Jag har för övrigt ingenting att tillägga i svartnisse/älv diskussionen men gillar er fantasi! Kanske är eventuella älvor en kvarleva av den kultur som fanns i klomelliens förhistoria?
Finns en sådan älvamark så bör denna även delvis kanske finnas på andra sidan hamervathna i Hamur, vädter om Bestberget?
Klomellien
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9254
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Re: Klomellien
Bra!
Enda jag saknar är några ord om hur och i vilken grad klomuller används under plundringsräderna? Och i så fall då med torn på ryggen och/eller som dragdjur för skepp/båt/pråm? Äger förresten alla triskiska ätter klomuller och i så är det då enbart för strid eller last/dragdjur?-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9254
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Re: Klomellien
En vidare och mer allmän fråga för hela Klomellien är hur används klomuller egentligen och i vilken omfattning? Enligt källorna är det huvudsakligen som dragdjur men även som bärare av stridstorn. Just dessa stridstorn kan tolkas som att är en triskisk specialitet men de är inte ensamma om tekniken då gamle Bat'thuzar enligt stämningstexten i EA-SL (där också vackert illustrerat med torn på ryggen) har burit torn i över tvåhundra år och dessutom tjänar Mercana.
Mina tankar:
Sanzas använder klomuller som pråmdragare ner i Söderlandet och upp floden Slingran till Sanzsastaden, i övrigt sällan.
Hamur har klomuller som pråmdragare upp Wemer från Jaggarack till Hamurstaden även om djuren främst ägs av Mercana och färdas helt dit, i övrigt få.
Addiaska har egna klomuller både på Maure och längs kusten, dock inte så många och endast vissa bär torn (på Maure).
Brikho har inga klomuller, Brikho har svartfolk.
Mina tankar:
Sanzas använder klomuller som pråmdragare ner i Söderlandet och upp floden Slingran till Sanzsastaden, i övrigt sällan.
Hamur har klomuller som pråmdragare upp Wemer från Jaggarack till Hamurstaden även om djuren främst ägs av Mercana och färdas helt dit, i övrigt få.
Addiaska har egna klomuller både på Maure och längs kusten, dock inte så många och endast vissa bär torn (på Maure).
Brikho har inga klomuller, Brikho har svartfolk.
Re: Klomellien
Jag lägger in lite om klomuller:)birkebeineren skrev: ↑2024-11-29 10:57Bra!
Förslag:
De flodklomylker triskerna brukar används främst som trängfordon och som offensiva hjälpmedel till sjöss. De kan forcera de flesta av klomelliens terrängtyper och är suveräna längs flodsystemen och i sankmark. Stridstorn är vanligt förekommande hos triskerna men dessa gör samtidigt att klomullerna inte kan dra lika stora lass.
Flodklomullerna har ben och kan vid strid till lands användas som stridsplatåer/mobila torn. Lite som elefanter används av arméer i Soluna (?) och akrogal (?). Klomullerna är dock betydligt långsammare än elefanter men har i gengäld betydligt tjockare hud (samt skal!) vilket gör deras defensiva kapacitet betydande. Ofta agerar de triskiska klomullerna som skydd vid huskarlarnas reträtter när de plundrat klart och fiendehären skymts till. Till lands har de inte möjlighet att chocka fienden som elefanter på grund av sin långsamhet. Klomullerna bemannas i regel av en klomullförare och sedan av huskarlar beväpnade av både projektilvapen (bågar och kastvapen är vanligast men även armborst) samt närstridskämpar som håller närgångna fiender borta (ofta med spjut, stångvapen eller tyngre tvåhandsvapen för räckviddens skull).
Till sjöss fyller flodklomullerna flera uppgifter för triskerna. Framförallt vid transporter och som betvingare av strömmar. De kan även angripa båtar och mindre skepp. Deras förmåga att simma mot vindens riktning och strömmar gör dem svåra att undgå (De kan vid behov även ramma båtar och mindre skepp men de undviks då detta riskerar att skada djuren).
