Socialt stånd

Övrigt om Ereb Altor
User avatar
Grisodlar'n
Kardisk Bontisâl
Posts: 1417
Joined: 2007-11-09 01:15
Location: Västerås

Socialt stånd

Post by Grisodlar'n »

Finns det något intresse av att sammanställa någon slags fördelning mellan sociala stånd för olika länder? Jag tänkte på något i stil med det Regil har gjort för Kardien, och det som finns i EA-Kampanjboken? Vad har t ex nargurer för slags social hierarki? Var står en berendisk friherre på sitt hemlands sociala stege jämfört med en zorakisk markis? Är det någon som har funderat kring det hela?
Mikael
Admin
Posts: 5079
Joined: 2007-02-22 19:19

Post by Mikael »

Det har man ju gjort på stående hand, men det vore famtastiskt att se i tabell.
User avatar
leinder
Cerevalisk Drakryttare
Posts: 761
Joined: 2008-03-12 19:39
Location: Uppsala

Post by leinder »

Skulle vara otroligt kul att se erebs länder och riken sida vid sida i tabell och jämföra :D
Jan Erik Söderman
Cerevalisk Drakryttare
Posts: 730
Joined: 2009-05-22 12:41
Location: Stockholm
Contact:

Post by Jan Erik Söderman »

Det finns ju en del tabeller i EA-boxen men dom är så jävla dumma så att de känns helt oanvändbara.
Sorry can't brain today, I have the dumb.
User avatar
leinder
Cerevalisk Drakryttare
Posts: 761
Joined: 2008-03-12 19:39
Location: Uppsala

Post by leinder »

Jan Erik Söderman wrote:Det finns ju en del tabeller i EA-boxen men dom är så jävla dumma så att de känns helt oanvändbara.
Gör det? Ska kolla där. Evighet sedan jag glodde igenom den :p
User avatar
Grisodlar'n
Kardisk Bontisâl
Posts: 1417
Joined: 2007-11-09 01:15
Location: Västerås

Post by Grisodlar'n »

Man kan ju ha tabellen i EAK som utgångspunkt, men att själva ståndsindelningen följer en modell liknande Regils, åtminstone för feodala samhällen.
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Posts: 1634
Joined: 2007-05-10 00:12
Location: Stockholm

Re: Socialt stånd

Post by Fraxinus »

Grisodlar'n wrote:Finns det något intresse av att sammanställa någon slags fördelning mellan sociala stånd för olika länder? Jag tänkte på något i stil med det Regil har gjort för Kardien, och det som finns i EA-Kampanjboken? Vad har t ex nargurer för slags social hierarki? Var står en berendisk friherre på sitt hemlands sociala stege jämfört med en zorakisk markis? Är det någon som har funderat kring det hela?
Vad gäller beskrivningen av den så kallade markistiteln som omnämns i Aidne så är den missvisnade. En markis är de facto en markgreve. Och en markgreve är en greve som lyder direkt under kungen utan någon hertig över sig och mellan kungen och greven.

Grovt kan man faktiskt jämföra en markgreves status och roll i samhället som med en hertigs. EN slags hertig light. Markgreven är högste befattningshavare över ett län. Och som sådan ansvarar han för försvaret i länet och att skatten drivs in i det samma. Markgrevarnas län är dock (i de flesta fall) mindre till ytan och glesare befolkat då de ligger (eller har en gång legat) i utkanten av riket längst gränser och obygder.

Exempel på nyare markgrevskap (markisskap) är markgrevskapet Östmark (runt Fristaden) och eventuellt något markgrevskap i bergen norr om hertigdömet Inberg i anslutning till Drevedagas källor i Snoarskogen (kallat Ytterberg eller Yttermark) .

Dessa ligger i obygd och längst Zorakins yttersta gränsområden. De är ganska glest befolkade. En större del av bondebefolkningen är fri och betalar skatt direkt till markgreven (som betalar en del vidare till kungen). Eventuella riddarboställena är mer av enskilda storgårdar uppbyggda runt ett blockhus eller stenhus med träpallisader och ofta uppflugna på en kulle, bergsklack eller motte för skydd mot yttre hot. Dessa riddarboställen är alla underlydande markgreven. Undantaget då i Östmark där man kan hitta en del lite större befästningsanläggningar med palissader runt ett stenhus och tillhörande by. Dessa är ofta baronatsäten tillhörande Lv.s Solriddare. Ungefär 30 % av Östmark är avstyckat i baronat tilldelade LV.

