Kardien

Samlingsplats för alla länder och platser
Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 14:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil »

Baroner
De echtiska stormännen kallade sig oftast för baroner och detta var den enda av de högadliga titlarna som användes innan maktövertagandet. Baron var då den som ägde stora landarealer och kunde bidra med ryttare till hären. Det fanns ingen som utnämnde baronerna utan detta var en titel som en man tog sig eller förhandlade sig till från de bönder som kom att betala sköldpenning till baronen. Denna sedvänja lever kvar och även om kungen kan upphöja någon till baron över en natt och titeln går i arv från far till son så är det i grunden en titel som man tar sig, inte en som man får till skänks. En baron skall enligt konventionen uppfylla följande kriterier: 1) äga mark och få tillräckliga inkomster från denna för att kunna hålla sig med några riddare och soldater 2) vara riddare och uppföra sig på ett sätt som anstår en baron 3) bo i en ståndsmässig sätesgård. Den som uppfyller dessa kriterier är en baron.

En baron har inga maktbefogenheter utanför de egna godsen. De är till skillnad mot grevarna också mindre bundna vid en plats, många baroner har gods spridda runt om i Kardien och svär trohet till ett flertal länsherrar.

Det är vanligt att man i dagligt tal lägger till en förstavelse till baron som säger mycket om baronens status. En fattigbaron står t.ex. ganska långt efter en storbaron i status. Man använder även förstavelser som borg(baron), boskaps(baron), allod(baron), mark(baron) och det litet nedlåtande sill(baron).
Senast redigerad av Regil den 2008-10-06 11:46, redigerad totalt 1 gånger.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9022
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Ser bra ut master Regil, aven texterna Sexualmoral och Hemfard som jag missat kommentera! :)
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9022
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Ar detta något du kan tanka rodfargat till det fardiga Kardien Regil? Vill du ev. ha med mera om fortdagar, månadsnamn och de aidniska festdagarna samt LVs egna helgdagar, eller racker det med en hanvisning till kampanjmaterial?

Tideräkning och kalender

I Kardien används den Arcivaliska tideräkningen som räknar åren från profeten Odos uppenbarelse. Den togs i bruk 212 e.O. och avlöste den Kejserliga Jorpagniska tideräkningen som var en hednisk kvarleva från innan Mörkertiden. Den Lysande Vagens exark Arcival den Vise som initierade tideräkningen utvecklade också ett nytt kalendersystem. Detta används nu i alla länder där tron på solguden Etin är den dominerande religionen och i Kardien som följer den aidniska grenen av Lysande Vägen har det utvecklats till den Aidniska kalendern (se EA-Kampanj pdf).

Kardiska festdagar

Valentin Echtes dag: 15 Öppnemånad
-denna årets första Odosdag tillägnas echternas första hövding.
Dansnatten: 13 Kalltemånad
-unga som gamla, bonde som adlig, dansar från solnedgång till soluppgång; en mycket gammal tradition som sags gå tillbaka till Kejsardömet Jorpagnas tid men trots misstycke från Lysande Vägen är den mycket populär.
Bontisâlens förälskelse: 2 Töemånad
-man ger sitt hjärtas utkårade en gul blomma.
Tallerins död: 28 Töemånad
-en kardisk festdag som i Zorakin på senare tid har anammat under namnet Brands dag; drakar flygs under dagen för att under kvällen "dödas", historien om hjälten och draken återberättas.
Odos landstigning: 21 Halvemånad
-man firar Odos landstigning i Artuna nio dagar efter sommarsolståndet 12 eO. Enligt sägnen sägs det att echternas jarl lovade att han ville vara den första som mötte profeten då han steg i land i Aidne men han låg sjuk borta från kusten när skeppet från Caddo anlände. För att hedra jarlen fortsatte därför Odo upp Gridefloden och tog sina första steg på aidnisk mark framfor den echtiske jarlens sjukbädd som burits ner till staden Artunas flodhamn.
Stora Lilla höstfesteveckan: 12-17 Skördemånad
Det echtiska folket gör gärna det mesta på sitt vis, så även med helgdagar. Lilla höstfesteveckan som alla användare av aidniska kalendern firar i två dagar är i Kardien efter 424 eO utvidgat till sex dagar. Faltrakierna kallar detta lite ironisk for "Stora Lilla höstfesteveckan" och är noggranna med att själva skilja mellan de två. Dock måste faltrakierna vare sig de vill eller inte följa echternas sätt när det gäller lagliga bestämmelser.
Echterskatt (lilla höstfesteveckan börjat): 12 Skördemånad
-bland echterna betalas skatter alltid på samma dag varje år medan hos faltrakierna brukade detta variera beroende på sedvanan i de olika shirerna. Som en del av omstruktureringarna i "nya" Kardien infördes echternas skattedag att gälla hela landet och då skal skatter till godsherre, stad, kung och soltempel betalas.
Drängmorgon och Pigkväll (lilla höstfesteveckan börjat): 13 Skördemånad
-en annan sedvana echterna införde var att dagen efter skattebetalningen besluta om tjänstefolkets fortsatta anlitning. Annars är detta vanlig att göra på våren men i Kardien innan Lilla hostfesteveckan - drängar ges besked på morgonen och pigorna på kvällen, så gör echterna.
Maktskiftet (lilla höstfesteveckan fortsatt): 16-17 Skördemånad
-firas i bland echterna i Kardien i åminne tronövertagandet 424 eO. Faltrakierna har inget att fira men passar på att njuta av dessa två extra lediga dagar då echterna är upptagna i slott och tempel.
Vinprovarkvällen: 14 Etinsmånad
-en butilj av årets vin provas (ofta i stället en kanna öl); den påföljande mer religiösa Ångerdagen kallas folkligt "Tunga huvuds dag".
pegasus
Ransardisk Gripryttare
Inlägg: 201
Blev medlem: 2008-08-03 16:02
Ort: Stockholm

Inlägg av pegasus »

Regil

Jag gillar det mesta jag läser om baronerna då det stämmer mycket överrens med mina tankar om baronerna. Tycker att det är intressant om sköldpenningen och förhandlade mellan baronen och hans bönder. Tolkar det som att det inte fanns någon ofria bönder i echterna vilket om jag kommer ihåg rätt stämmer bra med beskrivningen echtiska folkgruppen. Utan att det är en byteshandeln mellan en lokal krigsledare och bönderna som behöver beskydd från rövare mm. Kort sagt funkar bra. Gällande kriterierna så är det enda jag saknar en viss mått upprätthållande av lag och ordning, sedan tycker jag kanske att vissa av dem hör samman och kanske är överflödigt att ha två seperata punkter (t.ex. 2 och 3 eller 1 och 4).

Till sist det som jag inte gillande var de olika förstavelsebaronerna. Tycker att en baron är en baron och det är en allmän beskrivning av män som uppfyller de kriterierna som finns. Det finns givetvis olika grader av makt och rikedom emellan baroner men att ha att lägga in dem i fack tycker jag är att gå för långt. Dock var vissa av dessa vettiga för att definiera vissa grupper av baroner som storbaronerna, vilka i min mening bör inkludera grevar och hertigar då de uppfyller väl kraven för baroner, och gränsbaronerna (vilket jag antar du menar med markbaroner) som har en något anorlunda verklighet är de i mer civiliserade delar av riket. Men dessa är endast för att beskriva större grupper inom adeln. Ju mer jag skriver om detta så inser jag att jag egentligen inte har några problem med förstavelserna utan kanske vill ha dem något förklarade så jag förstår hur benämningen har uppkommit och vilken status de har.

Sedan så har jag en idé om att man kan använda titeln friherre för de som har alloder som grund för sin rikedom och vapenmakt. Med baroner har fått land och befästningar tilldelad till sig genom krig, giftemål eller något annat. Baronen är den klassiska vasallen med rusttjänst, krigsfölje mm. Friherren har tagit på sig vissa förpliktelser frivilligt i utbyte mot vissa privilegier. De har givetvis en likvärdig rang och status.

Jag skulle tycka att det var kul mer flera titlar i Aidne som kanske har ungefär samma betydelse med har grund i olika folkslag och regioner. Skulle gärna se att jarlar fanns kvar inom Kardien för att komplettera grevarna och kanske ha undergrevar (fri översättning på vikomte). Sedan tycker jag det finns för många hertigar och skulle gärna se att några av hertigarna försvann och grevarna blev direkt svurna till kungen eller någon närliggande greve/hertig. Detta var huvudsakliga syftet bakom min första förvirrade post i Zorakin för att få ett mer dynamisk feodal struktur som konstant ändrades i samband med ätteer dog ut eller förenades med giftemål.
Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 14:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil »

1), 2), 3) etc - du har nog rätt, texten kan vinna på om man slår ihop.

Förstavelserna har ju ingen juridisk betydelse - de är endast talspråksmässiga. vet inte om jag var tillräckligt tydlig med det. Titeln är baron. punkt. Oavsett om du har fjorton gods eller endast ett litet torp.

Vad gäller hertigar så tycker jag också att de är för många... och skulle hellre ha sett hertigar som kungens bröder eller likannde. men nu har jag valt att följa det som är givet. Ett hertigdöme blir då ett slags landskap som definitionsmssigt leds av en hertig. lägg märke till att ett hertigdöme har blivit kungadömän (i praktiken), ett bytt ätt som innehar det (grinfara) efter ett långt inbördeskrig och ett har upphört att existera efter att blivit erövrat av grannen. Seadn också att de flesta kungar har frösökt at stävja den typen av mektkoncentration ibland vasallerna.

Vad gör en undergreve? Gillar titeln, har en bra klang.

Markbaron - vad och vem det är vet jag inte :D
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9022
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Nar faltrakierna styrde i Kardien hade de ett system dar deras storman ogdarna valde en ledare till att militart ansvara for vart och ett av de olika landskapen - en hertogd (här-ogd). Dessa hertogdar var kungens direkta vasaller men forsvann ur det feudala systemet efter Maktskiftet. De echtiska hertigarna forlanades troligtvis ungefar samma landområden men kan ha gjort några mindre forandringar. De historiska hertogdarna kallas ofta hertigar i historiska skrifter, något få andra an mandelmunkarna bekymrar sig over.

Detta tankt vara de gamla kardiernas tolkning av samma tituleringar som i Zorakin blev/var fogdar och hertigar. Lite egenkonstruerad erebisk språkhistoria med andra ord. Jag forsoker också att ge lite material åt Kardien innan echterna! :)
pegasus
Ransardisk Gripryttare
Inlägg: 201
Blev medlem: 2008-08-03 16:02
Ort: Stockholm

Inlägg av pegasus »

Eftersom jag var lite förvirrad i min text så kanske inte det framgick så kom jag slutligen fram till att vissa baroner som delar vissa gemensamma drags får en gemensam benämningen tycker jag verkar vettigt. Men i så fall tycker jag det är vettigt att man utvecklar detta i texten.

Jag har inget emot hertigdömen (och hertigar) i sig själva utan bara i den definiation som de fick i Aidne och i nästan alla andra rollspelsmoduler jag har läst. Dvs en del i den linjära och grovt förenklade delen i pyramidsadeln. Jag skulle hellre se dem som en del av en struktur som är dynamisk och ändras i takt med allianser, blodsband och rå militär styrka ändras i riket. Med detta så vill jag att Ereb går bort från den förenklade pyramidstänkade hos adeln och försöker få en mer trovärdig struktur. Detta innebär dock inte att hertigar skall försvinna helt och hållet utan bara att de skall få en mer nyanserad bild i det nya Ereb. Vad jag tycker verkar logisk är att ha dem i något större områden som är något svåradministrerade från kungliga huvudstaden eller områden som består av forna självständiga riken. Jag har till exempel svårt för att hertigdömet Ridmark som består av två grevskap (enligt Aidnes karta) eller Haperike som består av fyra grevskap (enligt Aidnes karta) som båda ligger väldigt nära kungens domäner och verkar mycket mer troligt att grevarna lyder under konungen direkt. Men mycket kan ha hänt med länsherrarna i dessa områden. I Ridmark så kanske har samma länsherre anförskaffad både grevskapet Bry och grevskapet Trollfors (det andra grevskapet i Ridmark) genom giftemål, arv och erövring. Personligen ser jag endast tre troliga hertigsäten; Kastellien (Nordmark), Faltrax(Faltrax) och Ispin (Losdrivien) som var och en representerar huvudorten i de tre erövrade rikena (visserligen erövrade Faltrax dem först) som finns kvar i de olika folkslagen. Det finns givetvis ett fjärde som kan tänkas och det håller kungen själv. Dock tycker jag att det är ovanligt att hertigdömet håller makt över hela hertigdömet och flera av grevarna är troligtvis vasaller till kungen. Jag tycker att på detta sätt så skulle grevarna kunna komma fram till rikets maktspel med en mer självständig roll där deras underlydande ofta är nominell än verklig. Givetvis så skulle de hertigsäten som finns enligt Aidne bli de mer mäktigare av grevskapen. Din syn med kungasöner som hertigar är helt ok och är den andra bilden av hertigar. I så fall så skulle de egentligen bara vara en greve i makt och rikedom med en hertigtiteln för att särskilja deras kungliga blod från de vanliga grevarna. Detta är bara hur jag ser rollen för hertigar och hertigdömen i Ereb och är medveten om de bryter mot källmaterialet som jag dock anser bristfälligt och grovt förenklat.

En undergreve är grevens ställföreträdande och varje undergrevskap är kopplat till ett grevskap. Det kan finnas flera undergrevskap i ett grevskap men normalt endast en eller två. Dessa har egentligen samma uppgifter som greven med att upprätthålla lag och ordning och leda krigsmakten i området men är normalt underställd greven. Ett undergrevskap är på många sätt ett större baroni som ofta (men långtifrån alla) hålls av greven själv eller en nära släkting.
pegasus
Ransardisk Gripryttare
Inlägg: 201
Blev medlem: 2008-08-03 16:02
Ort: Stockholm

Inlägg av pegasus »

Får jag fråga varför ogdarna valde en ledare mellan dem och kungen. Ville de inte behålla sin egen makt och inflytande? Jag skulle tycka det mer troligt att faltraktiska hade en feodalstruktur som följde den traditionella modellen istället för den karolingska modellen med ett större samverkan med folket. Då blir det en kontrast när echterna tog över och införde den karolingska modellen vilken i Ereb kanske bör kallas den valianska modellen.

Hur definieras landskap egentligen? I min tanke vore det enklasta att gå in på befolkningsgrupper och se vilka områden som de bebor. Är de stora befolkningsgruppen så kan geografisk delas i mindre lättstyrda områden.
Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 14:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil »

birkebeineren skrev:Ar detta något du kan tanka rodfargat till det fardiga Kardien Regil? Vill du ev. ha med mera om fortdagar, månadsnamn och de aidniska festdagarna samt LVs egna helgdagar, eller racker det med en hanvisning till kampanjmaterial?
I princip ja, men jag återkommer. Jag tror att jag masserar texten lite och rödfärgar den sedan, vad tror du om det?

Jag tror att det räcker så här med tideräkning. Annars så är risken att information upprepas om och om igen (när vi har gett ut 20 moduler menar jag...)
Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 14:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil »

pegasus skrev: Jag har inget emot hertigdömen (och hertigar) i sig själva utan bara i den definiation som de fick i Aidne och i nästan alla andra rollspelsmoduler jag har läst. Dvs en del i den linjära och grovt förenklade delen i pyramidsadeln. Jag skulle hellre se dem som en del av en struktur som är dynamisk och ändras i takt med allianser, blodsband och rå militär styrka ändras i riket. Med detta så vill jag att Ereb går bort från den förenklade pyramidstänkade hos adeln och försöker få en mer trovärdig struktur.
Återkommer när tid finnes, men vill bara påpeka att man i kardien år 423 satte sig med en karta över landet och kunde rita nästan fritt. detta gör att man kunde konstruera sin feodalism från topp och neråt, istället för tvärtom. Det gör STOR skillnad. Om Vidar fick för sig att det skulle finnas 10 hertigar i riket, så blev det så. Hade han bestämt sig för att endast har gervar och baroner så hade det blivit så. Alla som fick bli grevar var tvugna att svära hertigen lydnad, annsr så fick de inte bli grevar. Sedan har 200 år gått och saker kan ändras, men systemet är konstruerat ovanifrån, inte skapat genom skiftande allianser och erövringar.

Kanske borde man ändra saker och ting mer på Divras udde, men jag vill ha kvar "kniven i ryggen" från släkten Måne.
pegasus
Ransardisk Gripryttare
Inlägg: 201
Blev medlem: 2008-08-03 16:02
Ort: Stockholm

Inlägg av pegasus »

kort svar endast

Håller med om att Kardiens indelning 423 genom kungens design är väldigt viktigt. Dock tycker jag denna indelning gör pyramidfeodalismen extra konstigt. Han valda medvetet att skapa tio positioner som nästan var likvärdig med sin egen i makt och rikedom? Det tycker jag verkar konstigt. Hans främsta tanke bör vara att bevara kungamakten och inte dela med sig denna eller ? Därför tyckte jag att hertigar har utsetts i områden som är utanför kungens räckvidd. Men du har en god poäng att det är faktiskt ett skapat system av kungen och inte har gradvist växt fram under tiden.

Släktens Månes makt och rikedomar tycker jag fortfarande skulle vara intakta då de har direkt kontroll över stora landområden och grevskapen i centrala Divra.
Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 14:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil »

pegasus skrev:kort svar endast

Håller med om att Kardiens indelning 423 genom kungens design är väldigt viktigt. Dock tycker jag denna indelning gör pyramidfeodalismen extra konstigt. Han valda medvetet att skapa tio positioner som nästan var likvärdig med sin egen i makt och rikedom? Det tycker jag verkar konstigt. Hans främsta tanke bör vara att bevara kungamakten och inte dela med sig denna eller ? Därför tyckte jag att hertigar har utsetts i områden som är utanför kungens räckvidd. Men du har en god poäng att det är faktiskt ett skapat system av kungen och inte har gradvist växt fram under tiden.

Släktens Månes makt och rikedomar tycker jag fortfarande skulle vara intakta då de har direkt kontroll över stora landområden och grevskapen i centrala Divra.
Varför skapar Vidar en struktur där det finns 10 positioner som är nästasn lika mäktiga som den egna? Svaret är enkelt - för att han måste. Vidar är Jarl, vald av stormännen. Dessa har rätt att avsätta honom och Vidar själv lever mer på sin ledarförmåga än de egna riddarnas antal. De främsta stormännen bad inte snällt att få dela på kakan och begränsa kungens makt, det var ett absolut krav för att låta Vidar bli kung i ett arvskungadöme. Vidar balanserade det genom att begära att alla svor kungen trohet främst. Vet inte hur detaljerat men bör beskriva detaljerna, har en text om maktövertagandet som jag slipat lite på, infogar nog en rad eller två om detta, men inte så mycket mer.

Sedan så är Vidar inte bara blivande kung, han är också ledare för det echtiska folket och har i viss mån mer än bara sitt eget bästa för ögonen, här finns ett visst mått av idealism som gör tanken på maktdelning mer tilltalade. Ska nog formulera något tydligt om det här. En tidig maktdelning, inspirerad av Baronen av Bredas tankegångar.

Edit: vill bara säga att jag tycker den här diskussionen fortsatt är mycket givande, den tvingar fram ett vässande av adelsstrukturen som jag tycker är mycket bra.

När detta är slut har jag en annan fråga vi kan jobba på... en som är minst lika viktig att utveckla.
Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 14:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil »

Editerat Baroner.
pegasus
Ransardisk Gripryttare
Inlägg: 201
Blev medlem: 2008-08-03 16:02
Ort: Stockholm

Inlägg av pegasus »

kort

Tycker om att adeln har krav för sitt stöd åt kung/jarl Vidar. Därför så är det sannolikt att baronerna tog huvuddelen av landegendomarna i faltrakiska och de starkaste av dessa kan ha krävt/tagit makt över mindre starka baroner i områdena varav grevarna är väl underbygda men hertigarna är något som varken kungen eller grevarna är särskilt intresserade av. Jag kan tänka mig några fåtal hertigar av riktiga mäktiga echtiska stormän men inte att alla grevar är underställda hertigar.

Sedan bör det vara anorlunda i Echtien än i Faltrax då det finns olika bakgrund.
Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 14:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil »

pegasus skrev:kort

Tycker om att adeln har krav för sitt stöd åt kung/jarl Vidar. Därför så är det sannolikt att baronerna tog huvuddelen av landegendomarna i faltrakiska och de starkaste av dessa kan ha krävt/tagit makt över mindre starka baroner i områdena varav grevarna är väl underbygda men hertigarna är något som varken kungen eller grevarna är särskilt intresserade av. Jag kan tänka mig några fåtal hertigar av riktiga mäktiga echtiska stormän men inte att alla grevar är underställda hertigar.

Sedan bör det vara anorlunda i Echtien än i Faltrax då det finns olika bakgrund.
Kartan med hertigdömen är kanonisk, speciellt efter Adragoors insats. En tanke som dök upp är dock att det kana vara så att de tio hertigdömena är landskap och att antalet hertigar är färre. skall suga på den karamellen.

Varför skulle inte den greve som blir hertig vilja att det skall finnas hertigar?
Skriv svar