Lysande Vägen

Information om religionerna och dess utbredning
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Re: Lysande Vägen

Inlägg av Mikael »

Jag tycker er diskussion ser mycket bra ut.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Lysande Vägen

Inlägg av birkebeineren »

Kompletterar mitt svar från tidigare:
Snibben skrev:...
Även bonntisaler har fogdar. Dessa fogdar kontrollerar naturligtvis skatteboken mycket noga för att förebygga korruption, som skadar själen så hårt, hos de lokala riarken.
Låter rimligt. Denna fogde (klerk/skatteklerk?) kan då även titta på eventuella missförhåll där adelsmannen/-kvinnan har tagit en för stor del av skatten. Detta rapporteras till bontisâlen som sen vidtar åtgärder (läs: hotar med solriddare och tempelbann).

Och som du funderade på tidigare kan kanske skatteboken förvaras i det lokala soltemplet?
Snibben skrev:...Kerigassen håller sig också med fogdar men dessa kontrollerar inte bontisalerna utan tar upp skatt från kyrkans gods.
Om vi utgår från det som står i Aidne-boken om att det är de olika ordnarna som fått LVs stora jordegendomar tilldelat så borde en sådan fogde vara i respektive ordens tjänst. Dessa ordnar kan då vara både munkkloster och riddarborgar. Solorden är en av dessa ordnar.

Möjligtvis disponerar kerisgassen också några jordegendomar och har fogdar som tar upp skatt härifrån.

I så fall är kanske fördelingen av jord en ständig fråga takz-kerîgassen och ordû-kerîgassen bråkar om borta i Ekeborg där de sitter kring exarkens bord? Med inlägg från glath-kerîgassen som har särskilt ansvar för Solorden?

Just denna fråga om LVs jordinnehav och fördelingen av den var anledningen till att jag startade upp diskussionen i LV-tråden igen! :)
Snibben skrev:Däremot håller sig kyrkan med revisorer (annan lämplig titel) som åker runt och kontrollerar skatteböcker. Dessa revisorer är undersöker främst bonitsalernas skatteböcker men ibland behöver man göra mer grundliga undersökningar. Det kanske är rimligt att sådan revisorer eskorteras av Solriddare?
Missade detta när jag svarade tidigare. Kerisgassen behöver rimligtvis någon form av kontroll över bontisâlernas skatteböcker och då kan detta vara fogdar (klerker/skatteklerker?) precis som bontisâlernas fogdar som kontrollerar riarkerna.

Ytterligare en kontroll av LVs tempelskatt kan tänkas vara revisorer direkt underlydande takz-kerîgassen. Och i så fall skulle dessa kunna vara eskorterade av solriddare. Det passar med vad vi kom fram till för länge sen när Solorden och dess funktioner diskuterades, att den endast lyder under Exarken och Kerîsariet med de sex tots-kerîgasserna. Dessa solriddareskorterade revisorer besöker både kerisgasser och bontisâler vid behov.
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Lysande Vägen

Inlägg av Snibben »

birkebeineren skrev: Denna fogde (klerk/skatteklerk?)
Ser hellre att fogdarna är "civilanställda" än präster.

Sedan har man revisorer - klerker med särskilt ansvar för upptagande av tempelskatt. Klerkerna (Boro-Cleric på dalkiska?) kallas även blymän av befolkningen eftersom deras kreditivbrev är belagt med ett blysigill från sin kyrkoherre. Skatteklerkerna har troligen en god juridisk bakgrund och är duktiga på bokhållning. För det mesta håller de till i den lokala bonitsalens "domkapitel" och jämför intäkter med tidigare år. Då och då skickas ut för att göra besiktningar och kontroller på plats om de hittar oegentligheter i sina böcker eller om sådana rapporterats. Skatteklerker ser sig själva som upptagna män och är oftast mycket irriterade över att behöva göra flygande besiktningar så den som utsätts för revision har redan något som inte ligger dem i fatet.

De flesta bontisaler har vanligtvis bara en skatteklerk i sin tjänst medan Kerigassen har en handfull. Ibland händer det att kerigassen (eller Takz-kerîgassen) "lånar" en bontisals skatteklerk för att skicka till ett närliggande bontisat.

