Caddo

[anders]

Äh den Caddiska versionen av Ljusets väg är ju så präktig att den nästan storknar!

Tacka vet jag Pendons sluge Kerigass. Konspirationer flödar under tempeltaken, kyrkomötena och Synoderna. Kerigassernas maktställning är att jämställas med grevar och hertigar (även militärt).

Kerigassernas ställning i statsapparaten är likartade som den Kardinal Richelieu åtnöjt och använde sig av.

Och Exarken i Ekeborg skulle gärna se att fastlandskyrkan hade samma samhällsregerande ställning som kyrkan i Caddo har.

Och i vissa fall kanske vissa fastlandsbontisaler delar Caddos syn på vissa saker och ting och så att säga infiltrerar inifrån

Givetvis finns också ett stort mått av helighet i fastlandsvägen. Vi har också "de enkla" som i mycket påminner om Fransiskanerorden och övriga fattigordnar. Även på fastlandet finns visa eremiter, rättrådig riarker och kloka munkar.

Men kontentan är att Fastlandskyrkan (i mina ögon) är mer av politik, makt och intriger än den Caddiska grenen.

Jag instämmer helt och hållet med din bild av fastlandskyrkan... Caddo ville jag skulle vara en mer jordnär version, närmre "originalet" (som LV var när Odo först etablerade den). Dessutom ville jag komma ifrån stereotypen att alla religiösa organisationer är kännetecknade av korruption och maktlystnad... Däremot tycker jag verkligen att det passar in i den mycket politiserade kyrkan på Aidne!

Vad gäller kyrkan på Caddo och dess politiska involverande är jag inte helt klar ännu. Caddo har en "regering" (riksrådet) som styr separat från kyrkan. Kyrkan är i sig inte en politisk makt, men har naturligtvis stort inflytande. Jag lutar just nu åt att göra kyrkan till Caddos "samvete". Riksrådet kallar alltid in exarken och andra andliga tungviktare för att få råd och vägledning i stora frågor. Riksrådet vill naturligtvis aldrig motsätta sig kyrkan (det skulle bli mycket rörigt), men kyrkan vill inte heller motsätta sig rådet. Hittils har inga större konflikter inträffat.

Ta till exempel det här med andra religioner... De är helt lagliga på Caddo (från riksrådets sida) men tillåts naturligtvis inte i kyrkan. Däremot tolererar kyrkan att de finns på Caddo.

En magipraktiserande individ bannlyses från kyrkan och bannlyses sedan av riksrådet från Caddo. Båda är involverade på sitt sätt. Riksrådet kan inte bannlysa någon från kyrkan, och kyrkan kan inte bannlysa någon från Caddo. Men det är naturligtvis kyskan som riksrådets "samvete" som fått dem att förstå att magi inte är hälsosamt för Caddo - vilket riksrådets medlemmar (som till största del är anhängare av LV) helhjärtat stöder.

Som jag ser det är Caddo till 90-95% anhängare av LV.

[Mikael]

HURRA! Ni har fyllt mig och mitt falska hjärta med nytt hopp! Intriger, mörka präster, DaVinciKod, kätteri, inkvisition, maktmissbruk, feta bontisaler, domedagsprofeter, reformatorer, De Enkla, katedralsspiror, gorgyler och puckelryggar, oheliga allianser, solriddaren Guilbert och den caddiska jungfrun, nunnor som sjunger i alperna...nä kanske att gå för långt.

95% på Caddo låter bra!

[Peter]

Vad kan jag säga, det här är spott on! Älskar de ljusgenomstralade ociotterna, med deras moskéliknande inre. Gillar skarpt det ohierarkiska och relativt ordensfattiga (mer ursprungliga) munk- och prästväsendet pa Caddo, och kan bara hoppas pa att vi lyckas fa till en lika lockande hierarkisk, orden och titelbetonade byzantinsk byrakratisk-politisk sörja pa fastlandet.

Om min främsta referens till caddos ociotter vore en kyrka omhelgad till moske (eller tvärt om) nagonstans i den grekiska övärlden, sa vore min främsta referens till fastlandsgrenen den tranga och otillgängliga klosterborgen i Rosens Namn, med alla dess intriger.

