Vapen och teknologi

Övrigt om Ereb Altor
Jan Erik Söderman
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 730
Blev medlem: 2009-05-22 13:41
Ort: Stockholm
Kontakt:

Inlägg av Jan Erik Söderman »

Jo i jämnförelse med andra samtida trupptyper har du nog helt rätt i att de(hopliterna) ska räknas som tungt infanteri.

RANERNA
Det som dock är lite snurrigt är att Ransarderna till exempel fortfarande använder ringbrynjor och 2,5 meters spjut och sköld. Detta till så god effekt att de kan besegra riddare med det. Jag ser ganska många problem med detta.

1. Ringbrynjan är efter plåtrustningens införande omodern som sjutton enligt de principer som fraxinus redan nämnde tidigare. Den är dessutom extremt tidskrävande att tillverka och det rimmar således illa med Ransards relativt lilla folkmängd att de skulle vilja ha något så tidsödande som standard. Man kan hävda att de är traditionsbundna men det rimmar illa med att de verkar vinna varenda krig de är inblandade med då vår egen historia är full av exempel på att traditionsbundna armeer vanligtvis får på tafsen av de som har nytänkande. Det verkar dessutom i ganska många kretsar finnas någon idé om att ringbrynja var billigare än plåtrustningen. Detta har jag inte sett några direkta belägg för någonstans men om någon har en bra källa så ska jag villigen ändra åsikt. Således blir det enligt mig helt galet att Ranerna förlitar sig på ringbrynjan bara för att dom ska se mer vikingliknande ut när vi ändå konstaterat att de verkligen inte ska vara vikingar.

2. Enhands stötspjut i närstrid slutade i vår tid att vara modernt runt 300-talet före kristus när man uppfann piken. Den gjorde mig veterligen aldrig någon comeback efter detta i några särskilt framgångsrika armeer. Det finns fler anledningar till detta. Till att börja med blev svärden helt enkelt så bra att de var bättre än spjut. För det andra var spjuten man hade som fotsoldat i en hand helt enkelt för korta för att kunna verka effektivt mot lansar eller tvåhandspikar. Jag antar att syftet med detta vapen är att stå emot lanschocker men antingen är det helt enkelt alldeles för kort eftersom man när man håller det i en hand till fots håller mitt på spjutet och således effektivt får ungefär samma räckvidd som ett svärd. Eller så håller man det längst ut och får istället inte nog med kraft att hålla emot när man stöter det mot fienden som enligt logiken borde ha en plåtrustning på sig. (Om han är en palinorisk riddare).

3. Skölden som beskrivs att ranerna har någonstans på detta forum tror jag är droppformad. Den är således baserad på normandernas sköldar som de hade när de var kavalerister. Den nedåtriktade spetsen är för att skydda benet när man sitter på hästen. Det är inte en praktisk eller väl genomtänkt form när man står till fots. Återigen kan man hävda att de är konservativa men varifrån skulle de ha fått idén till skölden? Var detta vad jorpagniska militärer använde? Är det månne något som jorduashurs krigare bar? Eller bestämde de sig bara helt sonika en dag för att de nog var tvungna att göra sin stora rundsköld lite sämre för att göra det mer sportsligt för fienden?

4. Allhären (Som jag väljer att kalla de mobiliserade ranerna) består tydligen av 1/3 av hela landets befolkning, om man bortser ifrån det absurda i detta påstående då barn förmodligen utgör ungefär hälften av befolkningen i ett medeltida samhälle och att i Ransard så är dessutom 15% svartfolk, så är det alltså så att man utrustar alla dessa personer med sköld, saex, spjut, ringbrynja, hjälm och tarque. Således har alltså ransarderna massproduktion på krigsmateriell samtidigt exporterar de metall till andra länder enligt källorna. Deras här som alltså är 1/3 av alla (Ändrat till en tredjedel av alla Raner som utgör en mindre del än 85% av befolkningen tror jag att det är ändrat till här på ErebAltor.se) beskrivs dessutom som en av de mest drillade och mest professionella av de militära styrkorna.

