Erebs skogar och naturtyper

Övrigt om Ereb Altor
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Erebs skogar och naturtyper

Inlägg av Fraxinus »

Utdrag ur Jerome Monardes bok "Erebs skogar och träd"

" Det träd som torde vara en av den kända världens allra vackraste trädarter är den legendariska Gyllenlönnen (Acer aurelia).

Trädet är tämligen högrest och kan uppnå en höjd av 60-72 Zorakiska fot. Stammens bark är något skrofvlig men glänser som voro den gjord av borstad silver. Stammen delar ofta upp sig i ett tämmeligen intrikat grenverk med flertalet grova uppåt och utåtgående grenar vilka kan liknas vid ett bjälklag som bär upp den karakteristiska kupolformade kronan.

Trädets ved är ganska ljus i sin färg. Virket är högt skattat av träsnidare då det ska vara lättsnidat, hållbart och sägs skimra som voro det ådror av guld insprängt i veden. Den Jorpagniska kejserliga tronen lär delvis ha varit utsnidad ur gyllenlönnträ. Virket finns dock knappast på marknaden av orsaker som jag snart ska förtälja

Bladen är liksom hos den vanliga skogslönnen femflikig. Bladens färg skiljer sig dock helt från alla andra lönnar och utgör det mest karaktäristiska kännetecknet för arten.

Färgen på bladen glänser som renaste guld. Det sägs rent av att trädet endast växer där det guld finnes i berget. Den skulle därigenom var ett oomtvisteligt tecken för guldgrävare. Det finns dock inget bevis att detta är med sanning överensstämmande. Däremot är detta sannolikt skälet till att det idag finnes så få av dessa vackra träd kvar i våran del av världen, för hur många av dessa träd har väl inte huggits ner av ivrigt sökande guldgrävare som försökt följa rötternas väg till skatten.

Detta träd återfinnes därför idag endast på ett mycket fåtal lokaler i Ereb. Större bestånd finnes knappast alls. Gemensamt för dem alla är att lönnen tycks växa i lätt kuperad och kullig terräng, gärna med mindre bergsidor framskymtande och med något rinnnande vattendrag i närheten.

I västra Zorakin lär det finnas en lund med en handfull Gyllenlönnar. I alvernas Goiana och Landori ska några av de få kvarvarande skogarna finnas gömda. Dessa lär alverna vakta svartsjukt då trädet sägs vara heligt i den alviska religonen. En Gyllenlönn finnes i Berendiens kunglig slottspark. Detta träd skänktes av alverna i Landori till Berendien som ett vänskapsbevis. I norra Terra Ordo sägs det finnas en större lund med Gyllenlönn. Slutligen finns det legender om en vidsträckt skog av gyllenlönnar gömd i en dal någonstans i vidderna norr om Thorheim.

Hur som helst finnes det näppeligen någon syn , ja, knappt någon upplevelse som kan vara sällsammare än att en vacker dag vandra under en gyllenlönnskog med solen lysande genom de välvad kronornas gyllene blad. På hösten skiftar bladen till en brinnande orangeröd färg som skimmrar i ett så sällsamt sken i höstsolen att den vackraste rubin skulle ha blygts att vistas i dessa träds närhet. Jag vågar påstå att det icke finnes en Etins basilika vars inredning är lika strålande som dessa träds kupoler. Jag vill rent av påstå att dessa träd, dessa få kvaravarande skogar av gyllenlönn är de sanna templen åt Etins ära, ljus skine över mig.

I gyllenlönnskogarna sägs man för övrigt kunna hitta mattvis av de mycket sällsynta men outsägligt vackra blommorna silverklocka och vidunderviol. Vidare sägs den vackra Salenerosen också trivas ypperligt ihop med gyllenlönn och klättra 30 fot upp i träden och sprida sin bedövande doft i skogarna........"






Med detta vill jag åskådliggöra naturen som scen. Det är klart stämmningshöjande att berätta att rollspelspersonerna exempelvis går genom ett bergslandskap på hösten där skogar av uråldriga förvridna lärkar med gulnade och fallande barr som täcker både mark och träd plötsligt genom solens strålar förvandlas till en magisk skogssal där allt verkar skimra i guld.

