska småvuxen), cembra vilket är ytterligare en sorts tall som växer på högre höjder - dock något mer högrest än bergtall och vars frön kan ätas precis som pinietallens frön (som i sin tur växer i de södra delarna av Zorakin). Nargurisk lärk. Idegran. Berglönn, skogslönn, sockerlönn, bergek, skogsek, ängsek, kärrek, lundalm, strävalm, aidnisk bok, skogslind, silverlind, ätlig kastanj, knotterbjörk, snöbjörk, feberasp och hassel för att nämna några.

Re: Erebs skogar och naturtyper

Postat: 2021-07-15 07:40
av Albrekt
Sammanställt och expanderat lite till wikin:

Brandtall
(Pinus ignitia)
En tall vars blommor och barr är lätt antändbara, vilket gör skogsbränder vanliga i de skogar i Barbia och norra Nargur, där man finner den.
Se ett utdrag ur Jerome Monardes' bok (Erebs skogar och träd): "Om Barbiens brandskogar".

Sirapslönn
(Acer succheroensis)
Sirapslönnens söta sav är Erebs främsta källa för socker och sirap, då trädet växer snabbare och är lättare att plantera än farincypressen vars kåda också är populär för sin sötma.

Farincypress
(Tsugar succheria)
Farincypressen växer vilt på många håll i Erebs skogar. Trädets kåda är ett välsmakande sötningsmedel som används i tillagning av allehanda sötsaker, så väl som i matlagning generellt och även i framställningen av diverse alkoholhaltiga drycker. I torkad form är kådans populära smak koncentrerad, och när den krossas till ett pulver underlättas både förvaring och transport.

Senoscypress
Ett träd som återfinns i centrala och nordöstra Ereb. Dess kåda utgör ett starkt gift som, när det torkas, lätt kan transporteras i form av ett pulver (se zenosocker). På grund av sin ökända dödlighet fascineras många av trädet. Det avhandlas bland annat i Jerome Monardes berömda verk Erebs skogar och träd.

Re: Erebs skogar och naturtyper

Postat: 2021-07-15 15:25
av Snibben
Albrekt skrev: 2021-07-15 07:40
Farincypress
Låter väldigt "Vilse i godislandet".
Jag förstår att du refererar till att vi ofta säger farin om farinsocker men det är lite som att vi säger mack om bensinmack - vi förstår vad man menar med sådana förkortningar. Farin betyder för övrigt mjöl eftersom farinsocker kan upplevas lite mjöligt.

Re: Erebs skogar och naturtyper

Postat: 2021-07-16 04:26
av Albrekt
Snibben skrev: 2021-07-15 15:25
Albrekt skrev: 2021-07-15 07:40
Farincypress
Låter väldigt "Vilse i godislandet".
Jag förstår att du refererar till att vi ofta säger farin om farinsocker men det är lite som att vi säger mack om bensinmack - vi förstår vad man menar med sådana förkortningar. Farin betyder för övrigt mjöl eftersom farinsocker kan upplevas lite mjöligt.
Jag tror att farin-cypressen är Fafnirs uppfinning. Den har funnits beskriven i wikin sedan 2010, i Jeromes ord, medan farincypressens egen artikel fanns, men var tom. Jag skrev bara text till artikeln, inspirerad av Jeromes ord...

Ska vi lägga till något om att den malna kådan är mer som mjöl än (sockerlönns-) socker till konsistensen? Skulle det hjälpa, eller behövs något mer drastiskt?

Re: Erebs skogar och naturtyper

Postat: 2021-07-16 04:55
av Albrekt
Vad sägs i så fall om:
Farincypress
(Tsugar succheria)
Farincypressen växer vilt på många håll i Erebs skogar. Trädets kåda är ett välsmakande sötningsmedel som används i tillagning av allehanda sötsaker, så väl som i matlagning generellt och även i framställningen av diverse alkoholhaltiga drycker. I torkad form är kådans populära smak koncentrerad, och när den mals till mjöl underlättas både förvaring och transport.

Re: Erebs skogar och naturtyper

Postat: 2021-07-16 06:21
av birkebeineren
Senoscypress och farincypress är båda Fraxinus skapelser. Palne Ingvarsson är Fafnirs skapelse. Hur det kom sig att Erebs främste kock gjorde en studie av skog och träd minns jag inte men tanken var gissningsvis att Palne gjort beskrivningar under sina resor där målet har varit att hitta nya smaker till olika maträtter.

Att det sett lite rörigt ut i wikin beror på mig. När Fraxinus beskrev farincypressen var jag med på ett hörn angående trädets förekomst i Nargur och vi lät den joriske filosofen Zeno bli mördad av sin narguriska älskarinna med ett gift från trädet som på narguri kallad odherträd. Sen råkade någon kalla Zeno för Senos och jag blev osäker på rätt namn för trädet i wikin. Att Palne i sin ingame-text kallar trädet för Senoscypress kan få stå som han (läs: Fraxinus) skrev den men vad med själva trädet? Och skall giftet kallas Senossocker eller Zenosocker?

