Fil-Tofia

Samlingsplats för alla länder och platser
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Fil-Tofia

Inlägg av Jeb »

Jag var nog mer inne på att de bättre vadställena hölls av "fienden". Det stoppar inte våra bestämda legioner och en träbro byggs över Stirpaz. Man anfaller och besegrar. Bron blir kvar och Fil-Tofia blir en hamn. När staden växer bygger man bron i sten.
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Fil-Tofia

Inlägg av Snibben »

Jeb skrev:Jag var nog mer inne på att de bättre vadställena hölls av "fienden". Det stoppar inte våra bestämda legioner och en träbro byggs över Stirpaz. Man anfaller och besegrar. Bron blir kvar och Fil-Tofia blir en hamn. När staden växer bygger man bron i sten.
Fast varför byggde man då inte bron på det bättre stället när väl "fienden" var besegrad?
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Fil-Tofia

Inlägg av birkebeineren »

Kanske är Ingenmansön skälet till att Fil-Tofia ligger där de ligger? Stirpaz har leriga och ostadiga brädder, floden är utsatt för tidvatten och skiftande sandbankar, men på en plats ligger en stenklippa orubblig mitt i flodfåran — Ingenmansön.

Om betydningen av Kejsarbron... När fältherren Vesion erövrade Aidne för Kejsardömet Jorpagna gjorde han det på kort tid, endast tre år mellan 998-995 fO (Källa: Sinkadus 28). Han lär snabbt och effektivt förflyttat sina legioner och då borde en säker plats att göra det mellan västra och östra Aidne ha varit av stor betydning. Stirpazfloden är den enda platsen detta kan göras och det endast på sträckan mellan havet och bergen som till stor del även upptas av Brynhildurs skog. Byggandet av en bro över Stirpaz lär ha varit av mycket stort värde. Sen kom den kejserliga vägen Via Aidne att gå här, en väg från Grivela till Faltrax som sen har fått betydelse som en av Lysande Vägens viktigaste pilgrimsleder (fast den viker av i slutet numera och går ner till Ekeborg och exarken där).
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Fil-Tofia

Inlägg av Jeb »

Det var det. Anledningen klar. :D
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Fil-Tofia

Inlägg av birkebeineren »

En fråga vidare är då: Finns det andra broar över Stirpaz? Är det ens teknisk möjligt att bygga andra platser? Det kanske är möjligt men inte nödvändigt, eller kanske inte önskad av mäktiga intressen?

Sen undrar jag hur det kan tänkas se ut vid Stirpazklyfte på den zorakiska sidan och det nyligen påhittade Stirpastad på den kardiska sidan? Stirpazklykte är min gamla idé och ursprungligen tänkt ligga en bra bit uppströms floden. Först tänkt endast som en solordenborg men sen, med andras idéer, även en by eller köping. Jag tänkte att borgen skulle ligga på en klippa där floden rinner genom en klyfta men den geografien måste kanske modifieras om Stirpaz skall vara bred och lerig/sandig? Stirpastad vet jag inte hur du sett före dig Jeb förutom att det skeppas eller möjligtvis flottas timmer härifrån. Hur förresten passerar timmerskeppen/timmret Kejsarbron nere vid Fil-Tofia? Och ligger Stirpastad ovanför eller nedanför Stirpazklyfte?
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Fil-Tofia

Inlägg av Jeb »

Vid Hamre har Stirpaz flera tillflöden från Aidnebergen. Forsar och fall beroende på årstid rinner förbi och genom Hamre. Invånarna har byggt flera repbroar och hängbroar över forsarna vilket gör att man kan ta sig från Zorakin till Kardien torrskodd och utan båt. Det rör sig om smala höga saker och är inget för den höjdrädde.

Längre söderut längs Stirpaz nordväst om Stirpazklyfte ligger Stirpazstad. (Det är inte min kreation utan Adragoors.) http://erebaltor.se/wiki/index.php?titl ... j)#Reserud På den Zorakiska sidan ligger "mitt" Skoften mitt emot och inom synhåll från Stirpastad.

