Drakar och Träd i Norden

Har du något äventyr som ligger och dammar? Dela gärna med dig!
Peter Stridsberg
Zorakisk Väpnare
Posts: 102
Joined: 2008-12-01 17:00

Post by Peter Stridsberg »

Stämingsbilder

Vad den gamle hirdmannen säger

Dälden säger du? I passet in i Dälden ligger en skola för krigare, Gael Frothn. I min ungdom var jag lockad att söka mig dit för att träna mina färdigheter. De hade en härold förstår ni, en man som läste något kväde om rädsla för striden, och om det totala modet. Det var lockande för en yngling som mig, som ännu aldrig hade testat mitt mod i holmgång eller skärmyttsling. Men så tog jag närmare reda på litet om det, och de verkade ha så märkliga metoder – jag minns att jag blev väldigt skeptisk över att de krävde ett år av tystnad av sina adepter, och hur skulle man då kunn abe om förklaringar och korrigeringar av sin teknik? Men, men, så här i äldre dagar förstår jag ju det bättre. Ungdomar vet ju inte hur man lyssnar utan väntar bara på nästa tillfälle de kan säga något själva! Men i ungdomen när min själ glödde efter tillfällen att vinna ära och bli sedd av min omgivning var det inte särskilt tilltalande inte! Hehe. Men goda krigare är de i alla fall, Gael Frothn.

Vad den vittbereste köpmannen säger
Dälden? Jag har aldrig varit där, men jag har blivit erbjuden ett parti pansarskjortor av sjöormsskinn därifrån. Tyvärr hade jag inte med mig någon pålitlig krigare som kunde ge ett omdöme om dem. Senare har jag fått höra att krigare uppskattar dem mycket fö att de skyddar mycket utan att vara för besvärliga att röra sig i. Tror jag missade en god förtjänst där! Vad jag hört är det nästan det ända de säljer från innifrån Dälden – och inte köper de mycket heller! Kryddor, och då främst salt, tror jag du kan ta med om du vill köpa någon av de där skjortorna. Farligt? Nja, inte mycket rövare och inga svartfolk inne i själva dälden har det sagts mig, men vägen dit skall vara rätt farlig. Ändå... nu när jag tänker på det - han som berättade det sade att det skulle vara farligt för mig att bege mig in dit. Fast han ville inte berätta varför, så jag lade ingen större vikt vid det.

Vad den gamle lagmannen och historieberättaren berättar
Däldborna är lika oss Jordukaerlar, och det står bortom allt tvivel att det var folk som oss som flyttade in dit någon gång för mycket länge sedan. De har inga jarlar, däldborna, utan avgör alla sina tvister på sommarmöten. Och alla de mål som där avgörs skrivs ned på papper du – och sparas i alla evighet, i Miluamas boksamlingar! Miluama ja! Det är en urgammal plats där man vet mycket om svunna tider. Framför allt om du vill veta något om Jorduashurs allra äldsta historia, om älvornas anfall ut genom passet och hur Jarldömena enasdes av de krigen... ja det är en god historia det!

Vad den mäktige (?) magikern säger
Om du vill studera livets magi och är en vän av alvernas stigar så finns det visst en skola därinne. Men om du inte har evigt liv som alverna skulle jag inte rekommendera det! Alviska lärare lär ut ”rätt tid” och ”smälta in i naturen” ... hela ditt mänskliga liv kan ha gått under en övning i tålmodighet medan du fortfarande väntar på att få lära dig en enda besvärjelse av dem! Nej, jag har ju inte varit i just den skolan förstås, men jag känner alvernas lynne!
Logiken är ett fängelse för den fria tanken... /Remuntrisk visdom
Peter Stridsberg
Zorakisk Väpnare
Posts: 102
Joined: 2008-12-01 17:00

Post by Peter Stridsberg »

Tréoreana
Tréoreana är en livsfilosofi och en rörelse. Rörelsen har blivit populär i dälden eftersom dess lära varit ett måste för att överleva (Se nedan färdigheten mental balans). Det sägs att dess främsta utövare varit i så god kontakt med moder jord att de kunnat sjunka ned i jorden för att meditera och gå upp många timmar eller ännu längre senare.