Re: Klomellien
Sannolikt korrektbirkebeineren skrev: ↑2024-11-29 10:58 En vidare och mer allmän fråga för hela Klomellien är hur används klomuller egentligen och i vilken omfattning? Enligt källorna är det huvudsakligen som dragdjur men även som bärare av stridstorn. Just dessa stridstorn kan tolkas som att är en triskisk specialitet men de är inte ensamma om tekniken då gamle Bat'thuzar enligt stämningstexten i EA-SL (där också vackert illustrerat med torn på ryggen) har burit torn i över tvåhundra år och dessutom tjänar Mercana.
Jag tänker att den huvudsakliga användningen är som dragdjur och terrängfordon (tänk er jeepar eller amfibiefordon). De kan även brukas som stridsplatåer likt elefanter i antikens krig (eller in i modern tid i indien/sydostasien). En står skillnad är dock att flodklomuller till skillnad från elefanter rör sig sakta och saknar möjligheten att utföra ”ryttarchock”. Istället så är de dock än bättre bepansrade och utgör ypperliga mobila defensiva skydd. Till sjöss är de dock snabba och kan framförallt betvinga vindriktningen och strömmar. De kan angripa båtar och mindre skepp (vilka är de som trafikerar Maure och Jaggaracksjön med biflöden).
Havsklomuller har ju fenor istället för ben så deras insatser till lands är tämligen små. Däremot är de ännu stabilare i vågigt vatten och ännu tyngre. Min tolkning är att den beryktade Bat’tuzar är en sådan klomull:)
Mina tankar:
Sanzas använder klomuller som pråmdragare ner i Söderlandet och upp floden Slingran till Sanzsastaden, i övrigt sällan.
Låter rimligt. De har nog legosoldater som använder klomuller (trisker samt andra)
Hamur har klomuller som pråmdragare upp Wemer från Jaggarack till Hamurstaden även om djuren främst ägs av Mercana och färdas helt dit, i övrigt få.
Håller med.
Addiaska har egna klomuller både på Maure och längs kusten, dock inte så många och endast vissa bär torn (på Maure).
håller med. De på Maure lär även vara framförda av gamla Poanska trupper samt andra inhyrda legosoldater (i exemplet i Ereb Altor boken kanske till och med inhyrda trisker?)
Brikho har inga klomuller, Brikho har svartfolk.
Hisskov har en liten men effektiv flotta på Jaggaracksjön som lär innehålla några flodklomuller
Nya Arno har främst skepp och deras klomuller lär kunna räknas på en stympads fingrar
Yolev har ett par havsklomuller som patrullerar kusten. Flottan förlitar sig dock i huvudsak på skepp.
Melorghierna undviker i regel vattnet men har mindre legostyrkor (och kanske kapare?) som skyddar klippan. Dessa är dock så framstående man kan tänka sig för sin ringa sold och slåss knappast till siste man…
Tänker jag:)
Boszas lilla arme har säkerligen en eller flera legosoldatstyrkor som patrullerar gimdis (den del som inte omsluter staden där det magiska besvärjelserna hoppas beskydda staden
-
Torquemada
- Barbisk Hövding
- Inlägg: 1256
- Blev medlem: 2007-12-29 10:14
Re: Klomellien
Låter bra! Lägg kanske till några korta ord i början om att det finns fler än tre oligarker så att oinvigda inte blir förvirrade.
Hur har jag missat att havsklomuller har fenor? Förmodligen på samma sätt som jag aldrig reflekterat över att havssköldpaddor har det...
Hisskov har kanske en liten flotta, men gott om skepp som kan tas över och sättas in om situationen kräver det.
Bozsa är rika och kan ha stående inhemska trupper till försvar, snarare än legoknektar.
Melorghs försvar är en komplicerad historia som utreds på annan plats (som det heter), men inkluderar få legoknektar (de har ont om pengar), och den lilla flottan duger främst till att hålla mindre piratband borta från själva Klippans "hamn". Någon vis man kanske undrar varför melorghierna, som dyrkar allt som går, slingrar eller ligger still, inte har eller dyrkar några klomuller, det enda, utöver guld, som det övriga Klomellien har kunnat enas om att dyrka? Sagde visman drar snart slutsatsen att någon forntida ännu visare man drog den ännu slugare slutsatsen att om melorghier började dyrka klomuller skulle det inte dröja länge innan de skulle ha åsikter om hur de behandlades i övriga landet, och gav uttryck för sin djupt kända tro med svärd och påkar på de mest opassande ställen. Följaktligen viskade sagde forntida visman i forna furstars öron, som i sin tur såg till att inga klomuller stannade länge i kultiststaden.
