Aesir
Under en av sina jakter i den Eviga Isens nord, under Rimfrostens tid, kom en outhärdlig köld från Isens jätteherrar. Thorm var visserligen i den vargform han nyttjade vid dessa nordliga jakter, men kölden var så svår att till och med Thorm fick söka skydd. Han fann en grotta, men i grottan fanns en enorm björnhona i ide och Thorm trodde sig tvungen till strid. Björnhonan var dock gästfri och inbjöd Thorm att dela hennes värme under hennes mäktiga ram.
En tid senare födde björnhonan tre ungar, en björn med varghuvud, en varg med björnhuvud och en man med Thorms hamnskiftarförmåga (han kan ta formen som björn eller varg). Hon gav dem namnen Bjargae, Varn och Tveserk. Dessa tre anses vara bärsärkarnas förfäder och åtminstone Tvesaerk, mer känd som Bjarowulf, räknas till aesirs skara. Berättelsena om deras äventyr, då främst Bjarowulfs, är många och populära även utanför Kards gränser.
En tid senare födde björnhonan tre ungar, en björn med varghuvud, en varg med björnhuvud och en man med Thorms hamnskiftarförmåga (han kan ta formen som björn eller varg). Hon gav dem namnen Bjargae, Varn och Tveserk. Dessa tre anses vara bärsärkarnas förfäder och åtminstone Tvesaerk, mer känd som Bjarowulf, räknas till aesirs skara. Berättelsena om deras äventyr, då främst Bjarowulfs, är många och populära även utanför Kards gränser.
Senast redigerad av Mikael den 2008-02-12 12:45, redigerad totalt 1 gånger.
-
- Admin
- Inlägg: 9085
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Hehe, jag tycker inte att vi skall tona ner det vikingatida (visst lite), jag vill ha kvar det men förgylla det med nyheter som tex keltiska och kanske maoriska inslag.birkebeineren skrev:Antar alltså att du väldigt gärna ser jorduashurska bärsärkar som hamnskiftare. Inget fel på din text men hur resonerar du kring det min fråga tog upp, att tona ner det vikingatida i Jorduashur?
Sedan ser jag inte jordu-bärsärkarna som faktiska hamnskiftare, det lämnar jag till Mirel, men att de uppfattas så. De bär sina björn-/varg-skinn och när de jobbar upp sitt raseri drar de upp skinnen på huvudet, gör en dans och gör ljud för att bli sin inre varg eller björn. Mer spirituellt alltså.
Rans-bärsärkar har nog en lite värdigare uppladdning inför bärsärkaraseriet.
Senast redigerad av Mikael den 2008-02-08 15:17, redigerad totalt 1 gånger.
Ah såg nu att jag missat ditt inlägg Birke.
*Nornorna, jag tycker om namnet, men de skall inte vara spågummor (det sysslar de rakade med), utan snarare respekterade gamla gummor som hjälper till med födslar, veterinär och läkeörtskunnig, men också bevarare av landets, jarldömets, klanens och familjens historia. (Självklart är de kunniga i legender, profetior och redan avgivna spådommar...det är ju del av historien.)
* Bärsärkarna tycks vi vara överens om då, mer symbolisk drogad andlig hamnskiftning. Nu gillade jag min saga, men om Outar gillas bättre så kan vi välja honom. Vill dock inte riskera att minotaurerna blir föremål för dyrkan i Jorduashur, vill att de accepteras men är lite utanför.birkebeineren skrev:Låter bra. Vem eller vad har du tänkt angående nornorna?Mikael skrev:Völspa - spådommens, ödets och nornornas gudinna. (aesir)
Outar - tjurguden, vildmarkens, raseriets och yxans gudom. Son till Völspa och Mol. Räknas till vaenir.
Vad om bärsärkarna inte alls har något med hamnskiftare att göra utan ändast är mäktiga krigare som drogar sig med stridsbrygder försedda av "de rakade"? De dyrkar Outar som guddom och detta är den huvudsakliga anledningen till att de acepteras i det jordiska samhället?Mikael skrev:Bärsärkarna behöver en egen aesir tycker jag. Mol och Outar uppvisar passande egenskaper, men jag ser hellre en egen björn-/varg-aesir. Vad sägs om en son till Thorm och något annat väsen, en tvåhövdad hamnskiftande gudom med ett varghuvud och ett björnhuvud...eller ett varghuvud på björnkropp?
Något sånt?
Hamnskiftare finns redan som en viktig del av Mirel och kan kanske vara bra att tona ner några av de vikingatida kopplingarna.