Ordnarna har sin egen uppbyggnad.
birkebeineren skrev:
Snibben skrev:...Kerigassen håller sig också med fogdar men dessa kontrollerar inte bontisalerna utan tar upp skatt från kyrkans gods.
Om vi utgår från det som står i Aidne-boken om att det är de olika ordnarna som fått LVs stora jordegendomar tilldelat så borde en sådan fogde vara i respektive ordens tjänst. Dessa ordnar kan då vara både munkkloster och riddarborgar. Solorden är en av dessa ordnar.
Ja, det är sant att större delen av dessa tillhör kloster och ordnarna. Jag föreställer mig dock att bontisaler och kerigasser håller sig med ett par egna gårdar för hushållningen av sitt hushåll och "domkapitel". Dessa kyrkoherrar är är just herrar och för detta förväntas de servera kött vid varje måltid om det inte råder heliga förbud mot det. Tiondet man får in är främst i spannmål och att leva på bröd och öl är bondens (och riarkens) lott inte de höga herrarnas.

Klostren är naturligtvis stora godägare. Jag vet att Anders skriver att de betalas av tempelskatten men jag är mer inne på Aidnebokens tanke på att de lever på sina marker. Då är frågan om det rör sig om arrendebönder eller om ordensfolket själva brukar sin mark? Naturligtvis kan detta skilja sig från orden till orden. Sedan kan kloster även äga riarkrätten över vissa församlingar. Detta innebär att klostret utser riark till församlingen, en av de riarkvigda bröderna, som varje dag tar sig till det lokala soltemplet för att utföra de riter som krävs och vara lokalbefolkningens själasörjare. Sådana riarkat betalar tionden men klostret får behålla riarkens lott. Eftersom munken lever i klostret är han mycket billigare än en byriark. Sådana riarkat måste ligga nära det lokala klostret. Kloster betalar inte själva tempelskatt på det de producerar men deras arrendebönder måste fortfarande betala den.

Klostren har sina gena uppbördsmän. Dessa uppbördsmän kan vara bröder eller civilanställda beroende på ordens uppbyggnad.

Jag har också en tanke om att vissa bontisaler är Abbotar i kloster. Bontisatets överhuvud är alltså tillsatt av ett viktigt kloster och inte kerigassen. Sådana privilegier har getts ut av Exarken och var vanliga under 300-talet men inga nya Bontisatabbotar har utsetts sedan Melogrim I.

Till skillnad från klostren producerar inte Riddarordnarna själva varor och alla deras arrendebönder och raiarker är en del av tempelskattsystemet. En viktig sak här (som även gäller klostern) är att dears arrendebönder inte är skattade av världsliga herrar utan den del av skatteuppbörden som normalt tillfallit länsherren tilfaller här istället orden/klostret.
birkebeineren skrev:Ytterligare en kontroll av LVs tempelskatt kan tänkas vara revisorer direkt underlydande takz-kerîgassen. Och i så fall skulle dessa kunna vara eskorterade av solriddare. Det passar med vad vi kom fram till för länge sen när Solorden och dess funktioner diskuterades, att den endast lyder under Exarken och Kerîsariet med de sex tots-kerîgasserna. Dessa solriddareskorterade revisorer besöker både kerisgasser och bontisâler vid behov.
Fogdarna har antagligen sina egna knektar och drängar som hjälper dem.
Skatteriarken har ett eget följe med beväpnade beridna män. Skatteriarkens rang utgår från vems blysigill han bär och om han utses av kerigassen eller exarken är han kanske eskorterad av en och annan solriddare?
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Lysande Vägen

Inlägg av birkebeineren »

Snibben skrev:Ser hellre att fogdarna är "civilanställda" än präster.

Sedan har man revisorer - klerker med särskilt ansvar för upptagande av tempelskatt. Klerkerna (Boro-Cleric på dalkiska?) kallas även blymän av befolkningen eftersom deras kreditivbrev är belagt med ett blysigill från sin kyrkoherre. Skatteklerkerna har troligen en god juridisk bakgrund och är duktiga på bokhållning. För det mesta håller de till i den lokala bonitsalens "domkapitel" och jämför intäkter med tidigare år. Då och då skickas ut för att göra besiktningar och kontroller på plats om de hittar oegentligheter i sina böcker eller om sådana rapporterats. Skatteklerker ser sig själva som upptagna män och är oftast mycket irriterade över att behöva göra flygande besiktningar så den som utsätts för revision har redan något som inte ligger dem i fatet.

