ErebAltor.se

birkebeineren skrev: ↑2022-06-01 10:34 Stämningsfullt. Undrat lite över Melios tillnamn, nu vet vi svaret.

Två frågor:

1) Var ligger Gooral?
2) Tawantín, är det en ändring av Tahuantin eller bara en annorlunda stavning på ett annat språk?

Ett förslag:
1) Finns det kanske yeti upp på det Puyupurúnska höglandet?

1) Gooral ligger söder om Trimbusbergen någonstans mellan Ödelandet och Puyupurún. Det hänvisas till namnet på min gamla Ödelandetkarta med en pil österut ”mot Gooral”.

2) Tahuantin är ju taget från inkaspråket Quechua, men är den spanska stavningen av namnet, talarna av Quechua, eller Kichwa som de säger själva stavar det Tawantin.

Yeti låter som ett bra tillskott i Puyupurún.

Hittade Gooral-pilen här: Ödelandet

Gooral skulle kunna ligga direkt öster om Svartblodsimperie/Stygiska khaganatet vid den skog och sjö som syns direkt ovanför g:et i namnet Trimbusbergen på följande kladdkarta: http://www.erebaltor.se/forum/download/ ... &mode=view ?

Tawantin är möjligen stavning av Tahunatin antingen på dharbisk-jori eller något närliggande centralakrogalisk språk?

Yeti finns då i Puyupurún.

birkebeineren skrev: ↑2022-06-01 11:30 Hittade Gooral-pilen här: Ödelandet

Gooral skulle kunna ligga direkt öster om Svartblodsimperie/Stygiska khaganatet vid den skog och sjö som syns direkt ovanför g:et i namnet Trimbusbergen på följande kladdkarta: http://www.erebaltor.se/forum/download/ ... &mode=view ?

Tawantin är möjligen stavning av Tahunatin antingen på dharbisk-jori eller något närliggande centralakrogalisk språk?

Yeti finns då i Puyupurún.

Det kan mycket väl vara där Gooral ligger. Handelsvägen går sedan över Puyupurún och ned i Tawantín.

Tawantín bör förresten vara den inhemska stavningen (tawantinerna har sannolikt ett tecken för W i sitt skriftspråk eftersom detta ljud ingår i talspråket.) Det är sannolikare att det är dharbierna som saknar w-ljudet och därför stavar namnet Tahuantín, (precis som verklighetens spanjorer som ju inte heller har något W i sitt språk).

Några oorganiserade idéer om Tahuantín och de östra delarna av Trimbusbergen.

Emeto’ga - eldgudinna i östra Trimbusbergen, Mamanyna på Tahuantinska. Eldens och härdens och därmed familjens gudinna i Gooral.

Amaro - den tahuantinska ambi-ormen, lever i den underjordiska floden Chinaringa. Mindre exemplar av sådana ormar infångas av tahuantinerna och hålls i ormgropar eller pogranchiner. Krigsfångar brukar slängas ned i dylika hål som ett offer till ormguden Machakúndu. Den som överlever i tre dagar släpps fri.

Kanske en järn/blod association med tanke på rostande berg och järnhamnar. Järnhaltiga blodsregn som ger liv kanske?

Någon slags myt om det första människooffret. Kroppen styckades och delarna planterades. Från huvudet växte kassava upp, från benen säd och från köttet grönsaker. Detta förklarar tahuantinernas offerreciprocitet. Att döda offret är att delta i skapelsen. Döda för att annat ska leva.

Tahuantinerna ser nutiden med ögonen, hör om framtiden från oraklen och talar om det förflutna med sina munnar.

Appa-Aqa - Hundätarnas gud

Hundar som psykopomper, leder de döda över blodets flod till dödsriket.

Chokechinche - Kattgudinna som bor i bergen och skickar hagelstormar till syndiga människor.

Mamachodra - Skogsmodern, jaktgudinna

Det mesta väldigt inspirerat av sydamerikansk mytologi...

Låter bra det här. Inte mycket är sagt om Tahuantin förutom att det är ett gammalt rike med slavar och blodsoffer. Min inspiration var också syd- och mellanamerikas gamla högkulturer.