Daglig trafik med flodbåtar och pråmar över Stirpaz mellan rikena. Det hela kontrolleras och beskattas av lokal adel, som också äger de flesta båtarna. Flodbaronerna i Kardien har flera fogdar som reser längs floden. I Zorakin är det inte lika reglerat och fusk förekommer.

De bryggor som finns längs Stirpaz är få. Floden skiftar i bredd och flödeshastighet över året. Smältvattnet på våren skapar ibland stora problem och river med sig allsköns bråte, gör floden ström och tidvis farlig att vistas på. Efter sig lämnar det långa leriga stränder vilket gör att de flesta byar ligger en bit från floden. Båtar dras långt upp på land när de inte är i bruk. Klippan i Stirpazklyft är egentligen den enda solida marken innan Ingemansön. Varje år är det för straffångar vanlig att de blir satta på att röja undan bråte som samlats på ön och bropelarna.

Timmer som flottas till Fil-Tofia flyter sakta under Kjesarbron, skickligt manövrerat av flottare. Ett skådespel för den som befinner sig på bron vid tillfället. https://sv.wikipedia.org/wiki/Flottning
I Stirpazbunkten tas det till timmerkajerna söder om bron. De finns på både Fil och Tofia sidan. Fartyg från hela Kopparhavet ligger och väntar här. Auktionshallarna är högljudda och ibland våldsamma. Flodbaroner, lokala handelshus och internationella köpare gör upp om priser och monopol. Oftast är timret redan sålt när det flyter under Kjesarbron.

Detta är bara förslag och jag hoppas ni genomfar det med synpunkter. Jag delar Snibbes åsikt om att vi bör ha koll på varför F-T ligger där det ligger för att bygga utifrån det.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Fil-Tofia

Inlägg av birkebeineren »

Då kan vi kanske enats om varför Fil-Tofia ligger där det ligger, att det var här en bro bäst kunde byggas? Och det faktum att bron sen har funnits här hela tiden sedan 900-talet fO?

En nästa fråga är då vad som orsakade osämjan mellan kardier och zorakier som slutligen förde med sig De Trettio Tappras slag 178 fO? Det står i Aidne-modulen att en misstro grundläggs ca 340 fO mellan folken och att denna sen kulminerar 180 fO och det sedan mycket berömda slaget som sätter slut för stridigheterna. Det verkar huvudsakligen handla om fiskerättigheter men det antyds även rykten om guld uppe vid Aidnebergen. Skall vi utveckla detta till något mera konkret eller bara låta det vara en gradvis växande konflikt? Om det fanns guld eller inte borde vi kanske bestämma, och om det eventuellt fortfarande finns kvar? Fiskerättighetrna kan ha handlat om någon särskild värdefulle fisk eller kanske mussla men kan även bara ha varit en enkel rättighet som båda sidor ville ha för sig själv och som sen fick sin stora betydelse genom det sen mycket berömda slaget. Jag har några idéer men tänkte först höra vad ni tycker?
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Fil-Tofia

Inlägg av Jeb »

