Kejsardömet Jorpagna

Ereb Altors övergripande historia
Användarens profilbild
Psipo
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 827
Blev medlem: 2007-02-14 20:01

Kejsardömet Jorpagna

Inlägg av Psipo »

En tråd för att avhandla just denna del av historien. Själv har jag några frågor. Under kejsartiden invaderade imperiet Landori och lät bygga en väg genom Landori till det fort de lät bygga i Nidapasset, för att på sätt kontrollera Nargurs och Torshems barbarer och även alverna i Landori. Situationen blev snart ohållbar. Alver och barbarer upphörde aldrig med sina angrepp och till slut föll fortet Graffenburg och vägen slutade användas.

Till viss del har jag förstått att det finn stöd för detta i källorna, men när kan allt detta ha utspelat sig?
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9003
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Jag försöker citera mig själv från en annan tråd men klantig som jag är får jag inte till detta utan kopierar hela texten:

Jag skrev nyligen om Nida-passet och detta som enda väg till Landori från norr. Passet är viktig för djurs naturliga migrationer men för att hindra
angrepp från svartfolk tillät alverna et nargurisk folk på vandring att slå sig ner i området som väktare. Området, som senare blev känd som Torshem, fungerade nu som en slags buffert inn till Landori norrifrån.
Detta kan vara en användbar förklaring till ett människofolk innanför Landoris "naturliga" murar.

Frågan är dock varför Kejsardömet Jorpagna byggde ett fort, Grafferburg, invid Nida-passet som ett försvar mot Nargurs barbarer? Detta förutsätter ju att passet var ett reelt hot mot jorerna och att fortet blev byggd av denna anledning. Kunde barbarerna (och evt andra) färdas fritt genom passet, och sedan Landori, innan Grafferburg blev byggd?
Efter fredsslutet mellan jorer och narguer på 700-talet fO utvecklades ochså en handel mellan dem, i Torshem.

Varför tillät alverna detta?
Hadde färdsel alltid tillåtits längs migrationsvägen? Tvang jorerna sig med makt genom Landori för att försvara sig mot et kanske bara innbillat hot från barbarerna?

Sen på 100-talet eO återupptäcks vägen norrut till Nida-passet av dvärgar ( ) och följs sedan av jorer. Hur kan detta ha händt utan att alverna medvetet tillåter en öppen färdsel?

Har alverna ett speciellt avtal med berendiska älvbåtsskeppare som tillåts att trafikera endast Leipter-älven och den gamla vägen brolagt av joriska legionärer syns endast som ruiner längs brädden?


Detta förslag om en gammal jorisk väg genom Landori verkade falla i god jord og vi kan kanske låta det bli"officielt"? Grafferburgsmötet invid Nida-passet 906 fO omtalas i flera riktiga officiella källor och vägen är en logisk slutsats av detta.
Alvernas fiendeskap mot jorerna är kanske inte officiell men förhållandet dem emellan beskrivs som ansträngt i "Imperium Iorpagnum" har jag för mig, och ett fort invid Landoris gränser borde ju inte vara så populärt?
Jag lade fran två teorier till när och varför Grafferburg blev byggd men kan tyvärr inte hitta tråden :oops: . Jag skal leta reda på denna eller så skriver jag om det hela.

Eller så bestämmer jag mellan mina egna teorier och skriver ut hela historien för Grafferburg, den joriska vägen, och nargurernas alvstödda kamp mot Kejsardömet Jorpagna? För er att bedömma självklart!

Vad sägs?
Användarens profilbild
Psipo
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 827
Blev medlem: 2007-02-14 20:01

Inlägg av Psipo »

birkebeineren skrev: Eller så bestämmer jag mellan mina egna teorier och skriver ut hela historien för Grafferburg, den joriska vägen, och nargurernas alvstödda kamp mot Kejsardömet Jorpagna? För er att bedömma självklart!

Vad sägs?
Gör så. Jag tycker att vi verkar ha en grund att stå på som funkar. Kika gärna i Berendientråden för mer info om relationen mellan Landori-Berendien ser ut idag.
Användarens profilbild
Spelknepe
Admin
Inlägg: 2518
Blev medlem: 2007-01-25 20:26
Ort: Helsingborg
Kontakt:

Inlägg av Spelknepe »

Jag funderar (när jag får tid) att kartlägga olika rikens utbredning... Jorpagna är ju ett lysande exempel på detta. Man bör väl hitta i historien vart Jorpagna sträckte sig.