Det lilla som är skrivet finns att hitta här: Tahuantin

Har suttit och ritat på en karta över Trimbusbergen som just nu är i ett tidigt stadium av färdigställning. Kanske kan det bli något av den så småningom...

Ser mycket lovande ut.

Enligt tidigare beskrivningar går det två handelsvägar österut från Dharbia. Kartorna är lite oklara (och ritade innan en hel del senafe material tillkommit) men kanske så här:

• Huvudvägarna
  
  Nordöstra vägen: troligen från huvudstaden i Darbia , norr om Trimbusberegn förbi den norra (och enda ingången?) till Gadirms dalrike och Trimbiens nordgräns, vidare någonstans norr om Stygiska imperiet och slutar sen i staden Kandor vid Innanhavet.
  
  Sydöstra Vägen: från huvudstaden i Dharbia, genom Kernath i Ödelandet, vidare österut längs södra sidan av Trimbusbergen förbi Stygiska imperiet, och slutligen framme i Gooral.

Mellan dessa två vägar går det (minst) två mindre vägar i nord-sydlig riktning:

• Mellanvägarna
  
  En från Kernath och genom Trimbien till en vägkorsning längs nordöstvägen (nära ingången till Gadirms rike?).
  
  En från Gooral och över Puyupurun till Kandor vid Innanhavet

Hur låter detta?

birkebeineren skrev: ↑2022-06-08 07:06
Hur låter detta?

Det verkar bra överlag. Får se hur det kommer att se ut på kartan. Det bör tilläggas att vägen mellan Dharbia och Trimbien går genom en dvärgbygd tunnel. Om man av någon anledning inte vill stanna till i Trimbien, finns även en väg direkt mellan Dharbia och Kernath.
Vägen norrut mellan Kernath och den nordöstra vägen går troligen även den under bergen, gissningsvis i närheten av dvärgarnas huvudstad Gorazân.

Ännu en idé:

Gamayun, den akrogaliska harpyan

Gamayunerna är i allt väsentligt harpyor som lever i bergen ovanför Gooral. De är i allmänhet mer intelligenta och mindre hatiska än sina erebiska kusiner. I stället är de nyfikna om än lite försiktiga och räddhågsna. De är också tjuvaktiga, särskilt när det gäller mat och guld.
Folket i Gooral menar att det medför lycka och välgång att sikta en gamayun och skulle någon bli bortförd av gamayunerna anses denne komma till det mytiska östliga paradislandet Paladoon, där gamayunernas drottning Alkonost härskar.

Jag vet att jag någon gång läst att Furgia ska ha en aktiv grupp Harpyor. Kanske är dessa besläktade?

gtjorgo skrev: ↑2022-06-08 16:09 Jag vet att jag någon gång läst att Furgia ska ha en aktiv grupp Harpyor. Kanske är dessa besläktade?

Fågelkvinnorna i Lammarasbergen? https://erebaltor.se/wiki/index.php?title=Furgia#Lisi

Adragoor skrev: ↑2022-06-08 14:59 Ännu en idé:

Gamayun, den akrogaliska harpyan

Gamayunerna är i allt väsentligt harpyor som lever i bergen ovanför Gooral. De är i allmänhet mer intelligenta och mindre hatiska än sina erebiska kusiner. I stället är de nyfikna om än lite försiktiga och räddhågsna. De är också tjuvaktiga, särskilt när det gäller mat och guld.
Folket i Gooral menar att det medför lycka och välgång att sikta en gamayun och skulle någon bli bortförd av gamayunerna anses denne komma till det mytiska östliga paradislandet Paladoon, där gamayunernas drottning Alkonost härskar.

Fungerar för mig, både som harpyor och fågelkvinnor/-män. (Fågelfolk?)

Det gick lite framåt med Trimbusbergenkartan...

OM jag minns rätt har vi lagt in Ärans Väg längs sjöns kust, lite ospecifikt eftersom den inte utspelar sig nu utan i historisk tid. Ser fortfarande ut att passa fint.

Dagens framsteg: