Felicien

Samlingsplats för alla länder och platser
Mikael
Admin
Inlägg: 5008
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael » 2013-04-10 08:55

Gällande ord och språk finns en del framtaget redan ja. Jag har bidragit med följande kimzonska ord i Tyros...men de är inte satta i sten.

Obethico - Stenstod, obelisk
Edafos - mark, land
Metopo - sida, kant, front
Theioni - teater, skådeplats
Egora - ej stenlagd marknadsplats
Thyra - port (tycker Porto som återfinns i Krilloan snarare har joriskt ursprung med tanke på svenska/joriska ordet port)
Agela - landsbygd
Elia - oliv
Vesalion - väster
Esalion - öster


Angående att bli klara så tycker jag det vore roligt om Felicien, Kardien, Klomellien, Zorakin, Nidland som kommit långt kunde bli klara. En målsättning borde vara att Felicien blir klart innan sommaren. Innehållsmässigt saknas mycket lite. Som Rickard sa, man måste sätta upp mål annars blir inget klart. Om det som finns på wikin (jag tittar sällan där) inte stämmer med den text vi kommit överens om var finns då den riktiga texten?
Senast redigerad av 1 Mikael, redigerad totalt 2013 gånger.

Användarvisningsbild
Rubicon
Ransardisk Gripryttare
Inlägg: 162
Blev medlem: 2010-06-05 17:28
Ort: Härnösand

Inlägg av Rubicon » 2013-04-10 11:41

Så ska vi köra på det pseudogrekiska som jag föreslog som det kîmzonska språket? Skulle behöva höra från Mikael, Birke, Spelis och Rickard om det är okej så jag kan ta och kîmzonifiera vissa ord som inte riktigt har liknande rytm och stavning (som jag gjorde på föregående sida med galärerna).
Det skulle vara en god sak enligt mig om de kîmzonska orden låter som om de kommer från samma språk, ger i mina ögon en bättre känsla och inlevelse om så är fallet.
-Vi kåt nik och Lill-Aron? Vilka fåniga namn!

Användarvisningsbild
Adragoor
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1380
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Inlägg av Adragoor » 2013-04-10 12:41

Rubicon skrev:Så ska vi köra på det pseudogrekiska som jag föreslog som det kîmzonska språket? Skulle behöva höra från Mikael, Birke, Spelis och Rickard om det är okej så jag kan ta och kîmzonifiera vissa ord som inte riktigt har liknande rytm och stavning (som jag gjorde på föregående sida med galärerna).
Det skulle vara en god sak enligt mig om de kîmzonska orden låter som om de kommer från samma språk, ger i mina ögon en bättre känsla och inlevelse om så är fallet.
Ska man sen hitta på fler ord är det bäst att hitta på en fonetik som alla ord måste följa. Dvs: Vilka vokaler finns? Vilka konsonanter finns? Kan vokaler kombineras till diftonger? Vilka diftonger finns isf? Hur kan man kombinera konsonanter?
Gör man inget förarbete får man lätt ett ologiskt språk. I fallet kimzon kan man ju iofs kopiera en hel del från grekiska, men det kommer att bli oerhört mycket bättre om man har det hela nerskrivet.

Användarvisningsbild
Rickard
Hynsolgisk Shaman
Inlägg: 477
Blev medlem: 2007-02-06 00:42
Ort: Malmö
Kontakt:

Inlägg av Rickard » 2013-04-10 13:39

Skulle det gå att göra en ordgenerator givet att man slänger in rätt input i generatorn? Det skulle vara relativt enkelt att göra en generator där man slänger in ett antal ord, sedan analyserar generatorn listan baserat på stavelser (prefix, interfix och suffix) och vilka diftonger som används och slutligen spottar ut ett antal ord utifrån mönstret.