Hur har jag missat att havsklomuller har fenor? Förmodligen på samma sätt som jag aldrig reflekterat över att havssköldpaddor har det...
Hisskov har kanske en liten flotta, men gott om skepp som kan tas över och sättas in om situationen kräver det.
Bozsa är rika och kan ha stående inhemska trupper till försvar, snarare än legoknektar.
Melorghs försvar är en komplicerad historia som utreds på annan plats (som det heter), men inkluderar få legoknektar (de har ont om pengar), och den lilla flottan duger främst till att hålla mindre piratband borta från själva Klippans "hamn". Någon vis man kanske undrar varför melorghierna, som dyrkar allt som går, slingrar eller ligger still, inte har eller dyrkar några klomuller, det enda, utöver guld, som det övriga Klomellien har kunnat enas om att dyrka? Sagde visman drar snart slutsatsen att någon forntida ännu visare man drog den ännu slugare slutsatsen att om melorghier började dyrka klomuller skulle det inte dröja länge innan de skulle ha åsikter om hur de behandlades i övriga landet, och gav uttryck för sin djupt kända tro med svärd och påkar på de mest opassande ställen. Följaktligen viskade sagde forntida visman i forna furstars öron, som i sin tur såg till att inga klomuller stannade länge i kultiststaden.
Re: Klomellien
Förslag:
Triskernas plundringar
En av klomelliens större återkommande plågor är de Triskiska attackerna på sina grannar. Dessa plundringståg kan variera i storlek från stora härtåg till mindre rövarband.
Triska är som bekant uppdelat mellan ett otal oligarker av fluktuerande mängd. De tre mäktigaste är triskeroligarkerna. Dessa triskeroligarktitlar innehas idag av överhuvudena för ätterna Cudda, Peffomir och Galtbete. För att kunna anordna större plundringarna krävs ett samarbete mellan flera olika oligarker som gemensamt planerar angreppen, oftast på det årliga stormötet som hålls på hösten efter skörden bärgats.
Generellt sett kommer triskerna på stormötena inte till något faktiskt avgörande kring varthän skuta ska ros och istället faller planerna om intet. Triskerna är betydligt mer uppsplittrat i fraktioner än de flesta andra stadsstater som i alla fall nominellt har ett enhetligt styre. Man följer närmaste oligarks (eller egentligen hans huskarlars) riktning.
Vid ungefär vart fjärde år kraftsamlar man sig dock då flera ätter går samman och utför större samordnade plundringar. Dessa går dock i regel inte mot de största städerna och befästningarna utan snarare mot platser så som Hisskovs hamn (man belägrar i stort sett aldrig innerstaden), Kragenspitz, Lusloigis, hamnarna i söderlandet (ibland en kort belägring av Aguzmohr men detta mest för att uppehålla Dvärgskölden), samt eventuellt Garramil.
Det sker även att man för skepp via Maure till Gryppas vik. Antingen genom Gimdis och sedan Nya Arnos träskmarker eller (om man som ätten Peffomir är på god fot med Mercana) genom Maures mynning.
Svartfolken i Melashebergen måste av och till näpsas. Men detta är mer en preventiv åtgärd än en jakt på skänker.
Triskerna behärskar absolut strid i bergen men de föredrar räder på vatten. Här i bergen finns heller inga skatter att plundra.
Vanligare en de stora räderna är mindre plundringar. Dessa förekommer flera gånger per år och kan sättas igång av betydligt mindre styrkor. Här behövs inga stora allianser mellan ätterna utan en oligark kan själv organisera dessa plundringar.