De flesta bontisaler har vanligtvis bara en skatteklerk i sin tjänst medan Kerigassen har en handfull. Ibland händer det att kerigassen (eller Takz-kerîgassen) "lånar" en bontisals skatteklerk för att skicka till ett närliggande bontisat.
Okej, låter bra. Bontisâlerna har både fogdar och revisorer (skatteklerker) som sköter skatten. Gillar beteckningen "blymän". Andra gillar nog inte blymännen alltid. :wink:
Snibben skrev:Ja, det är sant att större delen av dessa tillhör kloster och ordnarna. Jag föreställer mig dock att bontisaler och kerigasser håller sig med ett par egna gårdar för hushållningen av sitt hushåll och "domkapitel". Dessa kyrkoherrar är är just herrar och för detta förväntas de servera kött vid varje måltid om det inte råder heliga förbud mot det. Tiondet man får in är främst i spannmål och att leva på bröd och öl är bondens (och riarkens) lott inte de höga herrarnas.

Klostren är naturligtvis stora godägare. Jag vet att Anders skriver att de betalas av tempelskatten men jag är mer inne på Aidnebokens tanke på att de lever på sina marker. Då är frågan om det rör sig om arrendebönder eller om ordensfolket själva brukar sin mark? Naturligtvis kan detta skilja sig från orden till orden. Sedan kan kloster även äga riarkrätten över vissa församlingar. Detta innebär att klostret utser riark till församlingen, en av de riarkvigda bröderna, som varje dag tar sig till det lokala soltemplet för att utföra de riter som krävs och vara lokalbefolkningens själasörjare. Sådana riarkat betalar tionden men klostret får behålla riarkens lott. Eftersom munken lever i klostret är han mycket billigare än en byriark. Sådana riarkat måste ligga nära det lokala klostret. Kloster betalar inte själva tempelskatt på det de producerar men deras arrendebönder måste fortfarande betala den.

Klostren har sina gena uppbördsmän. Dessa uppbördsmän kan vara bröder eller civilanställda beroende på ordens uppbyggnad.
Låter också bra. En liten del av LVs totala markinehav går till bontisâler och kerisgasser, den större delen går till ordnarna. Prästernas gårdar kan förestås av en typ av tempelulepper. Hur de olika ordnarna gör, både när det gäller fördelingen arrendebönder/egen drift och uppbörd av skatter varierar mellan ordnarna. Vissa ordnar har riarkrätt över vissa församlingar.
Snibben skrev:Jag har också en tanke om att vissa bontisaler är Abbotar i kloster. Bontisatets överhuvud är alltså tillsatt av ett viktigt kloster och inte kerigassen. Sådana privilegier har getts ut av Exarken och var vanliga under 300-talet men inga nya Bontisatabbotar har utsetts sedan Melogrim I.
Det borde fungera.
Snibben skrev:Till skillnad från klostren producerar inte Riddarordnarna själva varor och alla deras arrendebönder och raiarker är en del av tempelskattsystemet. En viktig sak här (som även gäller klostern) är att dears arrendebönder inte är skattade av världsliga herrar utan den del av skatteuppbörden som normalt tillfallit länsherren tilfaller här istället orden/klostret.
Passar också bra med tidigare idéer.

Detta borde också medföra att bönder boende på mark ägd av riddarordnarna inte har någon värdslig riddare som skydd (hänvisar till fördelningen av en bondes behov: präster ger religion, riddare ger skydd) men däremot andliga riddare. Angående Solorden som äger ganska mycket mark så tänker jag mig att vissa ordensriddare kan vara bosatta på gårdar runt om på dessa marker och inte ständigt i priorâtets solriddarborg, några av kompaniets tjänande riddare och inte de stridande riddarna. Lite som en pension för åldrande riddare i vissa tillfällen. Andra viktiga gårdar kan också förestås av en riddarulepp.
Snibben skrev:Fogdarna har antagligen sina egna knektar och drängar som hjälper dem.
Skatteriarken har ett eget följe med beväpnade beridna män. Skatteriarkens rang utgår från vems blysigill han bär och om han utses av kerigassen eller exarken är han kanske eskorterad av en och annan solriddare?
Precis.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Lysande Vägen

Inlägg av birkebeineren »

För att vidare reda ut fler begrepp/system och hur vi använder dessa:

Kan representanter för Lysande Vägen så som präster, munkar och ordensriddare vara länsinnehavare? Altså vara värdslig härskare med de plikter och rättigheter som våran tolkning av ett feodalt samhälle har i ett visst område? Eller mer konkret, kan en bontisâl även vara baron eller en solriddare vara greve?