Med hjälp av de kartorna kanske man kan se hur Jorpagna har influerat Ereb...
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9003
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Finns en liten karta i Imperium Iorpagnum med rikets ungefärliga utsträckning.

Annars har jag funderat (och ritat) på olika historiska kartor över Ereb; Erdirska kulturens utbredning, nargurernas vandringar, morêlvidynernas invasjonsväg, Yndariska Imperiet...
Användarens profilbild
Spelknepe
Admin
Inlägg: 2518
Blev medlem: 2007-01-25 20:26
Ort: Helsingborg
Kontakt:

Inlägg av Spelknepe »

Är det något du skulle kunna scanna och skicka, birke?
Användarens profilbild
Adragoor
Mirelsk Ramkrigare
Inlägg: 1758
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Inlägg av Adragoor »

Finns en liten karta i Imperium Iorpagnum med rikets ungefärliga utsträckning.

Annars har jag funderat (och ritat) på olika historiska kartor över Ereb; Erdirska kulturens utbredning, nargurernas vandringar, morêlvidynernas invasjonsväg, Yndariska Imperiet...
Jag har haft en del liknande funderingar... Lägg upp lite skisser så kan man ju disutera...
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9003
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Spelknepe skrev:Är det något du skulle kunna scanna och skicka, birke?
Jag kan göra ett tappert försök, men jag och scannern är inte helt överens alltid...
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9003
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Grafferburg

Inlägg av birkebeineren »

Nu har jag postat en första del av Grafferburgs historia i Torshem-tråden.

Den är kanske väl lång, men ifall den gillas av er kan jag göra en komprimerad version av den, och även skriva den lite mer ur kejserlig synvinkel för just denna tråden?

En alvisk version skulle kanske vara nåt också?
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

Finns det intresse av att jag lägger in en tidslinje med endast Imperiets årtal i denna tråden?
Har märkt nämligen att olika författare uppfinner olika kejsare och dynastier, börjar bli trångt nu att få med alla goda idéer. Skall göra en "regentlängd" för att ni andra skall få bättre överblick över imperiets historia.
Användarens profilbild
Adragoor
Mirelsk Ramkrigare
Inlägg: 1758
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Inlägg av Adragoor »

Det låter som en rätt bra idé...
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9003
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Mikael skrev:Finns det intresse av att jag lägger in en tidslinje med endast Imperiets årtal i denna tråden?
Har märkt nämligen att olika författare uppfinner olika kejsare och dynastier, börjar bli trångt nu att få med alla goda idéer. Skall göra en "regentlängd" för att ni andra skall få bättre överblick över imperiets historia.
Gör så! :)

Börjar bli riktigt svårt att ha översikt över officiellt material, egna idéer, andras idéer, vad vi har "enats" om och vad som än så länga bara diskuterats. Märker tydligt det när jag de senaste dagarna har skrivit om Grafferburgs historia, ett ämna som i likhet med många nu, berör många olika länder, företeelser och trådar här på forumet.

Det skulle kanske vara bra att i denna tråd först lägga upp den officiella historien till Kejsardömet Jorpagna, och då tror jag den mest utförliga och även den som tar med alla andra källor, är den från Sinkadusartikkeln "Imperium Iorpagnum". Även en officiell regentlängd.

Sen kan vi lägga till de historiska händelser som olika författare här på forumet har kommit med efter att vi har diskuterat dessa. Det skulle underlätta för nya skriverier om vi vet vad som är "ny-officielt" så att vi kan fläta in sådant och utveckla det vidare tillsammans med det vi själva skrivit och det som är "gammal-officielt".

Om allt egenkomponerat material enbart baseras på officiellt material blir det lite odynamiskt, även om vi självklart inte behöver utveckla iväg alltför mycket.

Ett exempel: När jag skulle försöka hitta ett årtal till anläggningen av jorernas väg norrut till Nidapasset (en ide som uppstod på forumet och verkade gillas) så hittade jag i Gahzams historia för Berendien en upplysning om att vägen tvärs över Tolan anlades 1017 fO (en händelse jag i alla fall tror han har uppfunnit), och detta passar utmärkt för mig att utveckla för min ide. Jag baserar därför en ny ide på en gammal "ny-ide" som blivit "ny-officiell", men båda går tillbaka till "gammal-officiella" källor.