*Nornorna, jag tycker om namnet, men de skall inte vara spågummor (det sysslar de rakade med), utan snarare respekterade gamla gummor som hjälper till med födslar, veterinär och läkeörtskunnig, men också bevarare av landets, jarldömets, klanens och familjens historia. (Självklart är de kunniga i legender, profetior och redan avgivna spådommar...det är ju del av historien.)
Senast redigerad av Mikael den 2008-02-09 01:51, redigerad totalt 1 gånger.
-
- Admin
- Inlägg: 9085
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Behåll din saga och namnet Tvesaerk/Bjarowulf. Otaur och konceptet kring minotaurerna tycker jag nog är så bra att det står för sig själv. Grupper av bärsärkar tar kanske upp i sig enstaka utstötta minotaurer eller något? En bärsärksdrogat minotaur låter i så fall som något jag inte vill möta!Mikael skrev:* Bärsärkarna tycks vi vara överens om då, mer symbolisk drogad andlig hamnskiftning. Nu gillade jag min saga, men om Outar gillas bättre så kan vi välja honom. Vill dock inte riskera att minotaurerna blir föremål för dyrkan i Jorduashur, vill att de accepteras men är lite utanför.
Just bevarandet av klanens historia låter precis som det mina vinder/volver i Nargur (och Barbia) har som en av sina viktigaste funktioner och kan vara ett mycket gammalt arv hos västnargurerna i Jorduashur.Mikael skrev:* Nornorna, jag tycker om namnet, men de skall inte vara spågummor (det sysslar de rakade med), utan snarare respekterade gamla gummor som hjälper till med födslar, veterinär och läkeörtskunnig, men också bevarare av landets, jarldömets, klanens och familjens historia. (Självklart är de kunniga i legender, profetior och redan avgivna spådommar...det är ju del av historien.)
Ett alternativ skulle vara att låta din Völspa - spådommens och ödets gudinna byta namn till Norna och de kloka gummorna kallas völspa/völaspa för att göra likheten med Nargur tydligare, men det funkar så som du skriver också.
Låter bra, så gör vi. Tack för bollplanket Mäster Birke!birkebeineren skrev:Behåll din saga och namnet Tvesaerk/Bjarowulf. Otaur och konceptet kring minotaurerna tycker jag nog är så bra att det står för sig själv. Grupper av bärsärkar tar kanske upp i sig enstaka utstötta minotaurer eller något? En bärsärksdrogat minotaur låter i så fall som något jag inte vill möta!Mikael skrev:* Bärsärkarna tycks vi vara överens om då, mer symbolisk drogad andlig hamnskiftning. Nu gillade jag min saga, men om Outar gillas bättre så kan vi välja honom. Vill dock inte riskera att minotaurerna blir föremål för dyrkan i Jorduashur, vill att de accepteras men är lite utanför.
Just bevarandet av klanens historia låter precis som det mina vinder/volver i Nargur (och Barbia) har som en av sina viktigaste funktioner och kan vara ett mycket gammalt arv hos västnargurerna i Jorduashur.Mikael skrev:* Nornorna, jag tycker om namnet, men de skall inte vara spågummor (det sysslar de rakade med), utan snarare respekterade gamla gummor som hjälper till med födslar, veterinär och läkeörtskunnig, men också bevarare av landets, jarldömets, klanens och familjens historia. (Självklart är de kunniga i legender, profetior och redan avgivna spådommar...det är ju del av historien.)
Ett alternativ skulle vara att låta din Völspa - spådommens och ödets gudinna byta namn till Norna och de kloka gummorna kallas völspa/völaspa för att göra likheten med Nargur tydligare, men det funkar så som du skriver också.
Vad tycker Mäster Fafnir då?!
Senast redigerad av Mikael den 2008-03-23 13:01, redigerad totalt 1 gånger.
Fanir tycker det ser bra ut. Att minotaurerna har en Vaenirgud gör dom dessutom till ondingar, vilket sannolikt passar bra in i nordbornas bedömnning av desamma.
Kom bara ihåg att en sak som faktiskt skiljer Aesirtron från Asatron är att Vaenir faktiskt anses som onda av Aesir och dess dyrkare enligt det officiella materialet. Åtminstone i Jorduashur. Och jag har valt att låta även ransarderna se Vaenir som onda.
Om bärsärkarna har en Aesir och en Vaenir så flörtar dom alltså hårt med gränsen för vad som är "tillåtet". Det blir lite av att kanalisera onda krafter för att göra gott(dvs skapa stor manspillan i fiendeled), med sin odödlighet på spel. Kanske måste dessa rasande kämpar på ngt sätt göra bot för att de drar sin kraft delvis från Vaenir? Om en bärsärk drar för mycket kraft från Vaenir kanske han "förändras" och permanent förändras både fysiskt och psykiskt (Jämför Slaines warpchanges i serietidningen) och blir ngn sorts "demonkrigare"?