Utan att gå i detalj hur det sett ut i vår världs historia tänkte jag föreslå följande enkla svar: I Kardien och Zorakin kan LVs representanter inte vara länsinnehavare (det finns dock undantag) men i Jorpagna och möjligen Magilre kan de vara länsinnehavare. Detta har med de olika ländernas lagar och sedvanor att göra.

Lysande Vägen kan äga jord men där de inte är länsinnehavare finns denna jord inom en värdslig länsinnehavares myndighetsområde. Vem som då dömer i olika brottsfall begådda här beror på brottet och hur detta är regulerat i Iurus Exarcus (exarkrätten) och den värdsliga lagen.

Det finns en gammal diskussion om lag och rätt här: viewtopic.php?p=20286#p20286
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Lysande Vägen

Inlägg av Snibben »

birkebeineren skrev: Lysande Vägen kan äga jord men där de inte är länsinnehavare finns denna jord inom en värdslig länsinnehavares myndighetsområde. Vem som då dömer i olika brottsfall begådda här beror på brottet och hur detta är regulerat i Iurus Exarcus (exarkrätten) och den värdsliga lagen.

Det finns en gammal diskussion om lag och rätt här: viewtopic.php?p=20286#p20286
Det här är komplicerat och kanske inte alls hör hemma här.

Först och främst så antar jag att de feodala länderna har korporationsrätt - dvs att olika korporationer (Kyrka, adel, borgare, gillen osv) var för sig har olika domsagor och ibland särskilda lagar och undantag från lagar?
Kyrkans män döms under sina egna lagar av sina egna domstolar men det är bara de som tillhör kyrkan som står under denna jurisdiktion. Kyrkans domstolar har däremot ingen jurisdiktion över världsliga herrar och bönder. Kyrkans arrendebönder och kyrkoherrarnas världsliga tjänare står därför under kunglig lag och kan endast dömas av världsliga domstolar. Kyrkans herrar kan dock agera världslig domare och döma efter världslig lag.

Kyrkan har viss rätt att ta upp kyrkliga böter och döma kyrkliga straff över sina församlingsbor. Detta brukar ske när en bonde missat deltaga vid Odosdagen eller andra viktiga helgdagar, uttalat svordomar i soltemplet etc. Riktigt grova förseelser mot läran straffas med uteslutning av gemenskapen i kyrkan.

Kyrkan kan dock aldrig utdöma dödsstraff eftersom det går emot läran. Om någon förklaras kättare utlämnas denna till den världsliga maktens domstolar (som bôntisaten mycket väl kan presidera över) och de får sedan utdöma dödsstraffet.

Det här med länsinnehav och ägandet av jord blir svårt. Jag föreslår att jordegendomar helt enkelt är baronier som ställts till kyrkans förfoganden. Dessa baroniers skatterätt ställs till kyrkans förfogande och utan krav på militärtjänst hos kronan. Rent tekniskt blir bôntisaten, abboten, priorn, kerigassen etc. länsherre av dessa men utan att svära trohet till kungen. Kloster som själva brukar sin jord blir undantag från länsfördelningen. Ofta har de brutit ny jord som aldrig tillhört något baroni. De baronier som ställts till kyrkans förfogande kan alltid tas tillbaka av den världsliga makten och det händer att man skiftar klostrens domäner då och då.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Lysande Vägen

Inlägg av birkebeineren »