Är det här förståligt? :?
Användarens profilbild
Spelknepe
Admin
Inlägg: 2518
Blev medlem: 2007-01-25 20:26
Ort: Helsingborg
Kontakt:

Inlägg av Spelknepe »

Är det här förståligt?
Fullt förståligt. När wikin kommer upp (snart hoppas jag), så ska vi försöka organisera ihop det på ett vettigt sätt.
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Officiell Kronologi

Inlägg av Mikael »

Imperiets kronologiska historia.

1500-1065 FO
Krun upplevde en guldålder efter att man lärt sig järnsmidets konst av dvärgarna. Då man levde i fred med Sombatze och Furgia expanderade man i nordvästlig riktning. Mellan åren 1500-1300 fO grundades kolonier längs hela Kopparhavets nordkust. Kolonisatörerna nådde så långt som till Aidnehalvön, Kopparhavets nordkust och några öar i södra Västerhavet. Runt om Kopparhavet där man gör landstigningar koloniserar man i Kruns namn. I området som idag utgörs av Jorpagna satsade krunierna mest resurser och flera städer grundades längs med kusten. Invånarna i regionen påverkades kraftigt av den storartade krunska kulturen och assimilerades under 1300- och 1200-talen. I järnkriget mot dvärgarna hade krunerna slutit en allians med hynerna, ett barbarfolk från norr om Grynnerbergen vid Masevabuktens strand. Som tack för hjälpen i kriget fick de till skänks ett glesbefolkat område av Krun som kom att kallas Hynsolge vilket betyder ”hynernas jord”.

Runt år 1300 f.O. upptäckte krunska sjöfarare Monturerna.
År 1117 f.O. bryter sig Monturerna loss från Kruns grepp.

Under flera hundra år levde man i fred men barbarblodet fanns kvar hos hynerna och ungefär 1100 f.O. ökade spänningarna mellan hynsolger och kruner. Slutligen bröt ett krig ut år 1080 – 1065 f.O. Kriget markerar början på härarnas tid.

Härarnas tid 1080 – 950 f.O.
I kriget som tar sin början 1080 f.O. står högkulturen Krun mot sina inbjudna grannar hynerna. Båda folkens ära stod på spel och ett krig var oundvikligt. Krun tog hjälp av sina kolonier och Sombatze och kontrollerade snart havet. Hynsolgerna tog hjälp av gamla barbarkusiner från Nargur, samt ingick en allians med Efaros stammar för att bekämpa Sombatze. Efter femton år av krig stod ett stort avgörande slag norr om den lilla fiskebyn Grivela i Jorpagna. Krun och dess allierade besegrades och i enlighet med gammal barbarisk tro fick denna segerplats speciella krafter. Hynsolgerna beslutade att uppföra det nya enade rikets huvudstad där. Kruns kolonier svor snabbt trohet till segrarna i Grivela och därmed var Kejsardömmet Jorpagna förlöst. Jorpagna kom sedan att dominera hela Kopparhavet fram till 600-talet f.O.