Enligt Tréoreanas livsidé består varje levande varelse av två krafter, det högre jaget och egot. Det högre jaget är ditt naturliga tillstånd av att vara en del av den universella kraften av ren kärlek. Innan vi föds och efter att vi dör är vi en del av denna rena kärlek och har inga problem utan tillvaron är ren fröjd. Under våra livsår föds vi dock in i en kropp som har behov och den rena kärlekens avsikt med oss är att tillfredställa den kroppens behov och skänka dess gåva till världen. Om vi är i kontakt med alla våra behov står detta inte i strid med det högre jaget eftersom vi då också vet att vi behöver gemenskap, ömsesidighet och att få bidra med vår livsessens till andras bästa. Om vi inte är i kontakt med hela vårt själv ser vi oftast till vårt egos behov i första hand och samlar rikedomar på hög, släpper inte andra inpå livet etc.

Enligt Tréoreana består våra känslor av kroppsliga sensationer. Om vi blir rädda känner vi lätta darrningar på baksidan av benen och hjärtat slår snabbare t.ex. Eller om vi blir arga knyter vi nävarna, fokuserar på utandningen, spänner käkmusklerna etc. (Läsare: Prova själv!). Om vi inte fullt ut vågar känna känslorna när de kommer så spänner vi kroppen för att undvika sensationerna. Dessa spänningar sitter sedan kvar i kroppen. Första steget till att leva i kontakt med det högre jaget är att acceptera alla våra känslor, omge dem med kärlek och lyssna till dem, men inte nödvändigtvis agera på dem. Tréoreana lär ut två metoder att nå dit, rytmisk andning och extatisk dans.

I den rytmiska andningen ligger eller sitter utövaren helt still, blundar och andas djupt utan paus mellan ut- och inandning. Andetaget in är kraftfullt, utandningen en djup suck, d.v.s. inga muskler hjälper till utandningen utan de bara slappnar av och luften går ut av sig själv när kroppen sjunker ihop. Under inandningen märker den andlige (ordet ande kommer från att andas...) att det finns spänningar i bål och bröst och låter andningen nyfiket, kärleksfullt och försiktigt riktas mot dessa områden. Efter en liten stund frigörs de stelnade känslorna och den oerfarne utövaren kanske börjar krampa (vilket är helt ofarligt), gråta, skrika eller skratta. Den vane utövaren blir mer lugn och harmonisk och kommer i kontakt med sin kärlek till hela världen. Efter en lång andningssession kan han eller hon stå och förtrollas av ett molns skönhet eller styrkan i sin egen sorgreaktion. Andningen internaliserar alla känslor så att ilska blir rädsla eller sorg, frustration blir kraftfullhet och hat och skam blir rädsla och kärlek. Det är därför vanligt i dälden att man blundar och tar ett par djupa suckar när man får ett utmanande budskap. Det är ett sätt att känna efter hur man vill reagera på det som händer i sitt liv och inte fastna i sin egen automatiska reaktion (t.ex. förnekande eller hat om en älskad dött). Tréoreanakvinnorna andas ofta på det här sättet mer eller mindre kontinuerligt.

I den extatiska dansen dansar utövaren ut sitt eget inre. Det finns inga steg eller annat att lära sig – utövaren lär sig istället att känna efter hur kroppen vill utföra nästa rörelse. Eftersom känslor är kroppsförnimmelser leder detta till att utövaren uttrycker de känslor som just nu finns i hennes kropp. En total känsla av närhet med livet blir ofta resultatet när ingenting du känner är fel utan uttrycks helt fritt just i den stund det uppstår i dig. En harmonist som uttrycker sig i dans känner igen sig, men istället för att uttrycka sin magiska önskan så uttrycker dansaren av extatisk dans sitt eget väsen.

Ny Färdighet: Mental Balans
Kostnad: 3
En utövare av mental balans lär sig att betrakta sitt medvetande från en distans och blir på det viset medveten om varför han eller hon gör saker. Upp till SLs bedömning kan en utövare av mental balans övervinna viss mental magi, t.ex. inbilla tanke. Om utövaren specifikt förebereder sig med hjälp av andning m.m. och lyckas med ett färdighetsslag så ökar PSY med 3 för att motstå magi.