Jag föreslår att träden behåller sina namn som de är, Albrekts korta texter ger en kort beskrivning, och sen hänvisas det till Palnes bok och hans mer måleriska beskrivningen där. Här gillar jag förövrigt att produkterna från båda träden, senoscypress och farincypress, kallas pulver. Tanken är ju också att de kan förväxlas och det ena döljas som det andra. Vad giftet kallas bäst blir jag osäker på (igen) men just nu står det Zenosocker i wikin och inte Senos-socker.

Sen kan jag som norsk röra till i sockret ännu mer och berätta att på norska betyder "farin" inte brunt socker som på svenska utan enbart vitt strösocker. :P

Re: Erebs skogar och naturtyper

Postat: 2021-07-16 08:33
av Wolfhart
Ereb har tydligen en rik variation (inflation?) av gyllene träsorter:

Enhörningshornet s.39 beskriver gyllenalm som åtminstone när använt i föremål är "ett träslag som tycks utstråla ett svagt gult sken" och som är omedelbart igenkännligt för alver. Väldigt likt gyllenlönn då?

Re: Erebs skogar och naturtyper

Postat: 2021-07-16 10:29
av Albrekt
birkebeineren skrev: 2021-07-16 06:21 Att Palne i sin ingame-text kallar trädet för Senoscypress kan få stå som han (läs: Fraxinus) skrev den men vad med själva trädet? Och skall giftet kallas Senossocker eller Zenosocker?

Jag föreslår att träden behåller sina namn som de är, Albrekts korta texter ger en kort beskrivning, och sen hänvisas det till Palnes bok och hans mer måleriska beskrivningen där. Här gillar jag förövrigt att produkterna från båda träden, senoscypress och farincypress, kallas pulver. Tanken är ju också att de kan förväxlas och det ena döljas som det andra. Vad giftet kallas bäst blir jag osäker på (igen) men just nu står det Zenosocker i wikin och inte Senos-socker.
Jag tror du menar "Jerome Monardes" i stället för "Palne Ingvarsson". Det är i den förres verk träden (och sockret) nämns. Men om farin-cypressens socker verkligen är vanligt som smakgivare, så borde det kanske också nämnas i Palnes verk?

Jag tycker att storyn skall vara att filosofen Zenos namn ibland historiskt (han levde ju för väldigt länge sedan) har skrivits "Seno" eller "Senos". Det skulle då vara ytterst naturligt att trädet har givits namnet "senoscypress" och att detta sedan inte ändrats. Det verkar för mig också fullt tänkbart att giftet, som ju är en mycket ovanlig vara, i stället kallas "zenosocker" (även om även detta historiskt förstås kallats "senossocker") för där är ju sammanhanget med filosofmordet mer direkt. Så, det moderna ordet för trädet är "senoscypress", trots att det moderna ordet för giftet är "zenosocker". Lite inkonsekvent, precis som riktiga språk ska vara!

Bra idé att använda ordet "pulver" för båda, men kanske säga att farinkådan "mals till pulver" i stället för "krossas till ett pulver", så låter det lite mer mjöligt, så att detta kan vara en anledning till ordet "farins" etymologi. Du har helt rätt i att de ju skall vara svåra att skilja åt.
Wolfhart skrev: 2021-07-16 08:33 Ereb har tydligen en rik variation (inflation?) av gyllene träsorter:

Enhörningshornet s.39 beskriver gyllenalm som åtminstone när använt i föremål är "ett träslag som tycks utstråla ett svagt gult sken" och som är omedelbart igenkännligt för alver. Väldigt likt gyllenlönn då?
Skall vi lägga till om Gyllenlönn att arten ibland och på vissa andra språk kallas Gyllenalm?

Re: Erebs skogar och naturtyper

Postat: 2021-07-16 11:23
av Wolfhart
Albrekt skrev: 2021-07-16 10:29
Wolfhart skrev: 2021-07-16 08:33 Ereb har tydligen en rik variation (inflation?) av gyllene träsorter:

Enhörningshornet s.39 beskriver gyllenalm som åtminstone när använt i föremål är "ett träslag som tycks utstråla ett svagt gult sken" och som är omedelbart igenkännligt för alver. Väldigt likt gyllenlönn då?
Skall vi lägga till om Gyllenlönn att arten ibland och på vissa andra språk kallas Gyllenalm?
Alternativt kan det tänkas att gyllenvarieteter av olika trädslag är ett lokalt fenomen som uppträder där animistnoder finns i skog med ädelmetallrik berggrund nära markytan, och som sedan spridits vidare antingen på naturlig väg eller med hjälp av älvfolk.