Felicien
-
- Admin
- Inlägg: 9214
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Hittade inlägget där jag skrev om pärlorna, över fyra år sedan och innan DrHus utvecklade Felicien. Anledningen verkar ha varit något om att pärlorna endast utvanns i Gerdikkarkipelagen vilket gjorde att jag ville förklara just pärlor i Soluna med "porelos" som egentligen var ädelstenar... Ja, ja... jag ändrar själv gärna min text och så föreslår jag ett tillägg till avsnittet om Bergsbruk utifrån denna.
Bra skrivet om furste och hadelshus. Det enda jag skulle föreslå ändrat är att endast skriva drake och inte gyllene drake eller sumpdrake, tror vi en gång kom fram till att drakar bara var drakar?
Bra skrivet om furste och hadelshus. Det enda jag skulle föreslå ändrat är att endast skriva drake och inte gyllene drake eller sumpdrake, tror vi en gång kom fram till att drakar bara var drakar?
OK Birke, men vad gäller drakar så så är det väl som med alver, svartfolk osv att även om det är en art så finns många namn pga deras olika utseende. Jag menade inte att drakarna var av olika sort eller att det ens finns sumpdrakar, bara att folk talar om dem som så.
(Sumpdrake är förövrigt en liten våtmarksödla från Cerval som inte blir mycket större än ett stort marsvin men utseendemässigt liknar en liten drake. De har vinglika hudflikar på ryggen och kan likt drakar antända sina rapar till eldslågor vid revirslagsmål. Att unga sumpdrakar exploderar då de inte lärt sig kontrollera sina gaser är inte ovanligt och del i den naturliga sellektionen. Kommer beskrivas närmar under Cerevals fauna.)
(Sumpdrake är förövrigt en liten våtmarksödla från Cerval som inte blir mycket större än ett stort marsvin men utseendemässigt liknar en liten drake. De har vinglika hudflikar på ryggen och kan likt drakar antända sina rapar till eldslågor vid revirslagsmål. Att unga sumpdrakar exploderar då de inte lärt sig kontrollera sina gaser är inte ovanligt och del i den naturliga sellektionen. Kommer beskrivas närmar under Cerevals fauna.)
Det feliciska Enki-helgonet Sankt Blottignidos diOliphanzia ligger begravd i ett mausoleum utanför sin födelsestad Exapo. I den feliciska flottan finns en galeass döpt efter henne.
Senast redigerad av Mikael den 2013-06-18 21:28, redigerad totalt 1 gånger.
Pratchett-varning där. Gillar det!Mikael skrev:OK Birke, men vad gäller drakar så så är det väl som med alver, svartfolk osv att även om det är en art så finns många namn pga deras olika utseende. Jag menade inte att drakarna var av olika sort eller att det ens finns sumpdrakar, bara att folk talar om dem som så.
(Sumpdrake är förövrigt en liten våtmarksödla från Cerval som inte blir mycket större än ett stort marsvin men utseendemässigt liknar en liten drake. De har vinglika hudflikar på ryggen och kan likt drakar antända sina rapar till eldslågor vid revirslagsmål. Att unga sumpdrakar exploderar då de inte lärt sig kontrollera sina gaser är inte ovanligt och del i den naturliga sellektionen. Kommer beskrivas närmar under Cerevals fauna.)
Haha! Sumpdrakar är ju skitroliga.Mikael skrev:OK Birke, men vad gäller drakar så så är det väl som med alver, svartfolk osv att även om det är en art så finns många namn pga deras olika utseende. Jag menade inte att drakarna var av olika sort eller att det ens finns sumpdrakar, bara att folk talar om dem som så.
(Sumpdrake är förövrigt en liten våtmarksödla från Cerval som inte blir mycket större än ett stort marsvin men utseendemässigt liknar en liten drake. De har vinglika hudflikar på ryggen och kan likt drakar antända sina rapar till eldslågor vid revirslagsmål. Att unga sumpdrakar exploderar då de inte lärt sig kontrollera sina gaser är inte ovanligt och del i den naturliga sellektionen. Kommer beskrivas närmar under Cerevals fauna.)