Färdigheten är också mycket viktig för att inte ge energi till Ouvanok och drömulvar, mer i de kapitlen om dess effekter för detta.
Logiken är ett fängelse för den fria tanken... /Remuntrisk visdom
Peter Stridsberg
Zorakisk Väpnare
Posts: 102
Joined: 2008-12-01 17:00

Post by Peter Stridsberg »

Mikael wrote: För att en sista gång försöka övertyga om det mer sydliga läget så tycker jag att Dälden nu hamnar vid Krakefolden som rinner ner till Krakeborg och därför "för nära" bebyggelsen. Vid mitt förslag ligger den lååångt från all befolkning utom möjligen Küldkres och de mindre dvärgstäder som finns runt Kuldkres. 8)

I övrigt tycker jag ditt förslag var mycket bra. :D
Tackar! Mhm... men tänk på att Eirik gick över det höga passet och kom ut i typ Jorduashur... blir det inte för långt söderut med den södra belägenheten? Och bara bergstopparna är tillräckligt höga gör det inget att det är fysiskt nära.

Appropå det så känns det ibland som ni har mer kartinfo än vad jag har ... var hittar jag den bästa kartan över regionen (nu sitter jag med spelknepoes bild över hela altor).

Sedan hoppas jag att Dälden internt inte måste se ut som att den matchar totala Ereb Altor kartan exakt - det skulle verkligen bli knepigt för mig!
Logiken är ett fängelse för den fria tanken... /Remuntrisk visdom
Peter Stridsberg
Zorakisk Väpnare
Posts: 102
Joined: 2008-12-01 17:00

Post by Peter Stridsberg »

Ouvanok och Roke

För mycket länge sedan lärde sig draken Thyllgár animism och hur han kunde ta mänsklig form. Han fann en mäktig kraftpunkt i norden, som han utnyttjade för att utveckla drakmagin till en magi som hotade själva gudarnas makt – namnmagin. Som ett test på sin namnmagi lurade han sin fader Yevaud till en ö i en dal i mitten av Jandravaudès glaciär. Vattnet kring ön bestod av en magisk form av vatten som inte frös och bubblade upp direkt från en underjordisk köldkälla. För en levande varelse innebär det en säker död att gå ned i vattnet. På ön lät han beröva fadern från alla hans magiska förmågor med sin namnmagi, bland dessa hans flygförmåga.

Som människa kallade han sig ibland för Aimard, ibland för Roke. När han fick höras talas om att alverna råkat i imbördes split och att en skara med alver lämnade Landori i hastmod med ett skott till ett nytt alvrike fick han en plan. Han flög till alvskarorna och erbjöd dem, som Aimard, sitt skydd vilket de accepterade. Så ledde han dem upp till kraftpunkten han tidigare funnit och fick dem att plantera skottet där. I och med att skottet planterades började en ny era för landet omkring skottet – någonting som brukar ske när ett nytt alvträd planteras, själva området skiftar karaktär. Detta visste Roke, och han tänkte utnyttja det! Under det att områdets karaktärsskifte pågick lät han utföra den största ritual han någonsin uppfunnit. Med ritualens hjälp och trädets kraft skapade han Ouvanok – drakens land – som snabbt spred sig över det område som låg under trädets inflytande. Ouvanok underlättade för honom att använda drakmagi över hela området och hans makt var i sanning stor.

Som berättats i dvärgarnas historia dödades dock Roke i sitt högmod av helt vanliga dvärgar. Det är dock inte hela sanningen. Faktum är att en dösängel hade fått gudarnas uppdrag att diskret ta livet av Roke, som hade trängt in i ett område som gudarna inte vill att dödliga eller odödliga skall ha tillgång till. Dvärgarna, med undantag av Naim IV, var dock så skrämda att de inte mindes dödsängelns inblandning. Naim IV såg inte att sanningen skulle gynna hans folk och höll den hemlig för alla utom ett par präster.