TANKAR och LÖSNINGAR
1.Behåll gärna det germansk/skandinaviska motiven med knotworks, djuravbildningar, runrader och konhjälmsdesigner etc men snälla häng på dem aningen mer moderna rustningsdelar bestående istället av en blandning av ringbrynja och plåte eller för den fattige, eller gripryttaren, kanske armskenor i plåt och resten av rustningen i härdat läder. Eftersom hären ofta slåss mot fiender till häst kan man få bättre rörlighet genom att bepansra överkroppen betydligt mer än underkroppen.
2. Låt spjutet vara ett kastspjut som huvudfunktion till för att bryta upp formationer, tynga ner fiendens sköldar och om man har tur slå omkull folk. Låt i övrigt ranerna förlita sig på sin Saex i närstrid. Denna har en betydligt mindre risk för att gå av och fungerar förmodligen bättre när sköldmuren pressas upp mot en anstormande fiende och avstånden blir mycket korta. Utrusta sedan vissa enheter med pikar eller hillebarder. (Personligen föredrar jag hillebarder eftersom jag kan se nordbarbarerna som har utvecklat sin långyxa till en hillebard ganska väl framför mig). Lägg gärna till lätt kavaleri med lans (förmodligen en idé tagen ifrån andra nargurer) för att rida ner flyende fiender. Förvisso fyller eventuellt griparna denna funktion men det känns som att dessa är allt för heliga och dyrbara för att sätta in mot vilka fiender som helst.
3. Låt Ranernas infanteri slåss med en stor rundsköld, eventuellt aningen oval i formen. De beridna får gärna ha den droppformade skölden. Rundskölden kanske ser omodern ut men den fortsatte att återkomma under hela världshistorien fram tills det slutade vara användbart med sköld överhuvudstaget och även då var det just rundskölden som överlevde längst i form av just små bucklare.
4. Med de ändringar som har föreslagits kanske det inte tär riktigt lika mycket på ranernas ekonomi att utrusta sin här. Men oavsett så känns det konstigt att man skulle kunna bibehålla en så enorm andel av befolkningen. Minska gärna mängden krigare till en betydligt mindre siffra. Då kan de vara semiproffessionella krigare som tränar hela dagarna för att det är deras yrken. De kan eventuellt även vara vapensmeder i fredstid, relativt ofta eftersom det finns gott om malm och en stor efterfrågan. Man bör även strössla ut gått om vattenhjul över hela landsbyggden eftersom det blir väldigt mycket enklare att banka plåt om man låter denna uppfinning göra förarbetet.

Slutligen

Personligen tycker jag att ransarderna och deras 1000-talsteknologi känns väldigt mycket som en överlevande del av lapptäcket. De ska som sagt dessutom vara en av de största hoten mot nationerna i nordvästra altor. Jag känner att de för att kunna fylla den nichen borde tänkas över lite rent taktiskt och materiellt. Man kan åberopa fantasyanledningar men då det inte finns några exempel på Ranska magiker överhuvudtaget och gripryttarna utgör en väldigt kostsam minoritet av militären så känns det som att infanteriet borde göras slagkraftigt.
Jan Erik Söderman
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 730
Blev medlem: 2009-05-22 13:41
Ort: Stockholm
Kontakt:

Inlägg av Jan Erik Söderman »

Planerar nog att återkomma till andra specifika galenskaper ifrån andra samhällen i Ereb vid senare tillfälle.
Användarens profilbild
gtjorgo
Nidländsk Domare
Inlägg: 2427
Blev medlem: 2008-05-24 13:54
Ort: Östersund

Inlägg av gtjorgo »

Några snabba tankar och mina personliga svar angående ransard.

1. Ringbrynja.
Plåtrustningens införande har ännu inte slagit igenom i Ereb. Vissa rustningsmästare i närheten kring kopparhavet har kanske satt ihop ett par helrustningar men ännu är tekniken för ovanlig. Dock så förekommer det att man förstärker sina ringbrynjor med metallplåt på extra utsatta områden på kroppen (kardiska riddares ben t.ex?). I Palninor tror jag inte att särdeles många bär helrustning, möjligtvis kretsen allra närmast stormästaren?
Däremot har du rätt i att de flesta nog inom de närmaste hundra åren snart kommer att producera plåtrustningar i större omfattning då denna nya teknik då dess produktionssätt förädlats blir bra mycket billigare än ringbrynjor.( dvs om inte Krutet får genomslag:)) Ranerna som inte har tillgång till särskilt tunga stridshästar kan heller inte bära tyngre pansar utan att hästarna tappar sin snabbhet och uthållighet.