Andra sätt skulle kunna vara att själv skriva in olika stavelser och få ut något av det.
Ni har en spelvärld, men har ni ett regelsystem?
Matiné (läs reglerna)

Mikael
Admin
Inlägg: 5008
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael » 2013-04-10 14:00

Adragoor, se om ni kan ta fram en bra grekofierad Kimzonska. Se om det går att utgå ifrån Rubicons idéer och de få ord som finns från Krilloan m.m. Du har ett bra öga för sådant här.

Användarvisningsbild
Adragoor
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1380
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Inlägg av Adragoor » 2013-04-10 15:42

Rickard skrev:Skulle det gå att göra en ordgenerator givet att man slänger in rätt input i generatorn? Det skulle vara relativt enkelt att göra en generator där man slänger in ett antal ord, sedan analyserar generatorn listan baserat på stavelser (prefix, interfix och suffix) och vilka diftonger som används och slutligen spottar ut ett antal ord utifrån mönstret.

Andra sätt skulle kunna vara att själv skriva in olika stavelser och få ut något av det.
Det finns ett antal dylika generatorer. Slänger upp ett par länkar senare...

Användarvisningsbild
Adragoor
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1380
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Inlägg av Adragoor » 2013-04-10 16:12

Här är en t.ex.
http://www.zompist.com/gen.html
Tror det var den jag genererade dalkiska mad... :)

Användarvisningsbild
Rubicon
Ransardisk Gripryttare
Inlägg: 162
Blev medlem: 2010-06-05 17:28
Ort: Härnösand

Inlägg av Rubicon » 2013-04-10 17:10

Adragoor skrev:
Ska man sen hitta på fler ord är det bäst att hitta på en fonetik som alla ord måste följa. Dvs: Vilka vokaler finns? Vilka konsonanter finns? Kan vokaler kombineras till diftonger? Vilka diftonger finns isf? Hur kan man kombinera konsonanter?
Gör man inget förarbete får man lätt ett ologiskt språk. I fallet kimzon kan man ju iofs kopiera en hel del från grekiska, men det kommer att bli oerhört mycket bättre om man har det hela nerskrivet.
Ja lite grann har jag ju funderat kring sådant...

tänkte överlag hyfsat mycket /ph/, /th/ ljud,
många ord som slutar på -oi, -on, -os,
använder gärna xi, xy och xe, ofta som prefix
Saknar ch, tj, sh, sj, kh ljud
Få C, de skrivs vanligen antingen som k eller s
Gärna korta vokaler som exempelvis o:et i kock och inte som i ko
-Vi kåt nik och Lill-Aron? Vilka fåniga namn!

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6787
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2013-04-10 17:54

Ni får gärna gå genom språket men kom då ihåg att det talas två språk i Felicien, kîmzon som tillhör den kamsunska språkfamiljen från Akrogal och feliciska som är en blanding av kîmzon, västjori och i viss grad efariska. Möjligtvis kan nya ord skapas och gamla vridas till för att passa en ny språkinspiration men behåll språkhistorien så som den redan är utvecklat.
Kimzon
Kimzon är ett språk besläktat med ithilgrom och vissa västkamsunska språk (ungefär lika närstående som tyska och svenska). Liksom ithilgrom skrivs kimzon med ett konsonantalfabete från höger till vänster. Skriftspråket finns i två former: En kursiv form som skrivs med fjäderpenna på papyrus, papir och pergament eller med stylus på vaxanteckningsblock och en geometrisk blockform där bokstäverna målas med pensel eller graveras på sten, metall eller trä. Blockformen används i mera officiella sammanhang och kursivformen är numera i det närmaste utkonkurrerad av skriven feliciska.

Dagens felicier använder kimzon i formella sammanhang, monumentalinskrifter och lärda verk. Enbart storkimzoner lär sig att tala och läsa/skriva kimzon fullt ut och småkimzoner kan oftast språket endast hjälpligt. En del tolaner och geron lär sig också kimzon speciellt om de är socialt ambitiösa.

Eftersom kimzon skrivs med enbart konsonanter transkriberas kimzonska namn och ord ofta med olika vokaliseringar beroende på den som läser eller den kimzontalandes accent. Så kallas t.ex. Feliciens kung Kithagil på klassisk kimzon men Kuthegil på koalint-felicisk dialekt.