Exempel på gamla markgrevskap som tidigare för mycket länge sedan legat i rikets utkanten men i dag ligger mitt i riket är Markisskapet Ridderskors i hertigdömet Pharynx.

Just detta markisskap har anor tillbaka till strax före Lindiskiarnerkriget då Pennernas nordgräns låg i detta område. Sådana gamla sü att säga inbakade markisskap har givetvis betydligt tätare befolkning och högre grad av uppodling och utveckling än de nyare som i dag befinner sig i rikets utkanter (som östmark).

Hertigdömet Pharynx är för övrigt rakt igenom ett kungligt län. Hertigen av Pharynx är normalt kronprinsen eller annan tronföljare. Detta innebär att dagens grevar i Pharynx är i ed till kungafamiljen.

Exempel på gamla markgrevskap som blivit hertigdömen är hertigdömet Inberg (även kallat Inmark - vilket var dess gamla namn) och hertigdömet Gredelmark. Ofta brukar markgrevskapen ha ändelsen -mark i sina namn.

Jag har dock haft funderingar på att döpa om de baroner som köpt sig fria från grevarna och svurit ed direkt till kungen till Friherrar i Zorakin. Friherrarna svarar alltså inte under grevarna (och i förlängningen till hertigarna) utan endast till kungen i händelse av krig (allstå ungefär så som markiserna beskrevs i Aidne-böckerna).

Kungsmarkerna förvaltas oftast av en fogde, om inte någon prins behöver en (temporär) boplats eller en minister behöver ett försörjning och boställe under sin mandattid.
User avatar
Grisodlar'n
Kardisk Bontisâl
Posts: 1417
Joined: 2007-11-09 01:15
Location: Västerås

Post by Grisodlar'n »

Så sammanfattningsvis så ersätts den aidniska markistiteln med titeln markgreve, och de baroner som köpt sig fria från sina grevar kallas för friherrar. Både markgrevar och friherrar lyder direkt under kungen. De borde då räknas som högadel, eller?

De zorakiska bönder, ca 2/3 enligt wikin, som är undersåtar till adelsmän, räknas de alla som livegna, Fraxinus?
birkebeineren
Admin
Posts: 7040
Joined: 2007-02-27 07:25

Post by birkebeineren »

Får vi då se det vanligt snyggt och fint uppställt Grisodlarn? :)

Nargurerna i Nargurs skogar är rätt så jämnställda när det kommer till härkomst (det är mera ens egna handlingar som sen avgör status) men följande rangering kan ändå göras:

Fördriven (från sin klan)
Tillhörande krigsflock (som frivilligt lämnat sin klan)
Från stamlös klan
Från stamansluten klan
Svuren Gudinnan (i en av hennes aspekter, exempelvis Mharigan eller Yvhana)
User avatar
Grisodlar'n
Kardisk Bontisâl
Posts: 1417
Joined: 2007-11-09 01:15
Location: Västerås

Post by Grisodlar'n »

birkebeineren wrote:Får vi då se det vanligt snyggt och fint uppställt Grisodlarn? :)

Nargurerna i Nargurs skogar är rätt så jämnställda när det kommer till härkomst (det är mera ens egna handlingar som sen avgör status) men följande rangering kan ändå göras:

Fördriven (från sin klan)
Tillhörande krigsflock (som frivilligt lämnat sin klan)
Från stamlös klan
Från stamansluten klan
Svuren Gudinnan (i en av hennes aspekter, exempelvis Mharigan eller Yvhana)
Jo, någon form av tabell är väl själva tanken bakom det hela. Jag har ju tänkt att ha en sån tabell i mitt eget Expert Redux också, så er information fyller ju två syften. :wink:
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Posts: 1634
Joined: 2007-05-10 00:12
Location: Stockholm

Post by Fraxinus »

Grisodlar'n wrote:Så sammanfattningsvis så ersätts den aidniska markistiteln med titeln markgreve, och de baroner som köpt sig fria från sina grevar kallas för friherrar. Både markgrevar och friherrar lyder direkt under kungen. De borde då räknas som högadel, eller?