Tycker att det är trevligt att Aesir börjar få en egen mytologi som särskiljer den från "originalet" precis som LV
Kom bara ihåg att en sak som faktiskt skiljer Aesirtron från Asatron är att Vaenir faktiskt anses som onda av Aesir och dess dyrkare enligt det officiella materialet. Åtminstone i Jorduashur. Och jag har valt att låta även ransarderna se Vaenir som onda.
Om bärsärkarna har en Aesir och en Vaenir så flörtar dom alltså hårt med gränsen för vad som är "tillåtet". Det blir lite av att kanalisera onda krafter för att göra gott(dvs skapa stor manspillan i fiendeled), med sin odödlighet på spel. Kanske måste dessa rasande kämpar på ngt sätt göra bot för att de drar sin kraft delvis från Vaenir? Om en bärsärk drar för mycket kraft från Vaenir kanske han "förändras" och permanent förändras både fysiskt och psykiskt (Jämför Slaines warpchanges i serietidningen) och blir ngn sorts "demonkrigare"?
Tycker att det är trevligt att Aesir börjar få en egen mytologi som särskiljer den från "originalet" precis som LV
...Men vem skall föra våra runor, så väl, med den äran?
----------
Instagram: porkypete
----------
----------
Instagram: porkypete
----------
-
- Admin
- Inlägg: 9085
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Detta låter mycket bra!Fafnir skrev:Fanir tycker det ser bra ut. Att minotaurerna har en Vaenirgud gör dom dessutom till ondingar, vilket sannolikt passar bra in i nordbornas bedömnning av desamma.
Kom bara ihåg att en sak som faktiskt skiljer Aesirtron från Asatron är att Vaenir faktiskt anses som onda av Aesir och dess dyrkare enligt det officiella materialet. Åtminstone i Jorduashur. Och jag har valt att låta även ransarderna se Vaenir som onda.
Om bärsärkarna har en Aesir och en Vaenir så flörtar dom alltså hårt med gränsen för vad som är "tillåtet". Det blir lite av att kanalisera onda krafter för att göra gott(dvs skapa stor manspillan i fiendeled), med sin odödlighet på spel. Kanske måste dessa rasande kämpar på ngt sätt göra bot för att de drar sin kraft delvis från Vaenir? Om en bärsärk drar för mycket kraft från Vaenir kanske han "förändras" och permanent förändras både fysiskt och psykiskt (Jämför Slaines warpchanges i serietidningen) och blir ngn sorts "demonkrigare"?
Kan man pressa in den frusna demonvärlden Nifelheim (Kaos Väktare) i jordukaerlarnas religion? Aesgar (har för mig det stavan så) finns ju med som motsvarighet till Valhall/Asgård, kanske även ett Nifelheim i multiversum kan ingå?
Man kanske kan sammanföra Nifelheim med köldkretsen av Infernos 9 kretsar, då Inferno verkar vara Erebs specifika helvete (Demonprinsen)?.
Infernos köldkrets styrs av demonfursten Boral (en ondskefullare version av Kung Bore ). Kunde vara tufft med en ondskefull snödemon som orsakar de värstar och mest bitande snö- och isstromarna: Kung Boral, som anses vara en längre vaenir men egentligen är en hög demon.
I Kaos Väktare finns denna information:
Den demoniska isvärlden Nifelheim svävar kring en döende stjärna och ondskefulla älvliknande isdemoner dansar till den döende stjärnans ljus och lockar folk till sin värld med sin skönhet/förtrollande dans/ och suger värmen ur altoriska varselsers blod (sista är mina spekulationer dock).
En skillnad mellan världarna är att jag tror dessa båda har två olika demonhärskare men det kanske kan överbyggas (får ta en titt, har inte böckerna tillgängliga just nu).
Man kanske kan sammanföra Nifelheim med köldkretsen av Infernos 9 kretsar, då Inferno verkar vara Erebs specifika helvete (Demonprinsen)?.
Infernos köldkrets styrs av demonfursten Boral (en ondskefullare version av Kung Bore ). Kunde vara tufft med en ondskefull snödemon som orsakar de värstar och mest bitande snö- och isstromarna: Kung Boral, som anses vara en längre vaenir men egentligen är en hög demon.
I Kaos Väktare finns denna information:
Den demoniska isvärlden Nifelheim svävar kring en döende stjärna och ondskefulla älvliknande isdemoner dansar till den döende stjärnans ljus och lockar folk till sin värld med sin skönhet/förtrollande dans/ och suger värmen ur altoriska varselsers blod (sista är mina spekulationer dock).