Feliciska
Felciska är ett språk som uppstått i mötet mellan tolansk jori, aidnisk jori, kimzon och efariska. Det har en blandad vokabulär (ungefär 50% jori, 30% kimzon, 20% efariska) och en enkel och regelbunden grammatik utarbetad av mandelmunkar. Det skrivs med det joriska alfabetet från vänster till höger. Språket används i dagligt tal av alla felicier och även i enklare korrespondens och räkenskap.

Inom feliciskan finns ett flertal dialekter:
Koalintfeliciska (som är mest jorifierad)
Österbuktsfeliciska
Gerdikkfeliciska (som ligger närmast kimzon)
Sydpelenosisk feliciska
Kolonialfeliciska, talas i de efariska kolonierna och har starka efariska inslag
Horyniska, talas i Porto Horyni och är en mycket säregen felicisk dialekt med inslag av pokti och niferländska

En del lärde anser att krilloanska är en felicisk dialekt, medan andra anser att det är ett eget språk. Vissa lärde anser att frågan är meningslös tills dess att en överenskommen distinktion mellan språk och dialekt kan definieras.

Om betydelsen av vissa kimzonska och feliciska ord, ortnamn och namn
Paridon= Allhärskaren
Philodon= Den älskade härskaren som på feliciska kallas Philas= Den Älskade
Galadon= Stridens härskare, son till Felis, Paridon och Dagon. Kallad Galmon på feliciska.
Anatadan= Den lyckliga härskarinnan, kallad Felis på feliciska
Adon= Herre, Härskare. Som suffix då ordstammen slutar med vokal försvinner begynnelse A:et, så Pari(a)don.
Adan= Härskarinna. Tilltalstitel för varje vuxen och gift kimzan, speciellt om man tilltalar henne i hennes eget hem.
Lotan= Ormkvinnan, Kaos, urhavets gudinna som besegrades av Paridon och Philas.
Dagon= Döden, Paridons ständige ärkefiende, Besudlaren, Lögnaren.
Lot=Orm
Dag=Död
Galad= Strid
Anat= Lycka
Phil=Kärlek
Ko= adj. lysande, glimrande, skimrande
Porelo= ädelsten, pärla
Lint= Vik
Garum= Fisksås
Carai= Haj
On= Man (också vanligt suffix i kimzonska mansnamn t.ex. Kiolomon)
An= Kvinna (också vanligt suffix i kimzonska kvinnonnamn t.ex. Arishan eller Imilkan)
In= Barn, Omyndig. Generell diminutivform
-os= suffix som indikera bestämd form singular.
-or= suffix som indkerar bestämd form pluralis.
Mea = Stadsdel
Ksar= Befästning, Borg
Porto= Port
Il/El= gud
Tyros= Klippan, Kortform för Den Gyllen Klippan
Sidon= Jägaren, Kortform för Den Drömmande Jägaren
Elikon= gudomligt skimrande, kortform för Den Gudomligt Skimrande Staden.
Kithag= Korp
Kithagil= Guds korp, namnet på Feliciens nuvarande konung, på feliciska Kuthegil.
Carai(a)don= Hajarnas herre
Koalintos= Den Lysande Blå (viken). Det slutmål som Paridon lovade kimzonerna i Kalameikos dröm.
Kimzon= Fri man
Kimzan= Fri kvinna
Tolanon/Tolanan= Tolansk man/kvinna (beteckning på Tolans fria ursprungsbefolkning)
Geron/Geran= Gäst, beteckning på frigivna slavar
Tolanin= Tolans livegna befolkning, "Småtolaner".
Joranon/Joranan= Jorisk man/kvinna (generell kimzonsk beteckning på jorer)

Användarvisningsbild
Rubicon
Ransardisk Gripryttare
Inlägg: 162
Blev medlem: 2010-06-05 17:28
Ort: Härnösand