2. Spjutet.
Ranerna använder ett kombinerat stöt- och kastspjut. Stötspjutet kommer till sin rätt mot anstormande infanteri (tex svartfolk och bergsfolk från timora under krigen mot demsamma?). Nackdelen är att de lätt går av i närstrid samt att de inte är särskilt smidiga i man-mot-man-strid. Här är det saex som gäller! Dock går spjuten hyffsat bra mot palinorisk-narguriskt lätt kavalleri då ranslansen, som spjutet heter, har ganska lång räckvidd. Att kasta spjuten mot palinorisk stridshingst är att föredra före bågpilar ,vilka inte gör tillräcklig skada mot dessa monster (jämför med hur romarna bekämpade elefanter framgångsrikt med kastspjut vid t ex Zama). Samma sak gäller troligtvis i interna klanstrider då man angriper motståndarnas gripar.
Spjut är därtill lättare samt billigare att tillverka än svärd vilket gör att många fältherrar gärna använder spjuttrupper i sin här.

3. Skölden.
Denna är svårare att förklara men kanske att man söker efterlikna jorpangiska legionärer? Kanske kan mandelskölden ge skydd åt benet i närstrid då man slåss mot annat infanteri.

4.Hären.
Jag tror att siffran en tredjedel åsyftar folkgruppen raner i ransard och inte hela befolkningen. Ranerna utgör kanske 1/6-1/7 av befolkningen gissningsvis vilket sänker siffran betydligt. Ranernas del i ransard är ytterst som ett krigisk härskarfolk emmedan t ex sarder oftast är bönder etc.

Vad tror ni andra?
Användarens profilbild
leinder
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 799
Blev medlem: 2008-03-12 19:39
Ort: Stockholm

Inlägg av leinder »

gtjorgo skrev:Några snabba tankar och mina personliga svar angående ransard.

1. Ringbrynja.
Plåtrustningens införande har ännu inte slagit igenom i Ereb. Vissa rustningsmästare i närheten kring kopparhavet har kanske satt ihop ett par helrustningar men ännu är tekniken för ovanlig. Dock så förekommer det att man förstärker sina ringbrynjor med metallplåt på extra utsatta områden på kroppen (kardiska riddares ben t.ex?). I Palninor tror jag inte att särdeles många bär helrustning, möjligtvis kretsen allra närmast stormästaren?
Däremot har du rätt i att de flesta nog inom de närmaste hundra åren snart kommer att producera plåtrustningar i större omfattning då denna nya teknik då dess produktionssätt förädlats blir bra mycket billigare än ringbrynjor.( dvs om inte Krutet får genomslag:)) Ranerna som inte har tillgång till särskilt tunga stridshästar kan heller inte bära tyngre pansar utan att hästarna tappar sin snabbhet och uthållighet.

2. Spjutet.
Ranerna använder ett kombinerat stöt- och kastspjut. Stötspjutet kommer till sin rätt mot anstormande infanteri (tex svartfolk och bergsfolk från timora under krigen mot demsamma?). Nackdelen är att de lätt går av i närstrid samt att de inte är särskilt smidiga i man-mot-man-strid. Här är det saex som gäller! Dock går spjuten hyffsat bra mot palinorisk-narguriskt lätt kavalleri då ranslansen, som spjutet heter, har ganska lång räckvidd. Att kasta spjuten mot palinorisk stridshingst är att föredra före bågpilar ,vilka inte gör tillräcklig skada mot dessa monster (jämför med hur romarna bekämpade elefanter framgångsrikt med kastspjut vid t ex Zama). Samma sak gäller troligtvis i interna klanstrider då man angriper motståndarnas gripar.
Spjut är därtill lättare samt billigare att tillverka än svärd vilket gör att många fältherrar gärna använder spjuttrupper i sin här.

3. Skölden.
Denna är svårare att förklara men kanske att man söker efterlikna jorpangiska legionärer? Kanske kan mandelskölden ge skydd åt benet i närstrid då man slåss mot annat infanteri.

4.Hären.
Jag tror att siffran en tredjedel åsyftar folkgruppen raner i ransard och inte hela befolkningen. Ranerna utgör kanske 1/6-1/7 av befolkningen gissningsvis vilket sänker siffran betydligt. Ranernas del i ransard är ytterst som ett krigisk härskarfolk emmedan t ex sarder oftast är bönder etc.

