Fraxinus skrev:
Gravarna, domarringarna och bautastenarna fungerade som fast revirmarkeringar som sade till andra kringvandrande folk att en stam hade sin boplats och sina jaktmarker i detta område.
Jag gillade tanken på att förfädernas andar finns kvar på boplatsen. på så vis kan de tala om för skogens väsen att platsen är bebodd, "mina ättlingar är inte här just nu, men var god och maka på er för det här är våran plats och i rödaste rappet om sisådär 25 år så kommer de tillbaka. Seså, försvinn med dig nu du!"
Så - khelillan druider begravs i åkrarna tillsammans och bidrar på så vis till att öka deras fertilitet. "Låge (namnförslag emmottages tacksamt, tycker vi skall ha ett eget)" - bränns upp på en ställning ovan fälten. Den behornade - inne i skogen. Måste begravas av en annan druid. Färden dit och tillbaka är ett äventyr i sig och slutar ibland med
två döda druider.
Övriga begravs runtom boplatsen. Platsen markeras med en sten. man söker placera ut gravarna symmetriskt, men har extra många i den riktning som det finns extra starka andar.
Jag tänker mig penterna som reltivt välmående. inte så att de badar i lyx, men deras skördar är tillräckligt stora och det finns ganska gott om vilt i skogen. Däremot så får varje stam räkna med att förlora åtminstone en stammedlem till skogen varje år, trots all vidskepelse. Boplatserna är säkra, här hålller andar, älvor och knytt sig borta ifrån, men skogen i övrigt har sina faror även för penter. Dessutom är de ganska rika även när det kommer till guld. Nu är penter egentligen inte intresserade av guld, men deras örter & droger inbringar stora summor när de går till försäljning. För de pengarna köper man redskap i metall (knivar, spjutspetsar, mortlar, kopparkittlar, yxor, hackor, spadar etc.) och tyger. Att se en pent strosa omkring i skogen i purpurrött grilnuytyg är ingen ovanlighet. De får mer pengar än de behöver, har inget behov av massa prylar då dessa bara är ivägen nästa gång man skall flytta. Istället har man råd att köpa den bästa kvalité av det man köper. De köpmän som har haft nöjet att handla med penter har alltid varit nöjda.