Summa summarum. Roke är verkligen död, men Ouvanok är kvar. Det är inte blodsalvernas skapelse, så de är inte Ouvanoks mästare, men några av dem har trängt djupt in i dess mysterium. Människor som förlorat sig i Ouvanok utgör basen för den svarta drömmagin – men det finns också förlorade själar som funnit egen svart styrka i Ouvanok och blivit till blotväsen.
Logiken är ett fängelse för den fria tanken... /Remuntrisk visdom
Peter Stridsberg
Zorakisk Väpnare
Posts: 102
Joined: 2008-12-01 17:00

Post by Peter Stridsberg »

Mikael wrote:Här är mitt förslag på kronologi:

1400-t f.O. Bland blodsalverna börjar två grupper utskiljas. De som är uppfyllda av drömmar om det vackra som det mörka Ronagar kan visa dem, och den grupp som efter årtusenden av strid mot påträngande alver från skogsalvrikena blir bittra likt Ronagars sav. De sistnämnda svartnar i själen så att även deras kroppar förvandlas till att inte längre vara alver, om ens älvfolk. De kallas ibland de svarta blodsalverna. Drömmarna kallar vi istället för Drömalverna - Rewawè. (Skillnaden mellan blodsalverna förblir dock okänd för näst intill alla. Först över tusen år senare börjar Kards skogsalver inse skillnaden och använda namnet, men för tydlighets skull använder vi det i denna text.)

ca 1200 f.O. Drömalverna bryter med sina svartsinnade bröder och utvandrar till nordväst. Rewawè anländer till skogarna söder om Dälden i Kardbergen. Agaron planteras. Roke skapar Ouvanok. Efter några få års sporadiska konflikter upphör fientligheterna mellan dvärgar och dröm/blodsalver.
Hm... Aerimnin blir Ronagar blir Agaron blir Begelgabor. Känner att det är lite mycket kaka på kaka (träd på träd)... Föreslår istället att vi placerar formandet av Agaron till urtiden. Att den härliga beskrivningen om "den svarta savens alver" (vadå på satenu?) istället beskriver hur dessa svarta blodsalver lämnar Aerimnins närhet (eventuellt för att Roke hjälpte Rewawè som han bedömde som nyttigare). Det blir istället dvärgarna som flyttar in i ett område som drömalverna betraktat som sitt men aldrig använt och detta sätter efter en stund igång fientligheter dem emellan. Det gör prinsarna av drömalverna till riktigt hemska 5000-åriga monster... ok med mig!

Jag kan tänka mig att de svarta blodsalvernas ledare är Céorèns barn - det kanske förklarar hur hon lät sitt blod flyta in i trädet Begelgabor. De svarta kanske gick i symbios med onda träd (vilket skapade deras symbios med varandra) genom en vidareutveckling av animistisk och drömmagisk magi som bl.a. Céorèn och hennes dotter utvecklat. Och att när denna fördömdes av drömalvernas prinsar så valde sonen med många av hans närmaste exilen medan Céorèn stannade. Att hon sedan gick i symbios med Begelgabor var alltså inte bara en styggelse för skogsalverna utan också för hennes egna fränder...
Logiken är ett fängelse för den fria tanken... /Remuntrisk visdom
Peter Stridsberg
Zorakisk Väpnare
Posts: 102
Joined: 2008-12-01 17:00

Post by Peter Stridsberg »

Förslag på kronologi för den äldsta historien:

3351 f.o. Thyllgár berövar sin fader Yevaud från hans flygförmåga.

3201 f.o. Landoris stora träd Aerimnin (himmelseken från Pargals trädgård i Melindors återkomst?) blommar och blodsalvernas folk lämnar Landori.

3200 f.o. Blodsalverna anländer till skogarna söder om dälden. Agaron planteras. Roke skapar Ouvanok.