Vad tror ni andra?
1.Tycker det känns bra. Och att det är svårt och tidskrävande att tillverka ringbrynjor är ju bara bra.
Och jag hyllar ju allt som är snyggt , och ringbrynjor ÄR snyggt. Dessutom föredrar ju Erebs främsta smeder; Dvärgarna -ringbrynjorna med. Så helt fel är de ju inte :D

4. Låter vackert. Gillar tanken på Ranerna som krigarklassen och 1/3 av dem som ställer upp i hären.
Borde ändå bli en här värdig aesir gudarna :twisted:
Användarens profilbild
Peter
Palinorisk dödsriddare
Inlägg: 1454
Blev medlem: 2007-03-01 13:20
Ort: Bryssel

Inlägg av Peter »

no. 1. Man kan ha kakan och äta den. Ringbrynja användes allmänt långt in i 1400-talets senmedeltid, och för all del långt in på sjutton och artonhundratal i vissa delar av världen, så den kan visst finnas jämsides med modernare vapenteknik. Och för den delen kombineras ringbrynja m. fördel m. bröstplåt för att få sena 1300-talsrustningar på väg mot fullplåt.

Vad gäller Palinor så är det en blandad påse. Det kommer en ständig stöm av nya, fräscha, rika riddare, så det är en hejdlös blandning av gammalt och nytt, ringbrynja och plåt, tunnhjälm, spangenhelm och bascinet.
Jan Erik Söderman
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 730
Blev medlem: 2009-05-22 13:41
Ort: Stockholm
Kontakt:

Inlägg av Jan Erik Söderman »

Jo det var ju just plåt och ringbrynja blandat jag tänkte på. För övrigt väger en full ringbrynja mer än vad en plåtrustning som täcker hela kroppen gör.
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Som jag sagt tidigare. SOm jag ser det har Kopparhavskulturerna (Zorakin, Kardien, Caddo, Erebos och eventuellt Felicien börjat använda plåt till vissa detaljer i rustningen. Bland riddarna i Kardien och Zorakin främst på benen. Möjligen också ett förstärkande bröstharnesk över den ständigt närvarande ringbrynjan på överkroppen. Om man har bra med pengar och kontakter. Men vanligare är en förstärkande Platan eller ännu oftare (som mindre rik riddare) enbart ringbrynjan och en vadderad tunika på överkroppen. Men som sagt...på benen och över knäna föredrar man plåt- eller remskenor.

Man har med andra ord en rustning med olika matrial på olika delar av kroppen. Ibland även i flera lager (exempelvis vadderad tunika + ringbrynja på överkroppen och tjockt tyg + stålskenor på benen) dvs blandrustning.
Senast redigerad av Fraxinus den 2009-07-13 15:39, redigerad totalt 1 gånger.
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Precis som Söderman är inne på här ovan. :wink:
Användarens profilbild
Fafnir
Vortiger
Inlägg: 2248
Blev medlem: 2007-02-09 12:19
Ort: Stockholm
Kontakt:

Inlägg av Fafnir »

Egentligen är jag bara inne en snabbis och försöker läsa ifatt det som skrivits, men några korta kommentarer torde jag hinna med :)

1. Brynja: Har redan avhandlats ganska väl ovan :) Jag baserar den främst på vad som anses norm i ereb, där plåtdetaljer+brynja i stort är the shit. På mina skisser av ranska krigare kompletteras ofta brynjan med ornamenterade ben och/eller armskenor av metall eller läder. Benskenor är nästan av nöden då brynjehosor är ohyggigt obehagligt att knata större sträckor med (jupp...jag har provat). Benen skyddas således av den långa ringbrynjeskjortan samt smalbensskenor.

2. Spjutet finns i de officiella källorna och nyttjas både av infanteri, kavalerri och gripryttare, och är som nämnt ovan både avsett för stöt och kast. Ranerna har mött ganska lite tungt kavalleri i större strider. Betänk att det senaste palinorska soltåget var för hundra år sedan... Ranerna kommer således stöta på trubbel med sådana härar, men kommer sannolikt att vidareutveckla spjuten till pikar, om dom överlever som folkslag länge nog ;) Spjutskaften tillverkas av ransardisk ask som urholkas. Träslaget är mkt hårt, och urholkat, mycket lätt vilket gör det lätthanterligt. (jupp...lite fantasyfaktor också ;) ), en av anledningarna till att det är främsta vapnet bland gripryttarna.

