Göra äventyr med dinosaurider?

[skaraborgarn]

Dinosaurider har väl aldrig varit med. Är det inte dags nu? Men vad?
Förslag mottages liksom synpunkter.

[Adragoor]

Absolut! Alla ska med! Har du en kul idé så kör! Hur ser dinosauriders relationer ut med ödlemän förresten? Och hur ser de skillnad på varandra djupt i Juronaträskets dimmor?

[skaraborgarn]

Ja du. Jag vet inte. Vi kanske måste diskutera likheter och skillnader mellan de olika reptilerna?

[Wolfhart]

Absolut! Alla ska med! Har du en kul idé så kör! Hur ser dinosauriders relationer ut med ödlemän förresten? Och hur ser de skillnad på varandra djupt i Juronaträskets dimmor?

Ja du. Jag vet inte. Vi kanske måste diskutera likheter och skillnader mellan de olika reptilerna?

Dinosauroiderna har en intelligens motsvarande människans, medan reptilmännen är på orchers nivå. Då reptilmännens teknologi är på stenåldersnivå och deras kultur tycks helt inriktad på jakt av allt ätbart, samtidigt som deras habitat normalt är strikt avgränsat till träskmarker, vattendrag och kustlinjer, så förmodar jag att dinosauroiderna inte känner någon direkt släktskap utan ser dem som dumma, stora, klumpiga djur som kan utgöra ett begränsat hot mot individer om de inte hålls efter i vattennära områden. Dinosauroiderna är fysiskt mindre men nästan lika starka och överlägsna i allt annat, så de har inget egentligt behov av någon närmare relation med reptilmän och heller inte någon större anledning till hänsyn.
Jag skulle nog anta att dinosauroider helt enkelt betraktar reptilmän som människan betraktar apor: en avlägsen och lägre utvecklad släkting, mest en förargelse, ibland underhållning.

Men... vad händer om dinosauroiderna börjar bli trångbodda och någon äventyrlig individ finner att de hårlösa aporna i norr besitter mer mark än de kan hålla? De hårlösa aporna är visserligen lika intelligenta och tycks emellanåt förmögna till god organisation, men de är ju så ynkliga i allt annat: svaga, långsamma, orkeslösa, och i ständig fejd med varandra och andra. Dinosauroiderna skulle ju uppenbart göra Altor en tjänst om de fördrev de hårlösa aporna till den kalla norden där ingen vettig varelse vill bo!

[skaraborgarn]

Dinosaurider borde väl rimligen kunna umgås lättare med andra reptilfolk än exempelvis människor och dvärgar?

[Wolfhart]

Dinosaurider borde väl rimligen kunna umgås lättare med andra reptilfolk än exempelvis människor och dvärgar?

Kanske har de lättare att göra sig förstådda med andra reptilfolk, men vilken anledning skulle de ha att umgås? Människor och dvärgar har förbindelser därför att de har ömsesidig nytta av varandra, ex. handel, men vad har reptilmän att erbjuda andra mer än risken att bli uppäten?

Sedan kan man fråga sig om just reptilfolk verkligen är de närmaste släktingarna till dinosauroiderna? Det är släktlinjer som skilts från varandra redan på dinosauriernas tid, men det finns idag riktiga ättlingar till dinosaurierna runt omkring oss i form av fåglar. Så fågelfolk som ex. ankor eller fågelmännen på de trakoriska öarna borde egentligen vara närmare släkt!

[skaraborgarn]

Vättar utnyttjar Orcher och resar. Ge oss guld så får ni vapen. Serpenter och reptilmän kan vara muskelkraft. Dessa är ju inte så populära hos människor och dvärgar så dinosaurieoiderna kan ju göra affärer med dem. Sedan kanske inte människor och dvärgar gör någon skillnad mellan de olika reptifolken.

[skaraborgarn]

Om vi gör ett äventyr. Ska rollpersonerna vara Dinos?

[Adragoor]

Kul med one-off äventyr iofs där RP är en udda ras, men användbart för fler om det går att passa in i vem som helsts Samkarnakampanj…

[skaraborgarn]

"Vanligt" äventyr: Rollpersonerna är människor kanske något annat som alv eller dvärg. Dessa ska undersöka/plundra runier där magisk grej finns. Området bebos av dinosaurider som försöker stoppa dem.