De zorakiska bönder, ca 2/3 enligt wikin, som är undersåtar till adelsmän, räknas de alla som livegna, Fraxinus?
Som jag skrivit någon annanstans så pågår en viss förändring bland de livegna böndernas status. En del av adeln har i ett utslag av religös välvilja (adelns officiella förklaring) och ren ekonomisk girighet (den inofficella sanningen) låtit bönderna fria. Istället får dessa frigjorda bönder ett erbjudande att arrendera mark av adelsmannen. Bonden måste betala arrende i form av sin gröda och/eller i form av dagsverke hos adelsmannen.

En annan fördel med att göra om sin livegne bonde till en arrendebonde är att en arrendebonde kan avhysas medan adelsmannen enligt lag har ett ansvar för den livegne bonden som han inte kan avhysa.

Detta system har dock inte hunnit sprida sig överallt. Flera konservativa adelsmän tycker inte om detta nya system med arrendebönder. Arrendebönderna är vanligast i Grindanu.

I det folkrika Indar regerar fortfarande det gamla systemet med livegenskap. I synnerhet gäller detta i Hertigdömena Indarrike, sydvästra Salamora, södra Yttersol och södra Inberg. Det folk som oftast får stå i livegenskap här är Legerdier. Bara ett fåtal adelsmän har infört systemet med arrendebönder här.

I norra Salamora och norra Inberg skogs- och bergstrakter dominerar de fria bönderna. De bönder som är undersåtar till adeln är oftast livegna.

I Pharynx, Slättebo, Dreverike, Gredelmark och Amtefjärd är det ungefär lika mellan fria bönder och arrendebönder. Kanske en liten övervikt arrendebönder i, Amtefjärd och Dreverike samt en liten övervikt fria bönder i Slättebo och Pharynx.

I det fattiga och konservativa Likermark är ungefär lika mellan arrendebönder och livegna. Det finns även en del fria bönder men de uppgår kanske max till 15-20 % av bondebefolkningen i Likermark.

Slår man ut detta på helheten så blir det grovt räknat en fördelning på 1/3 fria bönder (krono- och skattebönder), en tredjedel arrendebönder - även kallade frälsebönder (främst i Grindanu och Gredelmark) samt en tredjedel livegna (främst i Indarhalvön och Likermark)



Och Markis finns fortfarande kvar som titel. Den är dock det samman som Markgreve. Båda existerar. Det hela är en sak som beror på tycke och smak hos olika kungar har under olika epoker.

Enligt Aidne är högadeln definierad som Hertigar och Grevar. Jag skulle även kasta in Markiser, det vill säga Markgrevar, här.

Baroner och Friherrar skulle då vara Lågadel. Vad man ska kalla övrig adel som banèrriddare, riddare, svenner etc går mig förbi. Förmodligen får vi återanvända det gamla uttrycket Knapadel.
User avatar
Grisodlar'n
Kardisk Bontisâl
Posts: 1417
Joined: 2007-11-09 01:15
Location: Västerås

Post by Grisodlar'n »

Tack för informationen, Fraxinus! Jag kommer att gå efter dina riktlinjer.
birkebeineren wrote:
Nargurerna i Nargurs skogar är rätt så jämnställda när det kommer till härkomst (det är mera ens egna handlingar som sen avgör status) men följande rangering kan ändå göras:

Fördriven (från sin klan)
Tillhörande krigsflock (som frivilligt lämnat sin klan)
Från stamlös klan
Från stamansluten klan
Svuren Gudinnan (i en av hennes aspekter, exempelvis Mharigan eller Yvhana)
Vad menar du med "svuren gudinnan"? Är det en vinde (ovatisk völva) som avses? Är en vinde högre i rang än en herse? Och ska de sk brotarna räknas med i hierarkin? Eller står de utanför, eftersom de bosatt sig i Trasimo och anammat en annorlunda kultur? Vad säger du, birkebeineren?
Mikael
Admin
Posts: 5079
Joined: 2007-02-22 19:19

Post by Mikael »

Menar ni tabell för alla eller att varje land skall få sin egna tabell? Skall det införas i xcaddo pdfn? Är detta regeler eller? :)
User avatar
Grisodlar'n
Kardisk Bontisâl
Posts: 1417
Joined: 2007-11-09 01:15
Location: Västerås

Post by Grisodlar'n »

Mikael wrote:Menar ni tabell för alla eller att varje land skall få sin egna tabell? Skall det införas i xcaddo pdfn? Är detta regeler eller? :)
Jag själv tänker sammanföra allt i tabeller, som jag ska använda till mina regler för rollpersonsskapande, eftersom jag gärna ser att jag har en koppling till det nya Ereb som växer fram. Men det vore väl ändå en bra idé om alla skribenter i landstrådarna försöker knåpa ihop någon fördelning av samhällsstånden i respektive land? Det är ju rätt grundläggande information som borde vara med i wikin eller i en pdf, och kanske nåt man bör fundera över innan man beskriver Catsodruvans inverkan på det krunska kärlekslivet eller liknande kuriosa.