Då kan vi kanske enats om varför Fil-Tofia ligger där det ligger, att det var här en bro bäst kunde byggas? Och det faktum att bron sen har funnits här hela tiden sedan 900-talet fO?
Jag tycker det är en bra förklaring. Vi behöver nog inte krångla till det mer än nödvändigt. Jag tänker mig att bron blir med automatik mer utbroderad i en kommande text om staden.
En nästa fråga är då vad som orsakade osämjan mellan kardier och zorakier som slutligen förde med sig De Trettio Tappras slag 178 fO? Det står i Aidne-modulen att en misstro grundläggs ca 340 fO mellan folken och att denna sen kulminerar 180 fO och det sedan mycket berömda slaget som sätter slut för stridigheterna. Det verkar huvudsakligen handla om fiskerättigheter men det antyds även rykten om guld uppe vid Aidnebergen. Skall vi utveckla detta till något mera konkret eller bara låta det vara en gradvis växande konflikt? Om det fanns guld eller inte borde vi kanske bestämma, och om det eventuellt fortfarande finns kvar? Fiskerättighetrna kan ha handlat om någon särskild värdefulle fisk eller kanske mussla men kan även bara ha varit en enkel rättighet som båda sidor ville ha för sig själv och som sen fick sin stora betydelse genom det sen mycket berömda slaget. Jag har några idéer men tänkte först höra vad ni tycker?
Skulle vara kul att se dina tankar.. Jag har försökt fundera på om konflikten om än mellan Zoraker-Kardier egentligen är lokal eller om bara slaget står här vi gränsen och med det löser en nationell konflikt? Sedan är det frågan om hur allvarlig konflikten är? Man är sura på varandra i över 100 år, 30 kämpar dör och man blir vänner. Är slaget symboliskt eller populistiskt eller liknande? Finns det en endast för SL förklaring till händelserna? En 100 årskonflikt som efter, om än hjältemodig strid löser allt och förbrödrar folket. Man har varit kompisar sedan dess. Låter lite urvattnat i mina öron.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Fil-Tofia

Inlägg av birkebeineren »

Min tanke är att osämjan mellan echterna och pennerna inledningsvis handlar om fiske men sen utvecklar sig till att bli en konflikt folken emellan. Denna konflikt bryter så ut i öppen fiendeskap genom en speciell händelse och kulminerar i De Trettio Tappras slag.

Det hela börjar under tidig Mörkertid. Echterna lever på Divras udde och håller sig relativt isolerade från andra folk och regioner. De upptäcker eftervart att uppe i Aidnebergsskogarna (namnet Brynhildurs skog har inte börjat användas än då) finns gott om vilt och framför allt gott om fisk i Stirpazfloden. Skogen bebos av små stammar snoaraner (en urbefolkning som fortfarande finns norr om Aidnebergen i Snoarskogarna*) men dessa drivs utan större problem bort med hjälp av echternas bättre vapen och organisering. På andra sidan Stirpaz har pennerna nere på södra Grindanu redan upptäckt fisken i floden men de byter den huvudsakligen till sig från snoaranerna. Den gamla Kejsarbron över Stirpaz står fortfarande orubblig men två av valven på den västra sidan Ingenmansön har fallit samman och bron kan därför inte användas. Valven revs under kriget mellan Dirivin och Jegher kort tid efter Tredje konfluxen och ingen har efter det varken haft ressurser eller vilja att reparera bron. Pennerna har gjort ön i mitten till sitt basläger i området och använder härifrån båtar när de korsar floden eftersom de flesta snoaranerna bor på den västra sidan. Möjligtvis finns även raxorer inblandade i fisket och handeln. Echternas ankomst rubbar balansen men försök görs på att dela på fisket. Det är först när echterna börjar jaga snoaraner som slavar det blir stora problem (echterna använde sig av slavar innan Lysande Vägen förbjöd detta 34 eO). Snoaranerna försöker värja sig både genom att fly skogarna och hämdaktioner mot de främmande joriska folken som de inte alltid skiljer på. Pennernas handel med snoaranerna bryter samman och echterna anklagas. Echterna försvarar sig med att snoaranerna är deras problem då de bor på vad som snabbt kommer betecknas som deras sida av floden. Fisket pågår dock fortfarande trots konflikten eftersom echterna snart börjar fiska själva och pennerna (och raxorerna?) hela tiden har fiskat själva längs den nedre delen av Stirpaz. Snoaranerna förlorar snabbt mark och 180 fO är de i princip borta från skogen, antigen har de flytt över bergen mot norr eller så har de förts som slavar ner till echternas gods på södra Divra. Konflikten mellan echter och penner har dock bara vuxit och handlar snart mera om ära och ärekränkelser än fiske som båda folken nu själva har lärt sig utnyttja själva från var sin sida av floden.