Kejsardömet 1065-600 f.O.
1065-33
Den unge hynsolgiska kungen Aurelion hade genom krig enat Hynsolge och Krun. Han svor att upprätthålla det krunska stadsskicket och låta dess senats lagstiftande makt förbli oinskränkt, men senaten flyttades till Grivela. Han svor att hynsolger och kruner skulle behandlas som jämlikar och att i det nya kejsardömmet skulle alla vara jorer av lika värde. Senaten och folket jublade, och utropade Aurelion till Kejsare av Jorpagna och dess domäner. Aurelion var en skicklig politiker och samlade stor makt i sina händer, men visade ödmjukhet och tog säte i senaten som en jämlike. Kejsardömmet bestod nu av Krun, Hynsolge, Jorpagna och spridda kolonier runt Kopparhavet. Tolanhalvön var ännu självstyrande, men i praktiken ett lydrike under Jorpagna.
1032
Kejsar Aurelion dör vid den mogna åldern av 53 år. Han efterträds av sin son Tiberion.
1025
Tolankriget. Kejsar Tiberion invaderar med en uppvisningsarmé Tolan, vars folk utan större motstånd låter sig införlivas i kejsardömmet. Målet är att skapa en landförbindelse mellan de västra och östra delarna av Jorpagna, vilket man lyckas med. Alverna i Landori oroas, men lugnas av kejsarens sändebud. Efter några års förhandlingar sluts ett avtal där alvriket associeras med imperiet. Alverna tillerkänns full inre självständighet, och lovade i gengäld att inte samarbeta med andra stater.
1020
Efariska hövdingar kräver mer betalt för stammarnas hjälp till Hynsolge under ärekriget. Jorerna vägrar och de efariska stammarna angriper Imperiet, men besegras.
998-995
Fältherren Vesion leder en stor här från Jorpagna in i Aidne för att underkuva dess barbarbefolkning. Erövringen gick förhållandevis smidigt, men absolut kontroll kan Imperiet endast sägas ha fått längs kusten. Jorifieringen erövrar dock halvön permanent under de kommande århundradena. Imperiet kontrollerar nu den erebiska kusten från Lasutyp i öster till Faltrakernas land i väster, Kopparhavet är ett joriskt hav.
944-935
Barbarer från Mirel tränger år 944 överraskande in i Jorpagna väster om Nida-bergen. Gränsförsvaret mot barbarerna faller som korthus och invasionen slår sig plundrande fram mot Grivela. Kejsar Caion lyckas med förstärkningar från det ockuperade Aidne besegra barbarerna vid sjön Trasimo. Två dygns hårda strider knäckte barbarerna som flyr tillbaks till Mirel. Kejsaren beslutar att detta aldrig får upprepas och kallar samman tio nya legioner, plus lika mycket legotrupper, som år 942 invaderar Mirel. De följande åren underkuvas Mirel, Mefamirs sjö, Drylo och hela Västerhavskusten söder om Ljusna. Dessa gränser bestod någorlunda under imperiets tidevarv och har givit arv i gränsen mellan Jori och Nargur i kultur och språk i Ereb.
912-906
Kejsar Tamsolion (Thamsul på narguri) sammankallar Nargurs skogars barbarhövdingar till rådslag i handelstaden Grafferburg invid Nidapasset. Kejsaren hade oroats av kontinuerliga konfrontationer med nargurs och ljusnas barbarer längs rikets nordgräns, och de kostnader som detta innebar för Imperiet. Han ville därför ha fred med narguri för att få ro att kväsa Ljusna. Rådslaget urartar dock snart och när hövdingarna kallar kejsaren ”en söderns hund och kärring” kommer hans hynsolgiska barbarblod fram genom den kultiverade krunska ytan. Tamsolion fängslar hövdingarna och låter avrätta dem alla. Han skickar sedan sin närmaste man Varion Robigalia som fältherre att med sju legioner underkuva Nargurs skogar år 906 f.O. I skogarna är dock imperiets effektiva legionärer underlägsna de skogsvana narguri som nergör hären till i princip siste man. Några hundra överlevande stapplar genom Nidapasset den senhösten och kan förtälja om nederlaget. Tamsolion lär ha gråtit när han mottog beskedet.
ca 900
Provinsen Hynsolge stödde delvis sina barbariska kusiner och straffas nu av sina andra kusiner jorerna. En jorisk överklass placeras där att styra vilket snabbt förvandlar hynsolgerna till fattiga och förslavade undersåtar.885-863