-
- Admin
- Inlägg: 9214
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Ny textPärlkolonierna
I västra Efaro har Felicien ett flertal mindre kolonier. De etablerades på 200-talet e.O. av kung Kleriomon II som både var ute efter slavar och efariska ädelstenar. Då felicierna anammade joriskt språk efter sin ankomst till Kopparhavet översatte de det kimzônska ordet for ädelsten ”porelo” till ”pärla” eftersom pärlor var den högst värderade ädelstenen enligt deras traditioner. På ögruppen Smaluggerna utvinns en sorts grönskimrande ”pärlor”, eller ädelstenar, ur klarkällor i den vulkaniska grunden och längs Oposiska kusten hittas små gula halvädelstenar genom att sila sanden i de grunda havsvikarna. Den efariska ursprungsbefolkningen som först tvingades utvinna ädelstenarna är sedan länge utrotat men nya slavar strömmar ständigt till från inlandet. Under den dermanska ockupationen av Felicien tvingades kolonisterna att byta plats med sina slavar, något de ansåg som ytters vanhedrande och aldrig har glömt. I den oposiska staden Eygafo valde 84 felicier i stället för att länkas som slavar att kasta sig utför murarna på guvernörsfortet och möta Paridon i vågorna som fria. På Tabris, en av de mindre öarna i Smaluggerna, har den aidniska S:t Willems Orden sedan soltågens tid ett av sina fästen. Felicierna har flera gånger försökt erövra borgen men aldrig lyckats. Willemiterna är dock alltför få för att utgöra ett hot men är ett ständigt irritationsmoment och kung Kuthegil planerar ett slutgiltigt angrepp inom kort.
Pärlkolonierna
I västra Efaro på Solunas nordkust har Felicien ett flertal mindre kolonier. Ögruppen Lengynerna och kusten av stamlandet Dereas är de viktigaste och dessa etablerades på 200-talet e.O. av kung Kleriomon II som både var ute efter slavar och efariska pärlor. Pärlor är enligt felicierna den vackraste och högst värderade ädelstenen och det kimzonska ordet för "pärla" - porelo har fått betydelsen "ädelsten" på feliciska. Den efariska ursprungsbefolkningen som först tvingades utvinna pärlorna är sedan länge utrotad men nya slavar strömmar ständigt till från inlandet. Under den dermanska ockupationen av Felicien tvingades kolonisterna byta plats med sina slavar, något de ansåg som ytters vanhedrande och aldrig har glömt. I den dereasiska staden Eygafo valde 84 felicier i stället för att länkas som slavar att kasta sig utför murarna på guvernörsfortet och möta Paridon i vågorna som fria. På Tabris, en av de mindre öarna i Lengynerna, har den aidniska S:t Willems Orden sedan soltågens tid ett av sina fästen. Felicierna har flera gånger försökt erövra borgen men aldrig lyckats. Willemiterna är dock alltför få för att utgöra ett hot men är ett ständigt irritationsmoment och kung Kuthegil planerar ett slutgiltigt angrepp inom kort. Som en inledande manöver har en ambassadör skickats till riddarna för att intyga om fredliga avsikter men den sluga Ytkila diNadikon har helt andra order.
Ny textBergsbruk
Erbulas och Pelenos berg är mineralfattiga. I djupet av Erbulas och Pelenos finns rika malm, ådror men de nås endast av de vättar som lever där. Mindre järn-, bly- och silvergruvor finns det dock ett litet antal i Pelenos berg och i Gerdikkarkipelagen finns en mindre guldfyndighet samt fynd av orpiment, cinnober och den vackra stenen obsidian. Det finns dock mängder av kalksten i Felicien som används vid de flesta byggen och i tillverkning av släckt kalk, bränd kalk, murbruk och puts. Det finns även rikliga mängder av vit marmor och alabaster som används som arkitekturornamen. Statuarier och marmor används också i tillverkning av stuck.