Snibben skrev:Först och främst så antar jag att de feodala länderna har korporationsrätt - dvs att olika korporationer (Kyrka, adel, borgare, gillen osv) var för sig har olika domsagor och ibland särskilda lagar och undantag från lagar?
Kyrkans män döms under sina egna lagar av sina egna domstolar men det är bara de som tillhör kyrkan som står under denna jurisdiktion. Kyrkans domstolar har däremot ingen jurisdiktion över världsliga herrar och bönder. Kyrkans arrendebönder och kyrkoherrarnas världsliga tjänare står därför under kunglig lag och kan endast dömas av världsliga domstolar. Kyrkans herrar kan dock agera världslig domare och döma efter världslig lag.
Låter bra. I de fall kyrkan agerar domare kan det eventuellt vara när den värdslige makten ber kyrkan om det.
Snibben skrev:Kyrkan har viss rätt att ta upp kyrkliga böter och döma kyrkliga straff över sina församlingsbor. Detta brukar ske när en bonde missat deltaga vid Odosdagen eller andra viktiga helgdagar, uttalat svordomar i soltemplet etc. Riktigt grova förseelser mot läran straffas med uteslutning av gemenskapen i kyrkan.

Kyrkan kan dock aldrig utdöma dödsstraff eftersom det går emot läran. Om någon förklaras kättare utlämnas denna till den världsliga maktens domstolar (som bôntisaten mycket väl kan presidera över) och de får sedan utdöma dödsstraffet.
Låter också bra. Vissa riktigt alvarliga brott på den kyrkliga lagen, eller religiösa brott av något slag, kan det kanske tänkas att kyrkan kräver att få döma eller automatisk har rätt att döma? Ljusa Handen och Solorden kan tänkas ha en roll här.
Snibben skrev:Det här med länsinnehav och ägandet av jord blir svårt. Jag föreslår att jordegendomar helt enkelt är baronier som ställts till kyrkans förfoganden. Dessa baroniers skatterätt ställs till kyrkans förfogande och utan krav på militärtjänst hos kronan. Rent tekniskt blir bôntisaten, abboten, priorn, kerigassen etc. länsherre av dessa men utan att svära trohet till kungen. Kloster som själva brukar sin jord blir undantag från länsfördelningen. Ofta har de brutit ny jord som aldrig tillhört något baroni. De baronier som ställts till kyrkans förfogande kan alltid tas tillbaka av den världsliga makten och det händer att man skiftar klostrens domäner då och då.
Lite klurigt det här. Som jag varit inne på tidigare så föreslår jag olik praxis i olika länder. I Zorakin och Kardien kan inte kyrkan vara länsinnehavare men i Jorpagna kan den det. Oklart med Magilre och andra. Tänker att kungamakten inte är särskilt villig att lämna ifrån sig rätten att kunna kräva militärtjänst av sina vasaller. I Kardien och Zorakin är kungamakten stark och har motsatt sig län till kyrkan, men i Jorpagna utan stark kunga- eller kejsarmakt (oftast finns ingen kejsare alls på purpurtronen) har ingen kunnat göra det vilket medfört att här finns en uppsjö av bontisâler, ordensriddare och kloster med stora och små län.

De jordegendomar (gods) som kyrkan äger i Zorakin och Kardien kan i storlek vara från en enkel gård till sammanhängande egendomar stora som ett baroni i utsträckning. Här har kyrkan skatterätt över bönderna och även juridisk rätt att döma men inget krav om att ställe upp med militärtjänst. Militärtjänsten måste länsinehavaren stå för. Jordegendomarna kan kyrkan ha fått genom gåvor, arv, köp eller nybrottning.

Vissa undantag kan finnas och kyrkan kan tilldelas tjänstelän mot att de utför en viss tjänst åt kungamakten, eller att den mottagit det som en belöning för något. Exempelvis har Fraxinus varit inne på att kerisgassen av Zorakin har ett tjänstelän i nära anslutning till Pendon. Här fungerar då kyrkoherren som en länsinehavare med allt det för med sig.

Vad tros om det?
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Lysande Vägen

Inlägg av Snibben »

birkebeineren skrev:
Lite klurigt det här. Som jag varit inne på tidigare så föreslår jag olik praxis i olika länder. I Zorakin och Kardien kan inte kyrkan vara länsinnehavare men i Jorpagna kan den det. Oklart med Magilre och andra. Tänker att kungamakten inte är särskilt villig att lämna ifrån sig rätten att kunna kräva militärtjänst av sina vasaller. I Kardien och Zorakin är kungamakten stark och har motsatt sig län till kyrkan, men i Jorpagna utan stark kunga- eller kejsarmakt (oftast finns ingen kejsare alls på purpurtronen) har ingen kunnat göra det vilket medfört att här finns en uppsjö av bontisâler, ordensriddare och kloster med stora och små län.