Ovanligt äventyr: Rollpersonerna är dinosaurider som försöker stoppa människor eller alver eller dvärgar att stjäla den magiska grejen.

[skaraborgarn]

Förslag:
Dinosaurider lever i Samkarna. Det senaste året har människor från Norra delen av Kopparhavet önskat närmre kontakter med reptilerna. Man tror sig kunna hitta nya inkomster när det gäller handel. En och annan magiker är väl intresserad av dinosauridernas magi ty dessa behärskar denna konst. Rollpersonerna är dinosaurider och far iväg som en slags ambassadörer norrut. Men här börjar intrigerna.

[Wolfhart]

Förslag: rollpersonerna är ute och äventyrar i Morëlvidyns inre (kan vara skattjakt i gamla ruiner, kan vara legokneg för lokal härskare) när de kommer till en by i södra inlandet där byborna nyligen dödat en främmande varelse ingen känner igen.

Varelsen är en humanoid med något ödleaktiga drag, bara två fingrar och en tumme, samtliga med indragbara klor, absolut inte en reptilman, utan något nytt och okänt. Varelsen bär föremål av okänt ursprung, en del även för okänt syfte, men alla av uppenbart god kvalitet. Det enda klädesplagget påminner om en benvit toga, hållen på plats av bälten och remmar flätade av okända växtfibrer i vackra naturfärger.

Byborna är upphetsade men också rädda: ingen hade förstått varelsen och den hade inte uppträtt hotande utan snarare försökt undvika byborna, men de hade ändå förföljt och dödat den och nu fruktar de vedergällning från det Okända. Rollpersonerna finner på varelsen flera trästavar som hängt i remmar från bältet, trästavar av ädelträ med småskaliga ristningar som den mest bildade i sällskapet tolkar som någon form av skrift. En av trästavarna skramlar och man finner att ena änden går att skruva av vilket avslöjar en ihålighet där man finner oslipade men välputsade ädelstenar av mycket hög kvalitet till stort värde.

Om rollpersonerna väljer att undersöka frågan om varelsens art och syfte så kan man spåra dess färd baklänges mot sydväst, och om spåraren är mycket skicklig så når man en vik där man finner en gömd båt tillverkad av jättelika ormbunkar. Från båten går fler uppsättningar spår i andra riktningar. Rollpersonerna övervakas från kamouflerad plats av ytterligare en individ av samma okända art, en individ som redan lärt sig att de hårlösa aporna som bebor detta land är mycket aggressiva till sin natur och ovilliga till kommunikation...

SL: dinosauroiderna som bebor öar i det dimhöljda Blindhavet väster om Juronaträsken i södra Samkarna försöker finna nya bosättningsområden för att avlasta deras överbefolkade öriken. I nordost finns lovande områden, men dinosauroidernas utsända kunskapare har funnit dem bebodda av aggressiva men fysiskt underlägsna varelser vars vapenteknologiska nivå dock är hög nog att utgöra ett svårt hot. Dinosauroidernas härskare, furste av Stora Salamanderns nåde, står inför ett val: att finna andra områden eller att sända krigare för att driva de hårlösa aporna mot den obeboeliga Norden. Fursten blundar och ryser av vällust när han föreställer sig leda sitt triceratopskavalleri i en avgörande drabbning mot de ondsinta däggdjuren.

Kan rollpersonerna övertyga kunskapare och härskare om ett tredje alternativ: förhandlingar?

[skaraborgarn]

ingen dålig idé. Men hur okända respektive kända är dessa reptilvarelser av de andra varelserna?

[Wolfhart]

ingen dålig idé. Men hur okända respektive kända är dessa reptilvarelser av de andra varelserna?

Jag föreställer mig dem som i stort sett helt okända p g a deras hemvist i Blindhavet. Bara några enstaka primitiva människostammar som lever runt Paringuabukten där regnskogen möter havet har någonsin mött dinosauroider, men med tiden har dessa möten blivit stamlegender, muntligt traderade och förvanskade.

[skaraborgarn]

Jag får nästan intrycket av att man känner till dem men de är ett av de mest okända folken.
Men folk som tex bor på Monuterna har nog dålig koll på stenbitare för att ta ett exempel. Man kan nog missta en onaqui för en demon om man aldrig sett en sådan varelse för att ta ytterligare en jämförelse.