Hynsolge
Bra jobbat.
Vad du skrivit, Mikulur
Tsss Så ni säger...Ser bra ut mikulur, både historia och folk!
Nä skämt åsido det är bara kul att äntligen komma igång! Att det uppskattas gör inte saken sämre! Jag passar på att smida medans järnet är varmt...
Här kommer en del ur Kapitlet om Fingalkulten:
Den beundran och glorifiering av nationalhjälten Fingal Gorrond som uppkom efter att han drivit bort den härjande Svartfolkshorden visste inga gränser bland Hynsolges folk. Han blev förlösaren, hjälten, och personifieringen av den lycka som gemene man kände efter att ha undsluppit det järngrepp som Korumil Gormowac och hans anhang haft kring det stackars prövade och härjade folket. Att Fingal själv också var en man med ambitioner och samtidigt hade storslagna planer för sitt nya rike var något som hjälpte till all bättra på den status han redan skaffat sig i Hynsolge. Även om han var en god ledare så kunde han själv aldrig ana vilka följder som hans hjältedåd skulle innebära för framtiden. Själv ansåg han sig bara vara en av alla de tappra själar som gjorde sitt bästa för värja sig för hopen av anstormande orcher , resar och annat oknytt. Att han skulle bli gjord till konung och senare också nationalhelgon var absolut inget han räknat med. Med den medföljande berömmelsen kom också mycket huvudbry för den unge hjälten. Många var de som såg upp till hans person och beundrade den unge självsäkre mannen som just befriat landet från misär och tagit det mot annan allt ljusare framtid. Man måste ta i beaktande att landet vid det här laget var fruktansvärt utarmat, folket misströstade och hade inte levt i lugn och ro på många mansåldrar. Landet var skövlat och förstört efter svartfolkens plundringar, där de dragit fram hade de lämnat efter sig ett fruktansvärt sår som skulle tid innan det skulle kunna läka igen. Svält och farsoter hade plågat det redan plågade folket och det som krävdes nu för att gjuta mod i folket var någon som kunde samla och ena, någon som kunde leda och förena, någon som kunde väcka det slumrande och stolta folket återigen, det som krävdes nu var någon som den beundransvärde Fingal Gorrond…
Många var det som insåg att om man inte tog detta tillfälle i akt så skulle landet aldrig lyckas resa sig igen, det skulle tyna bort och förfalla, försvinna från Erebs historieböcker och bli en region av kaos, anarki och splittrade själar. Någon som Fingal Gorrond. Han var den perfekte personen att leda den nya ordning, att leda och bygga upp en ny nation,att göra Hynsolge till en välfungerande stat återigen. Hynsolges mäktiga ätters överhuvuden enades om att kröna Fingal till Kung över det nya landet. Fingal insåg tidigt att han för vissa parter endast var en bricka i spelet, att han skulle utnyttjas för att vara frontfigur för den nya sammanhållningen men han hade sina egna planer och med sina bundsförvanter och trognast män lyckades han utmanövrera de falanger som såg ut att lyckas.
"no challenge should be faced without a little charm and a lot of style"
-
- Admin
- Inlägg: 9214
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Jag har alltid sett Fingal som en Conan-liknande figur dvs en man vars öde långt överskrider hans ambitioner och jag gillar att denna karaktär fördjupas och sätter sina spår i Hynsolge även om jag anser Fingals rike borde vara olikt dagens Hynsolge på många sätt.
Kort sagt; verkar mycket lovande. Vidare är det kul att någonting händer i Hynsolge som i min mening ett mycket intressant rike i Ereb. Ser frameot att läsa mer av dina alster...
Kort sagt; verkar mycket lovande. Vidare är det kul att någonting händer i Hynsolge som i min mening ett mycket intressant rike i Ereb. Ser frameot att läsa mer av dina alster...
Ja alltså...hynerna blir först krunifierade, sedan vinner de kriget, några av dem grundar Grivela och krunifieras med hynisk touch vilket = jorer, dessa jorer ser sig sedan tvugna att kuva sina hyniska kusiner i det vi idag kallar Hynsolge, varefter hynerna där jorifieras, för att efter 3K bli hynsolgier (jorer med hyniskt barbarblod). Det hynisk-narguriska arvet är därför väsentligt mindre än det joriska, men inte obetydligt enligt källorna. Gick det att följa?gtjorgo skrev:Är....Var Fingal en av Hynerna eller var han av jorisk härkomst?
Fingal är mao, om han är från Hynsolge, både jorer och i viss mån hyner. Fast i modern tid talar man om jorer som en benämning på alla som talar joriska språk och har kulturgemenskap genom det gamla imperiet. En hynsolgier skiljer sig dock från echterna trots att de bägge folken är joriska.
Tack Mikael! Alltså jag satt och klurade på hur jag lättast skulle kunna förklara hur det förhöll sig men du hann före och du sammanfattade det väldigt bra! Det känns som om det är ett minst sagt invecklat spörsmål hur det hela förhåller sig och ÄS krånglade nog till det för sig själva lite då jag tror att dom inte riktigt höll ordning på sina egna fakta.
"no challenge should be faced without a little charm and a lot of style"
- KnightVision
- Trakorisk Svavelskeppare
- Inlägg: 19
- Blev medlem: 2009-05-05 18:37
- Ort: Uppsala
Hej på er!
Jag håller på att spelleda det hynsolgiska inbördeskriget från början till slut, med tyngdpunkten lagd på politiken och krigföringen, för ett par av mina spelare och passade nyss på att ta en titt på nätet för att se om det händelsevis fanns lite info att hämta här. Jisses. Vilka genier ni är! Skall försöka inkorporera det mesta som har skrivits här, men har också några frågor och synpunkter:
* Hur skall knezh och marechz uttalas? "Knesh" och "mareksh"? "Knezz" och "mareshzz"?
* Gillar idéen med hussarerna, men skall de vara lätta eller tunga trupper? De polska bevingade hussarerna var ju tämligen tunga och i någon mån "de sista riddarna". Senare utveckling gick ju snarare mot att endast det lätta kavalleriet kallades hussarer, medan de tyngre blev kyrassiärer. Jag lutar nog mot det senare. Bovariska kyrassiärer och kungliga hussarer - sug på den... Kyrassiärernas estetik kan dock med fördel lånas från de bevingade hussarerna, även om jag är skeptisk till vingarnas varande.
* Det verkar som att mycket av det som skrivits här inte har letat sig in i wikin av oklar anledning. Hur ser reglerna för uppdateringen ut? Röstar ni fram förslagen? Kan man markera på något sätt vad som är från EB och vad som är nytillkommet?
Jag håller på att spelleda det hynsolgiska inbördeskriget från början till slut, med tyngdpunkten lagd på politiken och krigföringen, för ett par av mina spelare och passade nyss på att ta en titt på nätet för att se om det händelsevis fanns lite info att hämta här. Jisses. Vilka genier ni är! Skall försöka inkorporera det mesta som har skrivits här, men har också några frågor och synpunkter:
* Hur skall knezh och marechz uttalas? "Knesh" och "mareksh"? "Knezz" och "mareshzz"?
* Gillar idéen med hussarerna, men skall de vara lätta eller tunga trupper? De polska bevingade hussarerna var ju tämligen tunga och i någon mån "de sista riddarna". Senare utveckling gick ju snarare mot att endast det lätta kavalleriet kallades hussarer, medan de tyngre blev kyrassiärer. Jag lutar nog mot det senare. Bovariska kyrassiärer och kungliga hussarer - sug på den... Kyrassiärernas estetik kan dock med fördel lånas från de bevingade hussarerna, även om jag är skeptisk till vingarnas varande.
* Det verkar som att mycket av det som skrivits här inte har letat sig in i wikin av oklar anledning. Hur ser reglerna för uppdateringen ut? Röstar ni fram förslagen? Kan man markera på något sätt vad som är från EB och vad som är nytillkommet?
The only thing necessary for Evil to prevail is for Good men to do Nothing.
Wikifiering är svårt eftersatt, men några tappra själar kämpar på.
Grunden bakom wikifiering brukar vara att medlemmarna som gör sina stämmor hörda i tråden är hyfsat överens med ämnesansvarig eller den som för tillfället för ämnet framåt. Mörkröd markering i en tråd skall oftast tolkas som wikifieringsbart material.
Grunden bakom wikifiering brukar vara att medlemmarna som gör sina stämmor hörda i tråden är hyfsat överens med ämnesansvarig eller den som för tillfället för ämnet framåt. Mörkröd markering i en tråd skall oftast tolkas som wikifieringsbart material.
-
- Admin
- Inlägg: 9214
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Alltid kul att nya folk hittar hit.
Har du material om Hynsolge så posta det gärna, stort eller lite spelar ingen roll. Folk brukar tycka till och om det gillas kan det eventuellt sedan rödmarkeras och flyttas till wikin (där åtminstonde det mesta är "nyofficiellt"). Sen är det heller inget måste att en text måste vara lämpad för wikifiering, forumet är till för att diskutera fram bra material.
Hur du exempelvis utvecklat/användt Hynsolgeupproret i din kampanj vore interessant att veta!
Tja, kanske "knesh" och "mareksh"? Utifrån ordlyden vill jag gissa på de härstammar från kejserlig jori och då har kanske språkansvarige Adragoor en förklaring?KnightVision skrev:* Hur skall knezh och marechz uttalas? "Knesh" och "mareksh"? "Knezz" och "mareshzz"?
Dessa har endast varit ideer på forumet men tror att de har gillats? Bovariska kyrassiärer och kungliga hussarer låter bra i mina öron.KnightVision skrev:* Gillar idéen med hussarerna, men skall de vara lätta eller tunga trupper? De polska bevingade hussarerna var ju tämligen tunga och i någon mån "de sista riddarna". Senare utveckling gick ju snarare mot att endast det lätta kavalleriet kallades hussarer, medan de tyngre blev kyrassiärer. Jag lutar nog mot det senare. Bovariska kyrassiärer och kungliga hussarer - sug på den... Kyrassiärernas estetik kan dock med fördel lånas från de bevingade hussarerna, även om jag är skeptisk till vingarnas varande.
Ingen har det övergripande ansvaret för Hynsolge (tror jag?) och då är endast det som avklarits innom andra områden wikifierat. Det som nu finns under Hynsolge har jag wikifierat då det rört den narguriska historien som jag försöker redogöra för.KnightVision skrev:* Det verkar som att mycket av det som skrivits här inte har letat sig in i wikin av oklar anledning. Hur ser reglerna för uppdateringen ut? Röstar ni fram förslagen? Kan man markera på något sätt vad som är från EB och vad som är nytillkommet?
Har du material om Hynsolge så posta det gärna, stort eller lite spelar ingen roll. Folk brukar tycka till och om det gillas kan det eventuellt sedan rödmarkeras och flyttas till wikin (där åtminstonde det mesta är "nyofficiellt"). Sen är det heller inget måste att en text måste vara lämpad för wikifiering, forumet är till för att diskutera fram bra material.
Hur du exempelvis utvecklat/användt Hynsolgeupproret i din kampanj vore interessant att veta!
KnightVision, välkommen glömde jag säga!
Vi är mycket sugna på att höra vad du har arbetat på för Hynsolge. Släng upp det och låt oss tycka till!
Mikulur är ämnesansvarig för Hynsolge. Men jag tror han är inne här till och från sedan i mars (som de flesta av oss) och kan tycka till om nya idéer precis som andra.
Vi är mycket sugna på att höra vad du har arbetat på för Hynsolge. Släng upp det och låt oss tycka till!
Mikulur är ämnesansvarig för Hynsolge. Men jag tror han är inne här till och från sedan i mars (som de flesta av oss) och kan tycka till om nya idéer precis som andra.
- KnightVision
- Trakorisk Svavelskeppare
- Inlägg: 19
- Blev medlem: 2009-05-05 18:37
- Ort: Uppsala
Mikael och birkebeineren: Tack för välkomnandet och klargörandet!
"Materialet" jag har rör sig hittills om upprorets första år (knappt, det är nu början av sommaren 605 e.O). Ansorvia är på randen till att falla för upproret, medan rollpersonerna har skickats norrut in i södra Mergilia för att understöda folket där, som lagt de flesta adelsfästen under belägring. Från Brangoria närmar sig Riikovs armé för att kväsa upproret innan det når densammes län, ledd av en mystisk man i svart huvförsedd kåpa... Rollpersonerna kommer behöva använda både list, diplomati och strålande krigföring för att rädda situationen.
Marechz Grips borg är primärmålet för rollpersonerna och är själva huvuduppdraget att inta eller förhandla sig till när äventyret börjar. På plats finns den lokale upprorsledaren Tarko med några hundra uppretade bönder som redan kallar sig "Tarkos kämpar" efter att ha klubbat ihjäl ett par av marechzens soldater. Dessa belägrar men kan knappast inta Gripeborg ensamma och är sålunda tacksamma för förstärkningarna. Österut befinner sig "Röda kompaniet" på marsch mot marechz Klos borg med liknande uppdrag som rollpersonerna. Vi behov kan förstås dessa kallas in som förstärkningar efter en dags hård ritt eller två.
Rollpersonerna leder "Blå kompaniet", en milisgruppering om hundra man med långspjut som främsta beväpning. Därutöver har de "Alkaios hussarer" som är ett dussin lätta ryttare som framförallt används för spaning, samt "Marcos batteri" som hittills består av en torsion skött av glada amatörer. "Blå kompaniet" är förvisso milis, men har sedan hösten och vinterns prövningar gått igenom sitt elddop och är snart att betrakta som reguljärt infanteri.
"Materialet" jag har rör sig hittills om upprorets första år (knappt, det är nu början av sommaren 605 e.O). Ansorvia är på randen till att falla för upproret, medan rollpersonerna har skickats norrut in i södra Mergilia för att understöda folket där, som lagt de flesta adelsfästen under belägring. Från Brangoria närmar sig Riikovs armé för att kväsa upproret innan det når densammes län, ledd av en mystisk man i svart huvförsedd kåpa... Rollpersonerna kommer behöva använda både list, diplomati och strålande krigföring för att rädda situationen.
Marechz Grips borg är primärmålet för rollpersonerna och är själva huvuduppdraget att inta eller förhandla sig till när äventyret börjar. På plats finns den lokale upprorsledaren Tarko med några hundra uppretade bönder som redan kallar sig "Tarkos kämpar" efter att ha klubbat ihjäl ett par av marechzens soldater. Dessa belägrar men kan knappast inta Gripeborg ensamma och är sålunda tacksamma för förstärkningarna. Österut befinner sig "Röda kompaniet" på marsch mot marechz Klos borg med liknande uppdrag som rollpersonerna. Vi behov kan förstås dessa kallas in som förstärkningar efter en dags hård ritt eller två.
Rollpersonerna leder "Blå kompaniet", en milisgruppering om hundra man med långspjut som främsta beväpning. Därutöver har de "Alkaios hussarer" som är ett dussin lätta ryttare som framförallt används för spaning, samt "Marcos batteri" som hittills består av en torsion skött av glada amatörer. "Blå kompaniet" är förvisso milis, men har sedan hösten och vinterns prövningar gått igenom sitt elddop och är snart att betrakta som reguljärt infanteri.
The only thing necessary for Evil to prevail is for Good men to do Nothing.
- KnightVision
- Trakorisk Svavelskeppare
- Inlägg: 19
- Blev medlem: 2009-05-05 18:37
- Ort: Uppsala
* Det lätta kavalleriet kallas för hussarer, det tunga för kyrassiärer.
Hussarerna används huvudsakligen för proviantering, räder och spaning, samt snabba flankanfall i strid. De kännetecknas vanligen av att de förutom slokmustascher även odlar imponerande polisonger. Reguljära hussarer bär dessutom en militär variant av tuxanen, huga stövlar samt pälsmössa (under vinterhalvåret). Hussarerna utrustas sällan med lans utan förlitar sig på långbladiga lättare svärd eller yxor. Hussarenas hästar är lätta och snabba.
Kyrassiärerna är rustade med bröstplåtar, ibland lackerade i starka färger, och öppna hjälmar med skydd för kinder och nacke. De är beväpnade med lans, sköld och långskaftade stridshammare och används huvudsakligen för att bryta sköldmurar och krossa fiendens huvudformationer med frontalanfall i full galopp med sänkta lansar. Anstormande kyrassiärer är en skräckinjagande syn. Kyrassiärernas hästar är oftast stora stridshingstar.
Hussarerna används huvudsakligen för proviantering, räder och spaning, samt snabba flankanfall i strid. De kännetecknas vanligen av att de förutom slokmustascher även odlar imponerande polisonger. Reguljära hussarer bär dessutom en militär variant av tuxanen, huga stövlar samt pälsmössa (under vinterhalvåret). Hussarerna utrustas sällan med lans utan förlitar sig på långbladiga lättare svärd eller yxor. Hussarenas hästar är lätta och snabba.
Kyrassiärerna är rustade med bröstplåtar, ibland lackerade i starka färger, och öppna hjälmar med skydd för kinder och nacke. De är beväpnade med lans, sköld och långskaftade stridshammare och används huvudsakligen för att bryta sköldmurar och krossa fiendens huvudformationer med frontalanfall i full galopp med sänkta lansar. Anstormande kyrassiärer är en skräckinjagande syn. Kyrassiärernas hästar är oftast stora stridshingstar.
The only thing necessary for Evil to prevail is for Good men to do Nothing.