Sen upptäcks guld på Stirpazfloden. Det handlar inte om gruvor eller tvättning längs flodkanterna utan om en guldskatt. Någonstans uppe vid Stirpaz källor hittas den av vad som tros vara en grupp äventyrare som försöker flotta skatten nerför floden. De stoppas av en grupp echtiska riddare på slavjakt som beslagtar guldet. Echterna faller i ett bakhåll från några av de sista snoaranerna som fortfarande gör motstånd och skatten hamnar på flodbotten. Där hittas den av penniska fiskare som bivånat snoaranernas anfall från den andra sidan floden men som inte vågat ingripa. Fiskarna tar med sig skatten över mot sin sida av floden men en sista överlevande echtisk riddare blir vittne. Han hittas sen av en expedition mandelmunkar som färdas genom området men avlider innan han kunnat ge någon sammahängande förklaring. Munkarna rapporterar till pennerna nere vid Ingenmansön som skickar en trupp soldater upp floden för att hitta fiskarna. Deras båtar hittas övergivna på den echtiska sidan av floden men både fiskarna och skatten är borta. En echtisk undsättningstrupp som letar efter de slavjagande riddarna dyker upp och börjar ställa frågor. Med sig har de en tillfångatagen snoaran som verkar vara den guide som de skattletande äventyrarna använt för att ta sig upp längs Stirpaz övre lopp. Det hela håller på att bryta ut i öppen strid innan pennerna drar sig tillbaka ut på floden och echterna in i skogen. Några dagar senare hittas flera av de penniska fiskarna flytandes döda i floden nere vid Ingenmansön. Deras kroppar visar tydliga spår av svärdshugg och då inga snoaraner använder sådana vapen anklagas echterna.

Följden blir de Trettio Tappras slag där trettio echtiska krigare tar sig över till ingenmansön och där möter trettio väntande penniska krigare.

Något guld dyker sen aldrig upp, heller ingen förklaring till vad som hänt. Snoaranerna försvinner från skogarna och echterna sluter fred med pennerna. De förstörda brovalven byggs upp och städerna Fil och Tofia utvecklar sig på vardera sidan floden.

Kanske något sådant?
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Fil-Tofia

Inlägg av Jeb »

Du satte ord på det hela. Jag har också försökt få ihop tanken om echterna som bråkar med pennernas barbarhandel. Var runt och läste om kasuner, men fick det inte att funka. Min skräck var även att göra echterna till bovarna. Nu blev de ju lite bovar ändå, men de har en poäng. Snorarna bor på deras mark och är deras problem. Moraliskt svårt, men ändå.

Detta är perfekt. Jättebra sammanfattat! Snygg detalj med guldet en omskrivning bättre än originalet. Det hade varit både trist och konstigt med guld i Aidnebergen.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Fil-Tofia

Inlägg av birkebeineren »

Echterna är redan lite bovar från eftersom de faktisk bedrev slavhandel fram till det LV förbjöd praxisen. Det var troligtvis något de gjort sedan Kejsardömet Jorpagnas dagar där detta var vanligt. Pennerna är ju också jorer men även om de vid den här tiden kanske slutat använda slavar så lär de tidigare ha gjort likadant som echterna. Echternas samhälle växer för allvar fram under 100-talet fO enligt källorna och då med hjälp av slavar från Morëlvidyn. Tänkte att snoaranerna då var borta från södra sidan Aidnebergen och att echterna hittat en ny marknad i Samkarna.

Angående Stirpazguldet så ser jag före mig att det fortfarande är oklart varifrån det kom och vad som hände med det. En gammal drakskatt? Offergåvor i ett snoaransk tempel? En glömd gruva från kejsardömets dagar?
Historier berättas fortfarande och kanske finns det fortfarande någonstans att hitta för djärva äventyrare?