[Fraxinus]

Vad kan jag säga, det här är spott on! Älskar de ljusgenomstralade ociotterna, med deras moskéliknande inre. Gillar skarpt det ohierarkiska och relativt ordensfattiga (mer ursprungliga) munk- och prästväsendet pa Caddo, och kan bara hoppas pa att vi lyckas fa till en lika lockande hierarkisk, orden och titelbetonade byzantinsk byrakratisk-politisk sörja pa fastlandet.

Om min främsta referens till caddos ociotter vore en kyrka omhelgad till moske (eller tvärt om) nagonstans i den grekiska övärlden, sa vore min främsta referens till fastlandsgrenen den tranga och otillgängliga klosterborgen i Rosens Namn, med alla dess intriger.

Jag håller med! Just miljön, intrigerna och synderna i "I Rosens Namn" kombinerat med Alexader Dumas trilogi om De tre musketörerna och de intriger som kretsar runt kardinal Richelieu, kungar, drottningar och statsmän i dessa böcker är mina främsta inspirationer vad gäller LV:s fastlandsgren.

Lägg därtill en frisk dos av Chaucers Canterbury tales (som bland annat inspirerat En riddares historia och mycket burleskt beskrivet hur det kunde te sig i pilgrimsfärdernas spår) och krydda något med historisk inspiration från europas kyrko- och religonshistoria 1300-1500-tal.


Den Caddiska versionen är fantastiskt välbeskriven. Jag bugar för en mycket väl utfört arbetet och ansluter mig i hyllningskören.

[Fraxinus]

Jag har dessutom fått en idé för en särskild hemlig(?) religös orden eller sällskap på fastlandet som består av LV-troende magiker. Kanske även några som har ett religöst ämbete? Dessa skulle sannolikt hysa särskilt onda tankar om Caddos magifientliga kyrka.

Vad tror ni om det.

[anders]

Jag har dessutom fått en idé för en särskild hemlig(?) religös orden på fastlandet som består av LV-troende magiker. Kanske även några som har ett religöst ämbete? Dessa skulle sannolikt hysa särskilt onda tankar om Caddos magifientliga kyrka.

Vad tror ni om det.

Varför inte? Om magi anses som ett "neutralt redskap" i Etins händer, varför inte? Det finns ju heliga riddare. Varför inte heliga magiker? (Mindre vanligt naturligtvis, eftersom magiker ändå inte växer på träd)

Men den här diskussionen hör bättre hemma i LV-tråden.

[anders]

OK, kronan på verket... Nu är jag klar med religionen för tillfället.

Folkets religiositet

Som bland alla folk varierar dalkernas religiositet. Vissa tar sin tro på största allvar och besöker soltemplen vid varje tillfälle som ges. Andra är anhängare av den Lysande Vägen endast till namnet. Ungefär 95 % av Caddos befolkning bekänner sig dock till den Lysande Vägen. Att en sådan överväldigande majoritet har samma tro märks till exempel på arkitekturen. Nästan samtliga hus har en extra stor fönsteröppning som vetter mot öst för att fånga in morgonsolens strålar. I fönstret ställer man ofta ett antal små lerstatyetter föreställande Odo och olika helgon. I religiösa hushåll vaknar man innan solen gått upp, och knäfaller när de första strålarna lyser in i huset. Man kysser lerstatyetterna och skär sedan upp en apelsin som hela familjen delar på (detta symboliserar att man tar del av Etins godhet under dagen). Apelsin kallas just ”solfrukt” (tadosdalciõ) på dalkiska. De flesta på Caddo går till soltemplet varje Odosdag (dvs. en gång i månaden), men många går betydligt oftare. Särskilt de stora festdagarna innebär flitig tempelgång. Ociotter och tadoser har öppet för middagsbön varje dag, men det är i regel bara äldre och mycket religiösa människor som närvarar vid dessa – samt människor i desperat behov av gudomligt ingripande naturligtvis.

De 5 % som inte tillhör den Lysande Vägen är en salig blandning. Den största delen av dessa är ankor som hållit fast vid sin traditionella religion. Några tillber Berendiens ”unga gudar”, medan ett fåtal böjer sig inför Erebosiska gudomar.

[anders]

Ska bara tillägga att efter flera PM fram och tillbaka har Adragoor och jag kommit överens* om en del namnbyten, inte minst på månaderna... Ta en titt på Caddodokumentet i signaturen för den senaste revideringen...

* Det var egentligen mest Adragoor som undervisade mig i riktig dalkiska. Önskar jag hade en Dalkiska Akademiens Ordlista!

[birkebeineren]

Ska bara tillägga att efter flera PM fram och tillbaka har Adragoor och jag kommit överens* om en del namnbyten, inte minst på månaderna... Ta en titt på Caddodokumentet i signaturen för den senaste revideringen...

Kalendern ser bra ut, inspirerad mig till fastlandsvariantera av den.

Tittade aven lite på Historien och den verkar inte helt uppdaterat an, stammer det? Tankte på detaljerna vid St Justins Orden och hur den bildades, att jag tror vi kom overens om att anvanda dalkiska grenen och aidniska grenen istallet for arnoer och pendoner, och handelserna ikring Vit flack - Jorpur...

[anders]

Ska bara tillägga att efter flera PM fram och tillbaka har Adragoor och jag kommit överens* om en del namnbyten, inte minst på månaderna... Ta en titt på Caddodokumentet i signaturen för den senaste revideringen...

Kalendern ser bra ut, inspirerad mig till fastlandsvariantera av den.

Tittade aven lite på Historien och den verkar inte helt uppdaterat an, stammer det? Tankte på detaljerna vid St Justins Orden och hur den bildades, att jag tror vi kom overens om att anvanda dalkiska grenen och aidniska grenen istallet for arnoer och pendoner, och handelserna ikring Vit flack - Jorpur...

Det stämmer helt och hållet, Birke. Historien är nog det sista som kommer att uppdateras när allt annat fallit på plats...

[anders]

Har vi något mer som bör läggas till i den generella beskrivningen av dalkerna? Kom gärna med synpunkter och tillägg!

Dalker
På jori kallas Caddos urbefolkning för dalker, vilket är en förvanskning av deras namna på sig själva, dalcoi, vilket helt enkelt betyder ”ö-folk”. Dalkerna är resliga och solbrända, ofta med blont eller ljusbrunt hår och blå eller grå ögon. Var dalkerna ursprungligen kommer ifrån är höljt i dunkel. Dalkernas egna legender talar om hur det kom på skepp över havet efter att deras gamla hem i nordväst ödelagts av ett barbariskt nordfolk. Dalkerna är ett mycket stolt folk, och de som inte lämnar Caddo lär sig ogärna andra språk. Det gör det naturligtvis problematiskt för besökare som kan få det svårt att hitta någon som talar joriska tungomål.

Dalkerna är generellt sett oerhört strävsamma och ambitiösa, vilket har lett till en oerhörd effektivitet hos bland annat handelsmän och hantverkare. De älskar sin ö och sitt samhälle, och anser sig leva mycket friare och mer självstyrande än sina grannländer. Det faktum att man också bor på den heliga ö där Odo verkade har gett upphov till viss stolthet. Närhelst ett yttre hot mot Caddo har manifesterat sig har dalkerna omedelbart enats mot sin fiende. Dalkernas effektivitet och enhet har bidragit till att Caddo är ett av de mest välutvecklade länderna i Kopparhavsområdet. Dalkernar skeppsbyggnadskonst, jordbruk, vindkvarnar och handelshus är omtalade i hela södra Ereb.

Utseende
Den typiska dalken är högvuxen och blond, med grå eller ljusblå ögon. Kopparhavsklimatet har gjort dalkernas hud solbränd och brun. Alla fullblodiga dalker är totalt färgblinda, med ett undantag – de kan se blått. Detta har fått konsekvenser på dalkernas klädsel vilken ofta är färglös och blek. När dalkerna däremot klär sig i importerade kläder, vilket är vanligt i städerna, kan mycket märkliga färgkombinationer uppstå. Det dalkerna förlorat i färgseende har de dock med råge kompenserat med skarpsynthet och gott luktsinne.

Dalkerna skarpsyn är en av orsakerna till att de har ryktet att vara fantastiska bågskyttar, något som inte alls är osant. Det är mycket ovanligt att dalker blir närsynta eller översynta, även på ålderns höst. Deras goda luktsinne har gjort att dalkerna är mycket duktiga på att tillverka extrakt och parfymer. Just parfymkonsten har under det senaste århundradet blivit mycket populärt på Caddo, och dalkisk parfym exporteras till bl.a. Berendien, Magilre och Trakorien. Dalker har sålunda fått ryktet av att inte bara klä sig underligt utan även dofta egendomligt.