En skillnad mellan världarna är att jag tror dessa båda har två olika demonhärskare men det kanske kan överbyggas (får ta en titt, har inte böckerna tillgängliga just nu).
Senast redigerad av Krille den 2008-08-16 01:04, redigerad totalt 2 gång.
-
- Admin
- Inlägg: 9085
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Här är vad jag skrev för många månader sedan i Orghin-tråden:Krille skrev:Kan man pressa in den frusna demonvärlden Nifelheim (Kaos Väktare) i jordukaeralrnas religion? Aesgar (har för mig det stavan så) finns ju med som motsvarighet till Valhall/Asgård, kanske även ett Nifelheim i multiversum kan ingå?
Man kanske kan sammanföra Nifelheim med köldkretsen av Infernos 9 kretsar, då Inferno verkar vara Erebs specifika helvete (Demonprinsen)?.
Infernos köldkrets styrs av demonfursten Boral (en ondskefullare version av Kung Bore ). Kunde vara tufft med en ondskefull snödemon som orsakar de värstar och mest bitande snö- och isstromarna: Kung Boral, som anses vara en längre vaenir men egemtligen är en hög demon.
Jag o Birke i Jorduashur:Ca 1400 f.O. Som en bieffekt av den andra konfluxen blev Altor kallare och Isherrarna kunde utvidga sina domäner. Med nyvunnen kraft skapade de två mäktiga härförare för en ny armé att sätta in mot Magirernas irriterande rike. Tjugerna kallar dem i sina kväden för Kung Frost (alt. kung Baure) och hans Isdrottning. De ledde en armé av det Blåsvarta folket förstärkt med allehanda köldelementarer och religiöst övertygade orghiner. Magirernas förluster var stora, men de lyckades skydda sina öriken till en kostnad av många liv. Det var först när en hundraårig vinter blåst och de eviga isarna själva nått Magirernas örike som Isherrarna inte längre gick att hejda. Magirernas riken maldes till grus under denna eviga isens tryck. De få Magirer som lyckades undkomma Isherrarnas belägrande arméer spriddes för vinden över Altor. Nöjda med sin seger proklamerade Isherrarna fred över Ultima Thule. De eviga isarna, tundran och permafrosten bredde ut sig i yttersta norden. Isen bredde ut sig ända ner över de nordligaste delarna av Orghin och en del av det Blåsvarta folket följde med isen till dess utkanter på Orghin.
617 f.O. Isherrarna kontaktar Sanithsiderna och upphöjer dessa till sina främsta tjänare bland människor. Detta utlöser avundsjuka hos de andra orghinerna som inleder stridigheter. Isherrarnas kunnande hjälper dock Sanithsid till seger. Orghinerna väljer att fortsättningsvis ignorera sina gudar Isherrarna, vilkas existens erkänns men ignoreras. Istället blotas det friskt till Kung Baure, Isdrottningen och vissa av Aesir.
Mikael skrev:Jag antar att Nifelheim godtas som ett jorduashurskt (aesirskt?) köldhelvete eller? Men hur relaterar detta till den av Jorduakaerlarna välkända kölden i Orghins norra delar, Isherrarnas Ultima Thule?
Så vad ville jag med detta???birkebeineren skrev:Vad om vi låter jordukaerlarna klart skilja på Nifelheim och kölden i norra Orghin?
"..de hedniska tjugerna vet inget om hur en sann aesirtrogen skal bete sig och villfarelserna om att de faktisk har öppna portaler direkt till den mörka kölden är inget att lita på..."
Sammanfattning: Nifelheim är Aesirdyrkans köldhelvete (bör kanske finnas ett varmt också, Muspel?). Man skiljer i Ereb mellan norra Orghins Isherrar, med Kung Baure som något annat än det utomvärldsliga helvetet Nifelheim med sin Kung Boral. I Orghin å andra sidan ser man dem som ett och det samma, men ger dess iskalla invånare olika värden (gott v ont) beroende på vem man talar med.
Fick jag ihop det?
-
- Admin
- Inlägg: 9085
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
..eeh, tror det? Inte helt med, men med en såpass luddig beskrivning borde det gå att anpassa med lite vad som helst!Mikael skrev:Så vad ville jag med detta???
Sammanfattning: Nifelheim är Aesirdyrkans köldhelvete (bör kanske finnas ett varmt också, Muspel?). Man skiljer i Ereb mellan norra Orghins Isherrar, med Kung Baure som något annat än det utomvärldsliga helvetet Nifelheim med sin Kung Boral. I Orghin å andra sidan ser man dem som ett och det samma, men ger dess iskalla invånare olika värden (gott v ont) beroende på vem man talar med.
Fick jag ihop det?