Det mest intressanta i hela den här debatten är oviljan att se vad den handlar om. Givetvis måste fantasifoster i en fantasivärld ha något syfte, hela världen har ett syfte, och hela projektets syfte är att lyfta fram det!
Jag vet inte vad Adragoor syftar på med att vi inte behöver unika koncept (och då är jag ändå yrkesverksam designer) men gissar att vi övertolkats något väldigt. Unika koncept kan många gånger vara helt fel, men i det här fallet är unikt inte synonymt med exklusivt (det finns ju människobarbarer som lever på liknande sätt och annat ofolk) utan snarare att svatfolk som sådana utgör ett koncept. För att återgå till designliknelsen, så är det sällan du ser folk efterlikna koncept inom samma familj med så få sklinnader att de snarast konkurerar med sig själva. Det förekommer naturligtvis men ofta är det feltänk. Köper du den ena designproduktet har du ingen använding av den andra. Visst, valfrihet kanske ni säger, men det har vi aldrig försökt inskränka i fallet svartfolk. Tvärtom.
Ännu tydligare kanske det blir om vi jämför andra exempel som torsk och delfin. Ja, båda simmar och frågan är om det finns något spel som skulle försöka göra en poäng av att det finns en massa närmast identiska fiskar i spelet, eller fåglar o.s.v. Samma problem lider älvor och irrbloss av. Vilken är skillnaden på dem, förrutom att en brinner? Jag vet inte, och som spelkonstruktör eller världsbyggare bör man tänka på sådant. En värld kan mycket väl vara ett smörgåsbord men istället för att erbjuda spanska tomater, minitomater, tomatpué, ketchup m.m. så kanske man kan byta ut mot senap, gurka och kanske lite pastrami? Jag tror att mackan smakar godare då.
Så, för att återgå till svartfolk. Oavsett hur dispositionen ser ut är det viktigt att inga raser blir exklusiva ("bara svartalfer rider på ulfar", "alla resar är dumma i huvvet", "vättar är listiga", "svartnissar är fega" o.s.v). Varför? För att all karaktärsitika passar på alla svartfolk. Orcher är också fega, dumma, sluga o.s.v. Det här är den ultimata valfriheten samtidigt som vi har ett brett och färgglatt koncept
och behåller reaserna. Orcher finns men skiljer sig inte så mycket från en stor svartalf.
Faktum är att det är så här det är idag, det enda jag m.fl vill göra att skriva ut det ordentligt.
Jag kan även ha misstolkat andra sidan. Som jag förstått det handlar det om att bevara raserna och snarare fördjupa dessa var för sig. Det funkar naturligtvis med men risken som jag ser det att (precis som med alver) så blir svartnissar ändå bara småorcher med skillnaden att deras roll blir för tydlig. Svartalfer blir sluga och smidiga orcher. Orcher blir defaultkrigare som gör lite av varje men håller sig i mitfåran för att inte sno övrigas koncept.
Älvfolk lider av samma problem vilket många lyft fram, men snarare som exempel på att de tycks anse att det funkar där. Men det gör det inte. Även älvfolken består främst av udda alver, som förstärkt någon utan alvens drag. 5 olika dvärgraser? Återigen, varför?
Spelknepe var en utav de första att hävda att det bara behövdes ett alvsläkte, och det var alven. Sen uppstod det vanliga käbblet och alla ändrade sig 1000 ggr, men ett tag var alla överns. Jag tycker fortfarande samma sak, och det finns idag bara en alv.
Så, om nu detta går att lösa med rätt dispositoon så föreslår jag att vi följer Vijes förslag ovan. Beskriv
svartfolk och ge exempel på några yttringar.