Det talas även om mystisk guld en annan plats i Aidne-modulen och det är under Lycéet i Pendon på södra Grindanu. Mandelorden hitade det på 290-talet fO men om det på något vis kan kopplas till Stirpazguldet vet jag inte...
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Fil-Tofia

Inlägg av Snibben »

Echterna är redan lite bovar från eftersom de faktisk bedrev slavhandel fram till det LV förbjöd praxisen. Det var troligtvis något de gjort sedan Kejsardömet Jorpagnas dagar där detta var vanligt. Pennerna är ju också jorer men även om de vid den här tiden kanske slutat använda slavar så lär de tidigare ha gjort likadant som echterna. Echternas samhälle växer för allvar fram under 100-talet fO enligt källorna och då med hjälp av slavar från Morëlvidyn. Tänkte att snoaranerna då var borta från södra sidan Aidnebergen och att echterna hittat en ny marknad i Samkarna.
Echter och Penner är ju folkslag snarare än stammar (eller länder). Medan stammar verkligen kan säga att här är vårt territorium och folket på andra sidan är en annan stam så är folk mera uppblandade. Jag skulle därför kunna tänka mig att det finns en stor population av Penner i Philmark. Kanske så mycket som 60-40% vid Stirpaz stränder för att sedan tunnas ut ju närmre Haperike man kommer. Här kan också finnas konflikter med Penner som känner att deras gårdar borde vara en del av Zorakin.
Angående Stirpazguldet så ser jag före mig att det fortfarande är oklart varifrån det kom och vad som hände med det. En gammal drakskatt? Offergåvor i ett snoaransk tempel? En glömd gruva från kejsardömets dagar?
Historier berättas fortfarande och kanske finns det fortfarande någonstans att hitta för djärva äventyrare?

Det talas även om mystisk guld en annan plats i Aidne-modulen och det är under Lycéet i Pendon på södra Grindanu. Mandelorden hitade det på 290-talet fO men om det på något vis kan kopplas till Stirpazguldet vet jag inte...
I vår värld är guldskatter vanligare än man kan tro och vi vet genom historiska källor att man har hittat sådana "mystiska" guldskatter har hittats i flera tusen år (ja, redan romarna hittade sådana). Varför behöver dessa guldskatter då han någon koppling? Guldskatter är inte egentligen ovanliga företeelser. Bättre är då att Stirpazguldet faktiskt har något med regionen att göra.


En annan tanke om Ingenmansön är att den inte alls är någon fast och stadig klippa mitt i vattnet utan en sank, vattensjuk och lerig där man inte kan gå torrskodd och att bära helrustning innebär att sjunka ned till midjan i dyn. Vissa år är dock vintrarna torra och lite regn faller i bergen, sommaren är extra varm vilket gör att när hösten kommer så är Ingenmansön en faktiskt bestigbar ö. Det var under ett sådant år som "De trettios tappra slag" stod och förklarar också varför svartfolken inte använde sig av ön 484.
EN sak till är att ön skall vara stor nog för ett slag för trettio personer bredvid ett kraftigt kärntorn vilket får mig att undra varför man inte bebyggt resten av ön?. En klippa som står ovanför vattnet och är nästan platt kommer för eller senare bli bebyggt. Platsen låter onekligen som perfekt för ett par kvarnar och hertigarna skulle nog komma överens om att inrätta sådana eftersom de ger goda inkomster.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Fil-Tofia

Inlägg av birkebeineren »