Aurelion II. Den siste kejsaren av Aurelions ätt. Aurelion II var en duglig härskare och stor filosof. Han studerade Zenos läror och skrev boken Via Vitae, en vägledning i konsten att leva. Kejsaren var berömd för sin medmänsklighet, att han hade fred med barbarerna, mildrade situationen för samhällets sämst ställda och att han förbjöd nekromantin (och annan svartkonst) i Imperiet. Aurelion II’s död anses vara slutet på guldåldern som började efter Järnkriget. Utan arvinge att självklart tillträda tronen, fick många att känna sig kallade och inbördeskriget var efter hans död ett faktum.
863-828
Härförarnas Krig. Aurelion II dör, Imperiet bryts i mindre delar där olika härförare och prefekter utropar sig till kejsare eller kungar. Långa förvirrande krig utkämpas med växlande allianser, segrare, men mest förlorare. Barbarfolken i norr ser sin chans och flödade in i Imperiets alla delar.
828
Härförarnas krig mattas ut. Ur krigens kaos steg en enande gestalt fram, ärkemagikern Zenobia. Denna gamla, men pigge magiker är en synnerligen skicklig politiker. Hon ställer sig bakom fältherren Markion och hjälper honom att ena Imperiet genom en serie erövringar. Kejsarinnan förnyar Imperiet och effektiviserar dess styre. Markion blir plötsligt mentalsjuk alldeles innan sitt segerintåg i Grivela. Hans trupper utropar då Zenobia till Kejsarinna. Hennes trontillträde räknades som en förnyelse inom imperiet. Under många år härskade hon vist och den era som inleddes kallades för silveråldern.Under hennes tid utvidgades riket ytterligare och kulturen utvecklades. I folkmun kallades hennes tid för Imperiets silverålder. Zenobia oroas av de växande stammarna i Akrogal och deras hot mot Imperiets östra gränser. Lasutyp inkorporeras under Hynsolge för att mer effektivt kunna styras.
ca 800
Jorpagnas arméer erövrar Lasutyp.
ca 750-600
Akrogaliska nomader anfaller på hippogriffer Krun.
736-734
Motsättningarna mellan Efaro och Imperiet gick långt tillbaks, och rörde i huvudsak de många efariska piraterna som härjade Imperiets kuster. Från Tolan seglade år 736 en invasionsarmada under befäl av fältherren Belisarion. Efaro ockuperades och piratborgarna rivs.
728
Zenobia avled efter 100 år på tronen. Hon efterlämnade ett starkt och välmående rike. Somliga påstår att hon tog sitt eget liv tillfreds med sig själv och vad hon åstadkommit. I sitt testamente har hon utnämnt sin unge adoptivson Elgabion till sin efterträdare. Men endast sex månader efter Zenobias död mördas Elgabion av sin kejserliga livvakt.
727-?
Fältherren Domion gick segrande ur ett kort tronföljdskrig och utropade sig till kejsare. Solkejsaren. Domion har full kontroll över Imperiet och styr det med järnhand. Man talar om Domion som Solkejsaren och vördar honom som halvgud.
700-talet
Fler nybyggare anländer till Targero som var väldigt bördigt på den tiden.
665 (?)
Kejsar Ergyr av Imperiet grundar en omlastnings, vatten och förråds hamn på ögruppen Kasyr.
ca 620
Jorer korsar bergen och koloniserar Klomellien.
619-610 ?
Kolonisering av Västerhavet. Med undantag av Krunska kolonier innan Imperiet, var upprättandet av kolonierna detta år de första på öarna i Västerhavet. Koloniseringen av Lasemos och Laabne på västra Palamux var väl planerade, med tusentals kolonister och en hel legion för land och till sjöss. Meningen var att kolonisationen skulle övergå i erövring, men då konfluxen drabbar Imperiet stod jorerna övergivna i det framtida Trakorien. De första jorpagniska kolonisatörerna slog sig ner på Fokalerslätten på Palamux i Trakorien. Urinvånarna huelerna,”väktarna” på barbarernas egna språk, var ett jägarfolk som redan bebodde Fokalerslätten. Huelernas religion säger att stormguden Simei (Marduk på jori) besegrade ett demoniskt rike genom att slunga ett eldklot som sedermera skapade fokalerslätten. Huelerna sattes på slätten av Simei för att se till att ingen ondska någonsin igen satte sin fot där. (?)
600
Imperiet går under efter 3e konfluxen.
Senast redigerad av Mikael den 2007-04-03 20:41, redigerad totalt 4 gång.
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Officiell regentlängd.

Inlägg av Mikael »

Regent regeringstid livstid

Aurelion I 1065-1032 1090-1032
Tiberion 1032-?
Caion ?-944-935-?
Tamsolion I ?-912-?
Aurelion II 885-863 ?-863
Zenobia 828-728 ?-728
Elgabion 728-727 ?-727
Domion 727-680?
Ergyr ?-665?-?
Senast redigerad av Mikael den 2007-04-02 21:41, redigerad totalt 1 gånger.
Skriv svar