Dessa är mer riktade plundringar av Boszas jordbruksområden, Lofernierna (dock inte Peffomir eller Edläggare som istället försvarar området) söderlandet, Mercanas omlastningsstationer längs Maure, loigerlandet, Hamurs älvdalar, Poanes gods) men inte staden). Nästan alla attacker går via sjöss eller på floderna.
Det vanligaste är dock riktade piratattacker mot transporter på Jaggaracksjön och Maure. Dessa behöver man nästan inte samordna ned andra oligarker vilket är en klar fördel.
Och absolut vanligast så attackerar man andra oligarker. Triskerna fruktar bara andra trisker, och det av god anledning!
Utrustning
Den utrustning som används av triskerna är ofta ganska lätt. Visst förekommer ringbrynjehauberk och teknologiskt ganska avancerade vapen som armborst men vanligare är lättare vapen som inte hindrar rörelser vid snabba plundringar och som kan göras redo snabbt om motståndaren kommer för att spoliera härjningsfesten. Triskerna tar därmed även ogärna med sig tunga stridshästar eller belägringsmaskiner, speciellt då skeppen och klomullerna är tänkta att fyllas av skatter och gods inte hästfoder och byggmaterial. Huskarlarna har ofta individuellt utformad beväpning och utrustning. Allt från påkar, yxor och långa lansar till bågar och kastvapen. Detta gör att de inte är exceptionellt starka i formstionsstrider men att de däremot kan bita ifrån bra mot vilket motstånd som helst
De flodklomuller triskerna brukar används främst som trängfordon och som offensiva hjälpmedel till sjöss. De kan forcera de flesta av klomelliens terrängtyper och är suveräna längs flodsystemen och i sankmark. Stridstorn är vanligt förekommande hos triskerna men dessa gör samtidigt att klomullerna inte kan dra lika stora lass.
Flodklomullerna har ben och kan vid strid till lands användas som stridsplatåer/mobila torn. Lite som elefanter används av arméer i Soluna (?) och akrogal (?). Klomullerna är dock betydligt långsammare än elefanter men har i gengäld betydligt tjockare hud (samt skal!) vilket gör deras defensiva kapacitet betydande. Ofta agerar de triskiska klomullerna som skydd vid huskarlarnas reträtter när de plundrat klart och fiendehären skymts till. Till lands har de inte möjlighet att chocka fienden som elefanter på grund av sin långsamhet. Klomullerna bemannas i regel av en klomullförare och sedan av huskarlar beväpnade av både projektilvapen (bågar och kastvapen är vanligast men även armborst) samt närstridskämpar som håller närgångna fiender borta (ofta med spjut, stångvapen eller tyngre tvåhandsvapen för räckviddens skull).
Till sjöss fyller flodklomullerna flera uppgifter för triskerna. Framförallt vid transporter och som betvingare av strömmar. De kan även angripa båtar och mindre skepp. Deras förmåga att simma mot vindens riktning och strömmar gör dem svåra att undgå (De kan vid behov även ramma båtar och mindre skepp men de undviks då detta riskerar att skada djuren).
[/quote]
Triskernas plundringar
En av klomelliens större återkommande plågor är de Triskiska attackerna på sina grannar. Dessa plundringståg kan variera i storlek från stora härtåg till mindre rövarband.
Triska är som bekant uppdelat mellan ett otal oligarker av fluktuerande mängd. De tre mäktigaste är triskeroligarkerna. Dessa triskeroligarktitlar innehas idag av överhuvudena för ätterna Cudda, Peffomir och Galtbete. För att kunna anordna större plundringarna krävs ett samarbete mellan flera olika oligarker som gemensamt planerar angreppen, oftast på det årliga stormötet som hålls på hösten efter skörden bärgats.
Generellt sett kommer triskerna på stormötena inte till något faktiskt avgörande kring varthän skuta ska ros och istället faller planerna om intet. Triskerna är betydligt mer uppsplittrat i fraktioner än de flesta andra stadsstater som i alla fall nominellt har ett enhetligt styre. Man följer närmaste oligarks (eller egentligen hans huskarlars) riktning.