Inlägg av Rubicon » 2013-04-12 16:59

birkebeineren skrev:Ni får gärna gå genom språket men kom då ihåg att det talas två språk i Felicien, kîmzon som tillhör den kamsunska språkfamiljen från Akrogal och feliciska som är en blanding av kîmzon, västjori och i viss grad efariska. Möjligtvis kan nya ord skapas och gamla vridas till för att passa en ny språkinspiration men behåll språkhistorien så som den redan är utvecklat.
Jodå jag är medveten om det Birke. Vi får se hur det blir, annars kan man alltid hävda att de ord som finns sen tidigare är på feliciska och inte kîmzon.

På tal om något helt annat. Jag såg inget i wiki om vikt och mått i Felicien sektionen, finns det inget eller är jag helt enkelt blind? Om det är missat föreslår jag följande:

1 finger (1.93cm)
1 hand = 4 fingrar (7.71cm)
1 halv fot = 8 fingrar/2 händer (15.4cm)
1 Fingerspann= 12 fingrar (23.1cm)
1 fot= 16 fingrar (30.8cm)
1 steg = 2,5 fot (0.77m)
1 dubbelsteg = 5 fot (1.54m)
1 varv = 600 fot (184.9m)


Ska se vad jag kan stjäla angående vikt och dyl.
-Vi kåt nik och Lill-Aron? Vilka fåniga namn!

Användarvisningsbild
Adragoor
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1380
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Inlägg av Adragoor » 2013-04-12 17:38

Rubicon skrev:
Adragoor skrev:
Ska man sen hitta på fler ord är det bäst att hitta på en fonetik som alla ord måste följa. Dvs: Vilka vokaler finns? Vilka konsonanter finns? Kan vokaler kombineras till diftonger? Vilka diftonger finns isf? Hur kan man kombinera konsonanter?
Gör man inget förarbete får man lätt ett ologiskt språk. I fallet kimzon kan man ju iofs kopiera en hel del från grekiska, men det kommer att bli oerhört mycket bättre om man har det hela nerskrivet.
Ja lite grann har jag ju funderat kring sådant...

tänkte överlag hyfsat mycket /ph/, /th/ ljud,
många ord som slutar på -oi, -on, -os,
använder gärna xi, xy och xe, ofta som prefix
Saknar ch, tj, sh, sj, kh ljud
Få C, de skrivs vanligen antingen som k eller s
Gärna korta vokaler som exempelvis o:et i kock och inte som i ko
Något i den här stilen?
Konsonanter: b, ch, d, g, k, l, m, n, p, ph, r, s, t, th, x, z (ser gärna att ch finns kvar, främst för att komplettera serien ch, ph, th)
Vokaler: a, e, i, o, u/y
Diftonger: ai, oi, ei, au, eu
Övrigt: Från jori främmande konsonantkombinationer som phth, chth och ps förekommer ofta i början av ord.

Användarvisningsbild
Adragoor
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1380
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Inlägg av Adragoor » 2013-04-14 16:06

Har suttit lite och tittat på det kimzon-material ni har skapat. Vissa av de grammatiska egenheterna går nog att foga in, men när det gäller skriftsystemet har jag en invändning. Ska språket vara som det är (pseodogekiska) är det osannolikt att man använder ett vokallöst alfabet. Det passar inte språket. Dessutom sägs det i originalkällorna att kimzon skrivs med ett modifierat joriskt alfabet. Det är dock möjligt att kimzonerna ursprungligen använde ett annat, akrogaliskt skriftsystem. Tänkte för några år sedan att detta skulle vara inspirerat av det mongoliska skriftspråket och relaterat till skriften i Krun. http://www.omniglot.com/writing/mongolian.htm

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6787
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2013-04-15 07:15