2678 f.o. Cèorèns dotter Cârurnirèn (Saven) och det som skall komma att bli Aragabo Cârurni(wè) (Den svarta savens [ening/enade alver]) har under de senaste åren upptäckt hur man går i symbios med onda trädandar och blir alltigenom onda. Blodsalverna (eller Revawè, drömalverna, som de ibland kallas för att särskiljas från Aragabo Cârurniwè som ibland kallas blodsalver) låter detta år jaga bort Cârurnirèn från Agarons närhet sedan Céor (med Rokes hjälp) avslöjat hennes plan att förena sig med Agaron. Aragabo Cârurni kallas de alver som följer henne i landsflykten.

1600 f.o.: Primitiva dvärgar bryter koppar i ett dagbrott i alzibergen.

1570 f.o. Urberget skänker de 5 dvärgätterna de 5 hjärtana som blir dvärgrikena och bergens själar. År noll i dvärgarnas tideräkning.

1500 f.o. Nanor och hans folk anländer med ett hjärta till alzibergen från akrogal, lär ut de avancerade konsterna m.m. (D.v.s börjar bryta järn och bo i städer under bergen).

[/b]
Logiken är ett fängelse för den fria tanken... /Remuntrisk visdom
Mikael
Admin
Posts: 5114
Joined: 2007-02-22 19:19

Post by Mikael »

Oavsett vilket alternativ som väljs av de två föreslagna så hamnar man i Jorduashur eller dess skogar, så länge man inte går söder ut in i Agaron från mitt förslag...då är man inte i Jorduashur. Men välj det du tycker passar dig bäst, jag gör som SL alltid som jag vill hemma. 8)

När det gäller kartor tittar jag på Erebs färgkarta, kartan i EA-boken men främst Birkes på föregående sida och Spelis Ereb-karta där man kan se förhållandena till Jorduashur, Ransard och Palinor m.m.
Peter Stridsberg
Zorakisk Väpnare
Posts: 102
Joined: 2008-12-01 17:00

Post by Peter Stridsberg »

Mina spelare har för en tid sedan besökt Begelgabor i samband med att de ledde en oskuld till den skyddande enhörningen, och förstörde skyddet kring Begelgabor.

Trädet har börjat blomma och för att förstöra det måste spelarna ha en bit av det (mer om detta i avsnittet om namnmagi). Vad kan ett blommande ondskefullt mäktigt drömträd omgivet av fyra förtrollade (tidigare alviska) animistkvinnor ha att sätta mot en stackars spelargrupp?

Några mastiga förslag? En tanke är att trädet nu ligger helt i en drömvärld och att spelarna måste in dit. Frågan går i så fall vidare, vad gör ett ondskefullt drömträd i en drömvärld mot spelarna? Och hur inser de att de måste in i drömmen? Och vad måste de göra för att faktiskt ta sig in? Och hur kan de få med sig en bit av trädet ut om de bara drömmer?

Fan det här skall bli fett!
Logiken är ett fängelse för den fria tanken... /Remuntrisk visdom
Peter Stridsberg
Zorakisk Väpnare
Posts: 102
Joined: 2008-12-01 17:00

Post by Peter Stridsberg »

Mikael wrote:Oavsett vilket alternativ som väljs av de två föreslagna så hamnar man i Jorduashur eller dess skogar, så länge man inte går söder ut in i Agaron från mitt förslag...då är man inte i Jorduashur. Men välj det du tycker passar dig bäst, jag gör som SL alltid som jag vill hemma.
Sant. För mig känns det bra att dälden är större på insidan - känns riktigt att den inte "egentligen" tar upp så mycket plats. Sedan exakt plats är inte viktigt för mig heller. (I mitt ereb har den ju en kust mot vattnet t.o.m.).

Missade att inkorporera några grejer från din äldsta historia i mitt förslag nu, men jag har tagit med dem i själva äventyrsdokumentet - så de är med. Bara så du vet ;)
Logiken är ett fängelse för den fria tanken... /Remuntrisk visdom
Mikael
Admin
Posts: 5114
Joined: 2007-02-22 19:19

Post by Mikael »