Bergsbruk
Erbulas berg är mineralfattiga men det finns dock ett litet antal mindre järn-, bly- och silvergruvor. I djupet av Pelenos finns rika malmådror men de nås endast av de vättar som lever där. I Gerdikkarkipelagen finns en mindre guldfyndighet samt fynd av orpiment, cinnober och den vackra stenen obsidian. Det finns dock mängder av kalksten i Felicien som används vid de flesta byggen och i tillverkning av släckt kalk, bränd kalk, murbruk och puts. Det finns även rikliga mängder av vit marmor och alabaster som används som arkitekturornamen. Statuarier och marmor används också i tillverkning av stuck. På södra Pelenos finns även ett stort antal ädelstensgruvor där gula oposer och gröna smalugger utvinns. Dessa har vid flera tillfällen lockat till sig drakar och det sägs att självaste Lakilmik den Gyllene från Cereval har setts över bergen.
Glad nu Mikael?
-
- Admin
- Inlägg: 9214
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Namnet skall skrivas med stort D och är inspirerad av Krillo DiCastran som grundade Krilloan. Både DrHus och jag har skapat flera namn i samma stil, en snabb koll i wikin gav följande:
Krillo DiCastran
Ilkos DiMethil
Khutoz DiMethil
Lakadon DiAlofor
Lykarion DiUriel
Saphunianat DiKandalos
Ytkila DiNadikon
Isenta DiTaltokemana
Poreldon DiKas
Arkidamos DiLochos
Asdriel DiMattan
Pelmos DiLakynda
Tanken är att detta är ett sätt för storkîmzoner att skriva sina namn.
Krillo DiCastran
Ilkos DiMethil
Khutoz DiMethil
Lakadon DiAlofor
Lykarion DiUriel
Saphunianat DiKandalos
Ytkila DiNadikon
Isenta DiTaltokemana
Poreldon DiKas
Arkidamos DiLochos
Asdriel DiMattan
Pelmos DiLakynda
Tanken är att detta är ett sätt för storkîmzoner att skriva sina namn.
-
- Admin
- Inlägg: 9214
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Jag gick igenom vad som är kvar här: http://erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=35253#35253
Respons på städerna. Det är mest Sidon som ligger och blockar. Ta en titt och ta gärna och skriv om staden. Bolla med Spelknepe om idéer.
http://www.erebaltor.se/wiki/index.php? ... t.C3.A4der
Lag och straff behövs gå igenom. Jag är tacksam även om någon bara tar det som är skrivet (se första länken) och gör texten läsbar.
Skeppsbilderna vet jag inte vad det hände med.
Och så texterna som birke snackar om.
That's it. Vi är inne på sista varvet.
Respons på städerna. Det är mest Sidon som ligger och blockar. Ta en titt och ta gärna och skriv om staden. Bolla med Spelknepe om idéer.
http://www.erebaltor.se/wiki/index.php? ... t.C3.A4der
Lag och straff behövs gå igenom. Jag är tacksam även om någon bara tar det som är skrivet (se första länken) och gör texten läsbar.
Skeppsbilderna vet jag inte vad det hände med.
Och så texterna som birke snackar om.
That's it. Vi är inne på sista varvet.
-
- Admin
- Inlägg: 9214
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Angående Sidon och det påbörjade utkastet bör några saker diskuteras innan någon går vidare med beskrivningen av staden.
1) Staden är en av tre ursprungliga feliciska städer och innehar en speciell ställning av denna historiska och kulturella anledning. Ingen vilken som helst stad med andra ord. Namnet Sidon den Drömmande har DrHus förklarat med att sidon är kortform för Jägaren och att betydelsen är Den drömmande Jägaren. Vem Jägaren är/var framgår inte helt tydligt men jag gissar på att det är ett tillnamn till gudinnan Felis då hon bl.a. beskrivs som en jagande "vit lejoninna vars andedräkt är lik öknens hetta".
En tanke skulle då vara att Sidon är ett centrum för dyrkan av gudinnan Felis.
2) Sidon är också ett av kîmzonernas nio stamsäten. Stammen Eutherpe har vi namngivit men ingenting i övrigt är sagt. Kanske vem som är Stamfurste, vilka som för närvarande är stammens två Domare, eller något om de nio Äldste som verkar i Tyros i kungliga skeppsrådet?