I Caddo-pdfn finns det ju redan en procentuell indelning i olika samhällsklasser på s. 28. Regil och Fraxinus har tagit med liknande information. Mer avancerat än så behöver det ju inte vara.
birkebeineren
Admin
Posts: 7040
Joined: 2007-02-27 07:25

Post by birkebeineren »

Grisodlar'n wrote:Vad menar du med "svuren gudinnan"? Är det en vinde (ovatisk völva) som avses? Är en vinde högre i rang än en herse? Och ska de sk brotarna räknas med i hierarkin? Eller står de utanför, eftersom de bosatt sig i Trasimo och anammat en annorlunda kultur? Vad säger du, birkebeineren?
Med att vara "svuren" Gudinnan avser jag en person som kan liknas ett sändebud eller en präst/munk knuten till en av Nahriguhrs olika gudinneaspekter. En nargur som självvald eller efter gudomlig ingripelse vill leva nära och i djupt samförstånd med exempelvis läkekonstens Yvhana låter sig enligt urgamla ceremonier inför klan och klanvolvinde* bli ...svuren Gudinnan.

Har tänkt mig detta som ett sätt att förklara och möjliggöra (för spelandet) en nargur utanför det traditionella nomadlivet som nargurerna vanligen lever.

En volvinda kan sägas vara svuren Gudinnan men hon är också bunden till sin klan som huvudsakliga länk till Nahriguhr och förfädersandarna. Den vanliga volvindan står innom en klan högst i rang, över klanrådet (där alla klanens familjeöverhuviden sitter) och andra eventuella gudinnesvurna, men är hennes klan tillsluten en stam står hon under både dennes herse (bara stammar leds av en herse) och stammens särskilda (över)volvinda. En volvinda har oftast en lärjunge som räknas som svuren Gudinnan men hon lyder helt och hållet under sin läromästarinna och kan sällan agera självständigt (...kanske kan dessa möjligens kallas vindor?). Vissa volvindor har fler lärjungar där den bästa i sinom tid övertar som klanens volvinda medens övriga då svär sig till ett särskilt aspekt av Gudinnan eller möjligens återvänder till vanligt klanliv. Både hårt tradisjonsbundet och lite flexibelt samtidigt är det tänkt.

En herse är en personlig titel som ges till en stams politiska och ofta krigerska ledere. Hersen kan inte ge några särskilda fördelar till sin familj eller klan och det innebär således inga fördelar för den sociala statusen att vara i släkt med en herse. Som sagt så står hersen över sin stams alla klanvolvindor men lyder under stamvolvindan som även står över klanvolvindorna. Tvister mellan herse och volvindor är dock sällan något som förekommer och statusen har således mindre betydelse.

Brotarna (nybyggare och jordbrukare nära knutna söderns folk) kategoriseras utifrån de skogslevande nargurernas perspektiv som Fördrivna eller möjligens bortglömda Krigsflockar som alldrig återvänt till sina klaner. Själva räknar brotarna sig som jämdstallda sig emellan och kanske som en traditionell stamlös klan men de är medvetna om att de av sina forna fränder inne i skogarna räknas som fördrivna eller glömda.

Trasimsk social status (kanns som att Trasimo blir så utstickande från övriga Nargur att en egen sortering behövs), som även kanske kän gälla i Torshem och Mastika Agga:

Handelshus
Hantverkare
Nybyggare/Jordbrukare (jorisk sådan)
Brote
Egendomslös (guldtvättare, fördrivna nargurer, legosoldater samt diverse)

*Tror jag överens med mig själv att ändra beteckningen "vinde" till "volvinde"...
Last edited by birkebeineren on 2009-08-23 09:15, edited 1 time in total.
Post Reply