De jordegendomar (gods) som kyrkan äger i Zorakin och Kardien kan i storlek vara från en enkel gård till sammanhängande egendomar stora som ett baroni i utsträckning. Här har kyrkan skatterätt över bönderna och även juridisk rätt att döma men inget krav om att ställe upp med militärtjänst. Militärtjänsten måste länsinehavaren stå för. Jordegendomarna kan kyrkan ha fått genom gåvor, arv, köp eller nybrottning.

Vissa undantag kan finnas och kyrkan kan tilldelas tjänstelän mot att de utför en viss tjänst åt kungamakten, eller att den mottagit det som en belöning för något. Exempelvis har Fraxinus varit inne på att kerisgassen av Zorakin har ett tjänstelän i nära anslutning till Pendon. Här fungerar då kyrkoherren som en länsinehavare med allt det för med sig.

Vad tros om det?
Jag tänker nog här framförallt på Kardien och Zorakin samt Brendien. Om jag tolkar vad som skrivits rätt så finns det egentligen inga jordegendomar utan bara förläningar av bondgårdar. Jag tänket därför att detta var en enkel legal lösning med att kyrkans jordegendomar var de facto baronförläningar och de jure kyrkojord.
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Re: Lysande Vägen

Inlägg av Fraxinus »

Kort domslut. Lysande vägen har förläningar i Zorakin. Storlek på dessa förläningar/egendomar skiftar men brukar handla om allt från utspridda gårdar eller kvarnar till byar och i enstaka fall till sammanhängande områden i storlek som baronat. Lv praktiserar även tempelskatt. Bortsett från ett fåtal undantag har Lv dock inte länsrätt. Dvs Lysande vägen har normalt inte ansvar för det militära försvaret eller den juridiska rättskipningen i länen. Ett sådant undantag är kerigassens tjänstelän. Lv använder sig både av värdsliga fogdar men även fogdar som tillhör solorden. Generellt hittar man fler tempelägor i Indar än i Grindanu. I Östmark har Lysande vägen fått ganska stora ägor förlänade av kungamakten.
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Lysande Vägen

Inlägg av Jeb »

Hur vanligt förekommande är simoni dvs. handel med kyrkliga ämbeten inom LV? Skulle jag försätta mig själv i rollen av en guldälskande bontisâl skulle idéer om simoni locka ganska tidigt. Inte nog med att min kista skulle fyllas med guld jag skulle även kunna handplocka de jag önskar ingå i min stab av riarker eller liknande.

Det för oss in på nepotism. Kan jag låta hela min släkt ta del av kyrkans rikedom (eller ämbeten) är ju det ett sätt att bygga för framtiden. Utser jag syskon och kusiner till kyrkomän är de bundna av både blod och tacksamhet.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Lysande Vägen

Inlägg av birkebeineren »

Har inte mina böcker tillgängliga men kanske det står något i Aidne-modulen? Eller här i forumstrådarna. Minns ingen konkret diskussion förutom den som resulterade i följande:

http://erebaltor.se/wiki/index.php?titl ... 64_e.O..29

Kan det vara så att både simoni och nepotism förekommer inom LV 610 eO men både kyrkan och folket kommer ihåg Melogrim och följderna av hans regering som exark, med den följd att det inte så utbrett (åtminstonde inte öppet)? Eller så har den tiden börjat glömmas bort lite och är på väg att komma tillbaka?

Hur vill vi ha det?
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Lysande Vägen

Inlägg av Jeb »

Har inte mina böcker tillgängliga men kanske det står något i Aidne-modulen? Eller här i forumstrådarna. Minns ingen konkret diskussion förutom den som resulterade i följande:
Hittar inget konkret i vare sig Erebboken eller Aidne. Tråden skall jag kolla i.

http://erebaltor.se/wiki/index.php?titl ... 64_e.O..29
Kan det vara så att både simoni och nepotism förekommer inom LV 610 eO men både kyrkan och folket kommer ihåg Melogrim och följderna av hans regering som exark, med den följd att det inte så utbrett (åtminstonde inte öppet)? Eller så har den tiden börjat glömmas bort lite och är på väg att komma tillbaka?
Jag ser det som osannolikt att det inte skall förekomma. Din tanke med Melogrim kan vara en roligt konsekvens att det är klart ovanligare än det var inom kristendomen. Det ses också på med mer avsky än vad det gjorde i t.ex. påvestaten och ger kännbara straff.