Om du flyttar följande händelser ytterligare 1000 år bak itiden skulle jag bli gladare då det passar bättre med källor och Psipo. Ligger lite för nära nu... :)
3351 f.o. Thyllgár berövar sin fader Yevaud från hans flygförmåga.
3201 f.o. Landoris stora träd Aerimnin (himmelseken från Pargals trädgård i Melindors återkomst?) blommar och blodsalvernas folk lämnar Landori.
3200 f.o. Blodsalverna anländer till skogarna söder om dälden. Agaron planteras. Roke skapar Ouvanok.
2678 f.o. Cèorèns dotter Cârurnirèn (Saven) och det som skall komma att bli Aragabo Cârurni(wè) (Den svarta savens [ening/enade alver]) har under de senaste åren upptäckt hur man går i symbios med onda trädandar och blir alltigenom onda. Blodsalverna (eller Revawè, drömalverna, som de ibland kallas för att särskiljas från Aragabo Cârurniwè som ibland kallas blodsalver) låter detta år jaga bort Cârurnirèn från Agarons närhet sedan Céor (med Rokes hjälp) avslöjat hennes plan att förena sig med Agaron. Aragabo Cârurni kallas de alver som följer henne i landsflykten.
Peter Stridsberg
Zorakisk Väpnare
Posts: 102
Joined: 2008-12-01 17:00

Post by Peter Stridsberg »

Mikael wrote:Om du flyttar följande händelser ytterligare 1000 år bak itiden skulle jag bli gladare då det passar bättre med källor och Psipo. Ligger lite för nära nu... :)
Taget! Har också gått genom din tidslinje och tycker att den funkar i övrigt! En enda liten grej...

550-0 f.o. Människoätter från Jorduashur tar sig in i dälden och bosätter sig i den. Samtidigt vandrar svartfolk in i Kardbergen söder om Agaron.

Du hade satt detta till 400 f.o. och befrielsekriget till 315 f.o. Jag hade tänkt mig det hela som att det har flyttat in rätt mycket folk gradvis i dälden och sedan att de gradvis blev korrumperade och vansinniga drömmare. Så jag vill ha lite mer än 65 år från start av inflyttning till krig.... finns det någon anledning till att du vill ha 400 f.o.?
Logiken är ett fängelse för den fria tanken... /Remuntrisk visdom
birkebeineren
Admin
Posts: 7115
Joined: 2007-02-27 07:25

Post by birkebeineren »

Däldens lokalisering kan nu lösas om vi använder lösningen med att den är större på insidan än på utsidan. Vart överlåter jag till er att avgöra men jag vill se den på kartan så att annat material kan passas in! :wink:

Du har inte missat den förstorade kartan i varje landtråds förstasida Stridsberg? De är iallafall lätt tillgängliga där.

Vissa årstal "måste" passas in:

Inga nargurer i Kard innan 8-900 fO, det krockar helt med de narguriska folkens historia. Men efter det kan vi gärna flytta omkring på större eller mindre grupper. Utrota dem eller låta dem ombildas i nya.

599 fO: Den Tredje Konfluxen. Den drabbar inte Kard, åtminstonde inte i form av köttbitar, men den drabbar omvärlden. En följd den får i Kard är däremot att Jorduashurs första storhetstid tar sin början.

400-talet fO: Svartfolk vandrar in i Kardbergen från öster. Det kan, och har formodligen, ha funnits sådana även innan men nu kommer alltså en stor(?) invandring. Möjligtvis sker detta i södra Kard och har inte så stora betydelse för händelser i norra Kard.

100 fO: Jorduashurs första storhetstid tar slut. Varfor vet vi inte helt men möjligheten finns att låta händelser i Dälden åtminstonde indirekt vara en orsak. Kan inte "Befrielseskriget" ha utspelat sig då? Skillnaden mellan sjuhundra år tillbaka i tid (100 fO) och tusen år tillbaka i tid (315 fO) är inte så stor, båda årtalen ger händelser lååångt tillbaka i historien.
Peter Stridsberg
Zorakisk Väpnare
Posts: 102
Joined: 2008-12-01 17:00

Post by Peter Stridsberg »

birkebeineren wrote:Du har inte missat den forstorade kartan i varje landtråds forstasida Stridsberg? De ar iallafall latt tillgangliga dar..
Jodu, just vad jag hade. Är lite lätt allergisk mot att konsumera, måste liksom vara involverad själv för att vilja gå in i något, så jag har kanske inte tittat runt så mycket som jag borde! Tack!
birkebeineren wrote:Vissa årstal "måste" passas in:

Inga nargurer i Kard innan 8-900 fO, det krockar helt med de narguriska folkens historia. Men efter det kan vi garna flytta omkring på storre eller mindre grupper. Utrota dem eller låta dem ombildas i nya.