Eller hur bönder tappar lönnsav för sirap, samlar centimeterstora pinie- och cembratallfrön eller kastanjer för mat, gräver upp den sällsynta erebosiska jättejordsvampen som är värd sin vikt i silver.
Senast redigerad av Fraxinus den 2007-07-12 19:56, redigerad totalt 2 gång.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Trevlig läsning! :)
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Ytterligare utdrag ur detta botaniska mästerverk! :)

Utdrag ur Jerome Monardes bok (Erebs skogar och träd)

"Om Barbiens brandskogar

Uti de östra delarna av Nargur och i de södra delarna Barbia växa två högst säregna träd. Brandtallen (Pinus ignitia) och Flampoppeln (Populus infernatus).

Brandtallen är mycket reslig och kan nå 120 fot. Den hafver en mycket grov och tjock bark till en höjd 60 fot. Barkens färg är svart som sot. Längre upp blir barken slät och orangeröd som eld. Detta är en mycket passande färgsättning ty trädet har en synnerligen eldfängd natur om wilket jag strax ska förtälja om.

Vidare har trädet en mycket högt uppsittande krona vid pass 90 fot. Allt detta för att förhindra att trädet fattar eld. Ty brinner, det gör det ofta där detta träd växa. Kottarna är medelstora, nästan qvadratiska och väldigt kådiga.

Fröna ganska sotswarta. Curiöst nog öppna sig inte kottarna förrän det bliva mycket hett. Då smälta långsamt kådan som låser kottens fjäll och närelden passerat bort är kotten helt öppen och fröet kan segla ner.

Blomman är liten och röd men mycket vacker. Den liknar en liten låga. Blomman doftar starkt av harts. Ja, den utsöndra så mycket harts att hålla man en eldsticka alldeles nära börjar den att spruta eld. Detta är ett experiment jag ej skulle råda någon att göra i hela trädets närhet.

Barren är grågröna och sitta i klungor om fem. De lukta starkt av harts. Barren fälls vartannat år vilket är ovanligt ofta för en tall och samlas i drivor under tallarna. Barren är starkt eldfägda av alla hartser. Det krävs ytterst lite för att dessa högar ska antändas.

Flampoppeln är också ett tämmeligen resligt träd men når inte brandtallens höjder. Barken är grå och väldigt flagnande. Detta träd tappar nämligen sin bark hela tiden. Varför undrar ni goda läsare? Jo, på grund av detta träds exceptionella höjdtillväxt. Flampoppeln kan nå en höjd av 60 fot på endast 10 år! Och all den bark som den hela tiden måste ömsa, just som en orm ömsar sitt skinn vart enda år, är ytterst välluktande. Warför barken doftar så gott ska jag strax förtälja.

Bladen är långsmala, lancetteformade. De är bronsfärgade på våren men bliva ljust gröna med en silvergrå hinna som ock den vara väldoftande. Samma olja!

Blommorna är hängande klasar med gula blommor, också dessa ytterst väldoftande

Väldoften ja, Detta träd har nämligen just som sin släktning, balsampoppeln, en stark aromatisk olja som säkert skulle vara mycket uppskattad i parfymidustrin, såsom dess släktings vidunderlig olja har blivit, om det inte voro förenat med livsfara att hantera denna olja, ja, rent av hela skogen där den växa. Den är otroligt brandfarlig. Det sägs till och med att folk sett flampopplar självantändas.

När det brinner så brinna hela trädet och högarna av bark som trädet ansamlat upp i en våldsam, intensiv brand vars syfte verkar vara att förinta hela sin omgivning i ett veritabelt inferno. Men när branden är över och allt synes vara i aska så sker miraklet. Nya brandpopplar skjuta upp i tusentals. På så vis reser sig brandpoppeln bokstavligen talat ur askan med en svindlande fart. Så fågel Fenix verkar vara ett träd.