3) Att Sidon skulle vara ett Feliciens lärdomscentrum så som föreslagits passar inte helt med DrHus beskrivning av Mandelordens roll i Felicien och Lyceet i Mafor:
4) Sidon som ett centrum för slavhandel krockar lite om staden samtidigt skall vara centrum för lärdom/religion/magi. Frågan är även hur väl det rimmar med det poetiska tillnamnet "den Drömmande"? En möjlighet skulle kunna vara att det är de mäktiga slavhandlarna som bor i Sidon och att låt säga ön Stygos utanför staden är där slavarna förvaras från det de köps till det de säljs?
En beskrivning av staden Sidon behöver väl sen inte vara det som hindrar att redigeringsarbetet påbörjas eller fortsätter? Texten kan läggas till sen eller även lämnas till den enskilde SL att göra? Kartan finns ju men det kan kanske ses som en tillgång i pdfen att den är obeskriven?
1) Staden är en av tre ursprungliga feliciska städer och innehar en speciell ställning av denna historiska och kulturella anledning. Ingen vilken som helst stad med andra ord. Namnet Sidon den Drömmande har DrHus förklarat med att sidon är kortform för Jägaren och att betydelsen är Den drömmande Jägaren. Vem Jägaren är/var framgår inte helt tydligt men jag gissar på att det är ett tillnamn till gudinnan Felis då hon bl.a. beskrivs som en jagande "vit lejoninna vars andedräkt är lik öknens hetta".
En tanke skulle då vara att Sidon är ett centrum för dyrkan av gudinnan Felis.
2) Sidon är också ett av kîmzonernas nio stamsäten. Stammen Eutherpe har vi namngivit men ingenting i övrigt är sagt. Kanske vem som är Stamfurste, vilka som för närvarande är stammens två Domare, eller något om de nio Äldste som verkar i Tyros i kungliga skeppsrådet?
3) Att Sidon skulle vara ett Feliciens lärdomscentrum så som föreslagits passar inte helt med DrHus beskrivning av Mandelordens roll i Felicien och Lyceet i Mafor:
Kanske kan Sidon heller vara ett religiöst centrum så som föreslagits ovanför, eller ett centrum för magi?Än idag är lycéet i Mafor den enda större lärdomsakademin i Felicien då kimzonerna inte förde med sig någon egen tradition av större organiserade lärdomsinstitutioner. Då lycéet har fortsatt utbilda såväl jorer som kimzoner har det varit avgörande i framväxten av den kimzonsk-joriska blandkultur som är sant felicisk samt i formandet av det feliciska folkspråket.
4) Sidon som ett centrum för slavhandel krockar lite om staden samtidigt skall vara centrum för lärdom/religion/magi. Frågan är även hur väl det rimmar med det poetiska tillnamnet "den Drömmande"? En möjlighet skulle kunna vara att det är de mäktiga slavhandlarna som bor i Sidon och att låt säga ön Stygos utanför staden är där slavarna förvaras från det de köps till det de säljs?
En beskrivning av staden Sidon behöver väl sen inte vara det som hindrar att redigeringsarbetet påbörjas eller fortsätter? Texten kan läggas till sen eller även lämnas till den enskilde SL att göra? Kartan finns ju men det kan kanske ses som en tillgång i pdfen att den är obeskriven?
Med tanke på Sidons spännande hamn tycker jag den är perfekt för slavhandel.
Har inget emot att flytta lärdomscentrat till Mafor dit DrHus förla det.
Religiöst centra? För Felisorden ok, men utan slavarna tycker jag hamnen blir bortkastat fräck. Jag ser ingen konflikt mellan slavhandel och religion i Felicien.
Vad tycker Spelknepe?
Sedan var det ju frågan om Clercon eller Spelis kunde pilla lite på Tyros karta så att den ser mer myllrande ut. Fler avdelande svarta linjer skulle få det att se ut som fler hus/gränder.
Har inget emot att flytta lärdomscentrat till Mafor dit DrHus förla det.
Religiöst centra? För Felisorden ok, men utan slavarna tycker jag hamnen blir bortkastat fräck. Jag ser ingen konflikt mellan slavhandel och religion i Felicien.
Vad tycker Spelknepe?
Sedan var det ju frågan om Clercon eller Spelis kunde pilla lite på Tyros karta så att den ser mer myllrande ut. Fler avdelande svarta linjer skulle få det att se ut som fler hus/gränder.