Altorisk Tideräkning

Övrigt om Ereb Altor
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Altorisk Tideräkning

Inlägg av birkebeineren »

Altorisk Tideräkning

Tiden räknas på olika sätt och utifrån olika förutsättningar bland Altors alla raser och kulturer. Altor är en värld lik ”vår” och Äventyrspel har anammat ett systen likt detta för sin värld, ett vi väl de flesta har ett ganska bra hum om när det gäller sol, måne, omloppsbanor, årstider, månader, dygn mm, Detta ger vissa förutsättningar för hur man sedan bygger upp en kalender men vissa ”altoriska” skillnader bör dock förtydligas och påpekas. Detta är något jag tänkt ta upp i denna nya tråd, både dessa förutsättningar och de olika raser och kulturers kalendrar.

Innan vi börjar räkna små rutor och jack på almanackor, runstavar och tidsskivor så bör kanske den mest näraliggande frågan gällande en kalender utredas; hur många dygn är ett år uppdelat i?

Vårt år är (förenklad) på 365 ¼ dygn och redan de gamla sumererna störde sig på detta. Dels så rör det här kvarta dygnet till det, dels är det svårt att dela upp året i lika intervaller, och oavsett hur man gör så flyttar exakta mätpunkter som dagjämningar och solstånd sig aningens för varje år. Sen så har vi månen med sin skenbara regelbundenhet, hela tiden upp och ner men med små skillnader, och irriterande nog så går inte antal hela månvarv att dela med de här 365 ¼ dygnen som solåret har. Jag skal inte gå in på alla lösningar som med större och mindre exakthet har konstruerats genom historien för att försöka få en ordning på detta, men häller verka för den mycket mer städade (det var i alla fall vad de furgiska, sombatzinska och krunska atrologerna trodde :twisted: )variant där året har 360 dygn.

Om golwyndierna perfekta kalender, två fruktansvärda upptäckter, och astrologiska typexempel.

Ett år är 360 dygn långt och månen hinner precis gå genom sina fyra faser 12 gånger under denna tid. Mycket enkelt och golwyndierna vid sötvattenshavet som var de första att nedteckna dessa enkla fakta delade glada upp sin kalender med 30 dygn i varje månad och 12 månader på ett år.
Men! Snart upptäcktes det att på något vis kom detta vackra system (som också hade fått golwyndierna att basera hela sitt räknesätt på 12 och bl.a. delat upp en cirkel i 360 grader) i otakt med hur det borde om man som astrologerna (med furgierna som typexempel) gärna gjorde, räknade timmarna noggrant, och Palofars stjärna steg inte upp över horisonten i sydost precis vid midnatt på årets kortaste dag som den borde göra. Det hela fungerade ändå hyfsat bra och man fick häller lägga till någon timme eller ibland helt dygn när man behövde komma i takt.
Sen en dag upptäcktes något fasansfullt! En enkel bonde ute på slätten med uppgiften att sköta tillflödet i en av de tusentals bevattningskanalerna som genomkorsade golwyndiernas land, märkte att under en dag då solen gömde sitt ansikte (solförmörkelser var kända fenomen och det ansågs som lyckosamt att befinna sig utomhus i det svalkande mörkret under en sådan) så verkade bassängen nedanför kanalluckan fyllas snabbare än den borde om man tittade på solskuggan. När han berättade denna iakttagelse till den lokala Enkiprästen och denna sedan nämnde detta i sin årliga lägesrapport till stadsstatens styrelse kom den fruktansvärda sanningen fram; Under en solförmörkelse stannar tiden!
Golwyndakulturen var nära att gå under efter denna upptäckt som bara ett par år senare kunde kontrolleras under en ny förmörkelse. Alla möjliga fasanfullheter rapporterades ha hänt under den tid som ändå förflöt medan solen inte syntes, och som en sista utväg (egentligen hände inte så mycket hemskt men det var ju bäst att vara på den säkra sidan) kallade golwyndierna samman alla sina lärda kvinnor och män, astrologer, filosofer och magiker för att försöka förstå gudarna och rädda världen.
Efter långa diskussioner, himmelskådande, vattenmätningar, beräkningar och funderingar kom till sist filosofen Whellina M´byno fram till inte ett svar, men en förklaring till hur denna tidsfördröjning som borde bli bara större och större för varje solförmörkelse, ändå verkade korrigera sig själv på något sätt. Under de i antal betydligt fler månförmörkelserna (som inte ansågs lika lyckobringande då de gärna innebar vilda kalmurrier i gränstrakterna mot norr men ända betraktades som rätt ofarliga) förflöt tiden snabbare än den borde, den återhämtade tid som gått förlorad vid solförmörkelserna.
Golwyndia skakades åter i sina grunder, men då det heller inte denna gång hände något, och detta var ju tydligen något som hade pågått sedan tidernas begynnelse, lugnades sig de flesta, och tillsist var det bara astrologerna (med sombatzinerna som typexempel) som med sin sans för melodrama hetsade upp sig.
Dessa upptäckelser ”förstörde” golwyndiernas perfekta kalender men den förklarade samtidigt alla dessa kalenderkorrigeringar som alltid hade behövt göras och nu kunde astrologerna (med krunierna som typexempel) tävla om vem som kunde beräkna flest förmörkelser framåt och bakåt. Den golwyndiska kulturen försvann inte i en tidslucka men den lyckades aldrig förstå gudarnas tanke med dessa tidskorrigeringar.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Ereb Altors tideräkningar och kalendrar