Kanske hade kîmzonerna när de bodde på Garumnos utanför Kamsun en litterär tradition som endast upprätthölls av en viss grupp i samhället, läskunnigheten var således inte speciellt utbrett. Denna samhällsgrupp kom av olika skäl inte att medfölja på skeppen som undkom Garumnos fall. Enligt vad DrHus skrev så uppstod det mellan kîmzonerna och de mandelmunkar som fanns på södra Tolan ett samarbete mycket tidigt och det är genom dessa västjoritalande munkar som det kîmzonsk-joriska blandspråket feliciska uppstod.
Mandelordens historia i Felicien

327 f.O.
Den lärde munken Olai Rudimons upptäcker under en forskningsresa en till synes sjunken jorisk stad i Österbukten. Under Kopparhavets klara vatten ser han gnistrande kolonner och bevarade mosaikbeläggningar. På den vita klippan ovanför finner han också ruinen av en gammal jorisk basilika omgiven av arkader. Av inskriptionerna han hittar där sluter han sig till att staden som en gång fanns här hette Marion. Rudimon återvänder till Pendon för att där få stöd för vad han kallar en "arkeomatisk" expedition.
325 f.O.
Olai återvänder med sin främste lärjunge Olai Montalion samt en grupp raska noviser för att hjälpa till med att gräva och dyka. De bosätter sig i basilikan som de börjar restaurera. För att försörja sig börjar de utbilda regionens ädla ynglingar.
301 f.O.
Olai Rudimon publicerar den första studien över det sjunkna Marion, den sk. "Marionikan", och etablerar också i den de första arkeomatisk principerna och metoderna som t.ex. relativ stratigrafisk datering och sektionsdokumentation.
291 f.O.
Rudimons studier av jorisk arkitektur, "De re architectura jorica" publiceras ett år för hans död. I denna beskrivs bland annat de olika joriska kolonntyperna. Vid denna tidpunkt har basilikan restaurerats, stora delar av den sjunkna staden utforskats och Marion blivit ett officiellt lycéum.
283 f.O.
Olai Montalion publicerar "Studia typologica ioricum" som beskriver och analyserar den joriska kulturens materiella kultur i form av keramik, vapen och metallarbeten. I detta epokgörande pergament etablerar Montalion typologimetodiken.
276 f.O.
Montalion publicerar "Historiae Tolanica" som beskriver den äldre krunisk-tolanska staden han hittat under det joriska Marion.
273 f.O.
Montalion avlider. Lycéet blir nu inriktat mest på utbildning men skickar också ut expeditioner till Krun, Efaro och det fjärran Furgia för att studera de joriska minnesmärkena där. Lycéet är det enda ljuset i ett annars kompakt tolanskt mörker - de sydtolanska hövdingarna har fallit ner i barbari och slåss ständigt inbördes och mot bergens svartfolk. Detta till trots innebär lycéets närvaro att sydtolanerna under århundradena anammar aidnisk-jorisk kultur och språk. Gudinnan Ingeril inlemmas också i det sydtolanska panteonet som dotter till Amçi, den vise guden, och Azgigal, fågelgudinnan.
27 f.O.
Kimzonerna anländer till Koalint. Mandelmunkarna tar inte ställning i kampen mellan kimzonerna och de sydtolanska hövdingarna.
18 f.O.
Den kimzonska stamprinsen Sanchuniadon anländer med en krigsflotta till bukten nedanför lycéet. En trupp tungt beväpnade kimzoner med Sanchuniadon i spetsen närmar sig lycéet och möter utanför dess portar Prior Amnon. Amnon bär en blommande mandelkvist i sin ena hand och en papyrusrulle i den andra. Han räcker över mandelkvisten och pergamentrullen till Prins Sanchuniadon och frågar "Har ni kanske några böcker med er?". Sanchuniadon, som nu är något generad över att inte ha någon gåva att ge i retur, skickar sin lille son Philon ner till skeppen och pojken återvänder med en kattunge (en traditionell kimzonsk vänskapsgåva) och en illustrerad utgåva av "Sagan om Kimzon och Farkhon" som han överräcker till Amnon. Philon blir den förste kimzonen att studera vid lycéet och hans far grundar i Marions bukt en ny stad som kimzonerna döper till Kar Mafor vilket på kimzon betyder "mandelblommornas stad".
Än idag är lycéet i Mafor den enda större lärdomsakademin i Felicien då kimzonerna inte förde med sig någon egen tradition av större organiserade lärdomsinstitutioner. Då lycéet har fortsatt utbilda såväl jorer som kimzoner har det varit avgörande i framväxten av den kimzonsk-joriska blandkultur som är sant felicisk samt i formandet av det feliciska folkspråket.
Språk

