Niferland

Samlingsplats för alla länder och platser
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

birkebeineren skrev:Står det inte något om sjöormens betydelse för skolopoderna på Trinsmyra, klätterfotingarna lägger ägg i ormkadaver eller liknande...?

I så fall, kanske skolopodanvändare i Drakryggen eller Gizurbergen som önskar köpa död sjöorm? :shock:
Där har de väl sina egna ormar och tider när ormarna går till? Kan man transportera ormköttet så långt utan att det ruttnar bort? Men kanske finns det liknande lokal användning?
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9021
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Med den tillgång till sjöorm som finns i Ormsjön vore det kanske lite opraktisk att frakta kadaver helt från Nordhaven. Tänkte mera att vi kunde införa lite trakoriana i denna helt andra del av Altor och låte sjöormarna i Ormsjön ge möjligheten till skolopoder även i Samkarna och Soluna. Kanske infödingarna längs den samkarniska Fuktkusten nedom Drakryggen använder skolopoder till jakt, eller Gizarbergens dvärgar har funnit att de lämpar sig bra till frakt över solheta bergssidor i Ovanvärlden (eller i den dvärgastad någon kanske minns Spelknepe engång ritade upp)?
Användarens profilbild
gtjorgo
Nidländsk Domare
Inlägg: 2428
Blev medlem: 2008-05-24 13:54
Ort: Östersund

Inlägg av gtjorgo »

hmm, dvärgar som använder skolopoder till att frakta malm i de trånga gruvorna låter minst sagt användbart. Frågan är väl dock om skolopoderna som finns på Trinsmyra är en endemisk art till ön eller spridda över andra delar av Altor?
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9021
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

En lösning skulle kunna vara att skolopoderna härstammar från det insektssrika Samkarna, möjligtvis från De rasslande rasernas arkipelag, och via de kontakter som redan klavykerna på trakoriska öarna etablerade med Melukhakulturen hamnade de på Trinsmyra. De samkarniska skolopoderna har tagit sig till Soluna och Gizarbergen genom antingen mänsklig (niferländsk?) hjälp eller vid att lifta på döende sjöormar som korsat Ormsjön.

Eller så lämnar vi skolopoderna på Trismyra?

...fast jag har redan börjat se före mig samkarniska fuktkustbor ridande på klätterfotingar både uppför och nerför Drakryggens branta sidor. :)
Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 14:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil »

Kan man inte ha skolopoder med en twist?

En närbesläktad art klätterfotingar som dock skiljer sig på ett antal avgörande punkter från de som huserar på Trinsmyra?

Små snabbfotade klätterfotingar som pilar upp och ner för bergsväggarna med en eller två ryttare på ryggen? :P
Användarens profilbild
gtjorgo
Nidländsk Domare
Inlägg: 2428
Blev medlem: 2008-05-24 13:54
Ort: Östersund

Inlägg av gtjorgo »

Apropå något helt annat!

Vad använder Niferlänningarna för material till sina bredbrättade platta hattar?

Är det Stråhattar, filthattar kanske läder som gäller?
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9021
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

gtjorgo skrev:Vad använder Niferlänningarna för material till sina bredbrättade platta hattar?

Är det Stråhattar, filthattar kanske läder som gäller?
Kanske en sånn: http://en.wikipedia.org/wiki/Sombrero_Vueltiao

Skulle det förresten kunna vara en ide att knyta den klassiska häxhatten till Niferland? Den bredbrämmade spetsiga hatten har härifrån spridit sig till andra delar av Altor och, tillsammans med annat, gett upphov till både myten och sedvanan att de som kallar sig häxor har en häxhatt? :?
Användarens profilbild
gtjorgo
Nidländsk Domare
Inlägg: 2428
Blev medlem: 2008-05-24 13:54
Ort: Östersund

Inlägg av gtjorgo »

Det kanske kan vara något. Det som utmärker (ämbetes-?)häxorna är alltså att deras kulle på hatten är högre?
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

birkebeineren skrev:
gtjorgo skrev:Vad använder Niferlänningarna för material till sina bredbrättade platta hattar?

Är det Stråhattar, filthattar kanske läder som gäller?
Kanske en sånn: http://en.wikipedia.org/wiki/Sombrero_Vueltiao

Skulle det förresten kunna vara en ide att knyta den klassiska häxhatten till Niferland? Den bredbrämmade spetsiga hatten har härifrån spridit sig till andra delar av Altor och, tillsammans med annat, gett upphov till både myten och sedvanan att de som kallar sig häxor har en häxhatt? :?
Precis så i läder eller kraftigt impregnerat tyg! :D
Och ställer mig positiv till hattidé två med.
Användarens profilbild
gtjorgo
Nidländsk Domare
Inlägg: 2428
Blev medlem: 2008-05-24 13:54
Ort: Östersund

Inlägg av gtjorgo »

Hur gammal är häxkonsten förresten? Spred den sig snabbt till övriga Altor?

Om denna klassiska häx- look skapades för flera tusen år sedan kan det kanske vara svårt att härleda denna till Nivralernas övärld.

Har häxorna på Nivralerna någon organiserad kontakt/samarbete med Krilloans häxor eller de som verkar under herr Vlad Kementaur på Tannatapol? Han kanske står på god fot med Monarkens närmaste rådgivar-häxa eller så kanske hon och han är bittraste fiender? tex : På gatorna i Nifaria ryktas det om obesvarad kärlek från den vise, mystiske sanningssökaren Vlad.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9021
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

gtjorgo skrev:Hur gammal är häxkonsten förresten? Spred den sig snabbt till övriga Altor?

Om denna klassiska häx- look skapades för flera tusen år sedan kan det kanske vara svårt att härleda denna till Nivralernas övärld.
I egen kampanj har jag kopplat häxor (både namnet och fenomenet) till Aidne och en tolkning av gudinna Khellian (inte penternas tolkning) som finns där. Möjligtvis skulle vi kunna låta dagens klassiska magiskola Häxkonster vara en symbios mellan Niferländska häxor och aidniska khelliandyrkare?
gtjorgo skrev:Har häxorna på Nivralerna någon organiserad kontakt/samarbete med Krilloans häxor eller de som verkar under herr Vlad Kementaur på Tannatapol? Han kanske står på god fot med Monarkens närmaste rådgivar-häxa eller så kanske hon och han är bittraste fiender? tex : På gatorna i Nifaria ryktas det om obesvarad kärlek från den vise, mystiske sanningssökaren Vlad.
Enligt ovanstående ide kan den "klassiska häxkonsten" (läs: Magiskolan Häxkonst) ha uppstått i Krilloan som en blanding från Niferland och Aidne?
Tycker EAs häxor har allt att vinna på att kopplas till olika altoriska förhållanden, då kan de vara både klassiska och säregna.

Spekulationerna kring den mystiske Kementaur låter helt rätt, fast vart är mannen i fråga för tillfället, i Altors dimension eller på något annat plan?
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

Tycker häxkonsterna har ursprung i mycket gamla matriarkala stamsamhällen på Nirvalerna, minst 2000 år sedan. (Att skolan skulle ha uppstått nyligen i Krilloan gör det mindre sannolikt att den skulle vara en integrerad del i Niferlands tradition/kultur.)

Varför kan inte den klassiska häxlooken ha sitt ursprung så långt tillbaks? Kanske färdades de första häxorna som lämnade Niferland till sjöss och redan då (långt senare) var den bredbrättade hatten traditionell bland niferländska sjömän. Den blev en naturlig resehatt för de kringvandrande häxor som spred kunskapen. Skitbra mot det regn och nyfikna blickar.
Dagens mer specifika svart klänning, vårtor på näsan, svart katt, kvast (pepparkakshus och kaffekanna) kan ha uppstått någon annanstan långt senare och sedan återexporterats till Niferland, fast det känns krystat. Hellre att Häxtrenderna föds och utvecklas i Niferland (eller Krilloan) och sprids via Krilloan ut i Altor. Jag gillade kopplingen mellan häxornas hatt och niferlänningarnas sjömanshatt.
Användarens profilbild
gtjorgo
Nidländsk Domare
Inlägg: 2428
Blev medlem: 2008-05-24 13:54
Ort: Östersund

Inlägg av gtjorgo »

monsunperider kanske drabbar Nivralerna, då är en väl impregnerad hatt perfekt. En bra grund häxhattens första yttring.
:D

Att de har högre kulle än sjömännen (eller övriga Niferlänningar i stort)kan kanske liknas med osmanska rikets tillämpning av turbaner. Ju större makt/ära ju större huvudbonad har man. Även andra kulurer i t ex Kaukasus hade samma tankar.
(Min avatar: Iman Shamil har definitivt en kraftig kreation(med päls), detta eftersom han var Emir av Nordkaukasus.)
Om häxorna härrör ur ett tidigare matriarkat (som till viss del fortlever?) är det inget konstigt att de tidigt i historien bar hög kulle på sina hattar.

vilda spekulationer :)
Senast redigerad av gtjorgo den 2009-05-06 20:36, redigerad totalt 1 gånger.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9021
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Uttryckte mig lite otydligt... Jag tycker att häxkonsten skal vara nära knuten till den niferländska kulturen, gärna sedan 2000 år tillbaka (och absolut med hattarna), men jag tänker utifrån ett skilje mellan niferländsk häxkonst och den (någotsånär) formaliserade magiskolan: Häxkonst.

Häxorna i Niferland kan vara mycket klassiska häxor (kanske bortsett från de värsta överdrifterna), med sin niferländska särprägel och kulturella förklaringar (som hatten) MEN för att inte alla häxor i Altor skal vara niferländska häxor i förkladnad tankte jag att det via kontakter i Krilloan eller annorstädes har uppstått en blanding med andra typer häxor, exempelvis aidniska khellianhäxor. Resultat skulle då bli magiskolan: Häxkonst och SL samt Spelare med möjlighet att tolka sina häxor lite olika.

Dock endast lösa funderingar, jag vill heller veta mer om den gamla niferländska häxkonsten med bredbrämmade hattar! :P
Användarens profilbild
gtjorgo
Nidländsk Domare
Inlägg: 2428
Blev medlem: 2008-05-24 13:54
Ort: Östersund

Inlägg av gtjorgo »

Precis!

Nivralska häxor gick tidigt samman och kodifierade/reglerade den kunskap man hade. Detta gick förhållandevis väl på grund av kvinnornas fria ställning i allmänhet på öarna och häxornas i synnerlighet. I Krilloan mötte man kvinnliga magiker från andra delar av Altor med liknande besvärjelser och lyckades mer utstuderat forma sin magiskola tillsammans med dessa. De Nivralska häxorna var tongivande under denna kodefiering och därför tog många häxor från övriga Altor över många av deras attribut, Hatten, häxkitteln (?) för att nämna några. Tillbaka erbjöds kvasten vilket sågs som ett hån eller snarare kulturkrock då många av Nivralernas häxor höll sig med slavar och knappast sopade själva (Besvärjelsen KVASTFLYGNING är inget man är särdeles haj på på öarna). Katten fann man dock intressant och införlivades i Niferländsk häxkultur.

Rörande hatten kanske det är mer eller mindre ett måste för ormsjöns galanta häxor emedan man längre norrut (samt även delvis i Krilloan, allas våran smältdegel) inte håller lika hårt på den regeln. De flesta häxorna där har ingen aning varifrån huvudbonaden har sitt ursprung ifrån eller vad den betydde på Nivralerna. Man bryr sig dessutom föga om detta då de oftast lever i en kultur där kvinnan inte skall utmärka sig så som de kunde eller kanske fortfarande kan(?) i Niferland. Häxor i Niferland arbetar ofta med makten medan erebs trollpackor jagas av deras respektive regimer.
Skriv svar