Snibben skrev:Echter och Penner är ju folkslag snarare än stammar (eller länder). Medan stammar verkligen kan säga att här är vårt territorium och folket på andra sidan är en annan stam så är folk mera uppblandade. Jag skulle därför kunna tänka mig att det finns en stor population av Penner i Philmark. Kanske så mycket som 60-40% vid Stirpaz stränder för att sedan tunnas ut ju närmre Haperike man kommer. Här kan också finnas konflikter med Penner som känner att deras gårdar borde vara en del av Zorakin.
Det här är kanske något som kan passas in i århundradena efter att Kardien och Zorakin uppstår som stater? Det finns då en stor lucka i den kardiska historien för regionen här uppe vid Aidnebergens södra sida. Echterna har sitt delvis autonoma rike på Divra och faltrakierna sitt Kardien i norr och väster helt fram till Maktskiftet 424 eO. Philmark (och kanske även delar av Haperike) kan framstå som ett slags gränsområde, kanske inte politisk och geografiskt men kulturellt? Echterna kan vara de som formellt kontrollerar regionen (Pilmarken?) men de är inte själva så talrika här. De bevakar gränsen mot Zorakin från en befäst borg på den kardiska sidan Stirpazfloden (Pilborgen, senare Pilstaden och nu Fil?) enligt sitt avtal med de kardiska kungarna upp i Faltrax men regionen är bosatt av både penner och raxorer bredvid echtiska landbor? Efter Maktskiftet blir Philmark ett kardisk hertigdöme och echterna ändrar sitt samhälle på flera sätt. Ett kan vara att i Philmark bosätta flera echtiska bönder, möjligtvis även faltrakiska, och detta bidrar till att eventuella penner och raxorer på den västra sidan Stirpaz blir färre. Fraxinus har förövrigt skrivit att några raxorer flyr över Stirpazfloden från den zorakiska sidan i samband med Lindskiarnerkriget 73-55 fO.
Snibben skrev:I vår värld är guldskatter vanligare än man kan tro och vi vet genom historiska källor att man har hittat sådana "mystiska" guldskatter har hittats i flera tusen år (ja, redan romarna hittade sådana). Varför behöver dessa guldskatter då han någon koppling? Guldskatter är inte egentligen ovanliga företeelser. Bättre är då att Stirpazguldet faktiskt har något med regionen att göra.
Ju fler guldskatter ju bättre. :) Vi kan utveckla Stirpazguldet till något eget eller låta det få vara obeskrivet och något den enskilde SL kan utveckla på sitt vis. Kopplingen till Mandelordens guld tänkte jag bara som en av flera teorier.

En annan ny idé är att inspireras av Rhenguldet från Nibelungenlied och fläta det samman med myter jordukaerlarna lämnade kvar i Nordmark och Vidar Odises mor Brynhild i Brynhildurs skog som uppstått här på forumet tidigare. Men en så länge bara en idé.
Snibben skrev:En annan tanke om Ingenmansön är att den inte alls är någon fast och stadig klippa mitt i vattnet utan en sank, vattensjuk och lerig där man inte kan gå torrskodd och att bära helrustning innebär att sjunka ned till midjan i dyn. Vissa år är dock vintrarna torra och lite regn faller i bergen, sommaren är extra varm vilket gör att när hösten kommer så är Ingenmansön en faktiskt bestigbar ö. Det var under ett sådant år som "De trettios tappra slag" stod och förklarar också varför svartfolken inte använde sig av ön 484.
EN sak till är att ön skall vara stor nog för ett slag för trettio personer bredvid ett kraftigt kärntorn vilket får mig att undra varför man inte bebyggt resten av ön?. En klippa som står ovanför vattnet och är nästan platt kommer för eller senare bli bebyggt. Platsen låter onekligen som perfekt för ett par kvarnar och hertigarna skulle nog komma överens om att inrätta sådana eftersom de ger goda inkomster.
Det låter intressant... Passar det med de gamla beskrivningarna av städerna, bron och ön?

Inspiration till Kejsarbron skulle förövrigt kanske kunna vara kejsar Trajans bro över Donau?

https://en.wikipedia.org/wiki/Trajan%27s_Bridge

Gör även ett bildsök för fler bilder.
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Fil-Tofia

Inlägg av Jeb »