Kimzon
Kimzon är ett språk besläktat med ithilgrom och vissa västkamsunska språk (ungefär lika närstående som tyska och svenska). Liksom ithilgrom skrivs kimzon med ett konsonantalfabete från höger till vänster. Skriftspråket finns i två former: En kursiv form som skrivs med fjäderpenna på papyrus, papir och pergament eller med stylus på vaxanteckningsblock och en geometrisk blockform där bokstäverna målas med pensel eller graveras på sten, metall eller trä. Blockformen används i mera officiella sammanhang och kursivformen är numera i det närmaste utkonkurrerad av skriven feliciska.
Dagens felicier använder kimzon i formella sammanhang, monumentalinskrifter och lärda verk. Enbart storkimzoner lär sig att tala och läsa/skriva kimzon fullt ut och småkimzoner kan oftast språket endast hjälpligt. En del tolaner och geroner lär sig också kimzon speciellt om de är socialt ambitiösa.
Eftersom kimzon skrivs med enbart konsonanter transkriberas kimzonska namn och ord ofta med olika vokaliseringar beroende på den som läser eller den kimzontalandes accent. Så kallas t.ex. Feliciens kung Kithagil på klassisk kimzon men Kuthegil på koalint-felicisk dialekt.
Feliciska
Felciska är ett språk som uppstått i mötet mellan tolansk jori, aidnisk jori, kimzon och efariska. Det har en blandad vokabulär (ungefär 50% jori, 30% kimzon, 20% efariska) och en enkel och regelbunden grammatik utarbetad av mandelmunkar. Det skrivs med det joriska alfabetet från vänster till höger. Språket används i dagligt tal av alla felicier och även i enklare korrespondens och räkenskap.

Inom feliciskan finns ett flertal dialekter:
Koalintfeliciska (som är mest jorifierad)
Österbuktsfeliciska
Gerdikkfeliciska (som ligger närmast kimzon)
Sydpelenosisk feliciska
Kolonialfeliciska, talas i de efariska kolonierna och har starka efariska inslag
Horyniska, talas i Porto Horyni och är en mycket säregen felicisk dialekt med inslag av pokti och niferländska
En del lärde anser att krilloanska är en felicisk dialekt, medan andra anser att det är ett eget språk. Vissa lärde anser att frågan är meningslös tills dess att en överenskommen distinktion mellan språk och dialekt kan definieras.

Användarvisningsbild
Adragoor
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1380
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Inlägg av Adragoor » 2013-04-15 11:16

Och då har vi ett par ord till att infoga i ordlistan: Kar "stad" och mafor "mandelblommor". Frågan är vad singularis av mafor är...

Mikael
Admin
Inlägg: 5008
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael » 2013-04-15 14:12

Rubicon skrev: På tal om något helt annat. Jag såg inget i wiki om vikt och mått i Felicien sektionen, finns det inget eller är jag helt enkelt blind? Om det är missat föreslår jag följande:

1 finger (1.93cm)
1 hand = 4 fingrar (7.71cm)
1 halv fot = 8 fingrar/2 händer (15.4cm)
1 Fingerspann= 12 fingrar (23.1cm)
1 fot= 16 fingrar (30.8cm)
1 steg = 2,5 fot (0.77m)
1 dubbelsteg = 5 fot (1.54m)
1 varv = 600 fot (184.9m)


Ska se vad jag kan stjäla angående vikt och dyl.
Kan man göra det mer marint i tema?

Skriv svar