Det betyder inte att det inte trots det förekommer. Girighet är en stark drivkraft. Jag antar att din käre Kolbert inte är främmande för simoni. Skulle det bli ett ja på det önskar jag att Riark Limberg är en av dem som köpt sin post trots sina unga år. Sedan blev han inte vad Kolbert hoppades och de båda rivaliserar varandra. Limberg är helt modellerad efter Fader Godwyn i A World without ends. https://www.imdb.com/title/tt1878805/
Limberg i sin tur har på något sätt fått sin syster satt som abbedissa i FT.

Hur vill vi ha det?
Jag tycker det förekommer men ändå är sällsynt. Det ska vara ett farligt spel att ägna sig åt med hårda straff. Hur hårt beror givetvis ´på hur högt du redan är. En Riark kan kanske bli avsatt, medan en bontisâl får promenera längs Via Aidne eller liknande. En Kerigâss får en tillsägelse med Exarkens vuxenröst.
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Lysande Vägen

Inlägg av Jeb »

Blev vi överens här? Jag skulle vilja utveckla en Kolbert-Limbergfejd. :evil:
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Lysande Vägen

Inlägg av birkebeineren »

Vi verkar överens om att både nepotism och simoni förekommer inom LV men att det är sällsynt. Till det kan förslagsvis tilläggas att när det förekommer så sker det inte altför öppet utan de inblandade är måna om att ge sken av att så inte är fallet. Hittade i Aidne-modulen att en riark måste utbilda sig för att bli präst, vilket i sin tur kan tolkas som att både bontisaler och ännu högre uppsatta måste börja längst ner på karriärstegen. Detta borde begränsa antalet möjligheter för att både köpa sig ett ämbete och att tilldela det till familj eller på annat vis allierade då personen i fråga redan måste vara utbildad präst. Sen kan detta säkert kringgås på olika vis när så är tillfälle. SL kan säkert hjälpa till. :wink:

Ljusa Handen sägs också ha som en av sina huvuduppgifter att kontrollera LVs egna organisation och enligt vad vi sagt om dagens ganska nyblivna (609 eO) aidniska exark Partomus II så verkar han stödja Ljusa Handens verksamhet. Och pûr-kerîgass för Ljusa Handen är den fruktade Yvein Hevel av Krerex.
Ljusa Handen
År 314 e.O. instiftade exark Zegedorn III en kyrklig organisation under namnet Ljusa Handen, med syfte att hålla ett vakande öga på kyrkans ämbetsmän, och de läror som förkunnades inom kyrkans domäner. Ljusa Handen leds av pûr-kerîgassen och har i princip helt fria händer i sitt ämbetsutövande vilket gör den till en både fruktad och respekterad organisation. Det är organisationens ansvar att se till att samtliga av kyrkans ämbetsmän undervisar i överensstämmelse med exarkens tolkning av den rena Läran. Ljusa Handen har ingen egen militärstyrka, men som tots-kerîgass har dock Ljusa Handens ledare tillgång till både pergonitergardet och (i viss mån) Solorden, något som den nuvarande pûr-kerîgassen utnyttjat till sin fördel. Ljusa Handen har också rätt att begära andras styrkor att ställa sig till förfogande när det behövs. Detta gäller inte bara solriddare, utan också en barons privata riddare, ett kompani stadsvakter, handelskepp eller helt enkelt byns "starka karlar". Ljusa Handen har också rätt att inom den aidniska kyrkans domäner kräva kost och logi, hästar, eller förnödenheter för sina långa resor och uppdrag. Få är de som vågar neka Ljusa Handens utsända något när de kommer bärandes på dokument med pûr-kerîgassens sigill. Att neka Ljusa Handen något vore att häda inför exarken, vilket kan leda både till bannlysning och rening i eld.
Den nuvarande pûr-kerîgassen (och sålunda överhuvudet för Ljusa Handen) är Yvein av Krerex. Han blev invald som pûr-kerîgass år 591 e.O. och har sedan dess påbörjat något av en reformation av den aidniska kyrkan. Yvein föddes som son till en echtisk riark och växte upp i ett starkt troende hem. Då han i unga år hade föga intresse för religion valde Yvein att studera vid Lyceet i Pendon. Efter ett år blev han dock utkastad på grund av osedligt leverne och en mycket uppstudsig attityd. Hans föräldrar blev ursinniga och skickade honom till en av Aidnes striktaste klosterskolor, vilket innebar en vändpunkt i den unge Yveins liv. Efter något av en personlig uppenbarelse började Yvein hänge sig helt åt teologiska studier och ägnade dagligen många timmar i bön och tyst meditation. Han blev snart invigd som riark, och började först undervisa som skolast i katedralskolan i Ekeborg. Inom några år hade han blivit vald till bontisâl, och tjänade direkt under exarken i Ekeborg. Redan som bontisâl visade han en enorm effektivitet i att få ut bekännelser ur heretiker och kättare - även om hans metoder stundom kritiserades. Exark Verolex I gjorde Yvein kerisgass över Divra kerisât en kort tid innan han blev vald tots-kerîgass några år senare. Nuvarande exark Partomus II är mycket förtjust i sin pûr-kerîgass, och det verkar som om nya resurser kommer att avsättas för Ljusa Handen inom en snar framtid.
Som ledare för Ljusa Handen är Yvein av Krerex en oerhört mäktig och skrämmande man. Han sägs vara benådad av Etin med klärvoajansens gåva, och kan särskåda människors sinnen med bara en blick. Yvein är starkt troende och mycket nitisk (fanatisk, enligt de flesta) i sin övertygelse. Den rena läran betyder allt för honom, och han har ingen som helst tolerans för slapphet i tron. Han har förklarat krig mot all korruption och lättja inom den Lysande Vägens prästerskap, och många bontisâler har dömts till botgöring och klostergång för sitt budbrytande leverne. I samverkan med världsliga makter har Yvein fått hundratals villolärare och dödsbesvärjare brända på bål. Trots att en lång väg återstår innan kyrkan är renad från korruption är en sak säker - hans helighet Yvein av Krerex kommer inte att ge upp. Ofta ger han sig ut på långa resor genom Kardien och Zorakin för att övervaka Ljusa Handens verksamhet, och i egen hög person döma i komplicerade mål - oftast med bålet som straff.
Det finns ingen motsvarighet till Ljusa Handen inom den dalkiska grenen av den Lysande Vägen.
När det gäller Kolbert-Limberg så fortsätter jag den diskussionen i Slättebo-Philmark-tråden: viewtopic.php?f=8&t=1259&start=150
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Lysande Vägen

Inlägg av Jeb »

Vi verkar överens om att både nepotism och simoni förekommer inom LV men att det är sällsynt. Till det kan förslagsvis tilläggas att när det förekommer så sker det inte altför öppet utan de inblandade är måna om att ge sken av att så inte är fallet. Hittade i Aidne-modulen att en riark måste utbilda sig för att bli präst, vilket i sin tur kan tolkas som att både bontisaler och ännu högre uppsatta måste börja längst ner på karriärstegen. Detta borde begränsa antalet möjligheter för att både köpa sig ett ämbete och att tilldela det till familj eller på annat vis allierade då personen i fråga redan måste vara utbildad präst. Sen kan detta säkert kringgås på olika vis när så är tillfälle. SL kan säkert hjälpa till. :wink:
Det har jag lyckats missa, men det gör det ännu bättre. Det förekommer, men inte så mycket i titelform utan i så fall mer vilket område man basar över. Det är inte lika sexigt att vara Riark i ett avlägset bergsbaronat som att bli tilldelad något snitsigt och rikt ställe intill en större stad. Det blir därmed själva platsen som det spelas om. Liknande senaten i Rom. Klantar man sig hamnar man längre från själva stan.
Ljusa Handen sägs också ha som en av sina huvuduppgifter att kontrollera LVs egna organisation och enligt vad vi sagt om dagens ganska nyblivna (609 eO) aidniska exark Partomus II så verkar han stödja Ljusa Handens verksamhet. Och pûr-kerîgass för Ljusa Handen är den fruktade Yvein Hevel av Krerex.
Min hjärna fylls av intriger och äventyrstankar! :) :)
Skriv svar