3. Skölden: Ja... I källorna nämndes endast tarquen. Trevlig sköld som även går att använda offensivt. (Jag har slagits med bucklare...skitkul). Men den rimmade illa med skölmurar och formationsstrider... Så jag lade till den ransardiska härskölden. Den är tagen ur fantasin och är avkomman efter en Stor vikinga rundsköld, parad med en normandisk droppformad sköld och en scuata. Den är inte lika extremt smal nedtill som droppskölden utan mer oval. Hm... tror jag ritade en någonstans på bildbanken. Tanken var att lämpa den mer för formationsstrid, men ändå sätta en mer nordisk prägel och ge ett större skydd en rundskölden. Jag vet hur svår rundskölden och droppskölden är att slå sig förbi i "tvekamp", men har aldrig testat formationsstrid. Om jag är helt ute och cyklar inom sköldformgivning så är det bara att slå mig på fingrarna. Skölden är ett fanatsifoster och anpassningsbar :)

4: Jo... jag tyckte också det rimmade illa med befolkningen och det var så jag började tänka i banorna raner:krigare och sarder:övriga. Tanken är att alla manliga sarder kan deltaga i strid, och det effektivt. De som inte kan inkallas är således kvinnor, barn,åldringar. krigsskadade, präster etc kan krigstjänstgöra, men med särskilda funktioner och kan därför inte räknas in. (En enarmad krigare lämpar sig inte för formationsstrid, men kan väl bevaka tross, tuta i en lur etc)
Så ca 1/3 raner är väl krigsföra, men mkt dugliga sådana. Detta kanske är lågt räknat då andra extremer spelar in också. Sarder åandra sidan får inte slåss alls, då det är ett privilegie som endast tillfaller aesirs utvalda...
...Men vem skall föra våra runor, så väl, med den äran?
----------
Instagram: porkypete
----------
Jan Erik Söderman
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 730
Blev medlem: 2009-05-22 13:41
Ort: Stockholm
Kontakt:

Inlägg av Jan Erik Söderman »

1. Ok. Jag undrar om Ranerna har fått tag på uppfinningen vattenhjulet. med tanke på att det är fullt av berg borde de verkligen ha väldigt mycket vattendrag att bygga sådana i. I så fall kan dom ju väldigt lätt banka plåt etc. Då kan det fort bli mer effektivt att göra plåtdetaljar till alla kroppsdelar som man behärskar än ringbrynjedelar då plåt då blir både lättare att konka runt på och billigare att tillverka.

2. Jag köper dina tankar till fullo. Jag tänkte iofs att de redan hade lärt sig mot Alerien. Men hur som helst så röstar jag för hillebarden över piken eftersom hillebarden tillsammans med nordmanstema fast i plåt för mig ger en ganska unik bild av någonting som jag tycker ser ganska coolt ut när jag ser det i min fantasi. Dessutom känns det som mer av ett krigarvapen som kräver en del tid att bemästra medan piken mer är något som man utrustar bönder med för att de ska kunna slåss mot riddare.

3. En oval sköld fungar skitbra för mig. Gillade bara inte droppformen även om jag tycker en sådan fortfarande kan användas till häst och på gripen. Tarque var för övrigt på riktigt en sköld som satt fast på sköldarmen utan att man ens kunde greppa den. Det var en liten sköld men på inga sätt samma som en bucklare. Nu tror jag iofs att det är tänkt att den ransardiska tarquen ska vara en bucklare med centigrip. Hur som helst går jag med på dina sködtyper.

4. Glöm inte att vänsterhänta krigare och de som är för stora eller för små inte heller får stå i sköldmuren. Men angående ranerna så borde de väl verkligen ha en ganska stor mängd hantverkare med olika krigsrelaterade specialiteter ibland sig. Typ arkitekter, smeder, bågmakare och gruvmästare. Tänker mig att de sköter dessa sysslor i fredstid men att de är en del av hären i krigstid. Det förklarar dessutom hur de kan förse en så stor arme med krigsmateriel och fortfarande vara listade som en nation som exporterar metaller om nästan en tredjedel av befolkningen tillverkar krigsrelaterade saker även i fredstid.
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Jan Erik Söderman skrev:1. Ok. Jag undrar om Ranerna har fått tag på uppfinningen vattenhjulet. med tanke på att det är fullt av berg borde de verkligen ha väldigt mycket vattendrag att bygga sådana i. I så fall kan dom ju väldigt lätt banka plåt etc. Då kan det fort bli mer effektivt att göra plåtdetaljar till alla kroppsdelar som man behärskar än ringbrynjedelar då plåt då blir både lättare att konka runt på och billigare att tillverka.

2. Jag köper dina tankar till fullo. Jag tänkte iofs att de redan hade lärt sig mot Alerien. Men hur som helst så röstar jag för hillebarden över piken eftersom hillebarden tillsammans med nordmanstema fast i plåt för mig ger en ganska unik bild av någonting som jag tycker ser ganska coolt ut när jag ser det i min fantasi. Dessutom känns det som mer av ett krigarvapen som kräver en del tid att bemästra medan piken mer är något som man utrustar bönder med för att de ska kunna slåss mot riddare.