599 fO: Den Tredje Konfluxen. Den drabbar inte Kard, åtminstonde inte i form av kottbitar, men den drabbar omvarlden. En foljd den får i Kard ar daremot att Jorduashurs forsta storhetstid tar sin borjan.

400-talet fO: Svartfolk vandrar in i Kardbergen från oster. Det kan, och har formodligen, ha funnits sådana aven innan men nu kommer alltså en stor(?) invandring. Mojligtvis sker detta i sodra Kard och har inte så stora betydelse for handelser i norra Kard.
Allt detta är medtaget i Mikaels kronologi, nemas problemas!
100 fO: Jorduashurs forsta storhetstid tar slut. Varfor vet vi inte helt men mojligheten finns att låta handelser i Dalden åtminstonde indirekt vara en orsak. Kan inte "Befrielseskriget" ha utspelat sig då? Skillnaden mellan sjuhundra år tillbaka i tid (100 fO) och tusen år tillbaka i tid (315 fO) ar inte så stor, båda årtalen ger handelser lååångt tillbaka i historien.
Jo, vore kul om kriget spela in! 700 år fungerar fint! Det som händer i befrielsekriget är alltså beträffande Jorduashurerna att:
1. De har något slags imbördes bråk om mat och plats.
2. Arren ser möjligheten att kanalisera sina svältande landsmän in i dälden (där vissa kommer dö, andra kommer få land) istället för mot varandra.

Jag tycker 1) låter som en möjlighet till att en storhetstid tar slut - de har blivit för många och börjar slåss om mark. Eftersom dock 2) lyckas borde det inte innebära slutet ... snarare skjuta upp det. Möjligt att lägga kriget typ 200 f.o. - 150 f.o. - och det innebar en tillfällig lättnad i de sönderslitande imbördeskrig som definitivt avslutade Jorduashurs storhetstid? Eller var storhetstidne redan slut när de gräl som här nämns pågick och vi får kriget typ 90 f.o. kanske?
Logiken är ett fängelse för den fria tanken... /Remuntrisk visdom
Peter Stridsberg
Zorakisk Väpnare
Posts: 102
Joined: 2008-12-01 17:00

Post by Peter Stridsberg »

Det börjar passa bra in i omgivningen och det som inte funkar fixar vi! Kul att saker som omvärlden och de gamal blodalverna berikar materialet!

Men jag saknar lite input på själva äventyret... är ni inte intresserade att delta i det så är det ju inte mer med det... men jag också tänka mig att det helt enkelt ännu är för förvirrande att gå in i, och vill passa på att fråga: Vilken information skulle ni behöva härnäst för att förstå kampanjen?
Logiken är ett fängelse för den fria tanken... /Remuntrisk visdom
birkebeineren
Admin
Posts: 7115
Joined: 2007-02-27 07:25

Post by birkebeineren »

Peter Stridsberg wrote:... men jag också tänka mig att det helt enkelt ännu är för förvirrande att gå in i, och vill passa på att fråga: Vilken information skulle ni behöva härnäst för att förstå kampanjen?
Något förvirrande är det ...men det klarnar eftervart som du postar mer material! :)

Vad jag skulle vilja veta är vad som händer om drömalverna återvänder till Purpurskogen och Begelgabor? För är det inte det som RP på något vis (helst) förhindrar? Kanske inte något som varken RP eller Spelare riktigt får helt klart för sig men for SL vore det nyttigt information.

Sen skulle jag gärna ha två individers syn på hela alltihopa, nämligen existenserna Agaron och Begelgabor (Alquarewa+Céorèn?), vad är egentligen deras mål? ...eller är de bara "onda"?
Post Reply