Men flampoppeln har en nemesis. Det är brandtallen som närmast werkar ha en strategi att genom högarna av barr starta bränder som de med sin enorma höjd överleva och därefter så nya frön i askan efter sina fiender. Så det ena trädet försöka så hastigt det kan vinna höjd för att sedan explodera som ett av alkemisternas experiment i våldsamma lågor i hopp om att antända sin fiende, brandtallen. Brandtallen å sin sida bepansrar sig och försöka växa sig så hög den bara kan för att sedan bränna ner motståndarna innan de komma för närma tallens dyrbara och livsviktiga krona.

Att det kan vara förenat med livsfara att tända en lägereld eller öfver huvud taget vistas i dessa skogar under åsksäsong behöver jag kanhända inte förklara. Men även i denna fientliga miljö finnes det arter som verka trivas. Den Sydbarbiska korsnäbben sägs endast leva i dessa brandskogar. Häckningen sägs ske på vintern av alla tidpunkter för att unvika brandfaran. Etins skapelse är sanneligen vidunderlig. Eldvallmon rapporteras endast blomma de år det har brunnit i Barbias brandskogar och glödgräset breda mycket snabbt ut sig mellan de kvarvarande tallarna, inbjudande betesdjuren en lysande måltid. En säregen syn det är. På den tillsynes swarta livlösa asköknen, innan ens flampoppeln hunnit gro, wäxa det plötsligt blicksnabbt upp miljoners vallmor som blomma i en lysande orange färg och där imellan det grönaste gräs man tänkas kan med den svartbrända marken som fond......"
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Jag har kopierat denna flik från klimat till skogar och naturtyper då jag tycker den hör hemma här.


Om man använder norra och centrala Asien som referens för inlandet av Ereb och Nargur så är detta en omväxlande mosaik av stäpplandskap, torrskogslandskap, taigalandskap, myrlandskap och flod- och översvämningslandskap.

Grässtäpplandskapet är milsvidd, flackt och möjligen småkulligt landskap med enstaka mindre berg avtecknande sig i horisonten. Enstaka träd eller små träddungar syns också här och där avtecknande sig mot horisonten. På försommaren överflödas gräsmarkerna av en enorm blomning. På höstarna blommar ljung. Gräsbränder är vanligt förekommande. Biotopen domineras av stora häst-, hjort- och antilophjordar. Rovdjur är framförallt varg och kattdjur.

Angränsande till grässtäpperna finns de skogar jag väljer att kalla torrskogar. Dessa domineras av olika tallarter, cypresser och lärkliknande barrträd samt poppel och eukalyptusliknande lövträd. I områden med varmare inlandsklimat är det dominerande lövträd typ eukalyptus och i kallare områden är lövträden mer som poppel och asp. Ekar bör också finnas.

Skogarna är föhållandevis torra och ganska glesa. Undervegetationen domineras av gräs och ljung. Skogsbrand är vanligt förekommande. Det är rent av den dominerande störningsregimen. Inlandsklimatet ger möjlighet till våldsamma åskoväder som lätt kan starta skogsbränder i de torra skogarna och som kan få små bäckraviner att snabbt förvandlas till rasande floder som sliter med sig träd, stenar etc.

I de nordliga skogarna fortsätter tallarterna vara ett av de dominerande träden men nu de ge mer utrymme åt gran, björk, asp. Granarna kan med fördel beskrivas med mer hängande grenar, förvridna stammar, dunkla skogar med mycket mossa och lavbehängda. Björkarna kan med fördel beskrivas som än mer skira än de vi är vana att se.

"...stora skogar av Glansbjörk vars bark är snövit och nästan speglande och vars höga raka stammar bär upp en sirlig, luftig krona med lätt hängande grenar som får träden ljusgröna småflikiga blad att svaja i vinden, därigenom skapande ett mjukt susande i skogen, alltihop ge ett intryck av att ha kommit till en magisk plats, ett sagornas vidsträckta palats där vitblanka kolonner bär upp ett ljusgrönt, susande tak...osv"

Grässtäpperna och torrskogarna genomkorsas av ringlande floder som ofta omgärdas av översvämningsdrabbade lövskogar dominerade av glasbjörkar, pilar, ekar, alar, sumpcypresser och varför inte slänga in lite hemlock och bambuliknande gräs. Intrycket är hysteriskt grönt och frodigt med vattenspeglar fyllda av högt gräs, näckrosor, kallor, blå och gula svärdsliljor och orchidéer. Läkeväxterna sårläka och valeriana trivs också här.

Här blandar jag friskt från varmtempererade biotoper som Evergreens i amerika, de sydkinesiska lövskogarna och europeiska sumpskogarna.

Ovan nämnda skogsbiotoper är exempel vad man kan hitta i vidsträckta inlandsområden som Asien eller Nargur. Det är alltså mer ett urval av skogsbiotoper som kan finnas i Nargur som helhet. Allihop finns kanske inte i Barbia. Men som exempel på biotoper bör grässtäpperna, torrskogarna och de nordliga skogarna finnas med. I anslutning till bergen kan bergsskogar med cembratall, lärk, silvergran, asp, sockerlönn, bergslönn vara dominerande. Närmare kusten eventuellt redwood, douglas, hemlock och sumplönn. Dessa bör dock givetvis modifieras och ges andra namn för att bli mer Erebaltiska
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Nedanstående text har kopierats från fliken Klimat där det pågått en viss diskussion om Barbiens och Nargurs skogar och träd

Det finns det en historisk koppling mellan jätteekar, ollonsvin, binodling och inkomstbringande handel med kyrkan (templen).

Ekarna har haft sin främsta utbredning i Sverige längst götalands östkust. Och man använde de ihåliga ekarna för att tillverka bikuporna. Vidare skattade man även vildbinas bon i ihåliga jätteekar på honung. Just träd som innehöll vildbinsnästen lär ha varit värdefulla och ägarna vaktade dem svartsjukt. I Walesisk medeltida lag framhålls vildbinsträdens höga värde och böter för stöld av honung är noga stipulerat.

Den mest inkomstbringande delen i bihållningen under medeltiden var inte honung utan bivax som användes bland annat för tillverkning av ljus till kyrkorna. Jag läste någonstans att närmare 20 % av kyrkornas kostnad låg på ljus.

Utöver detta var ekskogarna viktiga foderplatser för grisar. Ollonsvin som de kallades ansågs ha det bästa köttet. Således utvecklades en ekonomi i östra Småland som byggde på rökta skinkor, bivax för ljustillverkning, mjödframställning, skeppsbyggeri. Ekarnas bark togs också till vara då de innehåller garvämnen som användes för tillredning av skinn. I centrum för denna bondeekonomi stod ekarna. Tallen var också mycket viktig då den användes för framställning av tjära och som byggmaterial. Ofta användes tallskogarna som skogsbete för nötboskap och får eller getter. Då tillkom ost och/eller ull som handelsvara.

Liknande ekonomier med ek och tall i centrum fanns på flera platser. Bland annat i Wales och Skottland men även Portugal och i baltstaterna och i delar av Ryssland. I Portugal tappar man än idag kåda från tallar. Kådan används i parfymtillverkningen.

Visbys framgång som handelsstad byggde förövrigt huvudsakliga på ensamrätt på handeln av bivax och pälsverk i Östersjön.

Något liknande scenario skulle man kunna använda sig avi Barbia eller i någon annan stat.

Angående klimatets inverkan så är det så att östligaste götaland skogshistoriskt har präglats just av torra varma somrar med lite nederbörd och ofta förekommande skogsbränder. Något som gynnar framförallt tall och ek. Så skogarna här var just av torrskogskaraktär. Dvs glesa öppna brandpåverkade skogar dominerade av tall, ek och asp och vars undervegetation dominerades av gräs, ängsblommor och ljung. I baltikum tillkommer lärken i trädvegetationen.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Väntar med spänning på Jerome Monardes beskrivningar av Senos-cypress (Odher-träd) och Röd mammutgran! :)
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Förste bibliotikarien vid Pendons universitet ber ers högvördighet vänligen att ha litet tålamod.

Det är för närvarande hög beläggning på boken Erebs skogar och trädslag men med lite tur ska han försöka få fram passagerna om Senos-cypressen och det röda mammutträdet till solens dag eller senast under månens dag.
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

Härlig läsning!
Användarens profilbild
Spelknepe
Admin
Inlägg: 2518
Blev medlem: 2007-01-25 20:26
Ort: Helsingborg
Kontakt:

Inlägg av Spelknepe »

Mycket bra!!
Fraxinus... önskar du någon sorts KARTläggning av natur och skogar?
Användarens profilbild
Alendor
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 840
Blev medlem: 2007-05-25 14:44
Ort: Västerås
Kontakt:

Inlägg av Alendor »

Bör ju kunna göras en enklare karta som typ den av folkslag som vissar vad som är vanligast o olika områden?

Sen kan det ju alltid förekomma olika träslag lite överallt men några bör ju va dominerande, kanske göra en karta för alla större träsorter för att visa var dom finns. En karta per trä o sen har färger från gult till rött för o vissa vanligheten?
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Spelknepe skrev:Mycket bra!!
Fraxinus... önskar du någon sorts KARTläggning av natur och skogar?
Ja det var det jag tänkte.

Jag har en önskan att man kartlägger Erebaltors skogar och naturtyper med stöd av respektive landansvariga. Det skulle ge oss en samlad bild av Erebaltor natur, skogar, träd, växter och varför inte jordbruk. Och naturen är trots allt en viktig bakgrundsscen i rollspelet. Det kan exempelvis vara svårt att känna igen ätbara växter i Krun om du bott större delen av ditt liv i Trakorien.

Men framför allt är det stämmningshöjande för rollspelet om natur man vistas i är välbeskriven.

Jerome Monardes är för övrigt en gammal rollfigur som är botaniker knuten till Pendons Universitet med träd som specialitet. Han beskriver i sin bok både de vanligaste träden i olika regioner samt de mer ovanliga och säregna sorterna. Jag kan beskriva honom mer ingående en annan gång.
Användarens profilbild
Spelknepe
Admin
Inlägg: 2518
Blev medlem: 2007-01-25 20:26
Ort: Helsingborg
Kontakt:

Inlägg av Spelknepe »

Frågan är hur man ska gå tillväga för att kartlägga områden med olika skogar, örter, växter, etc.

Man borde helt enkelt ha en lista med alla intressanta slag av flora. Därefter "duttar" man ut allt på den stora kartan... på något sätt.

Det känns som om det behövs en Flora Encyklopedia Altoria

Har ni något förslag?
Användarens profilbild
Alendor
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 840
Blev medlem: 2007-05-25 14:44
Ort: Västerås
Kontakt:

Inlägg av Alendor »

hmm.. verkar inte som om min ide kom fram som ja tänkte =\
aja, försöker igen då.

Man kan ju köra med en Erebkarta med enbart konturer (och möjligen landsgränser) och sen har man en karta för varje typ kanske om ritar ut olika nyanser beroende på vanligheten, mörk för vanlig och ljus för ovanlig eller så?

Eller om man vill förenkla det så kan man ju helt enkelt ha en färg för varje typ men då blir det ju enbart den vanligaste som syns i ett område.

Det första alternativet gör ju att man kan se att Ek är vanligt i ett område men även Pil finns det gott om.
Användarens profilbild
Spelknepe
Admin
Inlägg: 2518
Blev medlem: 2007-01-25 20:26
Ort: Helsingborg
Kontakt:

Inlägg av Spelknepe »

Alendor: Bristen uppstår när där är en sjuhelsikes massa olika sorters vegetation på en och samma plats...
Användarens profilbild
Alendor
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 840
Blev medlem: 2007-05-25 14:44
Ort: Västerås
Kontakt:

Inlägg av Alendor »

Spelknepe skrev:Alendor: Bristen uppstår när där är en sjuhelsikes massa olika sorters vegetation på en och samma plats...
Va? Det tycker ja inte om man kör det första alternativet. Då ser man ju var en viss trätyp finns och des vanlighet.
Skriv svar