Vid ungefär vart fjärde år kraftsamlar man sig dock då flera ätter går samman och utför större samordnade plundringar. Dessa går dock i regel inte mot de största städerna och befästningarna utan snarare mot platser så som Hisskovs hamn (man belägrar i stort sett aldrig innerstaden), Kragenspitz, Lusloigis, hamnarna i söderlandet (ibland en kort belägring av Aguzmohr men detta mest för att uppehålla Dvärgskölden), samt eventuellt Garramil.
Det sker även att man för skepp via Maure till Gryppas vik. Antingen genom Gimdis och sedan Nya Arnos träskmarker eller (om man som ätten Peffomir är på god fot med Mercana) genom Maures mynning.
Svartfolken i Melashebergen måste av och till näpsas. Men detta är mer en preventiv åtgärd än en jakt på skänker.
Triskerna behärskar absolut strid i bergen men de föredrar räder på vatten. Här i bergen finns heller inga skatter att plundra.
Vanligare en de stora räderna är mindre plundringar. Dessa förekommer flera gånger per år och kan sättas igång av betydligt mindre styrkor. Här behövs inga stora allianser mellan ätterna utan en oligark kan själv organisera dessa plundringar.
Dessa är mer riktade plundringar av Boszas jordbruksområden, Lofernierna (dock inte Peffomir eller Edläggare som istället försvarar området) söderlandet, Mercanas omlastningsstationer längs Maure, loigerlandet, Hamurs älvdalar, Poanes gods) men inte staden). Nästan alla attacker går via sjöss eller på floderna.
Det vanligaste är dock riktade piratattacker mot transporter på Jaggaracksjön och Maure. Dessa behöver man nästan inte samordna ned andra oligarker vilket är en klar fördel.
Och absolut vanligast så attackerar man andra oligarker. Triskerna fruktar bara andra trisker, och det av god anledning!
Utrustning
Den utrustning som används av triskerna är ofta ganska lätt. Visst förekommer ringbrynjehauberk och teknologiskt ganska avancerade vapen som armborst men vanligare är lättare vapen som inte hindrar rörelser vid snabba plundringar och som kan göras redo snabbt om motståndaren kommer för att spoliera härjningsfesten. Triskerna tar därmed även ogärna med sig tunga stridshästar eller belägringsmaskiner, speciellt då skeppen och klomullerna är tänkta att fyllas av skatter och gods inte hästfoder och byggmaterial. Huskarlarna har ofta individuellt utformad beväpning och utrustning. Allt från påkar, yxor och långa lansar till bågar och kastvapen. Detta gör att de inte är exceptionellt starka i formstionsstrider men att de däremot kan bita ifrån bra mot vilket motstånd som helst
De flodklomuller triskerna brukar används främst som trängfordon och som offensiva hjälpmedel till sjöss. De kan forcera de flesta av klomelliens terrängtyper och är suveräna längs flodsystemen och i sankmark. Stridstorn är vanligt förekommande hos triskerna men dessa gör samtidigt att klomullerna inte kan dra lika stora lass.
Flodklomullerna har ben och kan vid strid till lands användas som stridsplatåer/mobila torn. Lite som elefanter används av arméer i Soluna (?) och akrogal (?). Klomullerna är dock betydligt långsammare än elefanter men har i gengäld betydligt tjockare hud (samt skal!) vilket gör deras defensiva kapacitet betydande. Ofta agerar de triskiska klomullerna som skydd vid huskarlarnas reträtter när de plundrat klart och fiendehären skymts till. Till lands har de inte möjlighet att chocka fienden som elefanter på grund av sin långsamhet. Klomullerna bemannas i regel av en klomullförare och sedan av huskarlar beväpnade av både projektilvapen (bågar och kastvapen är vanligast men även armborst) samt närstridskämpar som håller närgångna fiender borta (ofta med spjut, stångvapen eller tyngre tvåhandsvapen för räckviddens skull).
Till sjöss fyller flodklomullerna flera uppgifter för triskerna. Framförallt vid transporter och som betvingare av strömmar. De kan även angripa båtar och mindre skepp. Deras förmåga att simma mot vindens riktning och strömmar gör dem svåra att undgå (De kan vid behov även ramma båtar och mindre skepp men de undviks då detta riskerar att skada djuren).
[/quote]