-Alvernas tideräkning som baserar sig på en sol-mån kalender och går tillbaka till tidernas begynnelse.

-Dvärgarnas tideräkning som de först konstruerade då de högg sig upp ur underjorden och den månkalender baserad på tidvattnet de redan använde.

-Den Golwyndiska tideräkningen som sedan gett upphov till ett flertal genom historien använda sol-månkalendrar i olika varianter runt det gamla kulturområdet.

-Den Kejserliga Jorpagniska kalendern med utgångspunkt i Segern vid Grivela, räknat med årtalen AV (Ante Victoriam) och PV (Post Victoriam).

-Den Archivaliska kalendern som utgår från den dalkiske profeten Odos Upplysning, räknat med årtalen fO (före Odo) och eO (efter Odo), men som numera dras med ett antall felaktigheter.

-Den akrogaliska tideräkningen (möjligtvis från Yndar) som har ett flertal månkalendrar där de flesta anpassar sig efter solen också (samt med anknytningar till Shakhora, den svarta månen, enligt vissa).

-Ärkemagikern Vicotniks kalender som räknar på ett vis som kommer få förödande följder för sydöstra Ereb.

-Den Kimzônska kalendern som felicierna använder privat.

-Nargurerna som inte bryr sig så mycket om tideräkning har en enkel månkalender som i all enkelhet följer solens årstider.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Den archivaliska kalendern

Denna kalender som infördes 212 eO av exark Archival bygger på den Kejserliga Jorpagniska kalendern men dras med de ändringar Solkejsaren Domion införde under sin regeringstid, ändringar som otaliga kalputörer och lärda sedan svurit över.

Året har 360 dygn fördelade på 12 månader med i snitt 29 dagar i varje och 12 festedagar utanför månaderna. Månfaserna följer dock inte månaderna.

Varje månad är indelade i två 14 dagars perioder, såkallade "Fortdagar" med en ledig "Odosdag" i mitten. Veckobegreppet används om de två festeperioderna varje halvår, Vinterveckan och Sommarveckan.

ETINSDAG (Vintersolstånd)
Förstadag
Botsdag


Etinne 14 dagar
Öppne 29 dagar
Kallte 28 dagar (månadens sjätte dag faller bort*)
Töe 29 dagar
Spire 29 dagar
Grodde 31 dagar (två extra dagar i slutet av månaden för att sådden skal ta sig ordentligt)
Halve 14 dagar

Mundes dag
Tyrs dag
Odes dag

SOLDAGEN (Sommarsolstånd)
Tars dag
Frids dag
Lars dag


Halve 14 dagar
Växte 29 dagar
Mogne 29 dagar
Skörde 29 dagar
Vile 29 dagar
Mörke 30 dagar (den trettonde dagen Hemaquiels)
Etinne 14 dagar

Ångerdag
Sistadag


* Kejsar Domion bestämde på sin dödsbädd att hans dödsdag skulle raderas ur kalendern.