Echter och Penner är ju folkslag snarare än stammar (eller länder). Medan stammar verkligen kan säga att här är vårt territorium och folket på andra sidan är en annan stam så är folk mera uppblandade. Jag skulle därför kunna tänka mig att det finns en stor population av Penner i Philmark. Kanske så mycket som 60-40% vid Stirpaz stränder för att sedan tunnas ut ju närmre Haperike man kommer. Här kan också finnas konflikter med Penner som känner att deras gårdar borde vara en del av Zorakin.
Jag tycker 60-40% låter en aning mycket. Fler folkslag finns ju i Philmark och Slättebo. I angränsande län med för den delen. Huruvida de kan kalla områden sina är uppe för debatt. De är folkslag enligt källorna och skiljer sig åt även om de alla är jorer. Jag tycker ändå att de är kardier respektive zoraker beroende på sida av Stirpaz. Flera landägare har antagligen mark på båda sidor och räknas då i första hand tillhöra det land man har störst areal eller släkt. I andra hand kommer folkslagstillhörighet, den faktorn känns viktigast om du är echt, men inte oväsentlig för de andra. Följer man kartan i Aidneboken är folkslagen ganska tydliga i vart de befinner sig. Jag tycker vi kör på den, men antar att de avser det dominerande folkslaget?
I vår värld är guldskatter vanligare än man kan tro och vi vet genom historiska källor att man har hittat sådana "mystiska" guldskatter har hittats i flera tusen år (ja, redan romarna hittade sådana). Varför behöver dessa guldskatter då han någon koppling? Guldskatter är inte egentligen ovanliga företeelser. Bättre är då att Stirpazguldet faktiskt har något med regionen att göra.
Håller helt med! Jag tycker Birkes förklaring till guldet var bra. Jag tycker även att det ska vara upp till var och en om skatten finns kvar eller har hittats och i så fall av vem.
En annan tanke om Ingenmansön är att den inte alls är någon fast och stadig klippa mitt i vattnet utan en sank, vattensjuk och lerig där man inte kan gå torrskodd och att bära helrustning innebär att sjunka ned till midjan i dyn. Vissa år är dock vintrarna torra och lite regn faller i bergen, sommaren är extra varm vilket gör att när hösten kommer så är Ingenmansön en faktiskt bestigbar ö. Det var under ett sådant år som "De trettios tappra slag" stod och förklarar också varför svartfolken inte använde sig av ön 484.
EN sak till är att ön skall vara stor nog för ett slag för trettio personer bredvid ett kraftigt kärntorn vilket får mig att undra varför man inte bebyggt resten av ön?. En klippa som står ovanför vattnet och är nästan platt kommer för eller senare bli bebyggt. Platsen låter onekligen som perfekt för ett par kvarnar och hertigarna skulle nog komma överens om att inrätta sådana eftersom de ger goda inkomster.
Jag tycker klippan är bra. Tornet står på en fast klippa och det är anledningen till att man byggde bron från början. Att ön inte är bebyggd är en del av överenskommelsen. Stirpaz är neutral sedan slaget. Inget land tillåter byggnation (En del i Traktatet i Tofia?). Dessutom gör tid och smältvatten att öns strand varierar från plats för 60 man att slåss till nästan obefintlig.
Angående Stirpazguldet så ser jag före mig att det fortfarande är oklart varifrån det kom och vad som hände med det. En gammal drakskatt? Offergåvor i ett snoaransk tempel? En glömd gruva från kejsardömets dagar?
Historier berättas fortfarande och kanske finns det fortfarande någonstans att hitta för djärva äventyrare?

Det talas även om mystisk guld en annan plats i Aidne-modulen och det är under Lycéet i Pendon på södra Grindanu. Mandelorden hitade det på 290-talet fO men om det på något vis kan kopplas till Stirpazguldet vet jag inte...
Flera kopplar det till Mandelordern, men jag håller med Snibben. Det har inget med varandra att göra på riktigt. I övrigt låter väl det jättebra och lämnar flera öppningar och tolkningar, som sägner skall vara.
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Fil-Tofia

Inlägg av Snibben »

. Följer man kartan i Aidneboken är folkslagen ganska tydliga i vart de befinner sig. Jag tycker vi kör på den, men antar att de avser det dominerande folkslaget?
FilTofia folkslag.png
Raxorer och Svart-Nissar i Fil-Tofia alltså? :lol:

Jag skulle nog säga att det bitvis är självklart var de befinner sig.
Skriv svar