3. En oval sköld fungar skitbra för mig. Gillade bara inte droppformen även om jag tycker en sådan fortfarande kan användas till häst och på gripen. Tarque var för övrigt på riktigt en sköld som satt fast på sköldarmen utan att man ens kunde greppa den. Det var en liten sköld men på inga sätt samma som en bucklare. Nu tror jag iofs att det är tänkt att den ransardiska tarquen ska vara en bucklare med centigrip. Hur som helst går jag med på dina sködtyper.

4. Glöm inte att vänsterhänta krigare och de som är för stora eller för små inte heller får stå i sköldmuren. Men angående ranerna så borde de väl verkligen ha en ganska stor mängd hantverkare med olika krigsrelaterade specialiteter ibland sig. Typ arkitekter, smeder, bågmakare och gruvmästare. Tänker mig att de sköter dessa sysslor i fredstid men att de är en del av hären i krigstid. Det förklarar dessutom hur de kan förse en så stor arme med krigsmateriel och fortfarande vara listade som en nation som exporterar metaller om nästan en tredjedel av befolkningen tillverkar krigsrelaterade saker även i fredstid.
Fast en pik skulle vara en naturligare fortsättning på Ransards spjuttradition...se Alexander den stores makedonska Phalanxerna med sina sju-meterspikar, bröstplåtar, halvöppna hjälmar och stora sköldar.
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

Ibland är folk bara jävligt envetna och anser sig stå på toppen av utvecklingen varför de blundar för bättre teknik...tills en bepansrad kanonbåt bombaderar deras hamnar. 8)
Jan Erik Söderman
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 730
Blev medlem: 2009-05-22 13:41
Ort: Stockholm
Kontakt:

Inlägg av Jan Erik Söderman »

Piken är ett bondevapen som i jämnförelse kräver mycket lite färdighet. Hillebarden är något som skickliga eftertraktade soldater använder. Även om piken är ett längre spjut och jag är medveten om makedoniernas pikenerare så känner jag fortfarande att det rent visuellt är coolare med raner med hillebarder. Kanske bara är jag som har fastnat en aning.

Mikael: Jo förvisso men om det är japanerna du refererar till hade de haft flera hundra år av fred. Detta stämmer inte på ranerna som just krigat mot riddarordnar 598-605 och förväntar sig att kriga mot ännu tyngre riddare 610. Det här är inte ett odynamiskt land som har fastnat i utvecklingen. Om de hade varit det hade dom inte expanderat med över 100% i areal under det senaste århundradet. (kan ha lite fel med siffrorna).
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

Tänkte kanske inte speciellt på något land men visst låg Kina och dess sinoinfluerade grannar i bakhuvudet.

När det gäller Ransards senaste krig ca 600 så var det mot Alerien som jag visserligen låtit ha nybliven riddarteknik, lite mer De Bruce än W Wallace alltså. Det är ändå inte moderna riddare isf och ransards seger kan nog i hög grad tillskrivas griparna. Avs kriget mot riddarorden i Palinor så var det för hundra år sedan och då låg sannolikt deras teknik också på en lägre nivå.

Avslutningsvis upprepar jag att ranerna är tjurskalliga och stolta samt överlämnar åt Fafnir och er andra att avgöra ranernas tekniska nivå. 8)
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Om det är så att vi vill införa vissa plåtdetaljer (eller någon vapentyp) hos ranerna som inte helt överensstämmer med den jämfört med kopparhavet något primitivare teknologinivån kan dvärgarna i Kardbergen vara en lösning (Küldkres vet vi handlar/handlat med omvärlden). Nu tänker jag inget storskaligt som är allmänt användt men för låt säga vortigerns livhird, gripryttare eller högre aleriska fyrkorsriddare kan dessa exklusiva axelplåtar eller benskenor (kanske arbalester?) förekomma. Hur människorna har kommit över dessa varor kan vara genom något sällsynt handelskontrakt, som gåvor, eller helt enkelt som plundergods från kamper med dvärgakrigare.

Stulen(?) teknologi kan också härstamma från krigerska möten med trakorier som likt Kopparhavet ligger långt fram teknologisk.

Sen en fundering: Hur kämpar raner (och jorder?) till havs, med vilka taktiker och med vilka vapen? :?
Skriv svar