Edit: Lade till namnen på de två festeveckorna.
Senast redigerad av birkebeineren den 2007-11-14 21:01, redigerad totalt 1 gånger.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Den Kejseliga Jorpagniska kalendern

Denna kalender bygger på den golwyndiska kalendern och användes mellan år 1065 fO då Kejsardömet Jorpagna upprättades och 212 eO då den Archivaliska kalendern togs i bruk. Den daterade åren AV (ante victoriam) och PV (post victoriam). Mandelordens munkar använder fortfarande detta sättet att datera historiska händelser på även om den Lysande Vägens ledning inte ser med blida ögon på sedvanan. 610 eO skrivs av mandelmunkarna i deras lyceer Ereb över 1676 PV.

Året har 360 dygn fördelade på 12 månader med 30 dagar var. Månfaserna följde fram till kejsar Domion Tebertinus reform år 365 PV (700 fO) månaderna, men efter denna stämde varken faserna eller soljämnpunterna med faktiska förhållanden.

Året inleddes vid olika tidpunkter under kejsardömets tid; bla vid midvår, vid dagen för segern vid Grivela och vid kejsar Domions födelsedag. Månadernas ordning och deras namn efter de tolv tidsguddommarna var dock alltid den samma, med sin början vid fullmånen vid midvinter.

Dygnet indelas i 24 timmar och räknas från midnatt.

(midvinter)
Persil 30 dagar
Gyrsag 30 dagar (29)*
Fateska 30 dagar (31)
(midvår)
Iskamsi 30 dagar
Misiska 30 dagar
Minde 30 dagar
(midsommar)
Melendo 30 dagar
Byrdo 30 dagar
Giren 30 dagar
(midhöst)
Taragan 30 dagar
Nusin 30 dagar
Tannan 30 dagar

*Kejsar Domion införde vid sin reform en praksis som kalputörerna förtfarande kämpar med att få bort från historiska dokument. Han var nämligen födt på Gyrsags sista dag, olycksmånaden, och bestämde därför att denna dagen istället skulle bli Fateskas första dag. Fråga inte varför, de som gjorde så kastades till lejonen. Denna praksis trasslade dock till det för de lärde som efter mörkertiden försökte röja upp i dokumenten och fick som följd att varje månad gavs 29 dygn istället för 30 när exarkArchival genomförde sin kalenderrevision 212 eO.

EDIT: Har kopplat hop kejsarna Tebertinu och Domion, daterat hans kalenderreform till 365 PV (700 fO) och förtydigat resultatet detta fick för den Arcivaliska tideräkningen.
Senast redigerad av birkebeineren den 2007-10-21 14:30, redigerad totalt 2 gång.
Användarens profilbild
Spelknepe
Admin
Inlägg: 2518
Blev medlem: 2007-01-25 20:26
Ort: Helsingborg
Kontakt:

Inlägg av Spelknepe »

Wow! :shock:
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Spelknepe skrev:Wow! :shock:
Var det lejonen?
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Med tanke på den våldsamma mängd synspunkter som dykt upp i denna tråd så fortsatter jag i glad övertygelse om att ni är stumma av förtjusning och känner att mäster Spelknepes tre fina bokstaver säger allt! :D

Några tankar ikring hur månen Lahunia (fortsättningsvis kallad "månen") rör sig och hur detta påverkar altoriska förhållanden:

Månen går i bana på den nordliga halvan av himmlen* i motsättning till solen som rör sig på den sydliga halvan. Dens höjd på himmlen speglar solen på motsatt vis, att den står som lägst vid sommarsolståndet (då solen står som högst) och som högst vid vintersolståndet (då solen står som lägst). Dessa ytterligheter inträffar vid midnatt (precis som solen gör det vid middag). Månen går upp och ner vid samma tidpunkt och plats oberoende av årstiderna men detta syns bara över vatten då olik höjd på terrängen gör att det över land varierar med årstiderna och den geografiska platsen.

Tidvattnet...

...fortsättning följer!


* Detta är ingen viktig detalj utan skulle lika gärna varit den södra som i "våran" (på nordliga halvklotets) värld, men jag tänkte anknyta till det som kort nämns i EA boxen om att solen är allierad med söderns salamandrar och att månen åtminstonde sympatiserar med nordens isherrar.
Senast redigerad av birkebeineren den 2007-08-20 12:08, redigerad totalt 1 gånger.
Användarens profilbild
Spelknepe
Admin
Inlägg: 2518
Blev medlem: 2007-01-25 20:26
Ort: Helsingborg
Kontakt:

Inlägg av Spelknepe »

Birke: jag tycker det är ett förträffligt bra arbete du gör, men det har jag nog redan uttryckt. Detta kommer jag använda mig av. För gärna in det i wikin :)
Användarens profilbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1677
Blev medlem: 2007-07-20 15:40
Ort: Ashland, OR

Inlägg av anders »

birkebeineren skrev:Mundes dag
Tyrs dag
Odes dag

SOLDAGEN (Sommarsolstånd)
Tars dag
Frids dag
Lars dag
Detta skiljer sig något från hur veckodagarna beskrivs i Kampanjboken i EA-boxen, sid 31. Skulle vara intressant hur du tänkt dig saker och ting, och varför du gjort de förändringar du gjort. Tänker du dig att dagen Mittvecke (i din lista "Soldagen") är den centrala dagen i veckan, då gudsstjänst firas? Typ en "zenit-dag"?

Listan som den beskrivs i EA-boxen är:

Odosdag
Mundesdag
Tyresdag
Mittvecke
Turesdag
Fridsdag
Larsdag


EDIT: Vid närmare läsning ser jag att det du beskriver är en specifik vecka under året, och inte vilken vecka som helst. Men den är ändå snarlik. Vill du kommentera?
Caddo
Den Lysande Vägen

Discord: clerical_error#3473
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

anders skrev:
birkebeineren skrev:Mundes dag
Tyrs dag
Odes dag

SOLDAGEN (Sommarsolstånd)
Tars dag
Frids dag
Lars dag
Detta skiljer sig något från hur veckodagarna beskrivs i Kampanjboken i EA-boxen, sid 31. Skulle vara intressant hur du tänkt dig saker och ting, och varför du gjort de förändringar du gjort. Tänker du dig att dagen Mittvecke (i din lista "Soldagen") är den centrala dagen i veckan, då gudsstjänst firas? Typ en "zenit-dag"?

Listan som den beskrivs i EA-boxen är:

Odosdag
Mundesdag
Tyresdag
Mittvecke
Turesdag
Fridsdag
Larsdag


EDIT: Vid närmare läsning ser jag att det du beskriver är en specifik vecka under året, och inte vilken vecka som helst. Men den är ändå snarlik. Vill du kommentera?
Absolut!

Jag vill gärna få bort de åtminstonde tydligaste kopplingarna till vår kalender och vår veckoindelning. Veckor med sju dagar och namn nödtorftigt omskrivna tycker jag känns lite tråkigt och ofantasifullt så därför har jag försökt att både ta bort och behålla samtidigt.

Veckan återfinns som begrepp men endast som beteckning på två festeperioder om året, en rundt midvinter och det Archivaliska årets början, och en rundt midsommar och Lysande Vägens största högtid.
Mundesdag, Tyresdag, osv används alltså bara en gång om året, under sommarens festevecka. Vinterns festevecka har andra namn; Ångerdag, Sistadag, osv inspirerade av några andra högtidsdagar som nämns i EA boxen.

Dagarna under resten av året tänkte jag inte skulle ha några specifika namn (även om SL står fritt att göra som tycks bäst här) förutom en Odosdag varje fjortonde dag då solceremonier (gudstjänster) firas. Dessa namnlösa perioder a 14 dagar har jag gett namnet fortdagar inspirerad av engelskans "fortnight" (och norskans fjortendager).

Varje månad har alltså två fortdagar med en Odosdag i midten.

Soldagen har jag tänkt som namnet på dagen för sommarsolståndet då Soldansen firas.

Har tänkt att detta system och denna kalender skal vara gemensam för de flesta av Erebs länder, även i de länder där Lysande Vägen inte är officiell. Eventuella andra högtidsdagar kan landansvarige (och SL) lägga in i kalendern som det behagas.

Så jag tänkt! :D
Användarens profilbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1677
Blev medlem: 2007-07-20 15:40
Ort: Ashland, OR

Inlägg av anders »

Tja du, Birke, vad kan jag säga...? Jag tycket att det hela låter lysande! Skulle nog föredra att kalla det "fjortdagar" istället för "fortdagar", men det är som man säger på den här sidan Atlanten: Up for grabs.

Solcereminier varannan vecka låter också mycket bra. Det enda jag funderar över är ordet solceremoni. I EA-boxen (Kampanj, sid 35) är solceremonin Lysande Vägens motsvarighet till dop - intagandet i kyrkan. Eller har jag fel?

I kloster firas kanske bönestunder tre gånger dagligen: vid soluppgång, zenit och solnedgång. Men den diskussionen tillhör nog snarare LV-tråden. :)
Caddo
Den Lysande Vägen

Discord: clerical_error#3473
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Trevligt med beröm, tackar! :)

Fortdagar eller fjortdagar kan ju vara en kardisk-zorakisk skillnad, eller nåt?

Lysande Vägen detaljer fortsätter säkert bäst i den tråden men kan nämna ytterligare en gång att jag tänkt denna årsindelning som gemensam för stora delar av Ereb, även icke-Lysande Vägen trogna, ett arv från Kejsardömet Jorpagnas tid (i modifierat version). I exempelvis Hynsolge där LV knappt finns(?) eller i Erebos där Frashikel-dyrkan är officiell används den archivaliska kalendern men med andra namn på festeveckorna och även kanske månaderna. När och hur ofta solceremonier och andra högtider firas varierar med land och tro.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

...fortsätter med:

Tidvatten

På Altor följer tidvattnet månens rörelser och cykel på så vis att flod och ebb förekommer med sex-timmars intervall; ebb - flod - ebb - flod osv. Beroende på dels en fördröjning orsakad av avståndet mellan Altor och Lahunia, dels vattendjup och mängd, salthalt, temperatur mm, och till stor grad de geografiska förhållanden som sund, trånga havsvikar och slingrande fjorder, så följer inte dessa intervaller månens motsatta spegling av soltiden.
Alltså; då månen står som lägst vid solens noon (12:00) och dragningskraften (eller vad vi nu vill kalla det på Altor) är som störst (precis som den också är vid månens noon (00:00)) så fördröjs effekten - tidvattnet - och floden inträffar senare. Ebb inträffar mitt emellan dessa punkter, också fördröjt.
Min tanke, intrasslad i detta, är att tidvattnet alltid följer en cykel på sex timmar, men att själva cykeln som helhet varierar med platsen. Om någon SL (mot förmodan kanske :roll: ) vill använda sig av tidvatten så står det fritt att bestämma själv. Det jag egentligen mest vill är att ge en bakgrund till dvärgars (inte de nordliga som använder månsten dock)* och feliciers mätning av tid.

Felicisk (kimzônsk) tidmätning

Felicierna mäter tiden efter ett system de redan använde innan de ankom Kopparhavet. Deras dygn är uppdelad i vakter bestående av fyra soltimmar uppdelade i åtta halvtimmeslånga glas. Ursprunget till detta är de klepsyder som kimzônerna engång använde, vattenur regulerade av tidvattnet. En tumregel även använd i dag av alla sjöfarare är den såkallade tolvregeln, en regel som på ett ungefärligt sätt anger hur snabbt och högt tidvattne rör sig. Förenklad så anger denna att mängden vatten som rör sig orsakad av tidvatten kan indelas i tolv delar. Tidvattensklepsydren var konstruerade utifrån detta fenomen och delade inn dygnet i sex perioder med samma mängd vatten i rörelse. Dessa perioder eller vakter används i hela det feliciska samhället men är kanske mest kända för att användas maritimt och då sjöfarare i hela Kopparhavet har anammat systemet.

22-02 Kattvakt
02-06 Morgonvakt
06-10 Ebbvakt
10-14 Dagvakt
14-18 Flodvakt
18-22 Kvällsvakt

Kattvakten anses av felicierna som lyckosam då det är under denna mörkaste del av dygnet som deras kattgudinna Feliz bäst kan hålla ett öga på sina barn där hos sitter ovanpå månen.

* Förklaring kommer.

EDIT:Har försökt tydliggöra lite.
Senast redigerad av birkebeineren den 2007-08-20 22:24, redigerad totalt 2 gång.
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

Wow Birke! Jag brukar tala om för spelarna vilken dag i månaden det är för stämningens skull, men detta kommer få mina tidsbeskrivningar att gå från dalkisk färgblindhet till fullfärg digital LCD. :D
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

:D
Skriv svar