Det dalkiska språket
Även det dalkiska språkets ursprung är okänt. En vanlig, och trolig, teori är att den är en utveckling av forntungan erdir, vilken talades i västra Ereb innan kejsardömet Jorpagna introducerade jori som dåtidens lingua franca. Ironiskt nog har flera lärda magiker märkt språkliga likheter mellan erdiska trollformler och dalkiska böner. Dalkiska är ett tonspråk, som av utomstående beskrivs som mycket melodiskt och vackert. Det har däremot visat sig mycket svårt för joritalande folk att lära sig dalkiska, även om vissa, särskilt inom den Lysande Vägens kyrka på fastlandet, lyckats. Om dalkiskan någonsin hade ett eget skriftspråk så har det försvunnit för länge sedan. Idag använder sig dalkerna av den joriska runraden, men de har tagit sig friheten att lägga till vissa runor och ta bort andra som de bedömt onödiga. Då dalkerna inte karvar runor i trä eller sten utan använder modernare skrivdon har runorna fått ett mer flödande och kalligrafiskt utseende. Eftersom den Gyllene Boken, den Lysande Vägens heliga skrift, var författad på dalkiska är det alltid sed att riarker och solmunkar på kontinenten lär sig dalkiska, åtminstone hjälpligt. Vissa ceremonier och böner beds alltid på dalkiska och översätts av tradition inte till lokala tungomål. Ett exempel på detta är ljusbönen. Den översätts endast till andra språk i utbildningssyfte.

För mer om det dalkiska språket samt dess grammatik och en ordlista, se appendix.

[Adragoor]

När det gäller skrift: Min tanke är att alla numera använder sig av mer kalligrafiska joriska runor, inte bara dalkerna. Det typsnitt som jag har döpt till "dalco" är modern dalkisk skrift, med vissa uncialinspirationer. För något äldre dalkisk skrift se min illustration av en sida i Gyllene boken. Det andra typsnittet, "klomul" är tänkt att användas på Aidne, Erebos och längs Västerhavskusten. I Hynsolge och Berendien används en tredje bokstavstyp som ännu inte är helt färdigutformad.

Gemensamt för alla dessa bokstavsformer är att de är anpassningar av den klassiska joriska skriften för att pränta med fjäderpenna. (En hel del brukar hända med design och form på 1200 år...) Sedan är nog tanken att man fortfarande använder de klassiska runorna på många monument, men då huggna i sten.

Denna utläggning eftersom man lätt fick intrycket av texten att dalkerna är de enda som inte hugger sina runor i sten eller ristar dem i trä... Snarare har dalkerna som jag har sett det Erebs motsvarighet till en korsning mellan vår egen bysantinska och romanska stil, medan man på fastlandet är mer gotisk.

[anders]

Denna utläggning eftersom man lätt fick intrycket av texten att dalkerna är de enda som inte hugger sina runor i sten eller ristar dem i trä... Snarare har dalkerna som jag har sett det Erebs motsvarighet till en korsning mellan vår egen bysantinska och romanska stil, medan man på fastlandet är mer gotisk.

Tack Adragoor. Jag ska formulera det bättre i texten.

PS. Finns accenter och dylikt tillgängligt i typsnittet "dalco"?

[Adragoor]

Denna utläggning eftersom man lätt fick intrycket av texten att dalkerna är de enda som inte hugger sina runor i sten eller ristar dem i trä... Snarare har dalkerna som jag har sett det Erebs motsvarighet till en korsning mellan vår egen bysantinska och romanska stil, medan man på fastlandet är mer gotisk.

Tack Adragoor. Jag ska formulera det bättre i texten.

PS. Finns accenter och dylikt tillgängligt i typsnittet "dalco"?

Accenter ska finnas, ja... (Där de borde finnas...)

[Mikael]

Ang. isbarbarernas legend.
Kanske kom folk från norr och drev iväg dalkerna från svalöarna (okönd info för dagens människor, äventyrsuppslag) och senare även från Klomellien till Caddo. I Klomelien blandadesderas ursprungsspråk med erdir. Folket behöver inte ha varit stort eller angriparna särskillt många. Kan också varit lockelsen till Klomellien i mer modern tid.